6.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 117/198

A.

Installationen av Förenta staternas nya president inleder ett nytt skede i Förenta staternas historia, välkomnas av en förväntansfull värld och kan ge en ny framåtanda åt det transatlantiska partnerskapet.

B.

EU spelar en allt viktigare roll på den internationella arenan, och när väl Lissabonfördraget med sina utrikespolitiska verktyg träder i kraft kommer EU att kunna agera med större kraft och konsekvens i internationella sammanhang.

C.

Opinionsundersökningar visar att de flesta européer stöder tanken att EU intar en mer framträdande roll på den internationella arenan. Majoriteter i såväl EU som Förenta staterna anser att dessa båda parter bör möta internationella hot i partnerskap.

D.

Många européer förväntar sig att den nya amerikanska regeringen visar en samarbetsvillig inställning i samband med internationella frågor och att förbindelserna mellan EU och Förenta staterna stärks genom ömsesidig respekt och förståelse för de två parternas hänsynstaganden och prioriteringar.

E.

Det transatlantiska partnerskapet måste förbli en hörnsten i unionens yttre åtgärder.

F.

Det transatlantiska partnerskapet grundar sig på gemensamma grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och multilateralism samt öppna och integrerade ekonomier och hållbar utveckling. Denna grund är fortsatt fast trots vissa åsiktsskillnader under de senaste åren.

G.

EU och Förenta staterna har båda viktiga roller att spela i internationella politiska och ekonomiska sammanhang, och har ett gemensamt ansvar att främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och stabilitet samt att möta olika globala faror och utmaningar, såsom den djupa finanskrisen, avskaffandet av fattigdom och uppfyllandet av övriga millennieutvecklingsmål, klimatförändringar, energisäkerhet, terrorism och spridning av kärnvapen.

H.

I en allt mer global, sammansatt och föränderlig värld är det i såväl EU:s som Förenta staternas intresse att påverka den internationella miljön tillsammans och att tillsammans möta gemensamma hot och utmaningar på grundval av folkrätten och multilaterala institutioner, särskilt FN-systemet, liksom att bjuda in andra partner att delta i detta arbete.

I.

Det är nödvändigt att ge nya aktörer ett medansvar att upprätthålla världsordningen eftersom, som dåvarande presidentkandidat Barack Obama uttryckte det i Berlin i juli 2008, ingen enskild stat – hur stor och mäktig den än är – kan ensam möta de utmaningar som världen står inför.

J.

Med tanke på hur viktiga förbindelserna mellan de två parterna är liksom deras ansvar för den internationella ordningen, och med tanke på de förändringar som såväl de som världen i övrigt undergår, är det givet att partnerskapet mellan EU och Förenta staterna måste bygga på en fast och uppdaterad grund, exempelvis i form av ett nytt partnerskapsavtal.

K.

Det transatlantiska partnerskapet och Nato är oumbärliga för den kollektiva säkerheten.

L.

Det arbete som bedrivs inom det transatlantiska ekonomiska rådet måste fortsätta mot målet att uppnå en i verklig mening integrerad transatlantisk marknad. I den rådande krisen krävs ett gemensamt ledarskap för att genomföra en beslutsam reform av de internationella ekonomiska institutionerna.

M.

Sammantaget utgör EU:s och Förenta staternas bruttonationalprodukter mer än hälften av världens totala bruttonationalprodukt (BNP). Tillsammans bildar dessa två partner världens största bilaterala handels- och investeringspartnerskap, och enligt kommissionen är nästan 14 miljoner arbetstillfällen i EU och Förenta staterna beroende av dessa transatlantiska handels- och investeringsförbindelser.

1.

Europaparlamentet lyckönskar Förenta staternas nyvalde president Barack Obama. Parlamentet erinrar om det kraftfulla åtagande att värna om det transatlantiska partnerskapet som han gav uttryck för i sitt tal i Berlin i juli 2008, då han sa att Förenta staterna inte har någon bättre partner än Europa och att det nu var tid för dem båda att tillsammans möta 2000-talets utmaningar. Parlamentet upprepar sin inbjudan till president Obama att tala vid ett plenarsammanträde inför Europaparlamentet under sitt första officiella besök i Europa.

2.

Europaparlamentet uppmanar rådet, EU:s medlemsstater och kommissionen att förbättra samordningen av EU:s politik gentemot Förenta staternas nya regering och göra den mer enhetlig.

