21998A0214(02)

AVTAL om internationella normer för humana fångstmetoder mellan Europeiska gemenskapen, Kanada och Ryska federationen

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

KANADAS REGERING

och

RYSKA FEDERATIONENS REGERING,

parter till detta avtal (parterna),

SOM ERINRAR SIG sitt djupa engagemang för utvecklingen av internationella normer för humana fångstmetoder som är baserade på vetenskaplig forskning och på empiriska och praktiska erfarenheter,

SOM PÅ NYTT BEKRÄFTAR att parterna, i enlighet med Förenta Nationernas stadga och principerna för internationell rätt, har den suveräna rätten att utnyttja sina egna resurser i enlighet med sin egen miljö- och utvecklingspolitik och att var och en av parterna är ansvarig för att bevara sin biologiska mångfald och för att använda sina biologiska resurser på ett hållbart sätt,

SOM ERKÄNNER att en hållbar användning av vilda djur till fördel för människan överensstämmer med principerna i världsstrategin för naturvård, världskommissionen för miljö och utveckling och FN-konferensen om miljö och utveckling,

SOM KONSTATERAR engagemanget, även från medlemsstaterna i Internationella naturvårdsunionen vid dess artonde generalförsamling, i resolution 18.25, att så snart det är praktiskt möjligt avskaffa användningen av inhumana fällor,

SOM INSER att arbetet med att utveckla internationella normer för humana fångstmetoder, som påbörjades 1987 av ISO, Internationella standardiseringsorganisationen, ännu inte är klart,

SOM ERKÄNNER att det huvudsakliga syftet med internationella tekniska normer bland annat är att förbättra kommunikationen och att underlätta handeln,

SOM ERKÄNNER att mycket forskning bedrivits, särskilt i Kanada, Amerikas förenta stater, Ryska federationen och Europeiska gemenskapen, i syfte att utveckla mer humana, praktiska fångstmetoder,

SOM FRAMHÄVER det avsevärda arbete som utförts av arbetsgruppen för utveckling av internationella normer för humana fångstmetoder och som bestod av experter från Kanada, Amerikas förenta stater, Ryska federationen och Europeiska gemenskapen,

SOM UPPSKATTAR att, trots avsaknaden av internationella normer för humana fångstmetoder, så har man inom flera jurisdiktioner följt olika tillvägagångssätt och infört lagstiftning för att förbättra fångstmetoderna och vilda djurs välbefinnande, och

SOM INSER att varje parts interna konstitutionella och institutionella regler bestämmer de myndigheter som har det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av normerna för humana fångstmetoder inom partens jurisdiktion,

HAR ÖVERENSKOMMIT OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal avses med

fällor: mekaniska fångstanordningar, både för dödande och fasthållande, beroende på vad som är lämpligt.

fångstmetoder: fällorna och hur de gillras: (t.ex. vilka arter de är avsedda för, placering, bete och naturliga miljöförhållanden).

humana fångstmetoder: de fällor som har godkänts av behöriga myndigheter och som överensstämmer med normerna för humana fångstmetoder (nedan kallade "normerna", se bilaga I till det här avtalet) och som används enligt tillverkarens anvisningar.

Artikel 2

Syfte

Syftet med detta avtal är

a) att fastställa normer för humana fångstmetoder,

b) att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan parterna när det gäller genomförandet och utvecklingen av dessa normer, och

c) att underlätta handeln mellan parterna.

Artikel 3

Räckvidd

Detta avtal skall tillämpas på fångstmetoder och godkännande av fällor för fångst av vilda djur som lever på land eller däggdjur som till hälften lever i vatten som finns upptagna i bilaga I, för att

a) förvalta vilda djur inbegripet skadedjursbekämpning,

b) för att få päls, skinn eller kött, och

c) fånga däggdjur för bevarande.

Artikel 4

Skyldigheter enligt andra internationella avtal

1. Detta avtal påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna för de parter som är medlemmar i Världshandelsorganisationen enligt Marrakesh-avtalet som upprättade WTO.

2. För parter som inte är medlemmar i WTO, påverkar inte detta avtal några rättigheter och skyldigheter enligt bilaterala avtal mellan parterna upptagna i förteckningen i bilaga II.

Artikel 5

Befintliga åtgärder

En part får även fortsättningsvis, inom sitt eget territorium, förbjuda användningen av fällor som vid dagen för detta avtals ikraftträdande var förbjudna.

Artikel 6

Internationellt samarbete

Utan att tillämpningen av artikel 9 påverkas samtycker parterna till att

a) samarbeta med varandra, antingen direkt eller genom behöriga internationella organisationer i frågor som är av gemensamt intresse och som rör detta avtal, och

b) utveckla och öka det multilaterala samarbetet inom området för humana fångstmetoder på grundval av ömsesidiga fördelar och en önskan att underlätta handeln.

