Nyckelord
Sammanfattning

Nyckelord

1. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Talan som väckts av en förening av företag som deltagit i förfarandet för att anta rättsakten – Upptagande till sakprövning – Villkor

(Artikel 230 fjärde stycket EG)

2. Talan om ogiltigförklaring – Fysiska eller juridiska personer – Rättsakter som berör dem direkt och personligen – Talan som väckts av aktörer som berörs särskilt av den ifrågasatta förordningen – Kan inte prövas

(Artikel 230 fjärde stycket EG)

Sammanfattning

1. En talan om ogiltigförklaring som väcks av en förening av företag kan tas upp till sakprövning i minst tre typfall när denna förening har deltagit i det förfarande som utmynnat i antagandet av den ifrågasatta rättsakten, nämligen: när föreningen uttryckligen genom en bestämmelse i lag tillerkänns ett antal förfarandemässiga rättigheter, när föreningen själv särskiljer sig på grund av att dess egna intressen i egenskap av förening är involverade, bland annat på grund av att dess ställning som förhandlare påverkas av den rättsakt som talan om ogiltigförklaring avser eller när föreningen företräder företagens intressen vilka själva har talerätt.

Inverkan på en förenings förhandlarposition kan i detta avseende leda till att denna förening skall anses ha särskilda intressen, när föreningen har deltagit i det förfarande som lett till antagandet av den ifrågasatta rättsakten, bara om dess position som förhandlare är klart angiven och har ett nära samband med själva syftet med den antagna rättsakten. Enbart föreningens tillhandahållande av information till gemenskapsinstitutionerna och till de berörda nationella myndigheterna under den lagstiftningsprocess som lett fram till antagandet av den ifrågasatta rättsakten räcker alltså inte för att fastställa att denna kan skada en klart angiven förhandlarposition för föreningen.

(se punkterna 44, 47 och 49)

2. Den omständigheten att vissa aktörer berörs mer än andra i ekonomiskt hänseende av en förordning räcker inte för att de skall anses vara personligen berörda av denna rättsakt i den mening som avses i artikel 230 fjärde stycket EG. För övrigt är de inte heller personligen berörda i det fallet att de tvingas upphöra med en självständig ekonomisk verksamhet som de bedriver med tillstånd från en nationell myndighet.

(se punkterna 53 och 54)