15.11.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/5

(1)

Den 3 januari 2008 mottog kommissionen ett klagomål i enlighet med artikel 5 i grundförordningen rörande import av viss tråd och vissa linor av olegerat stål för för- och efterspänning med ursprung i Folkrepubliken Kina. Klagomålet hade ingivits av Eurostress Information Service – ESIS (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 57 %, av gemenskapens tillverkning av tråd och linor för för- och efterspänning.

(2)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning och därav vållad väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 16 februari 2008 inleddes förfarandet genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de exporterande tillverkare i Kina, importörer, handlare, användare och intresseorganisationer som man visste var berörda samt de kinesiska myndigheterna, de klagande gemenskapstillverkarna och andra gemenskapstillverkare som man visste var berörda av inledandet av förfarandet. De berörda parterna fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

För att de exporterande tillverkare som så önskade skulle ha möjlighet att ansöka om marknadsekonomisk status eller individuell behandling, sände kommissionen ansökningsblanketter till de kinesiska exporterande tillverkare som man visste var berörda och till de kinesiska myndigheterna. Åtta exporterande tillverkare, inklusive grupper av närstående företag, ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen, eller om individuell behandling, om undersökningen skulle visa att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status.

(6)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina och importörer och tillverkare i gemenskapen, angav kommissionen i tillkännagivandet om inledande att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas i undersökningen för fastställandet av dumpning och skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och, i så fall, göra ett urval, ombads alla exporterande tillverkare i Kina och importörer och tillverkare i gemenskapen att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och lämna de grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 januari 2007–31 december 2007) som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(8)

Med anledning av det begränsade antalet svar beslutades det att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för kinesiska exporterande tillverkare eller importörer inom gemenskapen.

(9)

När det gäller tillverkare i gemenskapen beslutade kommissionen, mot bakgrund av antalet svar avseende stickprovsförfarandet, att göra ett urval i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. Urvalet omfattade sju företag i sju medlemsstater och baserades på den största representativa produktions- och försäljningsvolym för gemenskapsindustrin som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(10)

Frågeformulär skickades till alla företag i Kina och alla användare och importörer i gemenskapen som svarade avseende stickprovsförfarandet, till de gemenskapstillverkare som valts ut för stickprovet och till alla andra kända berörda parter. Besvarade frågeformulär inkom från sju exporterande tillverkare och grupper av exporterande tillverkare i Kina, alla utvalda tillverkare i gemenskapen, fyra importörer och sju användare. Inga svar på frågeformuläret kom in från andra berörda parter.

(11)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för sitt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse och gjorde kontroller på plats hos följande företag:

(12)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för de exporterande tillverkare i Kina som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos nedanstående företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från ett jämförbart land, i detta fall Turkiet:

Tillverkare i Turkiet

(13)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP i tabeller). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2004 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(14)

Den produkt som berörs är viss tråd av olegerat stål (inte pläterad eller försedd med överdrag eller överdragen med zink) och tvinnad tråd av olegerat stål (med eller utan plätering eller överdrag), innehållande minst 0,6 viktprocent kol, med ett största tvärmått av mer än 3 mm och med ursprung i Kina (nedan kallad den berörda produkten), som normalt klassificeras enligt KN-nummer ex 7217 10 90, ex 7217 20 90, ex 7312 10 61, ex 7312 10 65 och ex 7312 10 69. Produkterna saluförs under benämningen tråd och linor för för- och efterspänning.

(15)

De vanligaste användningsområdena för produkten är betongarmering, upphängningsanordningar och snedkabelbroar. Produkten tillverkas genom dragning av tråd av härdat stål.

(16)

Gemenskapens sammanslutning av importörer av stållinor begärde att produktdefinitionen skulle inskränkas genom undantag för pläterade eller överdragna linor, linor bestående av mer än sju trådar och linor med en diameter på mindre än 6,8 mm och mer än 15,7 mm med motiveringen att de klagande inte skulle lida någon väsentlig skada på grund av importen av dessa produkttyper, eftersom den marknadsandel som dessa produkttyper utgör inte överstiger 3 % av den totala produktionen i gemenskapen. Dessa produkttyper kan dock inte undantas endast på grund av att de utgör en liten del av produktionen. Undersökningen visade att dessa och andra typer av den berörda produkten alla har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och huvudsakligen används för samma ändamål. Dessutom kan dessa produkttypers andel av produktionen vara avsevärt större beroende på vilket företag som tillverkar dem.

