7.6.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 169/14

(1)

I sitt meddelande av den 3 mars 2010 med titeln Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin) underströk kommissionen behovet av att utveckla gynnsamma förutsättningar för investering i kunskap och innovation för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i unionen. Både Europaparlamentet och rådet har gett sitt stöd åt denna strategi.

(2)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (3) inrättades Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020). Syftet med Horisont 2020 är att uppnå större effekt på forskning och innovation genom att bidra till att stärka partnerskap mellan offentliga aktörer, bl.a. genom unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater i enlighet med artikel 185 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(3)

Målet för partnerskap mellan offentliga aktörer bör vara att utveckla fördjupade synergier, öka samordningen och undvika onödigt dubbelarbete i förhållande till unionens forskningsprogram liksom till internationella, nationella och regionala forskningsprogram och bör fullt ut respektera de allmänna principerna i Horisont 2020, särskilt de som avser öppenhet och insyn. Dessutom bör fri tillgång till vetenskapliga publikationer säkerställas.

(4)

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 742/2008/EG (4) fastslogs att gemenskapen skulle bidra ekonomiskt till det gemensamma forsknings- och utvecklingsprogrammet för it-stöd i boende (nedan kallat det gemensamma AAL-programmet) i lika stor omfattning som medlemsstaterna, dock inte med mer än 150 000 000 EUR under löptiden för Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG (5).

(5)

I december 2012 lämnade kommissionen en rapport om interimsutvärderingen av det gemensamma AAL-programmet till Europaparlamentet och rådet. Utvärderingen hade genomförts av en expertpanel. Expertpanelens övergripande slutsats var att det gemensamma AAL-programmet var på god väg att nå målen och hade nått anmärkningsvärda resultat samt att programmet borde fortsätta efter den pågående stödperioden. Expertpanelen noterade emellertid ett antal brister och konstaterade särskilt att användarna behövde delta i projekten i större utsträckning och från ett så tidigt skede som möjligt och att det operativa resultatet behövde förbättras ytterligare när det gällde tid till ingående av kontrakt och tid till betalning.

(6)

I 2010 års interimsutvärdering och 2012 års samrådsförfarande framhölls den mångfald som präglar finansieringsinstrumenten, bestämmelserna om stödberättigande och ersättningssystemen. De deltagande staterna skulle genom AAL-generalförsamlingen kunna beakta detta och främja utbyte av bästa praxis.

(7)

I sitt meddelande av den 12 oktober 2006 med titeln Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter underströk kommissionen att demografiskt åldrande är en av de största utmaningarna i alla medlemsstater och att ökad användning av ny teknik skulle kunna bidra till att kontrollera kostnaderna, förbättra välbefinnandet och främja äldre personers aktiva samhällsdeltagande liksom att förbättra unionens ekonomiska konkurrenskraft.

(8)

Inom ramen för Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen angav kommissionen att den åldrande befolkningen utgjorde en av de samhällsutmaningar där innovativa genombrott kan få stor betydelse för att stärka vår konkurrenskraft, ge de europeiska företagen kapacitet att bli ledande i utvecklingen av ny teknik, växa och ta på sig ett globalt ledarskap på nya tillväxtmarknader, förbättra de offentliga tjänsternas kvalitet och effektivitet och därmed bidra till att skapa ett stort antal nya kvalitetsarbetstillfällen

(9)

I unionen har uppskattningsvis 20 miljoner människor vårdyrken inom sektorn för hälsotjänster och sociala tjänster. På grund av den åldrande befolkningen väntas detta antal öka under de kommande åren. Utbildning och livslångt lärande i denna känsliga sektor bör vara en huvudprioritering. Därför bör en mer ingående bedömning göras av behovet av vårdyrken och investeringar i moderna färdigheter såsom användningen av informationsteknik.

(10)

I sitt meddelande av den 19 maj 2010 med titeln En digital agenda för Europa föreslog kommissionen att man skulle stärka det gemensamma AAL-programmet för att bidra till arbetet med utmaningarna i samband med den åldrande befolkningen.

