23.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/10

1.1

Detta förberedande yttrande har utarbetats som svar på en begäran från det svenska ordförandeskapet till EESK, och i yttrandet fokuserar man på hur EU:s strategi för alkoholrelaterade skador ska kunna göras hållbar, långsiktig och branschövergripande (1). Det svenska ordförandeskapets mål är att stödja genomförandet av EU:s övergripande alkoholstrategi och införandet av långsiktiga förebyggande insatser på såväl EU-nivå som nationell nivå.

1.2

Detta yttrande bygger på EESK:s tidigare yttrande om alkoholrelaterade skador i vilket man behandlade fem prioriterade frågor, nämligen skydd av barn, en minskning av antalet alkoholrelaterade trafikskador, förebyggande av alkoholrelaterade skador bland vuxna och på arbetsplatsen, information, utbildning och åtgärder för att öka medvetenheten samt en gemensam faktabas (2).

1.3

I yttrandet betonas ordförandeskapets följande fyra prioriteringar:

I ett övergripande arbetssätt bör alla dessa frågor och andra relevanta faktorer beaktas.

1.4

Dryckesvanorna varierar avsevärt från land till land, men de flesta konsumenter dricker oftast alkohol måttfullt (se punkt 3.2) (3). Men kommittén är ändå oroad över att 15 % av EU:s vuxna befolkning regelbundet beräknas dricka skadliga mängder alkohol, och att det är barnen som är mest utsatta för de skador som orsakas av alkohol. Man bör därför utforma politiska åtgärder för att nå dem som redan dricker skadliga mängder alkohol.

1.5

Marknadsföringen av alkohol är en av de faktorer som ökar sannolikheten för att barn och ungdomar börjar dricka och för att de ökar sin alkoholkonsumtion om de redan använder alkohol. EESK anser därför att man bör minska barns exponering för marknadsföring av alkoholvaror.

1.6

En lämpligt utformad prispolitik kan vara ett effektivt medel för att minska de alkoholrelaterade skadorna, i synnerhet bland unga människor och människor med låga inkomster. EESK anser att det behövs lagstiftning som reglerar tillgången till samt distributionen och marknadsföringen av alkohol. Självreglering är inte tillräckligt i detta sammanhang.

1.7

För att öka medvetenheten om de risker som FASD medför, stöder EESK informationskampanjer på både nationell nivå och EU-nivå.

1.8

EESK anser att det på EU-nivå behövs mer information om de följder som en skadlig alkoholkonsumtion får på ett friskt och värdigt åldrande.

1.9

EESK håller med om att alkoholpolitiken bör vara övergripande och inkludera flera olika åtgärder som visat sig minska de skadliga effekterna.

2.1

I artikel 152.1 i fördraget (4) föreskrivs det att gemenskapens insatser ska komplettera den nationella politiken, vilket innebär att Europeiska unionen har behörighet och skyldighet att ta itu med folkhälsoproblem kopplade till riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion.

2.2

Efter att år 2001 ha antagit en rekommendation om unga människors alkoholkonsumtion (5) uppmanade rådet kommissionen att följa upp och utvärdera utvecklingen och de åtgärder som vidtagits och att rapportera om behovet av ytterligare åtgärder.

2.3

I sina slutsatser från juni 2001 och juni 2004 uppmanade rådet kommissionen att lägga fram förslag till en övergripande gemenskapsstrategi för att minska alkoholrelaterade skador, vilken skulle komplettera de nationella handlingsprogrammen (6).

2.4

År 2006 antog kommissionen meddelandet ”En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna” (7). Syftet med meddelandet är att beskriva de åtgärder som vidtagits av kommissionen och medlemsstaterna och att förklara hur kommissionen ytterligare kan stödja och komplettera den nationella hälsopolitiken. EESK anser att man inte har lyckats redogöra för en ”övergripande strategi” (8) i meddelandet, eftersom det inte innehåller en övergripande och transparent analys av alla berörda politikområden eller av de svårigheter som vissa medlemsstater har upplevt när det gäller att upprätthålla en folkhälso- och alkoholpolitik av hög kvalitet på grund av EU:s marknadsbestämmelser (9). I strategin anges inte heller att alkohol är en psykoaktiv drog, en toxisk substans då den intas i alltför stora mängder och som för vissa är beroendeframkallande.