(17)

Preliminärt dras därför slutsatsen att alla typer av tråd och linor för för- och efterspänning som beskrivs i tillkännagivandet om inledande utgör en och samma produkt i detta förfarande.

(18)

Undersökningen visade att den tråd och de linor för för- och efterspänning som tillverkas och säljs av gemenskapsindustrin i gemenskapen och de som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i Turkiet, som tjänade som jämförbart land, samt de som tillverkas i Kina och säljs till gemenskapen, i stort sett har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområde.

(19)

En gemenskapsimportör hävdade att den för närvarande importerar en ny produkttyp (Spiral Ribbed Wire) som inte tillverkas i gemenskapen. Detta påstående undersöktes och följande slutsatser drogs:

(20)

Alla ovannämnda trådar och linor för för- och efterspänning anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

När det gäller två exporterande tillverkare fann man falsk och missledande information i deras ansökningar om marknadsekonomisk status och vid kontrollbesök hos företagen. En annan exporterande tillverkare besvarade inte frågeformuläret efter kontrollbesöket hos företaget.

(22)

Alla tre företag informerades om den föreslagna tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen och gavs tillfälle att lämna synpunkter.

(23)

De två företag som hade givit falsk och missledande information lämnade inte några avgörande förklaringar eller bevis som kunde ha lett till ett återkallande av beslutet att tillämpa denna artikel. Kommissionen ansåg det därför vara lämpligt att avvisa ansökningarna om marknadsekonomisk status och basera sina slutsatser på tillgängliga uppgifter.

(24)

Det tredje företaget reagerade inte på meddelandet. Kommissionen ansåg att företaget inte längre ville samarbeta vid undersökningen, och slutsatserna kommer således att dras på grundval av tillgängliga uppgifter.

(25)

I enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ska normalvärdet vid antidumpningsundersökningar beträffande import med ursprung i Kina fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för de tillverkare som konstaterats uppfylla de kriterier som anges i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(26)

Kriterierna för erhållande av marknadsekonomisk status är i korthet följande:

(27)

Efter det att förfarandet inletts ansökte sju kinesiska exporterande tillverkare om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 b i grundförordningen och lämnade in ansökningsblanketten inom den angivna tidsfristen.

(28)

För tre kinesiska exporterande tillverkare blev det nödvändigt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen (se skälen 23–25 ovan) och deras ansökningar avslogs.

(29)

När det gäller de återstående fyra företagen eller grupperna av kinesiska exporterande tillverkare fastställdes att ingen av dem uppfyllde samtliga fem kriterier för att beviljas marknadsekonomisk status.

(30)

Vid undersökningen fastställdes att en kinesisk exporterande tillverkare inte kunde visa att den uppfyllde kriterium 3, eftersom det pris som företaget betalat för markutnyttjanderättigheter inte i stort sett återspeglade marknadsvärdena och således innebar en betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet som påverkade företagets ekonomiska situation.

(31)

Efter meddelandet av dessa slutsatser framhöll företaget att det låga markanvändningspriset utgjorde en förhållandevis liten del av tillverkningskostnaden och att kriterium 3 därför skulle anses vara uppfyllt. Kommissionen anser dock att den godtyckliga värderingen av markanvändningsrättigheter visar att det förekommer betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. I brist på ytterligare bevis på att markanvändningspriset var representativt för marknaden eller att det satts på affärsmässiga grunder avvisas preliminärt detta argument.

(32)

Ett annat företag kunde inte visa att det uppfyllde kriterierna 1–3. För det första fattade inte företaget beslut om försäljning som svar på marknadssignaler på utbud och efterfrågan eller utan någon större statlig inblandning. Företaget visade sig kunna dra fördel av en inkomstskattelättnad om det exporterade minst 70 % av produktionen. För det andra ansågs företagets bokföringssystem inte överensstämma med allmänt erkända redovisningsstandarder. Särskilt kan nämnas att avskrivningar på anläggningstillgångar inte tillämpades på korrekt sätt. Företaget började först 1997 skriva av tillgångar, däribland tillgångar som förvärvades 1994. Slutligen kunde företaget inte bevisa att det inte förekom några möjliga snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Närmare bestämt kunde företaget inte lägga fram några bevis vid kontrollbesöket vad gäller villkoren för förvärvet av dess tillgångar eller att de hade värderats, överförts, bokförts (inklusive nedskrivningar) och avskrivits enligt sitt marknadsvärde. Företagets inlaga efter meddelandet av undersökningsresultaten gav inga nya upplysningar eller bevis som skulle ha kunnat ändra dessa slutsatser, vilket innebär att de preliminärt bekräftas.