3.

Europaparlamentet är övertygat om att EU:s förbindelser med Förenta staterna är unionens strategiskt viktigaste partnerskap. Parlamentet anser att samordnade insatser av EU och Förenta staterna för att möta globala utmaningar i enlighet med folkrätten och för att stärka multilateralismen är av grundläggande betydelse för det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar med kraft rådets tjeckiska ordförandeskap och kommissionen att tillsammans med Förenta staternas nya regering utarbeta en gemensam dagordning för målsättningar på kort och lång sikt i såväl bilaterala ärenden som globala och regionala frågor och konflikter.

4.

Europaparlamentet välkomnar med glädje det stundande toppmötet i Prag den 5 april 2009 mellan president Obama och EU:s 27 stats- och regeringschefer, och hoppas att mötet ger ytterligare skjuts åt ansträngningarna att stärka det transatlantiska partnerskapet och medför att en gemensam dagordning kan upprättas.

5.

Europaparlamentet understryker att dagens framåtanda även bör utnyttjas för att förbättra och förnya ramen för det transatlantiska partnerskapet. Parlamentet insisterar på att dagens nya transatlantiska agenda från 1995 måste ersättas med ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal som kan utgöra en fastare och mer uppdaterad grund för detta partnerskap.

6.

Europaparlamentet anser att det är lämpligt att inleda förhandlingar om det nya avtalet så snart Lissabonfördraget träder i kraft så att de kan avslutas före 2012.

7.

Europaparlamentet är övertygat om att det transatlantiska ekonomiska rådet, såsom ansvarigt för att stärka den ekonomiska integrationen och lagstiftningssamarbetet, bör omfattas av det nya avtalet. Parlamentet välkomnar det faktum att det transatlantiska ekonomiska rådet samråder med en rad olika intressenter, inbegripet företrädare för näringslivet, och kräver att man ger samma utrymme åt fackföreningsrörelsen på båda sidor av Atlanten.

8.

För att ange partnerskapets strategiska inriktning och ge det nya impulser föreslår Europaparlamentet att man anordnar toppmöten mellan EU och Förenta staterna två gånger om året och att de fortsätter att inbegripa en lämplig uppföljande granskning vad avser genomförandet av de mål som tidigare fastställts.

9.

Europaparlamentet anser att man genom det nya avtalet bör fastställa ett organ på hög nivå med uppgift att systematiskt samråda om och samordna ärenden som rör utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet föreslår att detta organ leds av den höge representanten/kommissionens vice ordförande och Förenta staternas utrikesminister, för EU:s respektive Förenta staternas vidkommande, och att det bör sammanträda åtminstone var tredje månad, utöver eventuella informella kontakter. Parlamentet föreslår att denna mekanism kallas det transatlantiska politiska rådet.

10.

Europaparlamentet bekräftar att det nya avtalet bör uppgradera den nuvarande transatlantiska lagstiftningsdialogen till en transatlantisk församling som kan tjäna som forum för parlamentarisk dialog, fastställande av mål och gemensam granskning och kontroll av avtalets genomförande liksom för att samordna arbetet vid såväl Europaparlamentet som den amerikanska kongressen, bl.a. genom ett nära samarbete mellan utskott och föredraganden från båda parter. Parlamentet anser att denna församling bör samlas till plenarmöten två gånger om året och att den bör bestå, på lika villkor, av ledamöter från såväl Europaparlamentet som den amerikanska kongressens båda kamrar. Parlamentet anser att församlingen skulle kunna inrätta arbetsgrupper med uppgift att förebereda dess plenarmöten. Parlamentet upprepar att ett ömsesidigt rättsligt förvarningssystem bör inrättas inom ramen för denna församling. Parlamentet anser att en styrkommitté bör ha ansvaret för att främja samarbetet mellan Europaparlamentets och den amerikanska kongressens respektive lagstiftningsutskott och föredraganden i fråga avser lagstiftning som rör den fortsatta integreringen av den transatlantiska marknaden och särskilt det transatlantiska ekonomiska rådets arbete.

11.