(11)

I sitt meddelande av den 29 februari 2012 med titeln Stöd till den strategiska genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande föreslog kommissionen att man skulle beakta de relevanta prioriteringarna i den strategiska genomförandeplanen för framtida arbetsprogram och instrument för forskning och innovation inom Horisont 2020. Kommissionen förslog också att man skulle beakta de bidrag som det gemensamma AAL-programmet kan ge till det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande.

(12)

Inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (nedan kallat EIP AHA), som inrättats inom ramen för innovationsunionen, väntas innovativa informations- och kommunikationsteknikbaserade (IKT) lösningar spela en viktig roll när det gäller att uppnå partnerskapets mål att till 2020 öka det genomsnittliga antalet friska levnadsår med två år samt förbättra medborgarnas livskvalitet och vårdsystemens effektivitet i unionen. I dess strategiska genomförandeplan fastställs prioriteringar för att påskynda och öka innovationer som bidrar till ett aktivt och hälsosamt åldrande i hela unionen. Prioriteringarna avser följande tre områden: förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, vård och botande samt ett självständigt liv och social delaktighet.

(13)

Eftersom en stor mängd personuppgifter och personliga profiler hanteras i IKT-system och dessa kommunicerar i realtid, vilket medför att risken för brott mot datasäkerheten är stor, bör skyddet av personuppgifter beaktas. Dessutom bör rätten till personlig integritet respekteras.

(14)

Forsknings- och utvecklingsprogrammet för ett aktivt liv och it-stöd i boende (nedan kallat AAL-programmet) bör bygga vidare på resultaten från det tidigare programmet och åtgärda bristerna genom att främja ett tillräckligt deltagande av användarna i projekt från det inledande skedet, för att säkerställa att lösningar som tas fram är godtagbara och motsvarar användarnas särskilda behov, och genom att säkerställa bättre genomförande av AAL-programmet.

(15)

Vid genomförandet av AAL-programmet bör en bred definition av innovation antas som bl.a. beaktar aspekter som rör organisation, affärsverksamhet, teknik, samhälle och miljö. Den bör säkerställa ett ämnesövergripande tillvägagångssätt och integrering av samhällsvetenskap och humaniora i AAL-programmet.

(16)

AAL-programmets verksamheter bör stämma överens med målen och forsknings- och innovationsprioriteringarna Horisont 2020 och de allmänna principerna och villkoren i artikel 26 i förordning (EU) nr 1291/2013.

(17)

Ett tak bör fastställas för unionens finansiella deltagande i AAL-programmet under löptiden för Horisont 2020. Unionens finansiella deltagande i AAL-programmet bör inte överskrida de deltagande staternas bidrag under löptiden för Horisont 2020 för att uppnå en hög hävstångseffekt och säkerställa de deltagande staternas aktiva medverkan till uppnåendet av AAL-programmets mål.

(18)

För att ta hänsyn till löptiden för Horisont 2020 bör ansökningsomgångar inom ramen för AAL-programmet inledas senast den 31 december 2020. I vederbörligen motiverade fall kan ansökningsomgångar inledas sensast den 31 december 2021.

(19)

I linje med målen i förordning (EU) 1291/2013 bör alla medlemsstater och alla länder som är associerade med Horisont 2020 ha rätt att vid lämplig tidpunkt delta i AAL-programmet.

(20)

För att säkerställa att unionens finansiella åtagande kommer att motsvaras av åtaganden från de deltagande staterna, bör man som villkor för unionens finansiella bidrag kräva att de deltagande staterna gör formella åtaganden innan AAL-programmet inleds och att dessa åtaganden fullgörs. De deltagande staternas bidrag till AAL-programmet bör omfatta de administrativa kostnader som uppstår på nationell nivå för att AAL-programmet ska fungera effektivt.