(33)

Även ett tredje företag kunde inte visa att det uppfyllde kriterierna 1–3. För det första visade undersökningen att det fanns en stor överkapacitet både när det gäller arbetskraft och produktion och att företaget trots detta fortsatte att investera i ytterligare kapacitet. Man ansåg även att den relativt korta giltighetsperioden för företagets verksamhetstillstånd skulle kunna utgöra ett hinder för företagets långsiktiga beslut och planering och visar på indirekt statlig inblandning. För det andra fastställdes att företagets bokföringssystem inte hade reserver för osäkra fordringar, det inte fanns någon tydlig policy för olika kategorier av anläggningstillgångar, det förekom fel i avskrivningsbeloppen, det fanns avsättningar som inte var styrkta, och lån som inte var dokumenterade. Allt detta hade en uppenbar inverkan på företagets kostnader. Inga av dessa frågor togs dock upp i revisionsberättelsen, vilket innebär att företagets räkenskaper och revisorernas arbete inte är pålitligt.

(34)

Företaget visade inte heller att det uppfyllde kriterium 3, eftersom det förekom betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet. Företaget lämnade inte någon dokumentation om dess markutnyttjanderättigheter, lån, anläggningstillgångarnas ursprung, inbetalade kapital och kapitalökning.

(35)

En fjärde exporterande tillverkare, bestående av en grupp av närstående företag, kunde inte beviljas marknadsekonomisk status eftersom man fann att gruppen inte uppfyllde kriterierna 1–3. Särskilt kan nämnas att gruppen inte kunde bevisa att dess beslutsprocess var fri från betydande statlig inblandning. Dessutom överensstämde räkenskaperna inte med internationella redovisningsstandarder och flera redovisningsfel upptäcktes, vilket gjorde den externa revisionen opålitlig. Det förekom även snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet, särskilt när det gäller ägarbyte och markutnyttjanderättigheter. Gruppens inlaga efter meddelandet av undersökningsresultaten gav inga nya upplysningar eller bevis som skulle ha kunnat ändra dessa slutsatser, vilket innebär att de preliminärt bekräftas.

(36)

Därför drogs slutsatsen att ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna uppfyllde kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen.

(37)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av bestämmelserna i den artikeln, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterierna i artikel 9.5 i samma förordning för att beviljas individuell behandling.

(38)

De exporterande tillverkare som inte beviljades marknadsekonomisk status hade även ansökt om individuell behandling, om de inte kunde beviljas marknadsekonomisk status.

(39)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades att tre kinesiska exporterande tillverkare uppfyllde alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen för individuell behandling. Slutsatsen drogs dock att den fjärde exporterande tillverkaren inte kunde beviljas individuell behandling eftersom man inte kunde utesluta statlig inblandning i prissättningen.

(40)

Enligt artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare i övergångsekonomier som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett jämförbart land med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(41)

I tillkännagivandet om inledande föreslogs Turkiet som lämpligt jämförbart land för fastställandet av normalvärdet för Kina. Kommissionen uppmanade alla berörda parter att lämna synpunkter på detta förslag.

(42)

En berörd part föreslog Thailand som ett alternativt jämförbart land. Denna part menade att eftersom det endast fanns en tillverkare i Turkiet, som skyddades av antidumpningsåtgärder, hade denna tillverkare i det närmaste en monopolställning på den turkiska marknaden. Kommissionen kontaktade kända företag i Thailand samt i ett annat tredjeland där det finns tillverkare av den likadana produkten. Inga svar på frågeformuläret mottogs dock från dessa tillverkare.

(43)

Tillverkaren i Turkiet samarbetade till fullo vid undersökningen genom att lämna ett fullständigt besvarat frågeformulär och godta ett kontrollbesök.