Europaparlamentet anser att det gemensamma parlamentariska utskottet bör hållas underrättat om verksamheten vid det transatlantiska ekonomiska respektive politiska rådet och ha rätt att höra företrädare för dessa råd, samt att det bör kunna lägga fram förslag för båda dessa råd och för toppmötena mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet begär att parlamentariker vid det transatlantiska ekonomiska rådet ges en starkare roll och att den gemensamma parlamentariska församlingens båda medordförande inbjuds att delta i de första sammanträdena vid det transatlantiska ekonomiska respektive politiska rådets sammanträden och vid toppmötena mellan EU och Förenta staterna.

12.

Europaparlamentet uppmanar Förenta staternas kongress att i fullständigt samarbete med Europaparlamentet överväga möjligheten att i Bryssel inrätta ett kontaktkontor för Förenta staternas kongress.

13.

Europaparlamentet uppmanar parlamentets generalsekreterare att utan minsta dröjsmål verkställa presidiets beslut av den 11 december 2006 om att skicka en kontaktperson till Washington.

14.

Europaparlamentet insisterar på fördelarna med ett gemensamt program för personalutbyte, och uppmanar parlamentets generalsekreterare att tillsammans med tjänstemän från det amerikanska representanthuset och den amerikanska senaten undersöka om det är möjligt att utarbeta en gemensam promemoria om ett personalutbyte liknande det som redan överenskommits mellan parlamentet och FN:s sekretariat.

15.

Europaparlamentet understryker att det transatlantiska partnerskapet måste finna stöd i en djup förståelse av och närmare kontakter mellan de båda parternas civilsamhällen. Parlamentet anser det nödvändigt att utöka utbytet mellan de båda parterna hos studenter, akademiker och andra aktörer från civilsamhället för att säkerställa att dagens och framtida generationer uppnår en ömsesidig förståelse och engagerar sig för detta partnerskap. Parlamentet anser att stöd till detta initiativ bör tillhandahållas från EU:s budget för 2010 och från de berörda amerikanska institutionernas budget för att initiativet ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt.

16.

Europaparlamentet gläder sig åt att de amerikanska organisationerna blir allt fler i Bryssel, och särskilt att de är intresserade av Europeiska unionen, dess institutioner och ett stärkt partnerskap mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet understryker att de europeiska organisationerna bör visa motsvarande intresse att etablera sig i Washington DC för att stärka EU:s profil och värna det europeiska perspektivet i transatlantiska och globala frågor i Förenta staternas politiska gemenskap. Parlamentet är medvetet om att de europeiska institutionerna ofta inte har lika mycket resurser till sitt förfogande som deras amerikanska motsvarigheter. Därför föreslår parlamentet att medel anslås och i första hand användas för projekt som organiseras av europeiska organisationer och som syftar till att öka medvetenheten och förståelsen för EU-frågor och EU-perspektiv i Förenta staterna.

17.

Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att stärka sitt samarbete på kulturområdet och att fortsätta att främja och arbeta för de gemensamma fördelar som ett kulturellt samarbete leder till.

18.

Europaparlamentet betonar att det krävs ett närmare samarbete i fråga om rymdprogram, särskilt mellan Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Nasa.

19.

Europaparlamentet uppmanar med kraft båda parter att medverka i en effektiv multilateralism som involverar nya aktörer, i en anda av gemensamt ansvar när det gäller att upprätthålla världsordningen, respektera folkrätten och ta sig an gemensamma problem. Europaparlamentet insisterar på att EU och Förenta staterna ökar ansträngningarna för att genomföra FN:s reformagenda, inbegripet reformen av FN:s säkerhetsråd och av andra multilaterala forum inom det globala systemet.

20.

Europaparlamentet uppmanar båda parter att främja respekten för de mänskliga rättigheterna runt om i världen som ett centralt inslag i deras respektive politiska program. Parlamentet understryker att diplomatiska insatser för att förebygga och bemöta kriser, liksom samordnade och effektiva ingripanden vid pandemier och humanitära katastrofer, kräver intensiv samordning. Parlamentet uppmanar Förenta staternas nya regering att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sin vädjan om att dödsstraffet avskaffas.

21.

Europaparlamentet uppmanar båda parter att på ett avgörande sätt bidra till att millennieutvecklingsmålen uppfylls, särskilt i Afrika, och se till att de inte äventyras av den ekonomiska krisen, samt att se över möjligheterna för gemensamma insatser på dessa områden. Parlamentet uppmanar båda parter att leva upp till sina åtaganden att avsätta 0,7 procent av BNP för utvecklingssamarbete.