Artikel 7

Parternas åtaganden

Varje part skall vidta nödvändiga åtgärder, i enlighet med uppställningen i bilaga I, för att säkerställa att deras respektive behöriga myndigheter

a) fastställer lämpliga rutiner för godkännande av fällor i enlighet med normerna,

b) säkerställer att fångstmetoderna inom deras respektive territorier är i enlighet med normerna,

c) förbjuder användning av fällor som inte är godkända i enlighet med normerna (1), och

d) kräver av tillverkarna att de märker godkända fällor och förser dem med instruktioner för lämplig gillring, säker drift och underhåll.

Artikel 8

Genomförande av normerna

Varje parts behöriga myndighet skall, när de genomför normerna, anstränga sig för att säkerställa att

a) lämpliga rutiner finns för

i) att bevilja eller dra tillbaka tillstånd för att använda fällor, och

ii) att säkerställa att lagstiftningen om humana fångstmetoder efterlevs,

b) jägare är utbildade i human, säker och effektiv användning av fångstmetoder, inbegripet nya metoder allt eftersom de utvecklas, och

c) riktlinjerna för testning av fällor enligt bilaga I beaktas när inhemska rutiner för godkännande skall fastställas.

Artikel 9

Fortlöpande utveckling av normerna

Parterna skall

a) främja och uppmuntra forskning om fortlöpande utveckling av normerna,

b) göra en ny utvärdering och uppdatera bilaga I första gången tre år efter det att detta avtal trätt i kraft, och då särskilt använda resultaten från den forskning som avses i punkt a.

Artikel 10

Undantag

1. Undantag från de åtaganden som anges i artikel 7 får beviljas av den behöriga myndigheten från fall till fall, under förutsättning att undantagen inte försvagar avtalets mål, och att de beviljas av följande skäl

a) Allmänhetens hälsa och säkerhet.

b) Skydd av offentlig och privat äganderätt.

c) Forskning, utbildning, återutsättning, uppfödning eller för skydd av vilda djur och växter.

d) När det gäller traditionella träfällor, nödvändigheten av att bevara de inhemska samhällenas kulturarv.

2. Undantag som beviljas i enlighet med punkt 1 måste åtföljas av skriftliga motiveringar och villkor.

3. Parterna skall skriftligen underrätta den gemensamma förvaltningskommittén om de undantag som beviljas enligt punkt 1 och de skriftliga motiveringar och villkor som anges i punkt 2.

Artikel 11

Underrättelse och utbyte av information

1. Parterna skall regelbundet utbyta information om alla frågor som rör genomförandet av detta avtal. De skall informera varandra om framstegen av det arbete som utförts vid bedömning av fällor som gjorts med tillämpning av uppställning i bilaga I, om närbesläktad forskning och om godkända fällor.

2. Parterna skall underrätta varandra om de behöriga myndigheter som är ansvariga för genomförandet av detta avtal.

Artikel 12

Ömsesidigt erkännande

1. En part får godkänna användning inom sitt territorium av fällor som är godkända av en annan part. Varje vägran måste skriftligen motiveras.

2. Alla parter skall erkänna en annan parts fångstmetoder som likvärdiga om den andra partens fångstmetoder uppfyller normerna.

Artikel 13

Handel med pälsar och pälsprodukter mellan parterna

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 och punkt 2 i den här artikeln och de relevanta bestämmelserna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter som antogs i Washington den 3 mars 1973 (CITES) får ingen part föreskriva handelsbegränsande åtgärder för päls och pälsprodukter med ursprung i en annan part.

2. En part får, vid importstället till tullområdet, begära ett ursprungsintyg som

a) visar att pälsarna eller pälsarna som inarbetats i produkter som skall importeras erhållits från djur som har fångats eller hållits inom en annan parts territorium,

b) som inbegriper en hänvisning till dokumentation om ursprung som har utfärdats av de behöriga myndigheterna.

Artikel 14

Den gemensamma förvaltningskommittén

1. Parterna skall inrätta en gemensam förvaltningskommitté (nedan kallad kommittén) som består av parternas företrädare. Kommittén kan behandla alla frågor som rör detta avtal.

2. Kommittén skall sammanträda inom 12 månader efter det att detta avtal träder i kraft. Kommittén skall därefter regelbundet sammanträda eller sammanträda på en av parternas begäran. Kommittén kan även behandla frågor utanför ordinarie sammanträden genom skriftväxling. Kommittén skall fastställa sin arbetsordning vid det första sammanträdet.

3. Kommitténs beslut skall uppnås genom konsensus.

4. Kommittén kan, från tid till annan, inrätta tillfälliga arbetsgrupper med vetenskaplig och teknisk expertis som skall ge råd till kommittén i fråga om

a) vetenskapliga och tekniska frågor,

b) tolkningsfrågor på förslag från parterna, och

c) rekommendationer om hur meningsskiljaktigheter skall lösas.

