1. Den skiljedomstol som avses i artikel 10 punkt 4 bör, beroende på vad som är lämpligt, vara sammansatt av tre skiljedomare som kan utses enligt följande:

2. Skiljedomstolens avgörande bör fattas av en majoritet av dess ledamöter, vilka inte bör avstå från att rösta.

3. Skiljedomstolens avgörande ska vara slutgiltigt och bindande för parterna. Parterna i tvisten ska följa avgörandet utan dröjsmål. Skiljedomstolen kan tolka beslutet på begäran av en av parterna i tvisten.

1. Efter ikraftträdandet av ändringarna av denna konvention som antogs den 18 november 2019 får endast fiskeenheter som senast den 10 juli 2013 hade uppnått samarbetsstatus i enlighet med de förfaranden som fastställts av kommissionens, såsom återspeglas i resolution [Res. 13‐19], antagen parallellt med denna bilaga, genom ett en skriftlig handling som överlämnas till kommissionens verkställande sekreterare, uttrycka sitt fasta åtagande att uppfylla villkoren i denna konvention och följa de rekommendationer som antas i enlighet med konventionen. Ett sådant åtagande ska få verkan trettio dagar efter den dag då instrumentet mottogs. En sådan fiskeenhet kan dra tillbaka ett sådant åtagande genom en skriftlig underrättelse riktad till kommissionens verkställande sekreterare. Tillbakadragandet ska träda i kraft ett år efter den dag då underrättelsen mottogs, om inte ett senare datum anges i anmälan.

2. Om det görs ytterligare ändringar av denna konvention i enlighet med artikel 15, kan den fiskeenhet som avses i punkt 1, genom en skriftlig handling som överlämnas till kommissionens verkställande sekreterare, uttrycka sitt fasta åtagande att uppfylla villkoren i den ändrade konventionen och följa de rekommendationer som antas i enlighet med konventionen. Detta åtagande från en fiskeenhets sida ska ha verkan från de datum som anges i artikel 15 eller få verkan den dag då den underrättelse som avses i denna punkt mottages, beroende på vad som inträffar sist.

3. Den verkställande sekreteraren ska underrätta de fördragsslutande parterna om sådana åtaganden eller underrättelser, göra sådana underrättelser tillgängliga för de fördragsslutande parterna, tillhandahålla fiskeenheten underrättelser från de fördragsslutande parterna, däribland underrättelser om ratificering av, godkännande av eller anslutning till och ikraftträdande av denna konvention och dess ändringar, och på ett säkert sätt förvara alla sådana handlingar som överförs mellan fiskeenheten och den verkställande sekreteraren.

4. Den fiskeenhet som avses i punkt 1 som, genom inlämnande av den skriftliga handling som avses i punkterna 1 och 2, uttryckt sitt fasta åtagande att uppfylla villkoren i denna konvention och följa de rekommendationer som antas enligt den får delta i relevant arbete, däribland beslutsfattande, i kommissionen och ska, i tillämpliga delar, åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter som ledamöter i kommissionen enligt vad som anges i artiklarna 3, 5, 7, 9, 11, 12 och 13 i denna konvention.

5. Om en tvist inbegriper den fiskeenhet som avses i punkt 1, som har uttryckt sitt åtagande att vara bunden av villkoren i denna konvention i enlighet med denna bilaga, och tvisten inte kan biläggas i godo, får tvisten, efter ömsesidig överenskommelse mellan parterna i tvisten och beroende på vad som är tillämpligt, hänskjutas till en särskild expertpanel eller, efter försök att nå en överenskommelse om tvisten räckvidd, hänskjutas för slutlig och bindande skiljeförfarande.

6. Bestämmelserna i denna bilaga avseende deltagandet för den fiskeenhet som avses i punkt 1, ska uteslutande användas i denna konvention.

7. En icke fördragsslutande part, enhet eller fiskeenhet som erhåller samarbetsstatus efter den 10 juli 2013 ska inte anses vara en fiskeenhet enligt denna bilaga och ska sålunda inte åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter som ledamöterna av kommissionen, enligt vad som anges i artiklarna 3, 5, 7, 9, 11, 12 och 13 i denna konvention.

1. På inbjudan av Frankrikes regering hölls i Paris den 9 och 10 juli 1984 en konferens för de befullmäktigade ombuden för de stater som är parter i Internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

2. Följande stater var företrädda på konferensen: Angola, Benin, Brasilien, Canada, Cuba, Elfenbenskusten, Frankrike, Förenta Staterna, Ghana, Japan, Marocko, Portugal, Republiken Korea, São Tomé och Principe, Senegal, Sovjetunionen, Spanien, Sydafrika, Uruguay och Venezuela.

3. Företrädare för Europeiska ekonomiska gemenskapen, som inbjudits som observatörer, och Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation var närvarande vid konferensen och deltog i debatten.

4. Som underlag för diskussionerna använde konferensen slutrapporten från det åttonde ordinarie sammanträdet som Internationella kommissionen för bevarandet av tonfisk i Atlanten höll i Madrid den 9-15 november 1983.

5. Konferensen nådde enighet om protokollet som avser ändring av artiklarna 14, 15 och 16 i Internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

6. Konferensen nådde också enighet om att bestämmelserna i artikel 14 punkt 4 enligt det ovannämnda protokollet så snart de har trätt i kraft skall vara tillämpliga för Europeiska ekonomiska gemenskapen under förutsättning att Europeiska ekonomiska gemenskapen får samma rättigheter och förpliktelser som en fördragsslutande part, särskilt i fråga om röstning och bidrag till budgeten för Internationella kommissionen för bevarandet av tonfisk i Atlanten.

7. Konferensen noterade de förklaringar som Japans företrädare avgav angående de procedurproblem som inte löstes vid konferensen. Den japanska företrädaren var dock villig till kompromiss och motsatte sig inte det samförstånd som nåddes vid konferensen och som innebär att Europeiska ekonomiska gemenskapen så snart det är möjligt kan tillträda Internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.

8. Konferensen anmodade regeringarna för de fördragsslutande parterna i Internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten att inleda de interna förfaranden som behövs för att godkänna, ratificera eller godta protokollet i syfte att säkerställa att det så snart som möjligt kan träda i kraft.