2.5

EG-domstolen har vid flera tillfällen bekräftat att bekämpandet av alkoholrelaterade skador är ett viktigt och relevant mål för folkhälsan som kan uppnås genom lämpliga åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen (10).

2.6

EESK vill ge ett erkännande åt det arbete som utförts av alla parter som ingår i Europeiska alkohol- och hälsoforumet sedan starten 2007. EESK välkomnar en liknande utveckling på lokal nivå.

3.1

Globalt sett är Europeiska unionen den region där mest alkohol konsumeras. I genomsnitt konsumeras 11 liter ren alkohol per person och år (11). Totalkonsumtionen minskade mellan 1970-talet och mitten av 1990-talet och har därefter varit relativt stabil. Det finns dock skillnader mellan medlemsstaterna både när det gäller alkoholkonsumtion och alkoholskador samt vilken typ av skador som uppstår (12). Skadliga dryckesvanor är dock fortfarande vanliga (13).

3.2

De flesta konsumenter dricker på ett ansvarsfullt sätt större delen av tiden.Kommittén anser dock att det är oroväckande att 55 miljoner vuxna i EU (15 % av den vuxna befolkningen) beräknas regelbundet dricka skadliga mängder (14). Ca 195 000 dödsfall om året i EU orsakas enligt beräkningarna av skadlig alkoholkonsumtion genom bland annat olyckor, leversjukdomar, cancer osv. Skadlig alkoholkonsumtion är den tredje största orsaken till förtida död och sjukdom i EU (15).

3.3

EESK anser att skadlig alkoholkonsumtion inte är ett problem som utvecklas isolerat, utan snarare ett problem som kan ha ett antal olika orsaker, inklusive fattigdom, social utestängning, familjemiljön och arbetsrelaterad stress.

3.4

Samtidigt som olika kulturella vanor avseende alkoholkonsumtion existerar runtom i Europa kan man också konstatera att det finns olika kulturella vanor när det gäller skadlig alkoholkonsumtion, t.ex. bland barn och ungdomar (16). EESK ber kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till dessa nationella och lokala mönster när de utarbetar sin politik

3.5

Barn är särskilt utsatta för skador som orsakas av alkohol. Enligt beräkningarna utsätts 5-9 miljoner barn i familjer för skadliga alkoholrelaterade effekter. Alkohol beräknas vara orsaken till 16 % av fallen av barnmisshandel och vanvård. Vidare anses alkohol vara den bakomliggande orsaken till att 60 000 barn per år föds underviktiga (17).

3.6

Ohälsosam alkoholkonsumtion kan skada inte bara individen utan också tredje part. Man bör också ta itu med alkoholrelaterade skador på arbetsplatsen, inom ramen för hälso- och säkerhetsföreskrifter, vilket huvudsakligen är arbetsgivarens ansvar. Arbetsplatsens regler om alkohol skulle kunna minska alkoholrelaterade olyckor, frånvarofrekvensen och öka arbetskapaciteten. EESK uppmanar arbetsgivare, fackliga organisationer, lokala myndigheter och andra relevanta organisationer att samarbeta och genomföra gemensamma insatser för att minska de alkoholrelaterade skadorna på arbetsplatser.

3.7

Alkohol är en viktig handelsvara i EU som skapar sysselsättning och skatteinkomster och stärker EU:s handelsbalans. Skadligt alkoholdrickande påverkar dock även ekonomin i form av ökade kostnader för hälso- och sjukvård och produktivitetsförluster. Kostnaderna för alkoholrelaterade skador för EU:s ekonomi beräknades till 125 miljarder euro år 2003, vilket motsvarar 1,3 % av BNP (18).