(21)

För det gemensamma genomförandet av AAL-programmet krävs en genomförandestruktur. De deltagande staterna har kommit överens om genomförandestrukturen för AAL-programmet och inrättade 2007 Ambient Assisted Living aisbl (organisationen för it-stöd i boende), en internationell organisation utan vinstsyfte som är en juridisk person och som bildats enligt belgisk lagstiftning (nedan kallad AALA). Eftersom det gemensamma AAL-programmets befintliga styrelseform enligt rapporten från interimsutvärderingen är ändamålsenlig och av god kvalitet bör AALA användas som genomförandestruktur och ha funktionen som tilldelnings- och övervakningsorgan för AAL-programmet. AALA bör förvalta unionens finansiella bidrag och se till att AAL-programmet genomförs ändamålsenligt.

(22)

För att uppnå AAL-programmets mål bör AALA tillhandahålla finansiellt stöd huvudsakligen genom bidrag till deltagare i åtgärder som valts ut av AALA. Åtgärderna bör väljas ut efter ansökningsomgångar under AALA:s ansvar, där AALA bör biträdas av oberoende externa experter. Rangordningen bör vara bindande när det gäller urvalet av ansökningar och tilldelningen av medel från unionens finansiella bidrag och från de nationella budgetarna till projekten inom AAL-programmet.

(23)

Unionens finansiella bidrag bör förvaltas i enlighet med principen om sund finansiell förvaltning och de bestämmelser om indirekt förvaltning som fastställs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (7).

(24)

För att skydda unionens finansiella intressen bör kommissionen ha rätt att genom proportionella åtgärder minska, tillfälligt dra in eller avsluta unionens finansiella bidrag om AAL-programmet inte genomförs korrekt, endast delvis eller för sent, eller om de deltagande staterna inte bidrar, eller endast bidrar delvis eller för sent, till finansieringen av AAL-programmet. Dessa rättigheter bör regleras i den delegeringsöverenskommelse som unionen ingår med AALA.

(25)

I syfte att förenkla bör de administrativa bördorna minskas för samtliga parter. Dubblerad revision och oproportionell dokumentation och rapportering bör undvikas. I samband med revisioner bör de nationella programmens särdrag beaktas i lämplig utsträckning.

(26)

Deltagande i indirekta åtgärder som finansieras genom AAL-programmet omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290 /2013 (8). På grund av AAL-programmets särskilda operativa behov är det dock nödvändigt att föreskriva undantag från den förordningen i enlighet med artikel 1.3 i samma förordning.

(27)

AALA:s offentliggörande av ansökningsomgångar bör ske genom den gemensamma deltagarportalen, samt genom andra elektroniska medel för spridning inom ramen för Horisont 2020 som förvaltas av kommissionen.

(28)

Särskilda undantag från förordning (EU) nr 1290/2013 är nödvändiga eftersom AAL-programmet ska vara ett marknadsorienterat forsknings- och innovationsprogram, i vilket många olika nationella finansieringskanaler samordnas (t.ex. program för finansiering av forskningsinnovation, hälso- och sjukvård och industri). Dessa nationella program har genom sin natur olika regler för deltagande och kan inte förväntas överensstämma helt och hållet med förordning (EU) nr 1290/2013. AAL-programmet riktar sig dessutom särskilt till små och medelstora företag och användarorganisationer som vanligtvis inte deltar i unionens forsknings- och innovationsverksamhet. För att underlätta deltagande av dessa företag och organisationer bidrar unionen finansiellt i enlighet med de välkända bestämmelserna i deras nationella stödprogram, och stödet ges i form av ett enda bidrag som utgörs av unionens bidrag kombinerat med motsvarande nationellt stöd.

(29)

Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som bl.a. ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oegentligheter, att återkräva sådana medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa och finansiella sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(30)

Kommissionen bör med hjälp av oberoende experter genomföra en interimsutvärdering, där man särskilt bedömer kvaliteten och ändamålsenligheten i AAL-programmet och framstegen mot de fastställda målen samt en slutlig utvärdering, och utarbeta en rapport om dessa utvärderingar.

