25.11.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 294/4

1.1

Förslaget att se över redovisningsdirektiven är en uppföljning av den handlingsplan som kommissionen antog den 21 maj 2003 för att modernisera bolagsrätten och företagsstyrningen på EU-nivå.

1.2

Målet med förslagen är att ytterligare förstärka förtroendet för de bokslut och årsredovisningar som europeiska företag offentliggör, så att aktieägarna och andra berörda aktörer (t.ex. anställda och leverantörer) får tillförlitlig, fullständig och lättillgänglig information.

1.3

EESK har kommenterat vissa detaljer i dokumentet men stöder i huvudsak den angivna målsättningen och bedömer att dessa åtgärder är nödvändiga för att skydda alla parter som berörs.

2.1

Enligt förslaget skall redovisningsdirektiven 78/660/EEG och 83/349/EEG ändras i följande avseenden:

2.2

Kommissionen understryker att angreppssättet bygger på ett principresonemang om att åstadkomma proportionalitet och flexibilitet.

2.3

Kommissionen noterar att förslaget inte faller under gemenskapens exklusiva behörighet men att det är nödvändigt att göra redovisningarna jämförbara över hela EU för att allmänhetens förtroende för dem skall öka.

3.1

EESK håller med om att allmänhetens förtroende för de europeiska bolagens redovisningar måste förstärkas i ljuset av senare års skandaler både i Europa och på andra håll. Kommittén ställer sig därför entydigt bakom detta initiativ.

3.2

Vi stöder den principgrundade uppläggningen av förslaget eftersom det är riktigt att specifika regler kan kringgås eller bli föråldrade.

3.3

Med hänsyn till att företagande och sysselsättning måste uppmuntras i EU är det betydelsefullt att rapporteringskraven inte är för betungande. Överdriven rapportering skulle också kunna ha nackdelen att fokuseringen på verkligt avgörande aspekter försvagas. EESK välkomnar följaktligen att man för in ett kriterium i förslagen om att endast ”betydelsefulla” aspekter skall beaktas. Frågan är faktiskt om inte detta kriterium borde vara ett övergripande inslag i direktiven.

3.4

Kommittén är också angelägen om att rapporteringskraven för icke börsnoterade småföretag inte får bli för betungande. Dessa företag är en tillväxtmotor i EU. Vi är medvetna om att det står medlemsstaterna fritt att erbjuda små och medelstora företag rapporteringskrav som inte är heltäckande. EESK menar att det skulle vara lämpligt att göra en grundläggande översyn av tröskelvärdena för små och medelstora bolag, med särskild tonvikt på att reducera belastningen på de minsta företagen (1).

3.5

Kommittén är medveten om att IASB, kommittén för internationella redovisningsstandarder, driver ett projekt för att ta fram en uppsättning specifika standarder för mindre företag. Vi ser positivt på denna utveckling.

4.1.1

EESK stöder förslagen om att fastställa styrelseledamöternas kollektiva ansvar för årsredovisning och bokslut. Detta är redan allmänt vedertaget i EU. Ifall det finns en struktur med två nivåer är det emellertid viktigt att ansvaret läggs på respektive styrelse (administrativt organ, ledningsgrupp, övervakningsråd) i relation till vars och ens funktion. Det skall inte gå utöver de befogenheter som de har enligt nationell rätt.

4.1.2

EESK föreslår att det skall åligga styrelseledamöterna att på heder och samvete delge revisorn alla uppgifter som kan anses vara relevanta för bolagets årsredovisning och bokslut, utan särskild anmodan.

4.2.1

Det är positivt att kommissionen eftersträvar att öka insynen när det gäller onoterade företags transaktioner med närstående parter, så att allmänhetens förtroende för bolagsredovisningarna kan återställas. Dessa transaktioner är ofta av särskild betydelse i privatägda bolag och mindre företag.

4.2.2

Enligt artikel 1 om ändring av fjärde direktivet under artikel 43.7 b) skall man anmäla ”inriktningen på, det kommersiella syftet med och det totala beloppet” för transaktioner som företaget genomfört med närstående parter om de inte har genomförts ”under normala affärsvillkor”. Denna anmälan går längre än kraven i IAS 24, speciellt genom förpliktelsen att uppge ”det kommersiella syftet” med sådana transaktioner.

4.2.3

EESK ifrågasätter förslaget att gå längre än IAS 24. Det skulle sannolikt orsaka betydande extrakostnader för många onoterade företag, en nackdel som skulle vara större än fördelen för dem som studerar deras årsredovisningar.

4.3.1

Kommissionen föreslår att öppenheten skall ökas genom ett specifikt krav att anmärkningarna till redovisningen skall innefatta uppgifter om betydelsefulla ”arrangemang”, t.ex. bolag för särskilda ändamål. EESK stöder kravet, men det är problematiskt att ”arrangemang” inte definieras, och därför förblir relativt vagt som begrepp. Vi menar att det krävs klarlägganden och vägledning, eventuellt i form av relevanta exempel.

4.3.2

För att begränsa effekten på små och medelstora företag föreslår EESK att medlemsstaterna tillåts begränsa den information som skall offentliggöras till det allra nödvändigaste när det gäller att bedöma ett företags ekonomiska ställning.

4.4.1

EESK ställer sig positiv till kravet att börsnoterade företag skall ge öppen information om företagsstyrningsstrukturer som har stor betydelse för investerare. Om denna berättelse inkluderas i årsredovisningen måste revisorerna yttra sig om huruvida redovisningen är förenlig med det årsbokslut för samma räkenskapsår som redan gäller själva årsredovisningen enligt fjärde direktivets artikel 51.1.

4.4.2

Men det är sannolikt att ett problem uppstår genom att vissa medlemsstater har gått längre än kraven i fjärde och sjunde direktiven. Man har gjort årsredovisningen – som i framtiden skulle innefatta berättelsen om företagsstyrningen – till föremål för en fullständig revision. Enligt EESK:s uppfattning bör inte alla inslag i berättelsen om företagsstyrningen bli föremål för heltäckande revision. En lösning kan vara att ålägga börsnoterade bolag att lägga fram en berättelse om styrformerna ”i anslutning till årsredovisningen och bokslutet”, men den bör fortfarande bli föremål för en kontroll av överensstämmelsen enligt modellen i ovanstående punkt 4.4.1.

4.4.3

EESK anser att artikel 46 a.3 är för brett upplagd. Vi föreslår följande formulering: ”…en beskrivning av huvudpunkterna i bolagets interna kontroll- och riskanalyssystem i samband med den ekonomiska rapporteringen”.

4.5.1

Formuleringen i artikel 2 om att uppgifterna ”har direkt betydelse för och kan vara till hjälp”, som ändring i sjunde direktivet, skiljer sig från fjärde direktivets ”har betydelse”. Det verkar inte finnas någon anledning till denna synbarliga inkonsekvens. EESK föreslår att man i båda fallen använder en formulering där det centrala ordet ”betydelse” ingår (2).

4.5.2

Formuleringen ”inte har genomförts under normala affärsvillkor” används i artikel 1 som ändrar artikel 43.1 under fjärde direktivets 7 b. Liknande ordalag används i fråga om sjunde direktivet under artikel 34, 7 b. I motiveringsdelen definierar man transaktioner som inte ”genomförs på normala kommersiella villkor” genom tillägget ”(dvs. inte på avstånd)”. Det senare är den allmänt vedertagna redovisningstermen (3). Vi menar därför att det är lämpligare att använda den i de ändrade direktiven.