—

ogiltigförklara beslutet av den 5 maj 2022, genom vilka sökanden inte upptogs i förteckningen över godkända sökande för uttagningsprov EPSO AD/380/19-AD9,

—

ogiltigförklara beslutet av den 15 juli 2022 om avslag på begäran om omprövning av att sökanden inte upptagits i förteckningen över godkända sökande i uttagningsprov EPSO AD/380/19-AD9,

—

ogiltigförklara tillsättningsmyndighetens underförstådda beslut av den 14 februari 2023, efter det att Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) inte svarat efter mer än fyra månader, genom vilka sökandens klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna som ingetts den 14 oktober 2022 avslogs, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna

1.

Första grunden: Åsidosättande av de rättsliga bestämmelserna om språkanvändning inom EU-institutionerna. Genomförandet av det skriftliga och muntliga provet på ett annat språk (engelska och franska) än sökandenas modersmål förhindrade en korrekt bedömning av deras kompetens, eftersom resultatet av proven även villkorades av deras språkkunskaper. Av detta följer även att artikel 27 i tjänsteföreskrifterna har åsidosatts.

2.

Andra grunden: Åsidosättande av principen om likabehandling av de sökande, avsaknaden av en objektiv utvärdering av de sökande (domen i målet Glantenay) och åsidosättande av artikel 5.1 och 5.3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna. Vissa av dem har nämligen upprepat de skriftliga proven, vilka hade en betydligt lägre svårighetsgrad. Jämförelsen mellan de sökande vid genomförandet av proven på ”assessment center” ändrades på grund av att uttagningskommittén inte i förväg hade kontrollerat att uppgifterna i ”Talent screener” var riktiga.

3.

Tredje grunden: Åsidosättande av motiveringsskyldigheten och den därmed sammanhängande principen om parternas likställdhet i förfarandet (artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna), eftersom sökandena inte hade kunnat få kännedom om den fullständiga motiveringen till att de uteslöts från uttagningsprovet innan talan väcktes. Detta har också lett till ett åsidosättande av principen om parternas likställdhet i processen.

4.

Fjärde grunden: Åsidosättande av artikel 5 femte och sjätte styckena i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, genom att uttagningskommittén inte förde upp minst dubbelt så många sökande i förteckningen över godkända sökande jämfört med tjänsterna i uttagningsprovet.

5.

Femte grunden: Åsidosättande av meddelandet om uttagningsprov, artikel 5 första stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna och en uppenbart oriktig bedömning till följd härav, genom att sökandenas ledarskapsförmåga även bedömdes i uttagningsprov AD7, trots att denna parameter endast var förbehållen AD9.

6.

Sjätte grunden: Åsidosättande av de principer som slagits fast i den rättspraxis som bygger på domen Di Prospero mot kommissionen och åsidosättande av artikel 27 i tjänsteföreskrifterna och av likhetsprincipen, eftersom det enligt meddelandet om uttagningsprov inte var tillåtet att delta i båda de två uttagningsproven för AD7 och AD9, samtidigt som vissa sökande som hade ansökt om att bli AD9 automatiskt omplacerades till förteckningen över godkända sökande för AD7.

7.

Sjunde grunden: Åsidosättande av principen om likabehandling av de sökande och bristande objektivitet i bedömningarna på grund av bristande stabilitet i uttagningskommittén, på grund av de ofta förekommande förändringarna i uttagningskommitténs sammansättning och ordförandens bristande observation.