22.7.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 189/17

(1)

Enligt artikel 126.1 i fördraget ska medlemsstaterna undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser.

(2)

Stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att genom sunda offentliga finanser stärka förutsättningarna för prisstabilitet och stark hållbar tillväxt som kan bidra till ökad sysselsättning.

(3)

Beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott följer det förfarande vid alltför stora underskott som anges i artikel 126 i fördraget och i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1) (som utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten). Protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott, som är fogat till fördraget, innehåller ytterligare bestämmelser om genomförandet av förfarandet vid alltför stora underskott. I rådets förordning (EG) nr 479/2009 (2) anges närmare regler och definitioner för tillämpningen av bestämmelserna i nämnda protokoll.

(4)

Reformen av stabilitets- och tillväxtpakten 2005 syftade till att stärka dess effektivitet och ekonomiska underbyggnad samt att säkerställa de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Syftet var särskilt att hela den ekonomiska och finanspolitiska bakgrunden ska beaktas under alla steg av förfarandet vid alltför stora underskott. Härigenom blev stabilitets- och tillväxtpakten ett ramverk till stöd för politiska åtgärder för att snabbt återgå till sunda offentliga finanser, samtidigt som den ekonomiska situationen beaktas.

(5)

Enligt artikel 126.5 i fördraget ska kommissionen avge ett yttrande till rådet om den anser att det föreligger eller kan uppstå ett alltför stort underskott i en medlemsstat. Efter att ha tagit hänsyn till sin rapport i enlighet med artikel 126.3 och med beaktande av Ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande i enlighet med artikel 126.4, drog kommissionen slutsatsen att det föreligger ett alltför stort underskott i Finland. Kommissionen lämnade därför ett sådant yttrande om Finland till rådet den 15 juni 2010 (3).

(6)

I artikel 126.6 i fördraget fastställs att rådet ska beakta eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, innan det efter en allsidig bedömning avgör om ett alltför stort underskott föreligger. När det gäller Finland leder denna allsidiga bedömning till följande slutsatser.

(7)

Enligt de uppgifter som de finska myndigheterna lämnade i april 2010, planeras underskottet i Finlands offentliga finanser under 2010 uppgå till 4,1 % av BNP och alltså överskrida referensvärdet på 3 % av BNP. Även om det i den tredje tilläggsbudgeten som lades fram av finansministeriet till parlamentet den 14 maj 2010 antyds att skatteintäkterna 2010 kan bli högre än planerat, har detta inte officiellt ändrat underskottsmålet. Det planerade underskottet ligger inte nära referensvärdet 3 % av BNP men det planerade överskridandet av referensvärdet kan anses ha inträffat undantagsvis i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. Bland annat har det orsakats av en allvarlig konjunkturnedgång i den mening som avses i fördraget och stabilitets- och tillväxtpakten. Vidare kan överskridandet av referensvärdet betraktas som övergående. Enligt kommissionens vårprognos 2010 kommer underskottet att falla under referensvärdet 2011, understött av den förväntade ekonomiska återhämtningen som börjar ta fart. Underskottskriteriet i fördraget är således inte uppfyllt.

(8)

Enligt de uppgifter som de finska myndigheterna lämnade i april 2010 uppgår den offentliga bruttoskulden till 49,9 % av BNP år 2010 vilket fortfarande är under referensvärdet 60 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2010 väntas skuldkvoten vara 50,5 % av BNP 2010 och öka till 54,9 % av BNP 2011 och fortfarande ligga över referensvärdet på 60 % av BNP. Fördragets krav vad gäller skuldkriteriet har uppfyllts.

(9)

Enligt artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 ska hänsyn till ”faktorer av betydelse” bara tas i de steg som leder fram till rådets beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott i enlighet med artikel 126.6, ifall underskottet uppfyller de båda villkoren att ligga nära referensvärdet och att överskrida det tillfälligt. I Finlands fall uppfylls inte dessa båda villkor. Därför beaktas inte faktorer av betydelse i de steg som leder fram till detta beslut.