AVTAL

mellan Europeiska unionen och Republiken Island om fastställande av en ram för Republiken Islands deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN ISLAND,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

som beaktar följande:

(1)	Europeiska unionen (EU) får besluta att vidta åtgärder på krishanteringens område.

(2)

Europeiska unionen kommer att besluta huruvida tredjestater kommer att inbjudas att delta i en EU-krishanteringsinsats. Republiken Island kan tacka ja till Europeiska unionens inbjudan och erbjuda ett bidrag. I sådana fall kommer Europeiska unionen att besluta om att acceptera det föreslagna bidraget från Republiken Island.

(3)	Om Europeiska unionen beslutar att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kan Republiken Island uttrycka sin principiella avsikt att delta i operationen.

(4)

Vid mötet i Bryssel den 24 och 25 oktober 2002 kom Europeiska rådet överens om de närmare villkoren för genomförandet av de bestämmelser som Europeiska rådet enades om vid mötet i Nice den 7–9 december 2000 om deltagande av europeiska Nato-medlemmar som inte är medlemmar i EU i en EU-ledd krishanteringsinsats.

(5)	Villkoren för Republiken Islands deltagande i EU:s krishanteringsinsatser bör fastställas i ett avtal om fastställande av en ram för ett sådant eventuellt framtida deltagande i stället för att fastställas från fall till fall för varje enskild insats.

(6)	Detta avtal bör inte påverka oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande och bör inte påverka Republiken Islands beslut från fall till fall att delta i en EU-krishanteringsinsats.

(7)	Detta avtal bör endast avse framtida EU-krishanteringsinsatser och bör inte påverka eventuella befintliga avtal som reglerar Republiken Islands deltagande i en EU-krishanteringsinsats som redan inletts.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Beslut som rör deltagandet

1.   Efter Europeiska unionens beslut att inbjuda Republiken Island att delta i en EU-krishanteringsinsats och när Republiken Island har beslutat att delta skall Republiken Island lämna information om sitt föreslagna bidrag till Europeiska unionen.

2.   Om Europeiska unionen har beslutat att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kommer Republiken Island att informera Europeiska unionen om sin eventuella avsikt att delta i operationen, och därefter lämna uppgift om eventuella förslag till bidrag.

3.   Europeiska unionens bedömning av Republiken Islands bidrag skall genomföras i samråd med Republiken Island.

4.   Europeiska unionen kommer i ett tidigt skede att ge Republiken Island en uppskattning av det sannolika bidraget till de gemensamma kostnaderna för operationen för att bistå Republiken Island i utformningen av erbjudandet.

5.   Europeiska unionen skall meddela resultatet av bedömningen till Republiken Island i en skrivelse i syfte att säkerställa Republiken Islands deltagande i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 2

Ramar

1.   Republiken Island skall ställa sig bakom den gemensamma åtgärd genom vilken Europeiska unionens råd beslutar att EU kommer att genomföra en krishanteringsinsats och varje gemensam åtgärd eller beslut genom vilken eller vilket Europeiska unionens råd beslutar att förlänga en EU-krishanteringsinsats, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2.   Republiken Islands deltagande i en EU-krishanteringsinsats påverkar inte oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

Artikel 3

Status för personal och styrkor

1.   Statusen för den personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats och/eller för de styrkor som ställs till förfogande för en militär EU-krishanteringsoperation från Republiken Island skall regleras av avtalet om statusen för styrkorna/uppdraget mellan Europeiska unionen och den/de stat(er) i vilken/vilka insatsen genomförs, om ett sådant avtal finns.

2.   Statusen för personalen vid högkvarteret eller de delar av ledningen som finns utanför den stat/de stater där EU:s krishanteringsinsats genomförs skall regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av ledningen och Republiken Island.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av det avtal om statusen för styrkorna/uppdraget som avses i punkt 1 skall Republiken Island utöva jurisdiktion över sin personal i den EU-krishanteringsinsatsen.

4.   Republiken Island skall vara ansvarig för att besvara alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med ett deltagande i en EU-krishanteringsinsats. Republiken Island skall vara ansvarig för att vidta åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot en medlem av sin personal i enlighet med isländska lagar och andra förordningar.

5.   Republiken Island åtar sig att utfärda en förklaring om att Republiken Island avstår från att begära skadestånd från en annan stat som deltar i en EU-krishanteringsinsats där Republiken Island deltar och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

6.   Europeiska unionens medlemsstater åtar sig att utfärda en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid ett eventuellt framtida deltagande av Republiken Island i en EU-krishanteringsinsats och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

Artikel 4

Sekretessbelagda uppgifter

1.   Republiken Island skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att sekretessbelagda EU-uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för Europeiska unionens råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 (1) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdats av de behöriga myndigheterna, inbegripet EU:s operationschef när det gäller en militär EU-krishanteringsoperation eller EU:s uppdragschef när det gäller en civil EU-krishanteringsinsats.

