22.5.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 143/48

1.1

EESK stöder generellt förslaget om Fiscus. Kommittén vill dock påpeka följande:

1.2

Kommittén är medveten om att det finns olika sätt att se på detta bland medlemsstaterna i rådets arbetsgrupper. Det är viktigt att kommissionen kan visa att medlemsstaterna kommer att göra betydande besparingar genom Fiscusbudgeten jämfört med de befintliga budgetarrangemangen. Det kan bli svårt för kommissionen att få parlamentets godkännande för utgiftsökningar i EU-budgeten utan information om uppvägande besparingar i medlemsstaternas budgetar.

1.3

Kommittén vill påminna om sin kommentar i sitt yttrande om "Ågärdsprogram för tullfrågor" (1) där den förespråkar en större harmonisering av tullförfarandena i linje med målsättningarna i Lissabonstrategin, och understryker att större harmonisering bör uppnås utan att för den skull integrera själva förvaltningarna.

1.4

En väsentlig del av det nya programmet består i att förbättra utbildningen av medlemsstaternas tulltjänstemän och höja utbildningens effektivitet (2).

2.1

EU:s tull- och skattepolitik bidrar avsevärt till att öka intäkterna i EU:s och medlemsstaternas budgetar varje år. Dessutom ger denna politik betydande fördelar för EU:s medborgare och företag, till exempel genom blockering av osäkra eller illegala importer, underlättande av handeln och av en stark inre marknad eller sänkning av kostnaderna för att efterleva lagstiftning och minskning av administrativa förfaranden.

2.2

Förslaget till förordning (COM(2011) 706 final) är ett viktigt steg framåt på den väg som inleddes för flera år sedan, mot förenkling och samordning av medlemsstaternas åtgärder för att skydda sina och unionens ekonomiska intressen: år 2010 utgjorde tullar och andra därmed förbundna avgifter 12,3 % av EU-budgeten. I nästa fleråriga budgetram 2014–2020 som antogs av kommissionen i juni 2011 läggs det bland annat fram ett förslag om en ny generation Tullprogram och Fiscalisprogram. Dessa två program har under åren utvecklats i två olika men ändå parallella riktningar, och de senaste är Tull 2013 och Fiscalis 2013. De är nu ihopkopplade i ett enda program (Fiscus) – en verklig innovation i kommissionens strategi.

2.3

Fiscus är inte bara resultatet av en "förenklingspolitik" för att använda kommissionens egna ord, utan innebär också att man verkligen ser samarbetet mellan tull- och skattemyndigheter samt andra berörda parter som något avgörande. Den viktigaste positiva aspekten av detta program är att det mänskliga perspektivet lyfts fram – tull- och skattesamarbetet är baserat på personligt nätverksbyggande och kompetensuppbyggnad  (3). Uppbyggnad av IT-kapacitet är förstås nödvändigt, men det mänskliga perspektivet är viktigast, och något som EESK uppskattar.

2.4

Kommissionens Fiscusprojekt kommer att innehålla ett program som ska löpa i sju år från den 1 januari 2014. Finansieringsramen för programmets kostnader under hela perioden (2014–2020) är 777 600 000 euro i löpande priser. Det är ett stort belopp och det är svårt att uppskatta om det står i proportion till målen. Genom programmet ges ekonomiskt stöd till nio olika typer av övergripande gemensamma verksamheter, antingen i form av bidrag, avtal om offentlig upphandling eller återbetalning av kostnader som externa experter ådrar sig.

2.5

De flesta av kostnaderna rör utbildning av tulltjänstemän och gemensamma IT-initiativ, men programmet får också täcka "utgifter för förberedelse-, övervaknings-, kontroll-, revisions- och utvärderingsverksamhet" (4). EESK förstår att detta innebär att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övervakning av genomförandet av de övergripande gemensamma verksamheterna , men hoppas att lika stor uppmärksamhet kommer att ägnas åt genomförandet av nationella verksamheter så att alla verksamheter behandlas lika.

2.6

Åtgärdsprogrammets särskilda mål är samma som i de föregående och nuvarande programmen. EESK har redan lämnat synpunkter på dessa, och det skulle inte vara någon mening med att upprepa dem om det inte var för att det är ett ämne som gång på gång har tagits upp, till synes utan gensvar hittills, nämligen ett verkligt informationsutbyte mellan tull- och skattemyndigheter som ett medel att upptäcka bedrägerier och/eller skatteundandragande (5).

