This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document C2004/146/06
Action brought on 18 March 2004 by Railion Deutschland AG against the Commission of the European Communities (Case T-109/04)
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 18 mars 2004 av Railion Deutschland AG (mål T-109/04)
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 18 mars 2004 av Railion Deutschland AG (mål T-109/04)
EUT C 146, 29.5.2004, p. 5–5
(ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
29.5.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 146/5 |
Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 18 mars 2004 av Railion Deutschland AG
(mål T-109/04)
(2004/C 146/06)
Rättegångsspråk: tyska
Railion Deutschland AG, Mainz (Tyskland) har den 18 mars 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av advokaten H. Johlen.
Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall ogiltigförklara kommissionens beslut av den 12 december 2003, C(2003)4660 slutligt, om att nedsättning av importavgifter i ett visst fall saknar grund
— |
förplikta kommissionen att betala rättegångskostnaderna. |
— |
Grunder och huvudargument |
Sökanden är ett företag som transporterar varor på järnväg. Talan avser kommissionens beslut, enligt vilket kommissionen avslog en begäran från Förbundsrepubliken Tyskland att en tullskuld skulle sättas ned till förmån för sökanden. Tullskulden hade uppkommit på grund av att sökanden hade transporterat alkohol, som deklarerats som färg, över järnvägen från frizonen Bremen till frizonen Hamburg. Det fanns inga bevis för att sökanden hade gjort en sådan felaktig deklaration. Efter Hamburg nådde varorna slutligen Tjeckien.
Sökanden gör bland annat gällande att väsentliga formföreskrifter har åsidosatts genom att rätten att höras inte har iakttagits. Sökanden fick visserligen formellt två gånger tillfälle att yttra sig. Sökandens argument har emellertid inte bemötts i avslagsbeslutet i strid med rätten att höras. Kommissionen har inte beaktat de olika risker som uppkommer för ett järnvägsföretag och ett rederi i en frizon. Kommissionen har i sitt beslut utgått från att sökanden i egenskap av järnvägsföretag skulle behandlas på samma sätt som ett rederi.
Sökanden gör vidare gällande att beslutet strider mot artikel 239 i tullkodexen. Sökanden åberopar att det finns felaktiga eller ofullständiga omständigheter och anser att det inte föreligger ”särskilda omständigheter”. Sökanden utsätts till följd av förenklingar i förfarandet för järnvägstransitering en större risk att att bli utsatt för bedrägeri avseende de transporterade varorna.
Denna risk för sökanden kan varken avlägsnas eller kontrolleras. Särskilt kontainrarna är det praktiskt taget omöjligt att kontrollera.
Slutligen har sökanden gjort gällande att det då ett sådant skälighetsbeslut som avses i artikel 239 i tullkodexen antas skall beaktas att det inte har uppkommit någon ekonomisk skada för gemenskapen och att det aldrig har funnits någon risk för detta, eftersom alkoholen var avsedd för den tjeckiska marknaden och att den också transporterades dit.