2.   Om EU och Republiken Island har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av sekretessbelagda uppgifter skall bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för en EU-krishanteringsinsats.

AVSNITT II

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I CIVILA KRISHANTERINGSINSATSER

Artikel 5

Personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats

1.   Republiken Island skall se till att dess personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	insatsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Republiken Island skall i god tid underrätta EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och Europeiska unionens råds generalsekretariat om alla ändringar avseende dess bidrag till EU:s civila krishanteringsinsats.

3.   Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen som utfärdats av behörig myndighet från Republiken Island. Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall lämna en kopia av detta intyg.

Artikel 6

Befälsordning

1.   Personal som utstationeras från Republiken Island skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s civila krishanteringsinsats bästa för ögonen.

2.   All personal skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

3.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

4.   Uppdragschefen skall leda EU:s civila krishanteringsinsats och ansvara för den dagliga ledningen.

5.   Republiken Island skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av EU:s medlemsstater som deltar i den, i enlighet med de rättsliga instrument som anges i artikel 2.1 i detta avtal.

6.   EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över personalen inom EU:s civila krishanteringsinsats. Om så krävs skall disciplinåtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

7.   Republiken Island skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom insatsen. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

8.   Beslut om att avsluta insatsen skall fattas av Europeiska unionen efter samråd med Republiken Island, förutsatt att denna stat fortfarande bidrar till EU:s civila krishanteringsinsats vid tidpunkten för uppdragets avslutande.

Artikel 7

Finansiella aspekter

1.   Republiken Island skall ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i insatsen bortsett från de kostnader som betalas med gemensamma medel enligt insatsens driftbudget. Detta skall inte inverka på tillämpningen av artikel 8.

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där insatsen genomförs skall Republiken Island sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om uppdragets status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i det här avtalet.

Artikel 8

Bidrag till driftbudget

1.   Republiken Island skall bidra till finansieringen av driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats.

2.   Det ekonomiska bidraget från Republiken Island till driftbudgeten skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten (BNI) för samtliga de stater som bidrar till insatsens driftbudget, eller

b)	den andel av referensbeloppet för driftbudgeten som är proportionell mot andelen av dess personal i insatsen i förhållande till samtliga staters personal i insatsen.

3.   Trots punkterna 1 och 2 skall Republiken Island inte bidra till finansieringen av de dagtraktamenten som utbetalas till personal från Europeiska unionens medlemsstater.

4.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till en särskild civil EU-krishanteringsinsats om

a)	Europeiska unionen beslutar att den tredjestat som deltar i insatsen ger ett avsevärt bidrag som är av grundläggande betydelse för insatsen, eller

b)	den tredjestat som deltar i insatsen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

5.   En överenskommelse om de praktiska villkoren för betalningen skall undertecknas mellan EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och berörda administrativa organ i Republiken Island rörande Republiken Islands bidrag till driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I MILITÄRA KRISHANTERINGSOPERATIONER

Artikel 9

Deltagande i EU:s militära krishanteringsoperationer

1.   Republiken Island skall se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	operationsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Personal som utstationeras från Republiken Island skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsoperations bästa för ögonen.

3.   Republiken Island skall i god tid underrätta EU-operationschefen om alla ändringar avseende dess deltagande i operationen.

Artikel 10

Befälsordning

1.   Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation skall fullt ut kvarstå under respektive nationella myndighets befäl.

2.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa och taktiska ledningen och/eller kontrollen över sina styrkor och sin personal till EU-operationschefen. EU:s operationschef har rätt att delegera sina maktbefogenheter.

3.   Republiken Island skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av operationen som de deltagande EU-medlemsstaterna.

4.   EU:s operationschef får efter samråd med Republiken Island när som helst begära att bidraget från Republiken Island dras tillbaka.

5.   Republiken Island skall utnämna en högre militär företrädare för den nationella kontingenten i EU:s militära krishanteringsoperation. Företrädaren skall samråda med EU:s styrkechef i alla frågor som rör operationen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

Artikel 11

Finansiella aspekter

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 12 skall Republiken Island ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i operationen såvida kostnaderna inte betalas med gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som det hänvisas till i artikel 2.1 i detta avtal och i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (2).

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där operationen genomförs skall Republiken Island sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om styrkornas status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i detta avtal.

Artikel 12

Bidrag till de gemensamma kostnaderna

1.   Republiken Island skall bidra till finansieringen av de gemensamma kostnaderna för EU:s militära krishanteringsoperation.

