21.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 162/20

(1)

Kommissionens direktiv 88/301/EEG av den 16 maj 1988 om konkurrens på marknaderna för teleterminalutrustning (1) har ändrats (2) på ett väsentligt sätt. För att skapa klarhet och överskådlighet bör det direktivet kodifieras.

(2)

I alla medlemsstater var telekommunikation antingen helt eller delvis ett statsmonopol som i allmänhet beviljades i form av särskilda eller exklusiva rättigheter för ett eller flera organ ansvariga för att tillhandahålla och driva nätet och tillhörande tjänster. Dessa rättigheter gick emellertid ofta längre än till att tillhandahålla tjänster för utnyttjande av nätet och sträckte sig till att tillhandahålla terminalutrustning för anslutning till nätet. Under de senaste decennierna har en avsevärd teknisk utveckling skett när det gäller nät och utvecklingstakten har varit speciellt hög inom området terminalutrustning.

(3)

Medlemsstaterna har, för att svara mot den tekniska och ekonomiska utvecklingen, sett över systemet med särskilda eller exklusiva rättigheter inom telesektorn. Ökningen av antalet typer av terminalutrustning och möjlighet till flera olika användningar av terminaler innebär att användarna måste tillåtas att fritt välja mellan de olika typerna av utrustning som finns tillgängliga, om de fullt ut ska kunna dra nytta av de tekniska framsteg som gjorts inom sektorn.

(4)

Till följd av de exklusiva rättigheterna begränsas den fria rörligheten för teleterminalutrustning, antingen beträffande import och marknadsföring av sådan utrustning, inbegripet satellitutrustning, eftersom vissa produkter inte marknadsförs, eller beträffande anslutning, idriftsättning och underhåll, eftersom ett monopol, med tanke på marknadens särdrag och i synnerhet produkternas mångfald och tekniska egenskaper, inte har något incitament till att tillhandahålla dessa tjänster då det gäller produkter som det inte har marknadsfört eller importerat eller till att anpassa priserna till omkostnaderna eftersom det inte finns något hot om konkurrens från nya företag på marknaden. Då det på de flesta utrustningsmarknader typiskt förekommer ett stort sortiment av teleterminalutrustning finns det risk för att varje särskild rättighet som direkt eller indirekt begränsar det antal företag som har tillåtelse att importera, marknadsföra, ansluta, idriftsätta och underhålla sådan utrustning får samma inverkan som beviljandet av exklusiva rättigheter. Sådana exklusiva eller särskilda rättigheter är åtgärder med samma verkan som kvantitativa restriktioner som är oförenliga med artikel 28 i fördraget. Det är därför nödvändigt att avskaffa alla exklusiva rättigheter i samband med import, marknadsföring, anslutning, idriftsättning och underhåll av teleterminalutrustning och alla rättigheter med motsvarande verkan, dvs. alla särskilda rättigheter utom de som består av fördelar enligt lag eller annan författning som ges till ett eller flera företag och som endast berör andra företags möjligheter att utöva någon av ovanstående verksamheter inom samma geografiska område på i huvudsak motsvarande villkor.

(5)

De särskilda eller exklusiva rättigheterna beträffande terminalutrustning utövas på ett sådant sätt att de i praktiken är ofördelaktiga för utrustning från andra medlemsstater, särskilt genom att hindra användare från att fritt välja den utrustning som bäst passar deras behov i fråga om pris och kvalitet, oberoende av dess ursprung. Utövandet av dessa rättigheter är därför oförenligt med artikel 31 i fördraget i samtliga medlemsstater.

(6)

Tillhandahållandet av installations- och underhållstjänster är en nyckelfaktor vid köp eller förhyrning av terminalutrustning. Ett bibehållande av exklusiva rättigheter inom detta område skulle innebära att exklusiva marknadsföringsrättigheter bibehålls. Sådana rättigheter måste därför också avskaffas om upphävandet av exklusiva import- och marknadsföringsrättigheter ska ha någon praktisk effekt.

(7)

Underhåll av terminalutrustning är en tjänst som avses i artikel 50 i fördraget. Tjänsten i fråga, vilken ur kommersiell synvinkel inte kan skiljas från marknadsföring av terminalutrustning, bör tillhandahållas fritt i enlighet med artikel 49 i fördraget, i synnerhet när tjänsten tillhandahålls av kvalificerade företag.

(8)

Situationen på marknaden medför fortsatta överträdelser av de konkurrensregler som fastslagits i fördraget och påverkar utvecklingen av handel negativt i en sådan utsträckning att det strider mot gemenskapens intressen. Starkare konkurrens inom terminalutrustningsmarknaden kräver att öppna tekniska specifikationer införs som motsvarar de väsentliga krav som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (3) och tillåter fri distribution av terminalutrustning. Sådan öppenhet kräver publicering av tekniska specifikationer.

