This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62015CN0239
Case C-239/15 P: Appeal brought on 22 May 2015 by RFA International, LP against the judgment of the General Court (Second Chamber) delivered on 17 March 2015 in Case T-466/12: RFA International, LP v European Commission
Mål C-239/15 P: Överklagande ingett den 22 maj 2015 av RFA International, LP av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 mars 2015 i mål T-466/12: RFA International, LP mot Europeiska kommissionen
Mål C-239/15 P: Överklagande ingett den 22 maj 2015 av RFA International, LP av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 mars 2015 i mål T-466/12: RFA International, LP mot Europeiska kommissionen
EUT C 270, 17.8.2015, p. 15–16
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Mål C-239/15 P: Överklagande ingett den 22 maj 2015 av RFA International, LP av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 mars 2015 i mål T-466/12: RFA International, LP mot Europeiska kommissionen
Överklagande ingett den 22 maj 2015 av RFA International, LP av den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 17 mars 2015 i mål T-466/12: RFA International, LP mot Europeiska kommissionen
(Mål C-239/15 P)
2015/C 270/19Rättegångsspråk: engelskaParter
Klagande: RFA International, LP (ombud: B. Evtimov, lawyer, Prof. D. O’Keeffe, solicitor, och E. Borovikov, lawyer)
Övrig part i målet: Europeiska kommissionen
Klagandens yrkanden
Klaganden yrkar att domstolen ska
— |
upphäva tribunalens dom, |
— |
pröva grunderna för klagandens talan om ogiltighetsförklaring i de delar målet är färdigt för avgörande och delvis ogiltigförklara de beslut som angreps i första instans, |
— |
alternativt, återförvisa målet till tribunalen för ny prövning, |
— |
förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Klaganden gör gällande att tribunalen åsidosatte unionsrätten vid prövningen av klagandens grunder i sin dom, av följande skäl:
— |
Tribunalen gjorde en oriktig rättslig bedömning av kommissionens inställning till betydelsen av en enda ekonomisk enhet (en integrerad försäljningsavdelning hos den exporterande tillverkaren, belägen utanför exportlandet) vid tillämpningen av artikel 2.9 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 ( 1 ) (den grundläggande antidumpningsförordningen) och gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning då den avhöll sig från att pröva de argument från klagandens sida som grundar sig på praxis i målet Interpipe och Nikopolsky, och påverkade därigenom klagandens rätt till domstolsprövning. |
— |
Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning, även i sin bedömning av den praxis den undersökte, när den placerade bevisbördan avseende justeringsbeloppets storlek enligt artikel 2.9 i den grundläggande antidumpingförordningen på klaganden, som påstår att justeringen är alltför omfattande med hänvisning till att det har visats att det är fråga om en enda ekonomisk enhet. |
— |
Tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att slå fast att förekomsten av en enda ekonomisk enhet inte var en någon relevant fråga i de angripna besluten eller vid tribunalen, och genom att grunda detta på förutsättningen att kommissionens slutsats att det inte var fråga om en enda ekonomisk enhet inte ingick i beslutstexten i de angripna besluten. Tribunalen underlät härvid att beakta att kommissionen nådde denna slutsats under den parallella interimsöversyn som genomfördes i enlighet med artikel 11.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen, avseende samma importer och samma undersökningsperiod. |
( 1 ) Rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (kodifierad version), EUT L 343, s. 51