2.   Det ekonomiska bidraget från Republiken Island till de gemensamma kostnaderna skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten (BNI) för samtliga de stater som bidrar till operationens gemensamma kostnader, eller

b)	den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot andelen av dess personal i operationen i förhållande till samtliga staters personal i operationen.

Om Republiken Island endast bidrar med personal till operationshögkvarteret eller styrkehögkvarteret skall man vid beräkningen av alternativ 2 b utgå från storleksförhållandet mellan personalen från Republiken Island och respektive högkvarters totala personal. I andra fall skall andelen fastställas med utgångspunkt i förhållandet mellan all personal från Republiken Island och operationens totala personal.

3.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till de gemensamma kostnaderna för en särskild militär EU-krishanteringsoperation om

a)	Europeiska unionen fastställer att den tredje stat som deltar i operationen ger ett avsevärt bidrag till resurser och/eller kapacitet som är av grundläggande betydelse för operationen, eller

b)	den tredjestat som deltar i operationen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

4.   En överenskommelse skall ingås mellan den förvaltare som anges i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser och Republiken Islands behöriga myndigheter. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVSNITT IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Arrangemang för att genomföra avtalet

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8.5 och 12.4 skall de tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd, den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Republiken Islands behöriga myndigheter.

Artikel 14

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla de åtaganden som fastställs i föregående artiklar, skall den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 15

Tvistlösning

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 16

Ikraftträdande

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Detta avtal skall tillämpas provisoriskt från och med det datum det undertecknas.

3.   Detta avtal skall ses över senast den 1 juni 2008 och därefter minst vart tredje år.

4.   Detta avtal kan ändras på grundval av en gemensam skriftlig överenskommelse mellan parterna.

5.   Detta avtal kan sägas upp av en av parterna genom en skriftlig underrättelse om uppsägning som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning skall träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen.

---

(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1.

(2)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om fastställande av en ram för Konungariket Norges deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan, och

KONUNGARIKET NORGE,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

som beaktar följande:

(1)	Europeiska unionen (EU) får besluta att vidta åtgärder på krishanteringens område.

(2)

Europeiska unionen kommer att besluta huruvida tredjestater kommer att inbjudas att delta i en EU-krishanteringsinsats. Konungariket Norge kan tacka ja till Europeiska unionens inbjudan och erbjuda ett bidrag. I sådana fall kommer Europeiska unionen att besluta om att acceptera det föreslagna bidraget från Konungariket Norge.

(3)	Om Europeiska unionen beslutar att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kan Konungariket Norge uttrycka sin principiella avsikt att delta i operationen.

(4)

Vid mötet i Bryssel den 24 och 25 oktober 2002 kom Europeiska rådet överens om de närmare villkoren för genomförandet av de bestämmelser som Europeiska rådet enades om vid mötet i Nice den 7–9 december 2000 om deltagande av europeiska Nato-medlemmar som inte är medlemmar i EU i en EU-ledd krishanteringsinsats.

(5)	Villkoren för Konungariket Norges deltagande i EU:s krishanteringsinsatser bör fastställas i ett avtal om fastställande av en ram för ett sådant eventuellt framtida deltagande i stället för att fastställas från fall till fall för varje enskild insats.

(6)	Detta avtal bör inte påverka oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande och bör inte påverka Konungariket Norges beslut från fall till fall att delta i en EU-krishanteringsinsats.

(7)	Detta avtal bör endast avse framtida EU-krishanteringsinsatser och bör inte påverka eventuella befintliga avtal som reglerar Konungariket Norges deltagande i en EU-krishanteringsinsats som redan inletts.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Beslut som rör deltagandet

1.   Efter Europeiska unionens beslut att inbjuda Konungariket Norge att delta i en EU-krishanteringsinsats och när Konungariket Norge har beslutat att delta skall Konungariket Norge lämna information om sitt föreslagna bidrag till Europeiska unionen.

2.   Om Europeiska unionen har beslutat att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kommer Konungariket Norge att informera Europeiska unionen om sin eventuella avsikt att delta i operationen, och därefter lämna uppgift om eventuella förslag till bidrag.

3.   Europeiska unionens bedömning av Konungariket Norges bidrag skall genomföras i samråd med Konungariket Norge.

4.   Europeiska unionen kommer i ett tidigt skede att ge Konungariket Norge en uppskattning av det sannolika bidraget till de gemensamma kostnaderna för operationen för att bistå Konungariket Norge i utformningen av erbjudandet.