5. Kommittén kan även föreslå parterna ändringar av detta avtal, med beaktande av relevanta rekommendationer från expertarbetsgrupper.

Artikel 15

Förfarande för att lösa tvister

1. Parterna skall anstränga sig att förhandlingsvägen nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på frågor som rör detta avtals funktion. Om de berörda parterna inte lyckas lösa sina skiljaktigheter, skall kommittén, på begäran av en av parterna, sammankallas för att överlägga och finna en lösning. Om det behövs kan kommittén inrätta en tillfällig arbetsgrupp med vetenskaplig och/eller teknisk expertis i enlighet med artikel 14.4 i detta avtal.

2. Om kommittén inte lyckas lösa tvisten inom nittio (90) dagar, skall, på begäran av den klagande parten, ett skiljedomsorgan upprättas enligt bilaga III.

3. Skiljedomsorganet får fatta beslut i tvister som rör den klagande partens tolkning och tillämpning av avtalet.

4. Skiljedomsorganet får inte handla utanför det mandat som parterna kommit överens om och skall inte fatta beslut som sträcker sig utanför den här artikelns räckvidd.

5. Den här artikeln skall också tillämpas på fall där det finns fler än en klagande eller svarande part.

Artikel 16

Anslutning

Det står alla länder fritt att ansluta sig till detta avtal i enlighet med de villkor som ett sådant land och parterna kan bli eniga om.

Artikel 17

Slutbestämmelser

1. Bilagorna utgör en integrerad del av detta avtal.

2. Detta avtal träder i kraft sextio (60) dagar efter det att det sista ratifikationsinstrumentet, instrumentet för ingående eller antagandeinstrumentet lämnats in enligt de regler som gäller för varje part.

3. Detta avtal träder inte automatiskt i kraft. Parterna skall genomföra de åtaganden och skyldigheter som avtalet ger upphov till i enlighet med sina interna förfaranden.

4. Kommittén eller en part får när som helst föreslå ändringar av det här avtalet. Ändringar som parterna kommit överens om träder i kraft dagen efter det att det sista ratifikationsinstrumentet, instrumentet för ingående eller antagandeinstrumentet lämnats in enligt de regler som gäller för varje part.

5. Parterna kan frånträda avtalet genom skriftlig uppsägning minst sex månader i förväg. I sådana fall skall skyldigheterna i detta avtal för den part som frånträder upphöra att gälla vid slutet av uppsägningsperioden.

6. Detta avtal är upprättat på danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska, tyska och ryska, versioner är lika giltiga. Avtalet kommer att deponeras i Europeiska unionens rådssekretariats arkiv; rådssekretariatet skall distribuera en bestyrkt kopia av avtalet till alla parter.

(1) Parterna är överens om att artikel 7 inte hindrar enskilda från att konstruera och använda fällor, under förutsättning att sådana fällor är i enlighet med den utformning som den relevanta behöriga myndigheten godkänt.

BILAGA I

DEL I: NORMERNA

1. MÅL, PRINCIPER OCH ALLMÄNNA ÖVERVÄGANDEN FÖR NORMERNA

1.1 Mål

Målet med normerna är att säkerställa en tillräcklig nivå av välbefinnanden för tillfångatagna djur och att ytterligare förbättra detta välbefinnande.

1.2 Principer

1.2.1 Vid utvärderingen av om en fångstmetod är human eller inte, måste det fångade djurets välbefinnande bedömas.

1.2.2 Principen för att bestämma att en fångstmetod är human är att den uppfyller tröskelvärdena i del 2 och 3.

1.2.3 Vid bestämmandet av normerna förutsätts det att fällorna skall vara selektiva, effektiva och i enlighet med varje parts relevanta krav på säkerhet för människor.

1.3 Allmänna överväganden

1.3.1 Djurs välbefinnande anges utifrån hur lätt eller vilka svårigheter djuren har att klara kraven från omgivningen och i vilken utsträckning de misslyckas. Eftersom djur använder olika metoder för att klara kraven från omgivningen, måste olika metoder användas för att bedöma deras välbefinnande.

Fångade djurs välbefinnande omfattar fysiologiska indikatorer, skadeindikatorer och beteendeindikatorer. Eftersom vissa av dessa indikatorer inte har undersökts för flera arter, kommer det att krävas ytterligare vetenskapliga undersökningar för att, om det är lämpligt, ange tröskelvärdena i normerna.

Även om välbefinnande kan variera kraftigt, är termen "human" reserverad för de fångstmetoder där välbefinnandet för de berörda djuren hålls på en tillräcklig nivå, även om det måste erkännas att det i vissa situationer i fråga om dödande fällor alltid förekommer en kort period under vilken nivån av välbefinnande är låg.