4.1

EESK uppmanar kommissionen att erkänna Världshälsoorganisationens stadga om alkohol (19) som antogs av alla EU-medlemsstater 1995, och då i synnerhet den etiska principen att alla barn och ungdomar har rätt att växa upp i en miljö som är skyddad från alkoholkonsumtionens negativa följder och som i möjligaste mån är fredad mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker.

4.2

I rådets rekommendationer uppmanas medlemsstaterna att inrätta effektiva instrument på reklam-, marknadsförings- och detaljhandelsområdet och säkerställa att utformningen och marknadsföringen av alkoholvaror inte appellerar till barn och ungdomar.

4.3

”Berusningsdrickandet” bland unga vuxna (15–24 år) utgör ett allt större problem i EU och medlemsstaterna. 24 % av alkoholkonsumenterna i denna åldersgrupp uppgav år 2006 att de minst en gång i veckan dricker för att berusa sig (20). Öl (40 %) och sprit (30 %) är de alkoholhaltiga drycker som oftast konsumeras av tonåringar (21), följt av vin (13 %), alkoläsk (11 %) (22) och cider (6 %). Säljfrämjande åtgärder, såsom ”happy hour” och ”två till priset av en” ökar också alkoholkonsumtionen och sannolikheten för berusningsdrickande bland ungdomar (23). Ett steg i rätt riktning är hårdare restriktioner av myndigheterna vad gäller åldersgränsen för alkoholintag.

4.4

Alkoholreklamen och alkoholmarknadsföringen påverkar de ungas inställning till och uppfattning om alkohol och bidrar till att ungdomarnas förväntningar på alkoholkonsumtionen är positiva (24). En analys av långtidsstudier utförda av forskargruppen vid Europeiska alkohol- och hälsoforumet gav genomgående belägg för att alkoholreklam inverkar på alkoholdebuten bland unga som inte druckit tidigare samt för ökad konsumtion bland drickande unga. Mot bakgrund av att endast en liten del av all marknadsföringsstrategi hade undersökts var resultaten desto mer uppseendeväckande (25).

4.5

Kommittén är oroad över att alkoholreklam kan locka minderåriga alkoholkonsumenter (26), och vill lyfta fram återkommande rön som visar att exponering via televisionen och sponsring som inkluderar alkohol påverkar tidpunkten då ungdomar inleder sin alkoholkonsumtion och ökar konsumtionen (27).

4.6

WHO:s expertgrupp ansåg att frivilliga system inte kunde hindra marknadsföring som påverkar unga, och att självreglering verkar fungera endast om det föreligger en omedelbar och trovärdig fara för statlig reglering (28).

4.7

Aktörer i distributionskedjan för alkoholdrycker har förklarat sig villiga att bli mer aktiva när det gäller att verkställa reglerande och självreglerande åtgärder (29). De har en roll att spela i samarbetet med medlemsstaterna för att se till att deras produkter produceras, distribueras och marknadsförs på ett ansvarsfullt sätt och att därigenom bidra till att minska de alkoholrelaterade skadorna.

4.8

Direktivet om audiovisuella medietjänster bidrar till fastställandet av miniminormer för alkoholreklam. I direktivet slås det fast att reklam för alkoholdrycker inte får riktas särskilt till minderåriga, att den inte ska förknippa konsumtion av alkohol med förbättrad fysisk prestation eller social eller sexuell framgång och att den inte ska göra gällande att alkohol är ett stimulerande eller lugnande medel eller ett medel för att lösa personliga konflikter (30). EESK anser att det direktivet inte ensamt till fullo kan skydda barn från marknadsföringen av alkohol.

4.9

EESK anser därför att kommissionen som ett särskilt mål bör ha att minska barns exponering för alkoholvaror, reklam och säljkampanjer, och att striktare bestämmelser bör införas på detta område.

