a)

i ett sådant fall då en anbudsgivare har upptäckt att en annan anbudsgivare eventuellt har en nära anknytning (förbindelse) med de experter hos den upphandlande myndigheten som utvärderade anbuden och (eller) att denna andra anbudsgivare eventuellt har en särskild ställning på grund av att anbudsgivaren tidigare har utfört förberedande arbete i samband med det omtvistade upphandlingsförfarandet, vilket inte föranlett några åtgärder från den upphandlande myndighetens sida, dessa uppgifter i sig utgör tillräcklig grund för ett krav på att prövningsorganet ska slå fast att den upphandlande myndigheten, som inte har garanterat insyn och objektivitet i förfarandet, har handlat på ett rättsstridigt sätt, utan att den rättssökande måste framlägga konkret bevisning för att experterna varit partiska i sin utvärdering,

b)

prövningsorganet, om det finner att det finns grund för att bifalla sökandens krav, inte är skyldigt att — vid bedömningen av vilka konsekvenser de omständigheter som ligger till grund för sökandens krav ska ha för resultaten av anbudsförfarandet — beakta att resultaten av utvärderingen av de anbud som anbudsgivarna lämnat i huvudsak skulle ha blivit desamma om det inte hade funnits några partiska deltagare i den expertgrupp som utvärderade anbuden,

c)

anbudsgivaren får (definitiv) kännedom om innehållet i kriterierna avseende det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet — vilka formulerats i enlighet med de kvalitativa parametrarna och angetts i abstrakta ordalag i upphandlingsvillkoren (såsom fullständighet och förenlighet med den upphandlande myndighetens behov) och enligt vilka anbudgivaren i princip har kunnat lämna ett anbud — först när den upphandlande myndigheten utvärderar de anbud som lämnats av anbudsgivarna utifrån dessa kriterier och ger berörda parter utförlig information om grunderna för de beslut som fattats, varvid det är först vid denna tidpunkt som den i nationell lagstiftning föreskrivna preskriptionsfristen för prövningsförfarandet kan tillämpas på denna anbudsgivare?