1.3.2 De tröskelvärden som fastställs i normerna för godkännande av fällor omfattar

a) när det gäller fasthållande fällor, när indikatorerna visar att nivån på det fångade djurets välbefinnande är lågt, och

b) när det gäller dödande fällor, tiden fram till medvetslöshet och förlust av känseln och upprätthållandet av det tillståndet tills djuret dör.

1.3.3 Även om fångstmetoderna måste uppfylla kraven i avsnitten 2.4 och 3.4, bör det övervägas att fortsätta att förbättra utformningen och gillringen av fällor, särskilt för att

a) förbättra välbefinnandet för de djur som fångats i fasthållande fällor, medan de sitter fast,

b) påskynda att djuret blir medvetslöst och förlorar känseln när det fångats i en dödande fälla,

c) minimera fångsten av djur som inte är avsedda att fångas i fällan.

2. KRAV PÅ FASTHÅLLANDE FÅNGSTMETODER

2.1 Definition

Fasthållande fångstmetoder: fällor som är utformade och gillrade inte för att döda det fångade djuret, utan för att hålla fast det så att en människa kan komma i direkt kontakt med det.

2.2 Parametrar

2.2.1 Vid utvärderingen av om en fasthållande fångstmetod uppfyller dessa normer, måste djurets välbefinnande bedömas.

2.2.2 Parametrarna måste omfatta de beteendeindikatorer och skadeindikatorer som är förtecknade i punkterna 2.3.1 och 2.3.2.

2.2.3 Betydelsen av var och en av dessa parametrar måste bedömas.

2.3 Indikatorer

2.3.1 Beteendeindikatorer erkänns som indikatorer på dåligt välbefinnande för fångade vilda djur när

a) Djuret biter sig självt, vilket leder till svåra skador (självstympning).

b) Svår orörlighet och inga reaktioner.

2.3.2 Följande skador erkänns som indikatorer på dåligt välbefinnande hos tillfångatagna vilda djur:

a) Fraktur.

b) Urledvridning närmast framknä eller hasled.

c) Avklippta senor eller ledband.

d) Allvarligare skador på benhinnan.

e) Allvarligare yttre eller inre blödning.

f) Allvarligare skelettmuskulaturskada.

g) Blodbrist i en extremitet.

h) Skada på permanent tand med blottläggande av pulpan.

i) Ögonskada inklusive skador på hornhinnan.

j) Skador på ryggmärgen.

k) Allvarliga skador på inre organ.

l) Skador på hjärtmuskeln.

m) Amputation.

n) Död.

2.4 Tröskelvärden

En fasthållande fångstmetod uppfyller normerna om:

a) Antalet exemplar av samma målart från vilka uppgifterna hämtas är minst 20, och

b) Minst 80 % av dessa djur inte uppvisar någon av indikatorerna i stycke 2.3.1 och 2.3.2.

3. KRAV PÅ DÖDANDE FÅNGSTMETODER

3.1 Definition

Dödande fångstmetoder: fällor som är utformade och gillrade för att döda djur av målarten.

3.2 Parametrar

3.2.1 Tidpunkten då medvetslöshet och förlust av känseln inträder beroende på den teknik som används för att döda djuret måste bestämmas, och upprätthållandet av detta tillstånd till döden inträffar måste kontrolleras (dvs. tills hjärtverksamheten definitivt har upphört).

3.2.2 Medvetslöshet och förlust av känseln måste övervakas genom att ögon- och ögonlocksreflexer kontrolleras eller genom någon annan lämplig ersättningsparameter som är vetenskapligt bevisad (1).

3.3 Indikatorer och tidsgränser

>Plats för tabell>

3.4 Tröskelvärden

En dödande fångstmetod uppfyller normerna om

a) antalet exemplar av samma målart från vilka uppgifterna hämtas är minst 12, och

b) minst 80 procent av dessa djur är medvetslösa och har förlorat känseln inom tidsgränsen och ända fram till döden.

DEL II: FÖRTECKNING ÖVER ARTER OCH TIDSPLAN

4. FÖRTECKNING ÖVER ARTER SOM NÄMNS I ARTIKEL 3 I AVTALET OCH TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDE

4.1 Förteckning över arter

Normerna tillämpas på följande arter:

>Plats för tabell>

Ytterligare arter kommer, om det är lämpligt, att inbegripas i framtiden.

4.2 Tidsplan för genomförande

4.2.1 Som anges i artikel 7 i avtalet måste fångstmetoderna testas för att de skall visas att de överensstämmer med dessa normer, och de skall godkännas som sådana av parternas behöriga myndigheter inom

a) tre till fem år efter det att avtalet träder i kraft för fasthållande fångstmetoder, beroende på testprioriteringar och tillgången på testanläggningar, och

b) fem år efter det att avtalet träder i kraft för dödande fångstmetoder.

4.2.2 Enligt artikel 7 i avtalet skall parternas behöriga myndigheter inom tre år efter de tidsgränser som anges i 4.2.1 förbjuda användningen av fällor som inte är godkända i enlighet med normerna.