2.7

Den första delen, personligt nätverkande, möjliggör utbyte av bästa praxis och operativa kunskaper. Detta är inte något nytt, eftersom samma fråga har tagits upp – med samma ordval till och med – i de allra flesta av de tidigare programmen. Tidigare åtgärder har inte alltid lyckats helt och hållet. Det finns många orsaker, främst språksvårigheter och deltagarnas olika erfarenheter eller bakgrunder. Det nya fokus på samarbete mellan olika förvaltningar som Fiscus innebär torde uppmuntra utbytet av erfarenheter och framväxten av en tulltjänstemannakår med hög kompetens, vilket EU bör stödja.

2.8

Kommissionen anser att programmet genom den senare delen kan […] finansiera avancerad IT-infrastruktur och avancerade IT-system som möjliggör att unionens tull- och skatteförvaltningar utvecklas till fullfjädrade e-förvaltningar  (6). Även denna fråga har tagits upp i de föregående programmen med mer eller mindre samma formuleringar. På denna punkt har resultaten inte alls varit tillfredsställande på grund av att medlemsstaterna har befunnit sig på olika nivåer när det gäller IT-teknik, men också – och tyvärr ganska ofta – på grund av att några (eller många) medlemsstater inte har velat ändra sina metoder eller byta ut sin utrustning.

2.9

Medlemsstaternas ovilja att samarbeta, inte enbart vad gäller IT-teknik, är det största hindret på vägen mot att skapa ett stabilt europeiskt skattenätverk, och det blir mycket tydligt på detta område. EESK har kritiserat denna attityd i flera av sina yttranden om EU:s skatteinitiativ (7) och hoppas att det på grund av den rådande krisen kommer att stå klart att inget land kan isolera sig från händelser med global påverkan och att samarbete är den enda lösningen.

2.10

Under 2011 analyserade en konsult, efter samråd med näringslivets representanter, resultaten av halvtidsutvärderingen av de två separata programmen Fiscalis 2013 och Tull 2013. En annan konsult studerade en möjlig struktur för det framtida Fiscus-programmet. Resultaten från halvtidsutvärderingen visade inte på några nämnvärda hinder och gav inte några indikationer om vad som skulle kunna göras för att råda bot på oönskade situationer.

2.11

Genom Fiscus slås de nuvarande två separata programmen för skatte- och tullfrågor ihop till ett enda, och därmed uppnås kommissionens mål i fråga om förenkling och kostnadsbesparingar utan att verksamheten på dessa båda områden blir lidande.

2.12

Den nya förordningen ersätter beslut nr 1482/2007/EG om ett gemenskapsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013) och beslut nr 624/2007/EG om ett åtgärdsprogram för tullfrågor i gemenskapen (Tull 2013). Båda dessa beslut kommer därför att upphävas.

2.13

Kommissionen har utfört omfattande undersökningar på områdena för Tull och Fiscalis. Undersökningarna på båda områdena gav upphov till en rad problem som presenteras i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar – Konsekvensbedömning, Del I (Tull) och Del II (Fiscalis) (8).

2.14

Kommissionen har inför det nya programmet utfört en konsekvensbedömning där det står klart att det fortfarande råder stor osäkerhet kring de europeiska informationssystemen och informationsutbytet som rör den framtida politiska utvecklingen. EESK hänvisar till några av dessa oklarheter i sitt yttrande "Åtgärdsprogram för tullfrågor" (9). De åtgärder som krävs för att förbättra Fiscalisprogrammets funktionssätt beskrevs utförligt i EESK:s yttrande "Förbättra skattesystemens funktionssätt på den inre marknaden (Fiscalis 2013)" (10).

2.15

EESK stödjer i princip de åtgärder som kommissionen föreslår, men vill dock påpeka att frågan om samarbete mellan olika myndigheter och organ, både på nationell nivå och på EU-nivå, är ett slags ledmotiv i många EU-frågor. Framstegen på området sker oftast långsamt och med svårighet. Anledningarna till detta är många, men den största är bristande entusiasm vid de nationella myndigheterna.

2.16

EESK stöder kommissionens förslag om ett utökat samarbete mellan tull- och skattemyndigheterna. Detta borde dock bara vara början på en åtgärd som EESK har föreslagit många gånger förut (11) – ett organiserat samarbete mellan alla myndigheter och organ på nationell nivå eller EU-nivå som deltar i kampen mot ekonomiska bedrägerier eller brott, till exempel pengatvätt, organiserad brottslighet, terrorism och smuggling.