5.   Europeiska unionen skall meddela resultatet av bedömningen till Konungariket Norge i en skrivelse i syfte att säkerställa Konungariket Norges deltagande i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 2

Ramar

1.   Konungariket Norge skall ställa sig bakom den gemensamma åtgärd genom vilken Europeiska unionens råd beslutar att EU kommer att genomföra en krishanteringsinsats och varje gemensam åtgärd eller beslut genom vilken eller vilket Europeiska unionens råd beslutar att förlänga en EU-krishanteringsinsats, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2.   Konungariket Norges deltagande i en EU-krishanteringsinsats påverkar inte oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

Artikel 3

Status för personal och styrkor

1.   Statusen för den personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats och/eller för de styrkor som ställs till förfogande för en militär EU-krishanteringsoperation från Konungariket Norge skall regleras av avtalet om statusen för styrkorna/uppdraget mellan Europeiska unionen och den/de stat(er) i vilken/vilka insatsen genomförs, om ett sådant avtal finns.

2.   Statusen för personalen vid högkvarteret eller de delar av ledningen som finns utanför den stat/de stater där EU:s krishanteringsinsats genomförs skall regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av ledningen och Konungariket Norge.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av det avtal om statusen för styrkorna/uppdraget som avses i punkt 1 skall Konungariket Norge utöva jurisdiktion över sin personal i EU-krishanteringsinsatsen.

4.   Konungariket Norge skall vara ansvarigt för att besvara alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med ett deltagande i en EU-krishanteringsinsats. Konungariket Norge skall vara ansvarigt för att vidta åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot en medlem av sin personal i enlighet med norska lagar och andra förordningar.

5.   Konungariket Norge åtar sig att utfärda en förklaring om att Konungariket Norge avstår från att begära skadestånd från en annan stat som deltar i en EU-krishanteringsinsats där Konungariket Norge deltar och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

6.   Europeiska unionens medlemsstater åtar sig att utfärda en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid ett eventuellt framtida deltagande av Konungariket Norge i en EU-krishanteringsinsats och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

Artikel 4

Sekretessbelagda uppgifter

1.   Konungariket Norge skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att sekretessbelagda EU-uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för Europeiska unionens råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 (1) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdats av de behöriga myndigheterna, inbegripet EU:s operationschef när det gäller en militär EU-krishanteringsoperation eller EU:s uppdragschef när det gäller en civil EU-krishanteringsinsats.

2.   Om EU och Konungariket Norge har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av sekretessbelagda uppgifter skall bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för en EU-krishanteringsinsats.

AVSNITT II

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I CIVILA KRISHANTERINGSINSATSER

Artikel 5

Personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats

1.   Konungariket Norge skall se till att dess personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	insatsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Konungariket Norge skall i god tid underrätta EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och Europeiska unionens råds generalsekretariat om alla ändringar avseende dess bidrag till EU:s civila krishanteringsinsats.

3.   Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen som utfärdats av behörig myndighet från Konungariket Norge. Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall lämna en kopia av detta intyg.

Artikel 6

Befälsordning

1.   Personal som utstationeras från Konungariket Norge skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s civila krishanteringsinsats bästa för ögonen.

2.   All personal skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

3.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

4.   Uppdragschefen skall leda EU:s civila krishanteringsinsats och ansvara för den dagliga ledningen.

5.   Konungariket Norge skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av EU:s medlemsstater som deltar i den, i enlighet med de rättsliga instrument som anges i artikel 2.1 i detta avtal.

6.   EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över personalen inom EU:s civila krishanteringsinsats. Om så krävs skall disciplinåtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

7.   Konungariket Norge skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom insatsen. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

8.   Beslut om att avsluta insatsen skall fattas av Europeiska unionen efter samråd med Konungariket Norge, förutsatt att denna stat fortfarande bidrar till EU:s civila krishanteringsinsats vid tidpunkten för uppdragets avslutande.

Artikel 7

Finansiella aspekter

1.   Konungariket Norge skall ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i insatsen bortsett från de kostnader som betalas med gemensamma medel enligt insatsens driftbudget. Detta skall inte inverka på tillämpningen av artikel 8.

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där insatsen genomförs skall Konungariket Norge sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om uppdragets status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i det här avtalet.

Artikel 8

Bidrag till driftbudget

1.   Konungariket Norge skall bidra till finansieringen av driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats.

2.   Det ekonomiska bidraget från Konungariket Norge till driftbudgeten skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten (BNI) för samtliga stater som bidrar till insatsens driftbudget, eller

b)	den andel av referensbeloppet för driftbudgeten som är proportionell mot andelen av dess personal i insatsen i förhållande till samtliga staters personal i insatsen.

3.   Trots punkterna 1 och 2 skall Konungariket Norge inte bidra till finansieringen av de dagtraktamenten som utbetalas till personal från Europeiska unionens medlemsstater.