4.2.3 Om en behörig myndighet fastslår att resultaten från tester av fällor inte stöder godkännandet av fällor för vissa arter eller under vissa miljövillkor, kan en behörig myndighet även fortsättningsvis få tillåta provisorisk användning av fällor medan forskning pågår för att fastställa ersättningsfällor. Den behöriga myndigheten skall i förväg meddela de övriga avtalsparterna om vilka fällor som skall godkännas för provisorisk användning och hur långt forskningen kommit.

DEL III: RIKTLINJER

5. RIKTLINJER FÖR TESTNING AV FÄLLOR OCH FORSKNING OM PÅGÅENDE UTVECKLING AV FÅNGSTMETODER

För att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet och för att visa att fångstmetoderna uppfyller kraven i normerna skall de undersökningar för att testa fångstmetoderna följa de allmänna principerna för god experimentell praxis.

Om det finns testförfaranden fastställda inom ramen för ISO, Internationella standardiseringsorganisationen, och om de är relevanta för bedömningen av om fångstmetoderna överensstämmer med några eller alla av kraven i normerna, skall ISO-förfarandena användas där det är lämpligt.

5.1 Allmänna riktlinjer

5.1.1 Testerna skall utföras enligt omfattande undersökningsprotokoll.

5.1.2 Fällans mekanism skall testas.

5.1.3 Testande av fällan "på fältet" skall vara särskilt inriktade på bedömning av fällans selektivitet. Det testet kan också användas för att samla in uppgifter om fällans effektivitet och användarsäkerhet.

5.1.4 Fasthållande fällor skall testas i en inhägnad, särskilt i syfte att bedöma beteendemässiga och fysiologiska parametrar. Dödande fällor skall testas i en inhägnad, särskilt i syfte att fastställa medvetlösheten hos djuren.

5.1.5 När det gäller fälttesterna skall fällorna kontrolleras dagligen.

5.1.6 Effektiviteten hos dödande fällor som gör måldjuret medvetslöst och dödar det skall testas på rörliga djur genom mätningar i laboratorium, i en inhägnad och i fält. Fällans förmåga att träffa måldjuret på vitala ställen skall värderas.5.1.7 De olika testernas inbördes ordningsföljd kan varieras för att säkerställa den mest effektive bedömningen av de fällor som testas.

5.1.8 Fällorna skall inte utsätta användaren för onödig fara vid normal användning.

5.1.9 Om det är lämpligt skall en vidare serie åtgärder kontrolleras när fällorna testas. Fälttesterna skall omfatta studier av effekterna på bade målart och icke-målart.

5.2 Undersökningssituationen

5.2.1 Fällan skall gillras och användas enligt tillverkarens eller andras rekommendationer.

5.2.2 I fråga om tester på djur i fångenskap, skall en inhägnad användas som erbjuder en lämplig miljö som gör att djuren i målgruppen kan röra sig fritt, gömma sig och uppvisa normalt beteende. Det skall vara möjligt att gillra fällor och att övervaka fångade djur. Fällan skall gillras så att hela fångstförloppet kan videofilmas med ljud.

5.2.3 När det gäller fälttester skall platser väljas som är representativa för dem som kommer att användas i praktiken. Eftersom fällans selektivitet och eventuella negativa effekter på icke-målarter är viktiga skäl för fälttester, kan det ibland vara nödvändigt att välja olika platser där chansen är stor att olika typer av icke-målarter finns. Varje fälla, hur den gillras och omgivningen skall fotograferas. Fällans identifikationsnummer skall anges på varje fotografi före och efter varje fångst.

5.3 Personal som utför undersökningen

5.3.1 Testpersonalen skall ha lämpliga kvalifikationer och utbildning.

5.3.2 Bland testpersonalen skall det finnas minst en person som har erfarenhet av att använda fällorna och som är van vid att fånga de djur som ingår i testet, samt minst en person som har erfarenhet av de metoder för bedömning av välbefinnande för fasthållande fällor och i metoder för att bedöma medvetslöshet i fråga om dödande fällor. Bedömningen av beteendereaktioner på att fångas i fällan och av motvilja mot fällorna bör till exempel göras av en utbildad person som är van vid att tolka den typen av uppgifter.

5.4 Djur som skall användas vid test av fällor

5.4.1 De djur som används för testerna i inhägnad skall vara friska och representativa för de djur som med all sannolikhet fångas i vilt tillstånd. De djur som används skall inte ha en tidigare erfarenhet av den fälla som testas.

5.4.2 Före testet av fällorna skall djuren hållas i förvar under lämpliga former och få tillräckligt med mat och vatten. Djuren skall inte förvaras på ett sådant sätt som kan leda till dåligt välbefinnande.

