18.3.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 67/141

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sri Lanka av den 18 maj 2000 (1), den 14 mars 2002 (2) och den 20 november 2003 (3), sin resolution av den 13 januari 2005 (4) om tsunamikatastrofen i Indiska oceanen och sin resolution av den 18 maj 2006 (5) om situationen i Sri Lanka,

—

med beaktande av Europeiska unionens råds beslut av den 29 maj 2006 att formellt förbjuda Tamilska Eelams befrielsetigrar (Liberation Tigers of Tamil Eelam, LTTE) (6),

—

med beaktande av Europeiska unionens ordförandeskaps uttalande om Sri Lanka den 17 augusti 2006,

—

med beaktande av Tokyodeklarationen om återuppbyggnad och utveckling i Sri Lanka av den 10 juni 2003, där stödet från givarna anknöts till vilka framsteg det gjordes vid fredsprocessen,

—

med beaktande av det avtal om eldupphör, vilket ingicks mellan Sri Lankas regering och LTTE och trädde i kraft den 23 februari 2002,

—

med beaktande av Oslodeklarationen från december 2002, i vilken Sri Lankas regering och LTTE kom överens om att söka finna en lösning grundad på en federal struktur inom ramen för ett enat Sri Lanka,

—

med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.

Alltsedan regeringen i oktober 2008 militärt gick till offensiv har LTTE varit på reträtt i norra delen av landet och tvingat civilbefolkningen allt längre in på LTTE-kontrollerat territorium samt lämnat hundratals döda efter sig, vartill kommer att omkring 250 000 civila fångats i en mördande korseld mellan Sri Lankas armé och separatiströrelsen LTTE i regionen Mullaitivu.

B.

Sri Lanka har härjats av LTTE:s väpnade uppror och regeringens svar under omkring 25 år, varvid över 70 000 personer mist livet.

C.

Civilbefolkningen i de befriade områdena behöver humanitärt bistånd och fastän myndigheterna nu kan tillgodose deras behov är tusentals civila i de områden där konflikten för närvarande pågår fortfarande utsatta för stora faror och saknar fortsättningsvis tillgång till de grundläggande livsförnödenheterna.

D.

Det har väckt synnerligen stor oro att ett sjukhus utsatts för granateld, liksom också ett bostadsområde med lokalanställda i FN:s tjänst, beläget i en säkerhetszon, varvid många civila dödats eller sårats.

E.

Amnesty International hävdar att både regeringstrupperna och LTTE gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser genom att fördriva civilpersoner och hindra dem att fly till säkra områden.

F.

Det internationella pressfrihetsuppdraget i Sri Lanka konstaterar tre trender i samband med rapporteringen om konflikten, nämligen att det inom konfliktzonen varken finns någon pressfrihet eller något oberoende informationsflöde, att journalister som rapporterar om konflikten utsatts för angrepp och skrämseltaktik och att medierna bedriver självcensur.

G.

Sedan början av 2009 har mordet på den ledande journalisten Lasantha Wickramatunga tillsammans med angreppet på en populär oberoende TV-kanals anläggningar skapat en känsla av förlamning på mediahåll.

H.

Sedan 2006 har minst 14 journalister mist livet och många fler bortförts eller arresterats och organisationen Reportrar utan gränser placerade Sri Lanka på 165:e plats bland 173 länder i sitt index över pressfriheten 2008.

I.

Det viktigaste är nu att alla konfliktparter visar respekt för mänskliga rättigheter och humanitära normer, inte bara såsom omedelbart gensvar på en situation som blir allt värre utan som en av grundvalarna för en rättvis och varaktig lösning på konflikten.

J.

De gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen (Norge, Japan, Förenta staterna och EU) uppmanar gemensamt LTTE att med Sri Lankas regering diskutera formerna för ett slut på fientligheterna, där det ska ingå vapennedläggelse, avståndstagande från våldet och godtagande av Sri Lankas regerings erbjudande om amnesti och deltagande som politiskt parti i en process som syftar till att en rättvis och varaktig politisk lösning ska uppnås.

K.

De gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen (Norge, Japan, Förenta staterna och EU) har gemensamt uppmanat Sri Lankas regering och LTTE att utlysa ett eldupphör för att sjuka och sårade ska kunna evakueras och humanitärt bistånd föras ut till civilbefolkningen.

1.

Europaparlamentet anser att den senaste tidens utveckling kan innebära en vändpunkt för krisen i Sri Lanka, stödjer uttalandet från de gemensamma ordförandena för Tokyoprocessen och hoppas att fred och stabilitet snart ska råda i landet.

2.

Europaparlamentet anser att en militär seger över LTTE, vilket Sri Lankas regering räknar med, inte minskar behovet av en politisk lösning för att en varaktig fred ska kunna garanteras.

3.

Europaparlamentet uppmanar regeringen och LTTE att följa krigets lagar, minimera skadorna på civila i samband med militära insatser och omedelbart ge de tusentals civila som fastnat i konfliktzonen fri lejd och tillgång till humanitärt bistånd.

4.

Europaparlamentet välkomnar Sri Lankas regerings utfästelse om att alla påstådda fall av brott mot massmediernas frihet ska göras till föremål för fullständiga och öppna undersökningar med insyn, vilket också är avsett att ingå som ett led i att åtgärda en situation där journalister i Sri Lanka kunnat angripas och dödas utan att någon straffats för det och utan att någon brytt sig om det.

5.

Europaparlamentet framhåller att det behövs internationella övervakare som ska bedöma behoven av humanitärt bistånd hos den kvarts miljon människor som fastnat i regionen Wanni samt garantera att livsmedel och annat humanitärt bistånd vederbörligen distribueras bland dem, särskilt när striderna kommer allt närmare dessa civila, som är fångade i en fälla.

6.

Europaparlamentet fördömer än en gång de ohyggliga övergreppen som begås mot barn i och med att de värvas till soldater, något som innebär en krigsförbrytelse, och uppmanar alla rebellgrupper att sluta med detta, att släppa dem som de har i sitt våld och göra ett principuttalande om att de i framtiden inte kommer att värva några barn till soldater.

7.

Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att brådskande uppmärksamma frågan om minröjning, eftersom landminorna allvarligt kan hindra rehabiliteringen och näringslivets återhämtning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Sri Lankas regering att vidta den mycket positiva åtgärd som en anslutning till Ottawakonventionen (konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor och om deras förstöring) skulle innebära.

8.

Europaparlamentet välkomnar att Sri Lankas regering gått in för att i avsevärd grad överföra maktbefogenheter till provinserna så att både de områden där flertalet invånare är tamiler och även andra områden ska kunna utöva bättre tillsyn över sin förvaltning, samtidigt som de förblir delar av ett enat land. Parlamentet uppmanar regeringen att snabbt genomföra dessa planer och därigenom garantera lika rättigheter för alla medborgare i Sri Lanka.

9.

Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar att öka sina insatser för att bidra till en stabil och rättvis fred i Sri Lanka och återställa säkerhet och välstånd.

10.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, FN:s generalsekreterare, regeringarna i Norge och de övriga länder som gemensamt innehar ordförandeskapet för Tokyokonferensen för givare, till Sri Lankas president och regering och de övriga parterna i konflikten.