4.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till en särskild civil EU-krishanteringsinsats om

a)	Europeiska unionen fastställer att den tredjestat som deltar i insatsen ger ett avsevärt bidrag som är av grundläggande betydelse för insatsen, eller

b)	den tredjestat som deltar i insatsen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

5.   En överenskommelse om de praktiska villkoren för betalningen skall undertecknas mellan EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och berörda administrativa organ i Konungariket Norge rörande Konungariket Norges bidrag till driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVSNITT III

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I MILITÄRA KRISHANTERINGSOPERATIONER

Artikel 9

Deltagande i EU:s militära krishanteringsoperationer

1.   Konungariket Norge skall se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	operationsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Personal som utstationeras från Konungariket Norge skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsoperations bästa för ögonen.

3.   Konungariket Norge skall i god tid underrätta EU-operationschefen om alla ändringar avseende dess deltagande i operationen.

Artikel 10

Befälsordning

1.   Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation skall fullt ut kvarstå under respektive nationella myndighets befäl.

2.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa och taktiska ledningen och/eller kontrollen över sina styrkor och sin personal till EU-operationschefen. EU:s operationschef har rätt att delegera sina maktbefogenheter.

3.   Konungariket Norge skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av operationen som de deltagande EU-medlemsstaterna.

4.   EU:s operationschef får efter samråd med Konungariket Norge när som helst begära att bidraget från Konungariket Norge dras tillbaka.

5.   Konungariket Norge skall utnämna en högre militär företrädare för den nationella kontingenten i EU:s militära krishanteringsoperation. Företrädaren skall samråda med EU:s styrkechef i alla frågor som rör operationen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

Artikel 11

Finansiella aspekter

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 12 skall Konungariket Norge ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i operationen såvida kostnaderna inte betalas med gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som det hänvisas till i artikel 2.1 i detta avtal och i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (2).

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där operationen genomförs skall Konungariket Norge sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om styrkornas status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i detta avtal.

Artikel 12

Bidrag till de gemensamma kostnaderna

1.   Konungariket Norge skall bidra till finansieringen av de gemensamma kostnaderna för EU:s militära krishanteringsoperation.

2.   Det ekonomiska bidraget från Konungariket Norge till de gemensamma kostnaderna skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten (BNI) för samtliga stater som bidrar till operationens gemensamma kostnader, eller

b)	den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot andelen av dess personal i operationen i förhållande till samtliga staters personal i operationen.

Om Konungariket Norge endast bidrar med personal till operationshögkvarteret eller styrkehögkvarteret skall man vid beräkningen av alternativ 2 b utgå från storleksförhållandet mellan personalen från Konungariket Norge respektive högkvarterets totala personal. I andra fall skall andelen fastställas med utgångspunkt i förhållandet mellan all personal från Konungariket Norge och operationens totala personal.

3.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till de gemensamma kostnaderna för en särskild militär EU-krishanteringsoperation om

a)	Europeiska unionen fastställer att den tredjestat som deltar i operationen ger ett avsevärt bidrag till resurser och/eller kapacitet som är av grundläggande betydelse för operationen, eller

b)	den tredjestat som deltar i operationen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

4.   En överenskommelse skall ingås mellan den förvaltare som anges i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser och Konungariket Norges behöriga myndigheter. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVSNITT IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Arrangemang för att genomföra avtalet

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8.5 och 12.4 skall de tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd, den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Konungariket Norges behöriga myndigheter.

Artikel 14

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla de åtaganden som fastställs i föregående artiklar, skall den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 15

Tvistlösning

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 16

Ikraftträdande

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Detta avtal skall tillämpas provisoriskt från och med det datum det undertecknas.

3.   Detta avtal skall ses över senast den 1 juni 2008 och därefter minst vart tredje år.

4.   Detta avtal kan ändras på grundval av en gemensam skriftlig överenskommelse mellan parterna.

5.   Detta avtal kan sägas upp av en av parterna genom en skriftlig underrättelse om uppsägning som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning skall träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen.

---

(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1.

(2)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.

AVTAL

mellan Europeiska unionen och Rumänien om fastställande av en ram för Rumäniens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser

EUROPEISKA UNIONEN,

å ena sidan, och

RUMÄNIEN,

å andra sidan,

nedan kallade ”parterna”,

som beaktar följande:

(1)	Europeiska unionen (EU) får besluta att vidta åtgärder på krishanteringens område.

(2)

Europeiska unionen kommer att besluta huruvida tredjestater kommer att inbjudas att delta i en EU-krishanteringsinsats. Rumänien kan tacka ja till Europeiska unionens inbjudan och erbjuda ett bidrag. I sådana fall kommer Europeiska unionen att besluta om att acceptera det föreslagna bidraget från Rumänien.

(3)	Om Europeiska unionen beslutar att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kan Rumänien uttrycka sin principiella avsikt att delta i operationen.