22.

Europaparlamentet uppmanar båda parter att tillsammans leda de multilaterala ansträngningar som inleddes vid Washingtonkonferensen den 15 november 2008 för att i samarbete med tillväxtekonomierna lösa den pågående finansiella och ekonomiska krisen och reformera det internationella finanssystemet, Världsbanken och Internationella valutafonden, och därvid undvika protektionism samt verka för att WTO:s Doharunda avslutas på ett framgångsrikt sätt.

23.

Europaparlamentet välkomnar det starka engagemang för att ta itu med klimatförändringarna som Förenta staternas nya president har visat. Parlamentet uppmanar med kraft EU och Förenta staterna att ta en ledande roll vid Köpenhamnkonferensen 2009 för att nå ett ambitiöst avtal för perioden efter 2012 som omfattar alla relevanta länder som släpper ut växthusgaser och som fastställer bindande mål som de har att uppfylla på medellång och lång sikt.

24.

Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna bör utöka sitt samarbete på energiområdet. En effektiv samordning av deras strategier gentemot produktionsländerna och tryggande av ytterligare diversifiering på områdena tillgång, försörjning och transport bör ses som prioriterade frågor. Parlamentet förespråkar ett närmare vetenskapligt och tekniskt samarbete kring frågor som rör energi och energieffektivitet.

25.

Europaparlamentet uppmärksammar den rapport med titeln ”Global Trends 2025: A Transformed World” som Förenta staternas nationella underrättelseråd (NIC) har lagt fram. Med tanke på att det krävs en långsiktig strategisk planering inom EU:s institutioner uppmanar parlamentet med kraft det tjeckiska (januari-juli 2009) respektive svenska (juli-december 2009) ordförandeskapet att efterstäva ett analyssystem som liknar det som NIC använder, i syfte att belysa långsiktiga tendenser utifrån ett EU-perspektiv, i nära samarbete med Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier. Parlamentet är övertygat om att detta skulle främja dialogen om de överskuggande strategiska frågor som det transatlantiska partnerskapet har att bemöta på lång sikt.

26.

Europaparlamentet understryker den absoluta nödvändigheten att finna en fredlig och rättvis lösning på konflikten i Mellanöstern, och välkomnar att denna strävan kommer att vara en av de frågor som den nya amerikanska regeringen ger högsta prioritet. Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att i hög grad samråda med EU och engagera sig i kvartetten. Parlamentet välkomnar att Förenta staternas särskilda sändebud till Mellanöstern utsetts i ett tidigt skede, i form av före detta senator George Mitchell. Parlamentet understryker att båda parter bör göra vad de kan för att intensifiera förhandlingarna utifrån såväl färdplanen som de resultat man uppnått vid konferensen i Annapolis i syfte att nå fram till en tvåstatslösning. Parlamentet uppmanar med kraft båda parter att arbeta nära tillsammans för att göra den nuvarande, bräckliga vapenvilan i Gaza stabil och varaktig, samtidigt som man involverar regionala aktörer och bidrar till att målen i FN:s säkerhetsråds resolution 1860 av den 8 januari 2009 (S/RES/1860(2009)) – såsom omedelbar humanitär nödhjälp för befolkningen i Gaza, försäkringar om av att olaglig handel med vapen och ammunition inte förekommer samt hävande av blockaden mot Gaza – uppnås. Parlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att stödja ansträngningarna för att uppnå interpalestinsk försoning, och understryker vikten av att förbättra levnadsvillkoren för palestinierna såväl på Västbanken som i Gaza, inbegripet Gazas återuppbyggnad.

27.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och Förenta staterna att arbeta tillsammans för att förnya strategierna när det gäller att – med hjälp av deras såväl ekonomiska, som ”mjuka” inflytande (”soft power”) i regionen – främja ansträngningarna för att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna i Mellanöstern.

28.