(44)

Kommissionen undersökte den berörda partens påstående och kom till slutsatsen att Turkiet uppfyllde kriterierna för ett lämpligt jämförbart land. Det stämmer visserligen att det bara finns en tillverkare av den likadana produkten i detta land och att det finns antidumpningsåtgärder i kraft för import från Kina och Ryssland, men importen från flera olika tredjeländer till Turkiet är omfattande och svarar för mer än 50 % av den turkiska marknaden, vilket gör att det finns konkurrens på denna marknad.

(45)

Mot bakgrund av det som sägs ovan dras därför preliminärt slutsatsen att Turkiet utgör ett lämpligt jämförelseland i den mening som avses i artikel 2.7 a i grundförordningen.

(46)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet för Kina på grundval av kontrollerade uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet.

(47)

Kommissionen undersökte också om försäljningen på den inhemska marknaden av varje typ av den berörda produkten som såldes i det jämförbara landet kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen, genom att fastställa andelen lönsam försäljning av den berörda typen till oberoende kunder.

(48)

För de flesta produkttyperna ansågs priset på den inhemska marknaden för dessa typer inte utgöra en lämplig grund för fastställandet av normalvärdet, eftersom volymen lönsam försäljning utgjorde mindre än 10 % av den totala försäljningsvolymen.

(49)

I enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen konstruerades normalvärdet för dessa typer på grundval av tillverkarens egna produktionskostnader jämte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Det skäliga beloppet baserades på försäljnings- och administrationskostnaderna, de allmänna kostnaderna och vinsten för samma allmänna produktkategori som såldes på den inhemska marknaden av den turkiska tillverkaren, i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen.

(50)

För en produkttyp, där volymen lönsam försäljning utgjorde mindre än 80 % men mer än 10 % av den sammanlagda försäljningsvolymen, fastställdes normalvärdet på grundval av det faktiska priset vid försäljning på den inhemska marknaden, beräknat som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen av denna typ.

(51)

I samtliga fall där den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i gemenskapen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de exportpriser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(52)

En exporterande tillverkare gjorde viss exportförsäljning via en närstående importör i gemenskapen. I detta fall konstruerades exportpriset, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare, efter justering för de kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen samt en rimlig marginal för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Den närstående importörens egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader användes, men vinstmarginalen fastställdes på grundval av tillgänglig information från samarbetsvilliga icke-närstående importörer.

(53)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik.

(54)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. För samtliga undersökta företag (de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna och tillverkaren i det jämförbara landet) beviljades i tillämpliga och motiverade fall justeringar för skillnader i fråga om transportkostnader, frakt- och försäkringskostnader, mervärdesskatt, bankavgifter, förpacknings- och kreditkostnader samt provisioner.

(55)

För de företag som beviljats individuell behandling jämfördes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen det vägda genomsnittliga normalvärdet med det vägda genomsnittliga exportpriset.

(56)

De preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid gemenskapens gräns, före tull, uppgick till följande:

(57)

För övriga exportörer i Kina fastställde kommissionen först hur omfattande samarbetet hade varit. En jämförelse gjordes mellan den sammanlagda exportkvantitet som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna hade angett i sina besvarade frågeformulär och den sammanlagda importen från Kina enligt Eurostats importstatistik. Graden av samarbetsvilja visades sig vara låg, dvs. 24 %.

(58)

Det ansågs därför lämpligt att fastställa den landsomfattande genomsnittliga dumpningsmarginalen som det vägda genomsnittet av i) dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exportör som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling, och ii) den högsta dumpningsmarginalen för samma exportörs representativa produkttyper, eftersom det inte fanns några tecken på att de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna bedrev dumpning i någon mindre omfattning.

(59)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 50,2 % av priset cif vid gemenskapens gräns före tull.

(60)

På grundval av definitionen av gemenskapsindustrin i artikel 4.1 i grundförordningen beaktade man följande gemenskapstillverkares tillverkning för att fastställa gemenskapstillverkningens volym:

Med avseende på skadeanalysen består gemenskapsindustrin således av sammanlagt 22 företag.