(9)

Särskilda eller exklusiva rättigheter med avseende på import och marknadsföring av terminalutrustning ger upphov till en situation som är helt motsatt målet i artikel 3 g i fördraget, som föreskriver upprättande av en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids och som i ännu högre grad kräver att konkurrensen inte sätts ur spel. Medlemsstaterna har enligt artikel 10 i fördraget skyldighet att avhålla sig från varje åtgärd som kan äventyra att målen i fördraget, inklusive artikel 3 g, uppnås. De exklusiva rättigheterna måste därför betraktas som oförenliga med artikel 82 i fördraget jämförd med artikel 3 och beviljande eller upprätthållande av sådana rättigheter i en medlemsstat är förbjudet enligt artikel 86.1 i fördraget.

(10)

För att möjliggöra för användare att få tillgång till terminalutrustning enligt deras eget val är det nödvändigt att känna till och offentliggöra specifikationer för allmänna nätanslutningspunkter som terminalutrustningen ska anslutas till. Medlemsstaterna måste därför försäkra sig om att specifikationerna publiceras och att användarna har tillgång till allmänna nätanslutningspunkter.

(11)

För att kunna marknadsföra sina produkter måste tillverkare av terminalutrustning veta vilka tekniska specifikationer de ska uppfylla. Medlemsstaterna ska därför upprätta och publicera förslag till de specifikationer som de ska anmäla till kommissionen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (4). Specifikationerna får utökas till att omfatta produkter som importeras från andra medlemsstater endast i den mån de behövs för att säkerställa överensstämmelse med de väsentliga krav angivna i artikel 3 i direktiv 1999/5/EG som på ett legitimt sätt kan krävas enligt gemenskapsrätten. Medlemsstaterna ska under alla förhållanden följa artiklarna 28 och 30 i fördraget, enligt vilka en importerande medlemsstat måste tillåta att terminalutrustning som legalt tillverkas och marknadsförs i en annan medlemsstat importeras till dess territorium.

(12)

För att säkerställa att specifikationer tillämpas öppet, objektivt och utan diskriminering kan övervakningen av deras tillämpning, med hänsyn till den uppenbara intressekonflikten, inte överlåtas till en konkurrent på terminalutrustningsmarknaden. Medlemsstaterna ska därför se till att ansvaret för övervakningen tilldelas ett organ som är oberoende av det företag som ansvarar för nätet och av varje annan konkurrent på marknaden i fråga.

(13)

Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

a)

utrustning direkt eller indirekt ansluten till en nätanslutningspunkt i ett allmänt tillgängligt telenät för att sända, bearbeta eller ta emot information; i ettdera fallet (direkt eller indirekt) kan anslutningen göras med tråd, optisk fiber eller elektromagnetiskt; en anslutning är indirekt om utrustningen är placerad mellan terminalutrustningen och nätanslutningspunkten,

b)

jordstationsutrustning.

a)

begränsar antalet företag till två eller flera efter andra kriterier än objektiva, proportionerliga och icke diskriminerande kriterier, eller

b)

utser flera konkurrerande företag efter andra kriterier än de som anges i a.

a)

när det gäller jordstationsutrustning, vägra tillåta att sådan utrustning ansluts till det allmänt tillgängliga telenätet eller tas i drift om den inte är i överensstämmelse med de relevanta gemensamma tekniska föreskrifter som antagits enligt direktiv 1999/5/EG eller, i brist på sådana föreskrifter, de väsentliga krav som fastställs i artikel 3 i det direktivet; i brist på gemensamma tekniska föreskrifter eller harmoniserade författningsenliga villkor, ska de nationella föreskrifterna stå i rimlig proportion till dessa väsentliga krav och ska anmälas till kommissionen enligt direktiv 98/34/EG då det direktivet kräver detta,

b)

när det gäller annan terminalutrustning, vägra tillåta att sådan utrustning ansluts till det allmänt tillgängliga telenätet om den inte är i överensstämmelse med de relevanta gemensamma tekniska föreskrifter som antagits enligt direktiv 1999/5/EG eller, i brist på sådana föreskrifter, de väsentliga krav som fastställs i artikel 3 i det direktivet,

c)

kräva att rörelsedrivande företag har de nödvändiga tekniska kvalifikationerna för att ansluta, idriftsätta och underhålla terminalutrustning på grundval av objektiva, icke diskriminerande och allmänt tillgängliga kriterier.