(4)

Vid mötet i Bryssel den 24 och 25 oktober 2002 kom Europeiska rådet överens om de närmare villkoren för genomförandet av de bestämmelser som Europeiska rådet enades om vid mötet i Nice den 7–9 december 2000 om deltagande av europeiska Nato-medlemmar som inte är medlemmar i EU i en EU-ledd krishanteringsinsats.

(5)	Villkoren för Rumäniens deltagande i EU:s krishanteringsinsatser bör fastställas i ett avtal om fastställande av en ram för ett sådant eventuellt framtida deltagande i stället för att fastställas från fall till fall för varje enskild insats.

(6)	Detta avtal bör inte påverka oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande och bör inte påverka Rumäniens beslut från fall till fall att delta i en EU-krishanteringsinsats.

(7)	Detta avtal bör endast avse framtida EU-krishanteringsinsatser och bör inte påverka eventuella befintliga avtal som reglerar Rumäniens deltagande i en EU-krishanteringsinsats som redan inletts.

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVSNITT 1

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Beslut som rör deltagandet

1.   Efter Europeiska unionens beslut att inbjuda Rumänien att delta i en EU-krishanteringsinsats och när Rumänien har beslutat att delta skall Rumänien lämna information om sitt föreslagna bidrag till Europeiska unionen.

2.   Om Europeiska unionen har beslutat att genomföra en militär krishanteringsoperation där Natos resurser och kapacitet används kommer Rumänien att informera Europeiska unionen om sin eventuella avsikt att delta i operationen, och därefter lämna uppgift om eventuella förslag till bidrag.

3.   Europeiska unionens bedömning av Rumäniens bidrag skall genomföras i samråd med Rumänien.

4.   Europeiska unionen kommer i ett tidigt skede att ge Rumänien en uppskattning av det sannolika bidraget till de gemensamma kostnaderna för operationen för att bistå Rumänien i utformningen av erbjudandet.

5.   Europeiska unionen skall meddela resultatet av bedömningen till Rumänien i en skrivelse i syfte att säkerställa Rumäniens deltagande i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 2

Ramar

1.   Rumänien skall ställa sig bakom den gemensamma åtgärd genom vilken Europeiska unionens råd beslutar att EU kommer att genomföra en krishanteringsinsats och varje gemensam åtgärd eller beslut genom vilken eller vilket Europeiska unionens råd beslutar att förlänga en EU-krishanteringsinsats, i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och de arrangemang som krävs för dess genomförande.

2.   Rumäniens deltagande i en EU-krishanteringsinsats påverkar inte oberoendet i Europeiska unionens beslutsfattande.

Artikel 3

Status för personal och styrkor

1.   Statusen för den personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats och/eller för de styrkor som ställs till förfogande för en militär EU-krishanteringsoperation av Rumänien skall regleras av avtalet om statusen för styrkorna/uppdraget mellan Europeiska unionen och den/de stat(er) i vilken/vilka insatsen genomförs, om ett sådant avtal finns.

2.   Statusen för personalen vid högkvarteret eller de delar av ledningen som finns utanför den stat/de stater där EU:s krishanteringsinsats genomförs skall regleras genom arrangemang mellan högkvarteret och de berörda delarna av ledningen och Rumänien.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av det avtal om statusen för styrkorna/uppdraget som avses i punkt 1 skall Rumänien utöva jurisdiktion över sin personal i EU:s krishanteringsinsats.

4.   Rumänien skall vara ansvarigt för att besvara alla anspråk som kommer från eller rör någon medlem av dess personal i samband med ett deltagande i en EU-krishanteringsinsats. Rumänien skall vara ansvarigt för att vidta åtgärder, i synnerhet rättsliga eller disciplinära åtgärder, mot en medlem av sin personal i enlighet med rumänska lagar och andra förordningar.

5.   Rumänien åtar sig att utfärda en förklaring om att Rumänien avstår från att begära skadestånd från en annan stat som deltar i en EU-krishanteringsinsats där Rumänien deltar och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

6.   Europeiska unionens medlemsstater åtar sig att utfärda en förklaring om att de avstår från att begära skadestånd vid ett eventuellt framtida deltagande av Rumänien i en EU-krishanteringsinsats och att utfärda förklaringen när detta avtal undertecknas. En förlaga till en sådan förklaring bifogas detta avtal.

Artikel 4

Sekretessbelagda uppgifter

1.   Rumänien skall vidta lämpliga åtgärder för att se till att sekretessbelagda EU-uppgifter skyddas i enlighet med de säkerhetsbestämmelser för Europeiska unionens råd som återfinns i rådets beslut 2001/264/EG av den 19 mars 2001 (1) och i enlighet med ytterligare riktlinjer som utfärdats av de behöriga myndigheterna, inbegripet EU:s operationschef när det gäller en militär EU-krishanteringsoperation eller EU:s uppdragschef när det gäller en civil EU-krishanteringsinsats.