(61)

Sju av de elva gemenskapstillverkare som stödde klagomålet togs med i urvalet, då deras försäljningsvolym, deras olika produkttyper och deras läge i gemenskapen ansågs vara representativa.

(62)

Ett av de företag som ursprungligen valts ut att ingå i urvalet samarbetade inte vid stickprovsförfarandet, eftersom det inte besvarade det frågeformulär som skickats till det. Det undantogs därför från urvalet och ersattes av ett företag som stödde klagomålet och som var det tredje mest representativa företaget med avseende på försäljningsvolym.

(63)

Dessa sju samarbetsvilliga gemenskapstillverkare stod för 51 % av gemenskapsindustrins totala tillverkning.

(64)

Mot bakgrund av det faktum att stickprovsförfarandet tillämpades med avseende på gemenskapsindustrin har skadan bedömts utifrån uppgifter om utvecklingstendenserna när det gäller tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, försäljning, marknadsandel och tillväxt som samlats in för hela gemenskapsindustrin och utvecklingstendenserna för priser, lönsamhet, kassaflöde, förmåga att anskaffa kapital och investeringar, lager, avkastning på investeringar och löner som samlats in för de tillverkare i gemenskapen som ingick i urvalet.

(65)

Gemenskapens förbrukning fastställdes på grundval av försäljningsvolymerna för den del av gemenskapsindustrin som ingick i urvalet, försäljningsuppgifter från de gemenskapstillverkare som stödde klagomålet, försäljningsuppgifter från övriga gemenskapstillverkare och Eurostats uppgifter om importvolymerna för gemenskapsmarknaden.

(66)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsförbrukningen med 17 % från 903 541 ton 2004 till 1 054 236 ton under undersökningsperioden. Den ökade gemenskapsförbrukningen kan förklaras med en ökad efterfrågan i byggbranschen och återhämtningen i själva stålbranschen.

(67)

Under skadeundersökningsperioden ökade volymen av importen av den berörda produkten till gemenskapen kraftigt, från 3 940 ton 2004 till 86 918 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 2 106 %. Den största ökningen skedde mellan 2005 och 2006 då importen steg med hela 271 %.

(68)

Marknadsandelen för importen från Kina, uttryckt i procent av gemenskapsförbrukningen, ökade från 0,4 % till 8,2 % under undersökningsperioden.

(69)

Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga importpriset på den berörda produkten från Kina kraftigt från 1 238 euro/ton under 2004 till 683 euro/ton under undersökningsperioden, dvs. med mer än 45 %.

(70)

En jämförelse mellan de priser fritt fabrik som de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet tog ut vid försäljning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden, efter avdrag och skatter, och de kinesiska exporterande tillverkarnas priser cif vid gemenskapens gräns, efter justering för kostnader för lossning och tullklarering, visade på ett prisunderskridande på i genomsnitt 18 %.

(71)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade undersökningen av den kinesiska dumpade exportens inverkan på gemenskapsindustrin en analys av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för gemenskapsindustrins tillstånd från och med 2004 till och med undersökningsperioden.

(72)

Mellan 2004 och undersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins sammanlagda produktion med 3 %, medan produktionskapaciteten ökade med 13 %. Under samma period minskade kapacitetsutnyttjandet med 7 procentenheter. Detta bör dock ses mot bakgrund av den 17-procentiga ökningen av förbrukningen i gemenskapen.

(73)

Sysselsättningsnivåerna inom gemenskapsindustrin förblev relativt oförändrade under skadeundersökningsperioden.

(74)

Produktiviteten hos gemenskapsindustrins arbetskraft, mätt som produktion i ton per anställd, visade en svag ökning på 2 % under skadeundersökningsperioden.

(75)

Gemenskapsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden var stabil och låg på 842 526 ton 2004 och 846 561 ton under undersökningsperioden.

(76)

Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade stadigt under hela skadeundersökningsperioden. Gemenskapsindustrins marknadsandel minskade totalt sett med runt 13 procentenheter från omkring 93 % år 2004 till 80 % under undersökningsperioden.

(77)

Trots att gemenskapsförbrukningen ökade med 17 % mellan år 2004 och undersökningsperioden visar minskningen på omkring 13 procentenheter av gemenskapsindustrins marknadsandel, tillsammans med den kraftigt ökade importen från Kina, att gemenskapsindustrin inte kunde få del av marknadens tillväxt.