5.1

Det finns ett allt större alleuropeiskt intresse för åtgärder för att bekämpa alkoholrelaterade skador. Alkohol är en viktig handelsvara i Europa som skapar jobb och skatteintäkter samt genom handeln årligen bidrar till EU:s ekonomi. Cirka 15 % av alkoholkonsumtionen är dock ohälsosam och får skadliga följder för den enskilda individen och samhället. År 2003 beräknades kostnaderna för alkoholmissbruk i EU uppgå till 125 miljarder euro, vilket motsvarar 1,3 % av BNP (31).

5.2

Enligt RAND-studien tenderar konsumtionen av alkohol som inte konsumeras på försäljningsstället att öka inom EU, eftersom denna alkohol ofta är billigare än alkohol som konsumeras på plats (32). Studien var dock enbart inriktad på priser på alkohol som inte konsumeras på försäljningsstället och innehöll ingen jämförelse mellan priser på alkohol som inte konsumeras på försäljningsstället och alkohol som konsumeras på plats.

5.3

Studier har visat att alkoholen har blivit mer överkomlig i EU mellan 1996 och 2004. I vissa länder har överkomligheten stigit med mer än 50 % (33). Det finns bevis för ett samband mellan alkoholens överkomlighet och alkoholkonsumtionen inom EU (34).

5.4

Unga människor påverkas i hög grad av en höjning av alkoholpriserna, som leder till att de dricker mer sällan och mindre kvantiteter (35). Andra studier visar dock att ungdomar, kan övergå till skadligare dryckesvanor som reaktion på prisökningar, t.ex. fördrickande (36), som innebär att man konsumerar billig alkohol i hemmet innan man går ut. Detta faktum är av stor betydelse för EU:s alkoholpolitik, särskilt med tanke på att den skadliga alkoholkonsumtionen bland unga har ökat.

5.5

Uppskattningsvis 3,8 % av samtliga dödsfall och 4,6 % av samtliga totala antal levnadsår vid god hälsa som förloras på grund av sjukdom kan kopplas till alkoholen. Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtionen och trafikskador och döda i trafiken (37). Alkohol är det enda upphovet till vissa sjukdomar, exempelvis alkoholrelaterade lever- och bukspottskörtelsjukdomar, och är bidragande till uppkomsten av andra sjukdomar och skador (exempelvis vissa typer av cancer, hjärtsjukdomar, slaganfall och skrumplever) (38). Skadlig alkoholkonsumtion kan bidra till brott, våld och familjesplittring, riskfyllt sexuellt beteende och till sexuellt överförbara sjukdomar (39).

5.6

Man har uppskattat att tillfälligt kraftigt berusningsdrickande inom EU är en bidragande orsak till 2 000 mord, 17 000 dödsfall i trafiken (eller en tredjedel av antalet dödsoffer i trafiken), 27 000 olycksfall med dödlig utgång och 10 000 självmord (40).

5.7

Prispolitiken kan vara ett effektivt medel för att minska de alkoholrelaterade skadorna (41). EESK anser dock att prispolitiken bör beaktas när man utarbetar strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador på ett långsiktigt, hållbart och branschövergripande sätt.

5.8

Alkoholpolitiken bör vara övergripande och inkludera många olika åtgärder som har visat sig kunna minska skadorna, exempelvis rattonykterhetspolitiken och insatser i primärvården. EESK inser att ingen enskild åtgärd ensam kan lösa problemet med alkoholrelaterade skador.

5.9

EESK anser att det behövs ett effektivt upprätthållande av lagstiftning som reglerar tillgången till samt distributionen och marknadsföringen av alkohol. Självreglering är en del av lösningen i detta sammanhang, men är inte i sig själv tillräcklig. Försäljning under självkostnadspriset och säljfrämjande åtgärder bör kunna begränsas utan att bli en handelsbegränsande åtgärd eller stå i strid med EU:s lagstiftning.