2.   Om EU och Rumänien har ingått ett avtal om säkerhetsförfaranden för utbytet av sekretessbelagda uppgifter skall bestämmelserna i det avtalet tillämpas inom ramen för en EU-krishanteringsinsats.

AVSNITT II

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I CIVILA KRISHANTERINGSINSATSER

Artikel 5

Personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats

1.   Rumänien skall se till att dess personal som tjänstgör inom en civil EU-krishanteringsinsats utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	insatsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Rumänien skall i god tid underrätta EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och Europeiska unionens råds generalsekretariat om alla ändringar avseende dess bidrag till EU:s civila krishanteringsinsats.

3.   Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall genomgå läkarundersökning, vaccineras och inneha friskintyg för tjänstgöringen som utfärdats av behörig myndighet från Rumänien. Personal som tjänstgör inom EU:s civila krishanteringsinsats skall lämna en kopia av detta intyg.

Artikel 6

Befälsordning

1.   Personal som utstationeras från Rumänien skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s civila krishanteringsinsats bästa för ögonen.

2.   All personal skall kvarstå fullt ut under respektive nationella myndighets befäl.

3.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa ledningen till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen som skall utöva denna ledning genom en hierarkisk ledningsstruktur.

4.   Uppdragschefen skall leda EU:s civila krishanteringsinsats och ansvara för den dagliga ledningen.

5.   Rumänien skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av insatsen som de av EU:s medlemsstater som deltar i den, i enlighet med de rättsliga instrument som anges i artikel 2.1 i detta avtal.

6.   EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen skall ansvara för den disciplinära kontrollen över personalen inom EU:s civila krishanteringsinsats. Om så krävs skall disciplinåtgärder vidtas av den berörda nationella myndigheten.

7.   Rumänien skall utse en kontaktperson för den nationella kontingenten som skall företräda den nationella kontingenten inom insatsen. Kontaktpersonerna för de nationella kontingenterna skall avlägga rapport till EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

8.   Beslut om att avsluta insatsen skall fattas av Europeiska unionen efter samråd med Rumänien, förutsatt att denna stat fortfarande bidrar till EU:s civila krishanteringsinsats vid tidpunkten för uppdragets avslutande.

Artikel 7

Finansiella aspekter

1.   Rumänien skall ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i insatsen bortsett från de kostnader som betalas med gemensamma medel enligt insatsens driftbudget. Detta skall inte inverka på tillämpningen av artikel 8.

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där insatsen genomförs skall Rumänien sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om uppdragets status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i detta avtal.

Artikel 8

Bidrag till driftbudget

1.   Rumänien skall bidra till finansieringen av driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats.

2.   Det ekonomiska bidraget från Rumänien till driftbudgeten skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten för samtliga stater som bidrar till insatsens driftbudget, eller

b)	den andel av referensbeloppet för driftbudgeten som är proportionell mot andelen av dess personal i insatsen i förhållande till samtliga staters personal i insatsen.

3.   Trots punkterna 1 och 2 skall Rumänien inte bidra till finansieringen av de dagtraktamenten som utbetalas till personal från Europeiska unionens medlemsstater.

4.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till en särskild civil EU-krishanteringsinsats om

a)	Europeiska unionen fastställer att den tredjestat som deltar i insatsen ger ett avsevärt bidrag som är av grundläggande betydelse för insatsen, eller

b)	den tredjestat som deltar i insatsen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

5.   En överenskommelse om de praktiska villkoren för betalningen skall undertecknas mellan EU:s uppdragschef för den civila krishanteringsinsatsen och berörda administrativa organ i Rumänien rörande Rumäniens bidrag till driftbudgeten för EU:s civila krishanteringsinsats. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER OM DELTAGANDE I MILITÄRA KRISHANTERINGSOPERATIONER

Artikel 9

Deltagande i EU:s militära krishanteringsoperationer

1.   Rumänien skall se till att dess styrkor och personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation utför sitt uppdrag i enlighet med

—	den gemensamma åtgärden och senare ändringar av den enligt artikel 2.1 i detta avtal,

—	operationsplanen,

—	genomförandeåtgärderna.

2.   Personal som utstationeras från Rumänien skall fullgöra sin tjänst och uppträda med enbart EU:s militära krishanteringsoperations bästa för ögonen.

3.   Rumänien skall i god tid underrätta EU-operationschefen om alla ändringar avseende dess deltagande i operationen.

Artikel 10

Befälsordning

1.   Alla styrkor och all personal som deltar i EU:s militära krishanteringsoperation skall fullt ut kvarstå under respektive nationella myndighets befäl.