(31)

Utvärderingen bör grundas på exakt och aktuell information. På kommissionens begäran bör AALA och de deltagande staterna därför lämna all information som kommissionen behöver ta med i rapporterna om utvärderingen av AAL-programmet.

(32)

De åtgärder som planeras i AAL-programmet bör bidra till att stödja Europas offentliga hälso- och sjukvårdssystem, eftersom dessa är avgörande för att bevara den sociala tryggheten och minska den välfärdsklyfta mellan regioner och befolkningsgrupper som på grund av den nuvarande ekonomiska och sociala krisen ökar på ett oroväckande sätt.

(33)

Genom AAL-programmet bör man se till att effektivt främja jämställdhet mellan kvinnor och män i enlighet med Horisont 2020. AAL-programmet bör främja jämställdhet och jämställdhetsaspekten inom forskning och innovation. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på den rådande situationen, ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och organ såsom rådgivande grupper och expertgrupper. Forsknings- och innovationsinnehållet i strategier, program och projekt samt alla skeden i forskningscykeln bör jämställdhetsintegreras på ett tillfredsställande sätt.

(34)

AAL-programmet bör vara förenligt med de etiska principerna i Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet bör ägnas proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, till skydd av personuppgifter, till fysisk och mental integritet och till icke-diskriminering och behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa.

(35)

Eftersom de deltagande staterna har beslutat att fortsätta AAL-programmet och eftersom målen för detta beslut, nämligen att direkt stödja och komplettera unionens politik på området aktivt och hälsosamt åldrande och eftersom AAL-programmets mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen anta bestämmelser i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

De deltagande staterna ska visa att AAL-programmet har inrättats i enlighet med bilagorna I och II.

b)

De deltagande staterna, eller de organisationer som utsetts av de deltagande staterna, ska utnämna AALA till den struktur som ansvarar för att genomföra AAL-programmet och för att tilldela och övervaka unionens finansiella bidrag.

c)

Varje deltagande stat ska åta sig att bidra till finansieringen av AAL-programmet.

d)

AALA ska visa sin kapacitet att genomföra AAL-programmet, inbegripet tilldelning och övervakning av unionens bidrag inom ramen för den indirekta förvaltningen av unionens budget i enlighet med artiklarna 58, 60 och 61 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

e)

En styrelseform för AAL-programmet ska inrättas i enlighet med bilaga III.

a)

AALA ska genomföra de mål för AAL-programmet som anges i bilaga I och de verksamheter som anges i bilaga II till detta beslut i enlighet med förordning (EU) nr 1290/2013, om inte annat följer av artikel 5 i detta beslut.

b)

En lämplig och ändamålsenlig styrelseform ska upprätthållas i enlighet med bilaga III.

c)

AALA ska uppfylla de rapporteringskrav som anges i artikel 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

d)

Varje deltagande stat ska fullgöra de åtaganden som avses i punkt 1 c och sina årliga åtaganden att bidra till finansieringen av AAL-programmet.

a)

Finansiella bidrag till de indirekta åtgärder som stöds inom AAL-programmet i enlighet med bilaga II.

b)

Naturabidrag motsvarande de administrativa kostnader som de nationella förvaltningarna har för det effektiva genomförandet av AAL-programmet i enlighet med bilaga II.

a)

Kraven rörande AALA:s bidrag till relevanta indikatorer av de resultatindikatorer som fastställs i bilaga II till beslut 2013/743/EU.

b)

Kraven rörande AALA:s bidrag till den övervakning som avses i bilaga III till beslut 2013/743/EU.

c)

De särskilda resultatindikatorer som krävs för att övervaka hur AALA fungerar i enlighet med artikel 3.2.

d)

De system för tillhandahållande av data och upplysningar som krävs för att kommissionen ska kunna fullgöra sina spridnings- och rapporteringsskyldigheter.

e)

Bestämmelser för AALA:s offentliggörande av ansökningsomgångar, särskilt genom den gemensamma deltagarportalen, samt genom andra elektroniska medel för spridning inom ramen för Horisont 2020 som förvaltas av kommissionen.