Europaparlamentet understryker att den transatlantiska gemenskapens värderingar, säkerhet och trovärdighet står på spel i Afghanistan. Parlamentet uppmanar med kraft EU, Förenta staterna, Nato och FN att utarbeta ett nytt, gemensamt strategiskt koncept som omfattar alla beståndsdelar i detta internationella engagemang i syfte att förbättra säkerheten i landets alla regioner, stärka Afghanistans statliga och lokala institutioner och bidra till landets återuppbyggnad och välstånd i nära samarbete med grannländerna. Parlamentet anser att det slutgiltiga målet måste vara att successivt överlåta ansvaret för landets säkerhet och stabilitet till de afghanska myndigheterna. Parlamentet erinrar om resolution 1833 av den 22 september 2008 (S/RES/1833(2008)) från FN:s säkerhetsråd, som uppmuntrar samtliga partier och grupper i Afghanistan att medverka på ett konstruktivt sätt i den politiska dialogen och att undvika att tillgripa våld.

29.

Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att tillsammans utveckla en strategi för Pakistan som syftar till att stärka landets demokratiska institutioner, respekten för rättsstatsprincipen och landets förmåga att bekämpa terrorism, och samtidigt uppmuntra Pakistan till att fortsatt ta ett medansvar för att säkra stabilitet i regionen, inbegripet säkerheten vid gränsen mot Afghanistan samt fullständig statlig kontroll över Pakistans gränsområden och stamområden. Parlamentet välkomnar utnämnandet av Richard Holbrooke till särskilt sändebud för regionen Pakistan–Afghanistan.

30.

Europaparlamentet understryker att det iranska kärnprogrammet utgör ett hot mot icke-spridningssystemet och mot stabiliteten i regionen och i världen. Parlamentet välkomnar president Obamas uttalande om att direkta kontakter med den iranska motparten kommer att övervägas, och stöder den målsättning som båda parter har om att finna en förhandlingslösning med Iran, i samråd med såväl andra medlemmar i säkerhetsrådet som Internationella atomenergiorganet. Parlamentet anser att båda parter måste se till att alla initiativ som en av dem tar i förhållande till Iran förankras hos den andre i en anda av förtroende och insyn. Parlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att så snart som möjligt fastställa en gemensam hållning gentemot Iran, och inte invänta att man måste ta itu med frågan under brådskande förhållanden.

31.

Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av avtalet mellan Förenta staterna och Irak om de amerikanska militära styrkornas närvaro i Irak, och betonar EU:s beredskap att fortsätta hjälpa till med återuppbyggnaden av Irak, med särskilt fokus på rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna, konsolideringen av de statliga institutionerna och stöd för Iraks ekonomiska utveckling och dess återintegrering i världsekonomin. Parlamentet uppmanar parterna att genom samordnade ansträngningar fortsätta arbeta tillsammans med den irakiska regeringen och FN för att öka stabiliteten och stärka försoningsprocessen i Irak samt bidra till landets sammanhållning och självständighet.

32.

Europaparlamentet uppmanar med kraft båda parter att nära samordna sina strategier gentemot Ryssland, varvid parlamentet är medvetet om Rysslands relevans som grannland, det ömsesidiga beroende som kännetecknar dess förbindelser med EU och dess viktiga roll såväl globalt som regionalt. Parlamentet betonar vikten av att etablera ett konstruktivt samarbete med Ryssland om utmaningar, hot och möjligheter av gemensamt intresse, inbegripet på områden som rör säkerhet, nedrustning och icke-spridning, samtidigt som man respekterar demokratiska principer, standarder för de mänskliga rättigheterna och folkrätten. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan de transatlantiska partnerna och Ryssland samt att vidareutveckla samarbetet inom ramen för Nato-Ryssland-rådet. Parlamentet uppmanar de båda transatlantiska parterna att i hög grad samordna sina strategier för reformer inom den europeiska säkerhetsstrukturen, med beaktande av OSSE-principerna och med upprätthållande av sammanhållningen inom Nato. Parlamentet anser att utvecklingen i fråga om denna säkerhetsstruktur, som även inbegriper internationella arrangemang som fördraget om begränsning av konventionella vapen i Europa, måste behandlas i en dialog med Ryssland liksom med övriga OSSE-länder som inte är medlemmar i EU.

33.

Europaparlamentet välkomnar de uttalanden som Förenta staternas vice president Joe Biden nyligen gjorde vid Europeiska säkerhetskonferensen i München, varvid han uppgav att Förenta staterna kommer att fortsätta samrådet med sina Nato-allierade och med Ryssland om det amerikanska missilförsvarssystemet, varvid han tillade att den nya regeringen kommer att ta hänsyn till vad systemet skulle kosta och hur effektivt det skulle vara. Parlamentet noterar vissa signaler om att Ryssland skulle vara beredda att överge sina planer på att placera ut Iskander kortdistansmissiler i Kaliningrad.