(78)

Uppgifterna nedan berör endast de företag som ingick i urvalet och motsvarar lagervolymen vid utgången av varje period.

(79)

Lagren ökade med 35 % under skadeundersökningsperioden, något som visar att industrin fick allt svårare att sälja sina produkter på gemenskapsmarknaden, trots att förbrukningen i gemenskapen ökat markant.

(80)

Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder på gemenskapsmarknaden minskade med 1 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Under 2005 kan de ökade försäljningspriserna förklaras med brist på den viktigaste råvaran, nämligen valstråd.

(81)

De årliga investeringarna i tillverkningen av tråd och linor för för- och efterspänning ökade med 73 % under skadeundersökningsperioden. Investeringar gjordes inte bara för att öka kapaciteten men också för att förbättra och fortsätta rationalisera tillverkningsprocessen för att minska kostnaderna. Detta uppnåddes trots den negativa utvecklingen för lönsamheten.

(82)

Räntabiliteten, uttryckt som vinst i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, följde den negativa lönsamhetstrenden och minskade med 18 procentenheter. Toppen under 2005 berodde på ett företags investeringar.

(83)

Ingen bevisning lämnades till kommissionen som skulle tyda på en minskad eller ökad kapitalanskaffningsförmåga under skadeundersökningsperioden.

(84)

Under skadeundersökningsperioden minskade lönsamheten för de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet kraftigt, från 6,2 % under 2004 till 2,1 % under undersökningsperioden. Gemenskapsindustrins lönsamhet följde samma utveckling som dess försäljningspriser från 2005 och framåt. Det står klart att den lönsamhet som uppnåddes under undersökningsperioden inte är tillräcklig för att säkerställa gemenskapsindustrins lönsamhet på lång sikt.

(85)

Kassaflödet (netto) från den berörda produkten minskade med 51 % från 37 miljoner euro 2004 till 18 miljoner euro under undersökningsperioden.

(86)

Under skadeundersökningsperioden ökade gemenskapsindustrins arbetskraftskostnader med 5 %. Detta är en naturlig ökning och är mindre än inflationstakten under perioden.

(87)

Med hänsyn till volymen, marknadsandelen och priserna när det gäller den dumpade importen från det berörda landet, kan verkningarna för gemenskapsindustrin av den faktiska dumpningsmarginalens storlek inte anses vara försumbara.

(88)

Det finns inget som tyder på att gemenskapsindustrin är på väg att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning.

(89)

De flesta skadeindikatorer för gemenskapsindustrin utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden. Medan gemenskapsförbrukningen ökade med 17 % låg gemenskapsindustrins försäljningsvolym endast på en stabil nivå, vilket innebar att dess marknadsandel minskade med runt 13 procentenheter. Priserna på den kinesiska importen minskade med 45 %, men försäljningspriset per enhet för den likadana produkten på gemenskapsmarknaden för de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet låg på en mer eller mindre stabil nivå, trots den femprocentiga ökningen av produktionskostnaderna per enhet, som berodde på de ökade kostnaderna för energi och råvaror. Som en följd av detta minskade lönsamheten från 6,2 % år 2004 till 2,1 % under undersökningsperioden, vilket är helt otillräckligt för denna typ av industri. Kassaflödet och avkastningen på investeringar följde också en negativ trend och minskade med 51 % respektive 18 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(90)

Endast ett fåtal indikatorer visade på en positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Produktionen och produktionskapaciteten ökade med 3 respektive 13 %. Investeringarna ökade med 73 %. Såsom nämns ovan måste detta dock ses mot bakgrund av den betydande ökningen av gemenskapsförbrukningen (+ 17 %).