2.   De nationella myndigheterna skall överföra den operativa och taktiska ledningen och/eller kontrollen över sina styrkor och sin personal till EU-operationschefen. EU:s operationschef har rätt att delegera sina maktbefogenheter.

3.   Rumänien skall ha samma rättigheter och skyldigheter när det gäller den dagliga ledningen av operationen som de deltagande EU-medlemsstaterna.

4.   EU:s operationschef får efter samråd med Rumänien när som helst begära att bidraget från Rumänien dras tillbaka.

5.   Rumänien skall utnämna en högre militär företrädare för den nationella kontingenten i EU:s militära krishanteringsoperation. Företrädaren skall samråda med EU:s styrkechef i alla frågor som rör operationen och skall ansvara för den dagliga ordningen inom kontingenten.

Artikel 11

Finansiella aspekter

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 12 skall Rumänien ansvara för alla kostnader i samband med deltagandet i operationen såvida kostnaderna inte betalas med gemensamma medel enligt de rättsliga instrument som det hänvisas till i artikel 2.1 i detta avtal och i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser (2).

2.   Vid dödsfall, skador eller förlust som drabbar fysiska eller juridiska personer från den stat/de stater där operationen genomförs skall Rumänien sedan dess ansvar har fastställts betala skadestånd i enlighet med villkoren i avtalet om styrkornas status, om ett sådant avtal finns, enligt artikel 3.1 i detta avtal.

Artikel 12

Bidrag till de gemensamma kostnaderna

1.   Rumänien skall bidra till finansieringen av de gemensamma kostnaderna för EU:s militära krishanteringsoperation.

2.   Det ekonomiska bidraget från Rumänien till de gemensamma kostnaderna skall vara det lägsta av följande två alternativ:

a)	Den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot dess bruttonationalinkomsts andel av den totala bruttonationalinkomsten för samtliga stater som bidrar till operationens gemensamma kostnader, eller

b)	den andel av referensbeloppet för de gemensamma kostnaderna som är proportionell mot andelen av dess personal i operationen i förhållande till samtliga staters personal i operationen.

Om Rumänien endast bidrar med personal till operationshögkvarteret eller styrkehögkvarteret skall man vid beräkningen av alternativ 2 b utgå från storleksförhållandet mellan personalen från Rumänien och respektive högkvarters totala personal. I andra fall skall andelen fastställas med utgångspunkt i förhållandet mellan all personal från Rumänien och operationens totala personal.

3.   Trots punkt 1 skall Europeiska unionen i princip undanta tredjestater från finansiella bidrag till de gemensamma kostnaderna för en särskild militär EU-krishanteringsoperation om

a)	Europeiska unionen fastställer att den tredjestat som deltar i operationen ger ett avsevärt bidrag till resurser och/eller kapacitet som är av grundläggande betydelse för operationen, eller

b)	den tredjestat som deltar i operationen har en BNI per capita som inte överskrider BNI per capita i någon av EU:s medlemsstater.

4.   En överenskommelse skall ingås mellan den förvaltare som anges i rådets beslut 2004/197/GUSP av den 23 februari 2004 om inrättande av en mekanism för att förvalta finansieringen av de gemensamma kostnaderna för Europeiska unionens operationer med militära eller försvarsmässiga konsekvenser och Rumäniens behöriga myndigheter. Detta arrangemang skall bland annat inbegripa bestämmelser om

a)	gällande belopp,

b)	arrangemangen för utbetalning av det ekonomiska bidraget,

c)	revisionsförfarandet.

AVSNITT IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Arrangemang för att genomföra avtalet

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 8.5 och 12.4 skall de tekniska och administrativa arrangemang som behövs för att genomföra detta avtal fastställas gemensamt av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd, den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Rumäniens behöriga myndigheter.

Artikel 14

Underlåtenhet att uppfylla åtaganden

Om en av parterna underlåter att uppfylla de åtaganden som fastställs i föregående artiklar, skall den andra parten ha rätt att säga upp detta avtal genom att lämna varsel en månad i förväg.

Artikel 15

Tvistlösning

Tvister om tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras på diplomatisk väg mellan parterna.

Artikel 16

Ikraftträdande

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter det att parterna till varandra har anmält att de interna förfaranden som är nödvändiga för ikraftträdandet har slutförts.

2.   Detta avtal kan ändras på grundval av en gemensam skriftlig överenskommelse mellan parterna.

3.   Detta avtal kan sägas upp av en av parterna genom en skriftlig underrättelse om uppsägning som lämnas till den andra parten. Denna uppsägning skall träda i kraft sex månader efter det att den andra parten har mottagit underrättelsen.

---

(1)  EGT L 101, 11.4.2001, s. 1.

(2)  EUT L 63, 28.2.2004, s. 68.