6.1

Europas framtid är beroende av en sund och produktiv befolkning. Därför ser EESK mycket allvarligt på forskningsrön som visar att en större andel av de drabbade utgörs av unga människor (42).

6.2

Kommissionen erkänner att barn har rätt till effektivt skydd både mot ekonomisk exploatering och mot alla former av övergrepp (43). EESK stöder i hög grad denna ståndpunkt.

6.3

EESK noterar att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion får negativa följder inte enbart för den som dricker, utan även för andra, i synnerhet när det gäller olyckor, skador och våld. EESK är medveten om att den mest utsatta riskgruppen i familjer är barnen.

6.4

Enligt beräkningar utsätts 5–9 miljoner barn i familjer för skadliga alkoholrelaterade effekter, och alkohol beräknas vara en bidragande orsak till 16 % av fallen av barnmisshandel och vanvård. Vidare anses alkohol vara den bakomliggande orsaken till att 60 000 barn per år föds underviktiga (44). Ytterligare negativa konsekvenser för barn omfattar fattigdom och social utestängning, som kan påverka deras hälsa, utbildning och välbefinnande både nu och i framtiden.

6.5

Våld i hemmet är ett allvarligt problem i många länder (45) och har en stark koppling till allvarliga alkoholproblem hos förövaren (46). Även om våld i hemmet kan förekomma utan alkohol, kan hög alkoholkonsumtion bidra till ett våldsamt beteende hos vissa människor. En minskning av den höga alkoholkonsumtionen gynnar både offren och gärningsmännen samt även barnen i dessa familjer.

6.6

Barn kan påverkas av alkohol redan innan de är födda. FASD (Fetal Alcohol Spectrum Disorder – alkoholrelaterade fosterskador) är beteckningen för ett stort antal bestående medfödda skador (fysiska, beteendemässiga och kognitiva) som orsakats av moderns alkoholkonsumtion under graviditeten.

6.7

Kännedomen om FASD och dess följder är liten. Det är synnerligen viktigt att sprida faktabaserade exempel på förebyggande program för att minska alkoholskadorna under graviditeten. EESK föreslår att man på både EU-nivå och nationell nivå samtidigt bedriver riktade informationskampanjer för att öka medvetenheten om riskerna för FASD.

7.1

Äldre personer påverkas i högre grad av alkoholen. Särskilda problem är problem med balansen och risken för att falla samt hälsoproblem som kan göra att äldre är mer känsliga för alkohol. Hos cirka en tredjedel av de åldringar som har alkoholproblem har dessa problem uppstått först när de blivit äldre, ofta på grund av sorg, fysisk ohälsa, problem med rörligheten och social isolering (47).

7.2

Skadlig alkoholkonsumtion kan påverka de äldres psykiska hälsa och orsaka ångest, depression och förvirring.

7.3

Äldre personer, framför allt män som är socialt isolerade och lever ensamma, lider ofta av AUD (Alcohol Use Disorders) (48). En problematisk alkoholkonsumtion är kopplad till en omfattande försämring av den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva hälsan. Cirka 3 % av personer över 65 år lider av dessa rubbningar (49), även om många fall kan förbli oupptäckta eftersom kriterierna för diagnos och förebyggande undersökningar är riktade till unga vuxna. Att behandla äldre personer med alkoholproblem är emellertid ofta enklare än att behandla unga vuxna.

7.4

Alkohol kan höja effekterna av vissa läkemedel och minska effekterna av andra. Det är viktigt att öka medvetenheten hos den utbildade vårdpersonalen och övriga vårdare samt hos de äldre medborgarna om hur läkemedel och alkohol kan påverka varandra.

7.5

EESK anser att ytterligare insatser behövs för en åldrande EU-befolknings välbefinnande, inklusive information om de följder som en skadlig alkoholkonsumtion får på ett friskt och värdigt åldrande.