34.

Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att utveckla en gemensam strategi för de sex östeuropeiska länderna (Moldavien, Ukraina, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland) som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att nå betydande och bestående resultat i genomförandet av det nya östliga partnerskapet och Svartahavssynergin.

35.

Europaparlamentet uppmanar båda partner att särskilt uppmärksamma situationen i Latinamerika, och särskilt de latinamerikanska regionala organisationerna, och samordna arbetet med att främja och befästa demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, god samhällsstyrning, kampen mot fattigdom, den sociala sammanhållningen, marknadsekonomier, rättsstatsprincipen inklusive kampen mot organiserad brottslighet och narkotikahandel samt den regionala integrationen och samarbetet i frågor som rör klimatförändringar.

36.

Europaparlamentet rekommenderar även att en gemensam strategi utarbetas gentemot andra viktiga geopolitiska aktörer som Kina, Indien och Japan och för att bemöta de olika kriser och problem som förekommer i Afrika i områdena söder om Sahara.

37.

Europaparlamentet understryker vikten av Nato som hörnstenen i den transatlantiska säkerheten, välkomnar Europeiska rådets beslut från december 2008 om att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato, och uppmanar båda parter att påskynda inrättandet av en högnivågrupp för EU och Nato för att förbättra samarbetet mellan dessa båda organisationer. Parlamentet föreslår att samtal ska hållas om värdet av en euroatlantisk säkerhetsstrategi inom vilken gemensamma säkerhetsfrågor och säkerhetsintressen kan fastställas.

38.

Europaparlamentet betonar att den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken blir allt viktigare och att man måste fortsätta förbättra den civila och militära kapaciteten i Europa. Parlamentet välkomnar att man inom ramen för Natos toppmöte i Bukarest i april 2008 erkände värdet av en stärkt europeisk försvarskapacitet när det gäller att öka den transatlantiska säkerheten.

39.

Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att anta en gemensam strategi i alla internationella forum, särskilt FN, om nedrustning av massförstörelsevapen och konventionella vapen. Parlamentet uppmanar med kraft den nya amerikanska regeringen att på nytt inleda kontakter med Ryssland på områdena vapenkontroll och nedrustning och att utvidga de två ländernas befintliga bilaterala avtal. Parlamentet betonar behovet av ett nära samarbete för att man ska kunna uppnå framsteg inför konferensen om utvärdering av fördraget om icke-spridning av kärnvapen 2010, och välkomnar den nya amerikanske presidentens åtagande att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar.

40.

Europaparlamentet understryker vikten av att stärka det transatlantiska samarbetet i kampen mot terrorism på grundval av vederbörlig respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna och att stödja den roll som FN spelar när det gäller att bemöta detta hot. Parlamentet påpekar att ett nära samarbete är nödvändigt när gisslans liv står på spel.

41.

Europaparlamentet välkomnar den nya amerikanske presidenten Barack Obamas beslut att stänga fånglägret i Guantánamobukten liksom övriga presidentdekret om lagliga förhör och CIA:s fångläger, och uppmuntrar den amerikanska regeringen att stänga alla fångläger i utlandet som står i strid med folkrätten samt att uttryckligen sätta stopp för systemet med extraordinära överlämnanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, om den amerikanska regeringen så begär, bidra till att finna, från fall till fall, lösningar på frågan om huruvida EU kan ta emot vissa interner från Guantánamo, samtidigt som man respekterar skyldigheten att lojalt samarbeta och samråda med varandra i fråga om möjliga följder för den allmänna säkerheten inom hela EU.

42.

Europaparlamentet betonar vikten av ett skyndsamt ikraftträdande av avtalen mellan EU och Förenta staterna om utlämningsförfaranden och rättslig hjälp, och uppmanar med kraft de medlemsstater som ännu inte har ratificerat avtalen att göra det snarast möjligt. Parlamentet understryker att ett effektivt genomförande av dessa avtal förutsätter ett stort mått av ömsesidigt förtroende som bygger på att samtliga parter respekterar sina skyldigheter i fråga om de mänskliga rättigheterna, rätten till försvar och rätten till en rättvis rättegång samt att de efterlever såväl den egna lagstiftningen som folkrätten.