5.4.3 Djuren skall ha vant sig vid inhägnaden där testet skall äga rum innan testet startar.

5.5 Observationer

5.5.1 Beteende

5.5.1.1 Observationer rörande beteende skall göras av en person med utbildning, särskilt när det gäller kunskaper om arternas etologi.

5.5.1.2 Motvilja mot fällan kan bedömas genom att djuret fångas i en lätt igenkännbar situation, att man på nytt visar fällan för djuret i en lämplig situation och därefter bedömer dess beteende.

5.5.1.3 Man måste försöka skilja på reaktioner på andra stimuli och reaktioner på fällan eller situationen.

5.5.2 Fysiologi

5.5.2.1 En del djur skall före testet utrustas med telemetriska mätare (bl. a. för att mäta puls och andning). Djuren bör förses med mätarna så pass långt före infångandet att de hunnit återhämta sig från eventuella störningar som de orsakats till följd av att ha utrustats med sådana mätare.

5.5.2.2 Alla försiktighetsåtgärder skall vidtas för att begränsa otillräckliga eller partiska observationer och parametrar, särskilt sådana som beror på mänsklig inblandning vid stickprovsundersökningen.

5.5.2.3 När biologisk stickprovsundersökning görs (blod, urin, saliv, etc) skall den utföras på tider som är av betydelse för fångster och tidsberoende överväganden för de parametrar som skall bedömas. Kontrolluppgifter från djur som hålls på annat håll under goda villkor och för olika verksamheter, och basuppgifter innan fångsten sker, samt referensuppgifter efter extrema stimuli (t. ex ett provokationstest med adrenokortikotropt hormon) skall också samlas in.

5.5.2.4 Alla biologiska stickprovsundersökningar skall tas och bevaras i enlighet med bästa kunskap för att säkerställa att de konserveras före analysen.

5.5.2.5 Analysmetoderna skall valideras.

5.5.2.6 Neurologiska undersökningar som görs med hjälp av reflexer (smärta eller ögon) i kombination med EEG-mätning och/eller VER- eller SER-mätning i fråga om dödande fällor skall utföras av en expert för att relevanta uppgifter om djurets medvetslöshet eller hur effektiv tekniken för att döda djuret är skall tillhandahållas.

5.5.2.7 Om djuren inte blir medvetslösa och förlorar känseln inom den tid som beskrivs i testprotokollet, skall de dödas på ett humant sätt.

5.5.3 Skador och patologi

5.5.3.1 Varje testdjur skall undersökas noggrant för att bedöma eventuella skador. Röntgenundersökningar skall genomföras för att bekräfta eventuella frakturer.

5.5.3.2 Ytterligare noggranna patologiska undersökningar av de döda djuren skall göras. Obduktionen skall utföras i enlighet med vedertagen praxis av en erfaren veterinär.

5.5.3.3 Påverkade organ eller/och områden skall undersökas makroskopiskt och histologiskt om det är lämpligt.

5.6 Rapport

5.6.1 Undersökningsrapporten skall innehålla alla relevanta uppgifter om experimentets utformning, material och metoder, samt resultat, särskilt

a) en teknisk beskrivning av fällans utformning inbegripet vilket material den är tillverkad av,

b) tillverkarens användarinstruktioner,

c) beskrivning av testsituationen,

d) väderförhållanden, särskilt uppgifter om temperatur och snödjup,

e) testpersonal,

f) antalet djur och fällor som testas,

g) totalt antal fångade måldjur och icke-måldjur av varje art, och deras utbredning uttryckt som sällsynt, vanligt förekommande och riklig i det aktuella området,

h) selektivitet,

i) detaljer om bevis om att en fälla slagit igen och skadat ett djur utan att djuret fångats,

j) observationer om beteende hos djuren,

k) värden för de uppmätta fysiologiska parametrarna och metoderna,

l) beskrivning av skador och obduktionen,

m) tiden innan djuret blir medvetslöst och förlorar känseln, och

n) statistiska analyser.

DEL IV: FORSKNING

6. FORSKNINGSPROGRAM FÖR ATT FÖRBÄTTRA NORMERNAS OMFATTNING

Ett lämpligt urval av åtgärder för fångade djurs välbefinnande måste bedömas vid tester av fångstsystem. Även om sådana åtgärder, i synnerhet fysiologiska åtgärder och beteendeåtgärder, inte har utvecklats och använts för flera olika arter, måste deras användning i normerna för de aktuella arterna verifieras genom vetenskapliga undersökningar som genomförs för att bestämma basnivåer, reaktionsområden och andra relevanta åtgärder.

6.1 Mål

Den forskning som främjas och uppmuntras av parterna enligt artikel 9 måste i synnerhet syfta till att fastställa de bas- och referensuppgifter som behövs för att ange tröskelvärden för ytterligare parametrar, eller för att bedöma relevansen hos andra mätningar av välbefinnandet som inte omfattas av del 2.3 i dessa normer, inbegripet ett antal beteendemässiga eller fysiologiska indikatorer.