(91)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(92)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen med ursprung i Kina hade vållat gemenskapsindustrin skada i så stor omfattning att skadan skulle kunna anses som väsentlig. Utöver den dumpade importen undersökte man också andra kända faktorer, vilka kunde ha skadat gemenskapsindustrin samtidigt med denna, för att försäkra sig om att den eventuella skada som vållats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(93)

Den avsevärda ökningen av den dumpade importvolymen, 2 106 %, mellan 2004 och undersökningsperioden och den motsvarande ökningen av denna imports andel av gemenskapsmarknaden från 0,4 % år 2004 till 8,2 % under undersökningsperioden, samt det prisunderskridande på 18 % som konstaterades under undersökningsperioden, sammanföll med gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation, såsom beskrivs ovan. Fram till 2005 var den kinesiska importvolymen inte så omfattande och priserna låg över eller nära gemenskapsindustrins priser. Från 2005 minskade dock de genomsnittliga priserna på importen från Kina avsevärt, vilket hindrade gemenskapsindustrin från att öka sina försäljningspriser, trots kostnadsökningen för den viktigaste råvaran, valstråd, som står för 75 % av tillverkningskostnaderna. Detta ledde till att gemenskapsindustrins ekonomiska situation försämrades kraftigt under 2006 och undersökningsperioden. Dessutom förlorade gemenskapsindustrin en betydande del av sin marknadsandel till den dumpade importen.

(94)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina, som låg betydligt under gemenskapsindustrins priser under undersökningsperioden och som också ökade avsevärt i volym, har haft avgörande betydelse för den skada som gemenskapsindustrin lidit och som avspeglas i dess besvärliga ekonomiska situation och i en försämring av de flesta skadeindikatorerna.

(95)

Enligt uppgifter från Eurostat ökade importvolymen till gemenskapen av tråd och linor för för- och efterspänning med ursprung i tredjeländer som inte berörs av denna undersökning med 112 %, från 57 075 ton år 2004 till 120 757 ton under undersökningsperioden. Denna imports marknadsandel ökade från 6 % 2004 till 11 % under undersökningsperioden.

(96)

De genomsnittliga priserna för denna import låg dock långt över de kinesiska exporterande tillverkarnas priser, och även över gemenskapsindustrins priser. De kan därför inte anses ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det bör noteras att två av dessa länder, som hade en andel på 2,5 % av gemenskapsmarknaden, under undersökningsperioden konstaterades tillämpa priser som låg under importpriserna på den berörda produkten från Kina. Med tanke på den relativt låga importvolymen kan detta dock inte anses vara tillräckligt för att bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(97)

Såsom framgår av tabellen ovan ökade de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet sin exportförsäljning med 16 %. Denna export svarade för 14 % av deras totala försäljning under undersökningsperioden.

(98)

Gemenskapstillverkarnas försäljningspris per enhet minskade med 8 % från 715 EUR 2004 till 660 EUR under undersökningsperioden. Trots att de sammanlagda uppgifterna tyder på att denna export skedde till priser som låg under tillverkningskostnaderna från början av skadeundersökningsperioden, finns det skillnader mellan olika företag och tidsperioder. Dessutom var de på grund av konkurrensen med de kinesiska företagen på dessa marknader tvungna att anpassa sina priser till de kinesiska företagens priser.

(99)

Det kan därför inte konstateras att denna faktor väsentligen bidrog till försämringen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation och således inte heller till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(100)

Undersökningen visade att gemenskapsindustrins produktionskostnader per enhet ökade med ungefär 5 % mellan 2004 och undersökningsperioden. Ökningen beror på det ökade priset för den viktigaste råvaran, valstråd, samt på energikostnaderna.

(101)

Under normala ekonomiska förhållanden och i avsaknad av en stark prispress från den dumpade importen skulle gemenskapsindustrin inte ha haft några problem att klara av de ökade kostnaderna mellan 2004 och undersökningsperioden. Preliminärt dras därför slutsatsen att denna ökning inte bryter orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(102)

När det gäller försäljningsvolymen för övriga gemenskapstillverkare som varken är klagande eller stödjande företag, vilka stod för 8 % av den totala tillverkningen i EU, minskade den med 6 % från uppskattningsvis 85 500 miljoner ton 2004 till 80 356 miljoner ton under undersökningsperioden. Deras andel av gemenskapsmarknaden föll från 9,5 % till 7,6 % under samma period och det fanns inga tecken på att deras priser var lägre än de priser som de gemenskapstillverkare som ingick i urvalet tillämpade. Därför dras preliminärt slutsatsen att deras försäljning på gemenskapsmarknaden inte bidrog till den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(103)

Undersökningen visade att andra kända faktorer, såsom import från andra tredjeländer, gemenskapsindustrins export, konkurrens med andra tillverkare och de ökade tillverkningskostnaderna inte var en avgörande faktor för den skada som gemenskapsindustrin lidit.