43.

Europaparlamentet understryker att utbyte av uppgifter och information är ett värdefullt verktyg i den internationella kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet, men betonar samtidigt att detta måste ske inom en verklig rättslig ram som säkerställer adekvat skydd för medborgerliga friheter, inbegripet rätten till personlig integritet, och att den bör bygga på ett bindande internationellt avtal, i enlighet med överenskommelser från toppmötet mellan EU och Förenta staterna 2008.

44.

Europaparlamentet välkomnar den nyligen åstadkomna utvidgningen av programmet för viseringsundantag som numera omfattar ytterligare sju EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar dock med kraft Förenta staterna att undanta de återstående fem medlemsstaterna från viseringssystemet och att behandla alla EU-medborgare lika, på grundval av full ömsesidighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla detta som en prioriterad fråga i kontakterna med den nya amerikanska regeringen.

45.

Europaparlamentet anser att det även krävs ett nära samarbete mellan EU och Förenta staterna på området för rättsliga och inrikes frågor när det gäller att successivt upprätta ett transatlantiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

46.

Europaparlamentet uppmanar med kraft parterna att utnyttja det transatlantiska ekonomiska rådets fulla potential för att undanröja befintliga hinder för ekonomisk integration och uppnå en enad transatlantisk marknad senast 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av den studie som beviljades och finansierades av Europaparlamentet genom 2007 års budget, utarbeta en detaljerad färdplan för de återstående svårigheter som måste åtgärdas för att man ska kunna respektera tidsfristen.

47.

Europaparlamentet understryker vikten av att även utnyttja det transatlantiska ekonomiska rådet för att främja makroekonomiskt samarbete mellan båda parterna, och uppmuntrar de behöriga monetära instituten att stärka sin inbördes samordning.

48.

Europaparlamentet välkomnar de senaste månadernas framsteg med att främja den transatlantiska ekonomiska integrationen. Parlamentet anser att det förbättrade samarbetet, särskilt inom områden som investeringar, redovisningsstandarder, lagstiftningsfrågor, säkerheten angående importerade produkter samt skyddet av immateriella rättigheter, redan har lett till stora framsteg och måste fortsätta.

49.

Europaparlamentet anser dessutom att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste bedrivas med ökad ansvarskyldighet och bli mer transparent och förutsägbart. Parlamentet anser att de viktigaste aktörerna så tidigt som möjligt måste komma överens om sammanträdeskalendrar, dagordningar, färdplaner och lägesrapporter som sedan bör publiceras på en webbplats.

50.

Europaparlamentet anser att det finns en stor potential för antagande av gemensamma ståndpunkter och initiativ från Förenta staterna och EU i internationella forum med tanke på de många handelspolitiska intressen som de har gemensamt, såsom ett icke-diskriminerande tillträde till råvaror på världsmarknaden, respekten för immateriella rättigheter och en världsomfattande patentharmonisering. Parlamentet föreslår att denna potential utnyttjas bättre i båda parters intresse.

51.

Europaparlamentet oroades över det nya amerikanska lagförslaget om ett stimulanspaket, men konstaterar emellertid att förslaget har ändrats så att det överensstämmer med WTO:s regler, och framhåller hur oerhört viktigt det är att möta den nuvarande krisen gemensamt och inte anta åtgärder som avskärmar EU och Förenta staterna från varandra.

52.

Europaparlamentet förespråkar en gradvis integrering av finansmarknaderna genom ömsesidigt erkännande och viss samordning av det nuvarande regelverket samt punktvisa undantag när detta är möjligt. Parlamentet påminner om att fritt tillträde till marknaderna, anpassning av reglerna till globala standarder, enhetlig tillämpning av dessa regler och ständig dialog med marknadsaktörerna utgör de grundläggande förutsättningarna för en framgångsrik integrering. Parlamentet uppmanar myndigheterna i både EU och Förenta staterna att undvika att resa hinder för utländska investeringar eller stifta lagar med gränsöverskridande effekter utan föregående samråd och överenskommelser.

53.

Europaparlamentet instämmer i att de hinder som försvårar investeringar och tillhandahållande av transatlantiska finansiella tjänster måste undanröjas och att EU:s och Förenta staternas marknader måste integreras ytterligare så att de kan konkurrera bättre med tillväxtmarknaderna, förutsatt att en tillfredsställande ram med tillsynsregler upprättas så att en eventuell kris på ena sidan av Atlanten inte medför en kris på den andra sidan.