6.2 Artspecifika forskningsprogram

För att förbättra de vetenskapliga kunskaperna inom området utvärdering av fångade djurs välbefinnande, skall varje part främja fortsatt forskning om arterna i följande tabell och den skall vara avslutad inom tidsramarna efter det att avtalet trätt i kraft.

>Plats för tabell>

6.3 Särskilda mätningar som skall göras

6.3.1 De parametrar som skall studeras måste i synnerhet omfatta

a) beteende hos djuret efter fångst, även omfattande ljud, extrem panik, tiden tills djuret återgår till normalt beteende efter frisläppandet från fällan och motvilja. När det gäller tester av motvilja, måste omfattningen av undvikande av eller motstånd mot att komma nära den tidigare upplevda fångstsituationen bedömas, och

b) fysiologiska parametrar som hjärtfrekvens och arrytmi, samt biokemiska parametrar (blod, urin eller saliv) beroende på vilken art som undersöks, inbegripet glukokortikoidkoncentration, prolaktinkoncentration, kreatinkinasaktivitet, laktatdehydrogenasnivå (och, om möjligt, isoenzym 5) samt betaendorfinnivåer.

6.3.2 Storleksordningen på reaktionerna på de fysiologiska parametrarna framgår av basnivåerna och extremvärdena samt tidsfaktorn.

6.3.3 Med basnivå menas kvantiteten, koncentrationen eller hastigheten för den fysiologiska variabeln när individen inte störs av omgivningen. När det gäller fysiologiska variabler som ändras under perioder om några få sekunder eller minuter, skall basnivån vara knuten till en viss verksamhet, till exempel att försöksdjuret ligger, står, går eller springer och hoppar. Med extrema nivåer avses värden som ligger nära maximi- eller miniminivån för det aktuella djuret. De fysiologiska reaktioner som anges ovan gäller förmodligen alla däggdjur, men de exakta basnivåerna och extrema nivåerna och hur förändringarna mellan dessa måste bestämmas för varje art som testas.

6.3.4 Aspekterna av åtgärder av fysiologiska reaktioner som anger lågt välbefinnande är om den uppmätta nivån är långt från den normala nivån och om nivån är ändrad under en lång period.

6.4 Övervakning av forskningsprogrammen

Kommittén skall övervaka och samordna den forskning som främjas och uppmuntras av parterna enligt artikel 9.

(1) Om ytterligare tester måste göras för att avgöra om fångstmetoden uppfyller normerna kan en EEG-mätning (elektroencefalogram), mätning av visuellt framkallat svar (VER) eller av ljudmässigt framkallat svar (SER) utföras.

BILAGA II

1. Interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, utfärdat i Bryssel den 17 juli 1995 som trädde i kraft den 1 februari 1996.

2. Avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och dessas medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, utfärdat på Korfu den 24 juni 1994.

3. Avtalet om handel och handelsrelationer mellan Ryska federationen och Kanada som trädde i kraft den 29 december 1992.

BILAGA III

SKILJEDOMSORGANET

Avsnitt 1

Den klagande parten skall meddela kommittén att den önskar hänskjuta tvisten till skiljedomsförfarande i enlighet med artikel 15 i avtalet. I meddelandet måste den sakfråga och särskilt de tolkning- och tillämpningsbestämmelser som skall bli föremål för skiljedomsförfarandet anges.

Avsnitt 2

1. Skiljedomsorganet skall bestå av tre medlemmar.

2. Vid tvister mellan två parter skall var och en av de tvistande parterna utse en skiljedomare. Vid tvister mellan fler än två parter, skall parter med samma intresse genom överenskommelse tillsammans utse en skiljedomare. I bägge fallen skall de två skiljedomarna gemensamt utse en tredje skiljedomare som ordförande för skiljedomsorganet.

3. Ordföranden i skiljedomsorganet får inte

a) ha samma nationalitet som någon av de tvistande parterna

b) vara anknuten till någon av de tvistande parterna, eller

c) tidigare ha varit inblandad i tvisten i annan egenskap.

4. Om skiljedomsorganet inte är fulltaligt måste en ny skiljedomare utses enligt föreskrifterna för hur skiljedomarna utses.

Avsnitt 3

Om ordföranden inte har utsetts inom 60 dagar efter det att parterna har utsett skiljedomarna kan en av parterna begära att presidenten för den internationella domstolen utser ordförande.

Avsnitt 4

1. Skiljedomsorganet skall fatta sitt beslut helt i överensstämmelse med bestämmelserna i avtalet, internationell rätt och följande mandat:

"Att, mot bakgrund av fakta och relevanta bestämmelser i avtalet (de relevanta bestämmelserna skall anges), bestämma om en part uppfyller sina skyldigheter i enlighet med avtalet och därefter fatta ett beslut."

2. Skiljedomsorganet måste alltid förvissa sig om att kravet är sakligt och rättsligt välgrundat.

Avsnitt 5

1. Om inte parterna i tvisten överenskommer om annat, skall skiljedomsorganet bestämma sin egen arbetsordning.

2. Skiljedomsorganets arbetsordning måste under alla omständigheter vara i överensstämmelse med den här bilagan, inom skiljedomsorganets rätt att fatta beslut och principerna om ett korrekt förfarande i internationell rätt och praxis.

Avsnitt 6

De tvistande parterna skall underlätta skiljedomsorganets arbete och skall, i synnerhet, med alla till buds stående medel

a) ställa alla relevanta handlingar, uppgifter och anordningar till skiljedomsorganets förfogande, om inte annat följer av inhemska rättsliga och administrativa krav, och

b) göra det möjligt för det att, när det är nödvändigt, kalla in vittnen och experter och ta del av deras bevisning.

Avsnitt 7

De tvistande parterna och skiljedomarna skall bevara alla uppgifter de får i förtroende under skiljedomsorganets förhandlingar konfidentiella.

Avsnitt 8

Parterna skall bära kostnaderna för skiljedomsförhandlingarna, inbegripet skiljedomarnas arvoden och resekostnader, översättning och sekreterartjänster och övriga kostnader lika.

Avsnitt 9

Skiljedomsorganet får behandla och avgöra motkrav som uppkommer direkt av sakfrågan för tvisten.

Avsnitt 10

Skiljedomsorganet skall fatta sitt beslut om både förfarandet och sakfrågan i tvisten genom majoritetsröstning bland sina ledamöter. Hur ledamöterna röstar skall vara hemligt.

Avsnitt 11

1. Skiljedomsorganet skall meddela sitt beslut senast 180 dagar efter den tidpunkt när presidenten utses.

2. Om de tvistande parterna är överens, kan skiljedomsorganet enhälligt besluta att uppskjuta beslutet.

Avsnitt 12

1. Skiljedomsorganets beslut måste åtföljas av en skriftlig motivering för beslutet.

2. En tvist om tolkningen eller genomförandet av det slutliga beslutet kan av endera parten hänskjutas till det skiljedomsorgan som meddelade beslutet.

Avsnitt 13

Skiljedomsorganets beslut är slutligt och kan inte överklagas.

BILAGA IV

PARTERNAS FÖRKLARINGAR

Förklaring från Kanadas regering om ett snabbare avskaffande av konventionella stålbyglade fasthållande fällor

Som ett erkännande av avtalet om internationella normer för humana fångstmetoder (nedan kallat avtalet), och i enlighet med artikel 7 i avtalet, förklarar Kanada följande:

1. Användning av alla typer av fasthållande fällor kommer att förbjudas i Kanada för nedanstående arter vid den tidpunkt när avtalet träder i kraft:

Martes americana

Mustela erminea

Castor canadensis

Ondatra zibethicus

Martes pennanti

Taxidea taxus

Lutra canadensis

2. a) Med utgångspunkt från tillgängliga testresultat skall användningen av konventionella stålbyglade fasthållande fällor förbjudas för övriga kanadensiska arter som finns förtecknade i bilaga I till avtalet i enlighet med följande:

Canis latrans

Felis rufus

Procyon lotor

Canis lupus

Lynx canadensis

b) Detta förbud skall träda i kraft inte senare än

i) i slutet av hela fälttestsäsongen som startar i oktober 1999, eller

ii) i slutet av den tidsperiod som erfordras för test och genomförande, i enlighet med punkt 2 c.

c) Den "tidsperiod som erfordras för test och genomförande" som nämns i punkt 2 b ii omfattar två hela fälttestsäsonger samt ett år efter det att den andra fälttestsäsongen är slut, med början efter den tidpunkt när Europeiska unionens råd slutligt ingått avtalet.

d) I Kanada löper en fälttestsäsong (omnämnd i punkt 2 b i och punkt 2 c) från den 1 oktober till den 31 mars.

3. Med hänsyn till punkt 2 b skall den här förklaringen gälla mellan den tidpunkt när Europeiska unionens råd slutligt ingår avtalet och avtalets ikraftträdande så länge som Europeiska gemenskapen tillämpar avtalet (inbegripet förklaringarna i bilagorna, för större säkerhet) i enlighet med avtalsvillkoren.

Förklaring från Europeiska gemenskaperna

Europeiska gemenskapen inser att undertecknandet av avtalet om internationella normer för humana fångstmetoder är ett stort och viktigt steg i riktning mot att säkerställa en tillräckligt hög nivå av välbefinnande för fångade djur.

EG bekräftar därför att den inte kommer att vidtaga några åtgärder för att genomföra rådets förordning (EEG) nr 3254/91 under den tid som rimligen behövs för de övriga parterna att ratificera avtalet och, efter ratificeringen, så länge som avtalet gäller och genomförs i enlighet med bestämmelserna.