54.

Europaparlamentet påpekar att en integrering av marknaderna för finansiella tjänster utan att det samtidigt sker en översyn av regelverket och tillsynsnormerna skulle försvåra de behöriga myndigheternas möjligheter att utöva en effektiv tillsyn. Parlamentet förespråkar därför att man antar bestämmelser som garanterar konkurrens och säkerställer större insyn samt effektiv tillsyn av produkter, finansinstitut och finansmarknader samt inrättar gemensamma riskhanteringsmodeller, i linje med G20-ländernas överenskommelser vid mötet i november 2008.

55.

Europaparlamentet instämmer i att Förenta staternas tillsynsmyndigheter har gjort framsteg vid genomförandet av Basel II-överenskommelsen när det gäller de stora bankerna, men kritiserar att det förekommer avvikelser som måste rättas till eftersom de innebär ytterligare krav på amerikanska filialer till europeiska banker så att deras konkurrensläge försämras, och konstaterar att det dessutom finns vissa frågor (finansiella holdingbolag och små banker) som snarast måste klargöras. Parlamentet uppmuntrar därför Förenta staternas kongress att överväga en mer sammanhållen tillsynsstruktur inom bank- och försäkringssektorerna för att underlätta samordningen mellan EU och Förenta staterna.

56.

Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna för att övervaka de gränsöverskridande finansinstitutens verksamhet och förhindra agerande från finansinstitut med säte i insynsskyddade och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, samt begär att skatteparadisen ska avskaffas.

57.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s och Förenta staternas myndigheter att reglera kreditvärderingsinstituten i enlighet med gemensamma principer och metoder för att återställa förtroendet för värderingarna och säkerställa deras vederhäftighet. Parlamentet erinrar emellertid om att EU måste utveckla ett eget regelverk eftersom det inte vore acceptabelt att normer som har godkänts av Förenta staternas Securities and Exchange Commission tillämpas utanför Förenta staternas gränser på amerikanska institut som verkar på den europeiska marknaden.

58.

Europaparlamentet stöder kommissionens uppfattning att det är nödvändigt att kräva att kreditgivningsinstituten behåller en viss andel av de lämnade krediterna så att de tvingas ta på sig en del av de överförda riskerna. Parlamentet kräver att denna fråga tas upp i en transatlantisk dialog för att bevara likvärdiga förutsättningar på internationell nivå och begränsa systemriskerna på de globala finansmarknaderna. Parlamentet anser att en uppförandekod bör tas fram för nationella investeringsfonder.

59.

Europaparlamentet uppmanar den nyvalda kongressen att ändra de amerikanska bestämmelser enligt vilka100 procent av den last som förs in i landet ska granskas, och uppmanar med kraft kongressen att bedriva ett nära samarbete med EU för att se till att det införs ett mer mångdimensionellt sätt att hantera frågan där man utgår ifrån den faktiska risken. Parlamentet noterar att en säker handel är särskilt viktig i den allt mer integrerade globala ekonomin, men anser att denna betungande åtgärd skulle kunna bli ett nytt handelshinder i och med de avsevärda kostnaderna för de ekonomiska aktörerna, och att den inte medför några fördelar när det gäller säkerheten i leveranskedjan.

60.

Europaparlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska rådet lämpligen skulle kunna anordna seminarier om frågan om 100 procents granskning i Bryssel och i Washington för att främja en djupare förståelse mellan EU:s och Förenta staternas lagstiftare och för att nå en snar och ömsesidigt godtagbar lösning på problemet.

61.

Europaparlamentet rekommenderar att det vid nästa möte i det transatlantiska ekonomiska rådet bör diskuteras huruvida det skulle vara till fördel om fler tekniska frågor förs över till rådets verksamhetsområde och om det behövs ett ökat samarbete mellan EU och Förenta staterna för att uppnå ett fungerade system för utsläppstak och handel med utsläppsrätter (”cap and trade”). Parlamentet rekommenderar att de nuvarande gemensamma internationella riktlinjerna för energiintensiva industrier utvecklas eller integreras i det transatlantiska ekonomiska rådets verksamhet.

62.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och till Förenta staternas president och kongress.