(104)

Den tidsmässiga överensstämmelsen mellan den kraftigt ökade dumpade importen från Kina, den motsvarande ökade marknadsandelen och det konstaterade prisunderskridandet, å ena sidan, och gemenskapsindustrins klart försämrade situation, å andra sidan, föranleder slutsatsen att den dumpade importen har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(105)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen har det undersökts om det trots den preliminära slutsatsen om skadlig dumpning finns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta särskilda fall. En bedömning gjordes av eventuella åtgärders inverkan på alla parter som berörs av undersökningen samt av följderna av att inte vidta några åtgärder.

(106)

Gemenskapsindustrin har lidit skada på grund av dumpad import av den berörda produkten från Kina. De flesta ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin visade också en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden. Med beaktande av skadans art (dvs. en minskad marknadsandel och sämre lönsamhet) skulle en ytterligare och betydande försämring av gemenskapsindustrins situation inte gå att undvika utan införande av åtgärder.

(107)

Om åtgärder införs förväntas dessa förhindra ytterligare snedvridningar och återställa rättvisa konkurrensförhållanden på marknaden. Detta bör göra det möjligt för gemenskapsindustrin att höja sina försäljningspriser till en nivå som skulle säkra en skälig vinstmarginal.

(108)

Om åtgärder inte vidtas skulle priserna fortsätta att sjunka och gemenskapstillverkarnas vinster skulle försämras ytterligare. Detta skulle vara ohållbart på medellång till lång sikt. Med tanke på den låga vinsten och de investeringar som har gjorts i produktionen skulle vissa gemenskapstillverkare sannolikt inte kunna täcka kostnaderna för sina investeringar om åtgärder inte införs.

(109)

Mot bakgrund av att gemenskapsindustrin består av små och medelstora företag som är spridda över hela gemenskapen kommer införandet av antidumpningsåtgärder dessutom att bidra till att upprätthålla sysselsättningen i dessa områden.

(110)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder ligger i gemenskapsindustrins intresse.

(111)

När det gäller de fyra företag som varken var klagande eller stödde klagomålet finns det inga indikationer på att införandet av åtgärder skulle strida mot dessa tillverkares intressen.

(112)

Kommissionen sände frågeformulär till alla kända importörer och handlare. Fyra importörer samarbetade vid undersökningen genom att besvara frågeformulären. Dessa importörer stod för ungefär 38 % av den totala importen från Kina till gemenskapen och ungefär 3,2 % av gemenskapens förbrukning under undersökningsperioden. Ett kontrollbesök gjordes sedan på plats hos två av dessa, en i Spanien och en i Förenade kungariket. Volymen av den berörda produkten som importerades av dessa två företag stod för mellan 20 och 38 % av den totala importen från Kina till gemenskapen.

(113)

För dessa två importörer utgjorde den berörda produkten 100 % av omsättningen. En importör importerade 100 % och den andra 90 % av sin totala import av den berörda produkten från Kina. Av de anställda är mellan 8 och 11 personer direkt verksamma med inköp, handel och återförsäljning av den berörda produkten.

(114)

Om antidumpningsåtgärder införs är det inte uteslutet att importen med ursprung i det berörda landet minskar, vilket kan komma att påverka importörernas ekonomiska situation. Eventuella prisökningar på import av den berörda produkten bör dock endast få den effekten för importörerna att konkurrensen på gemenskapsmarknaden återställs, och bör inte hindra importörerna från att sälja den berörda produkten. Den berörda produktens låga andel av användarnas sammanlagda kostnader torde göra det lättare för importörerna att övervältra eventuella prisökningar på sina kunder. Man har därför dragit den preliminära slutsatsen att det inte är sannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle komma att få några allvarliga negativa verkningar för importörerna i gemenskapen.

(115)

Frågeformulär sändes till alla parter som omnämns som användare i klagomålet. Sju användare, som stod för omkring 13 % av den totala importen från Kina till gemenskapen, samarbetade vid undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Ett kontrollbesök gjordes sedan på plats hos två av dessa, en i Spanien och en i Förenade kungariket. Dessa två företag står för sammanlagt 5 % av importen av tråd och linor för för- och efterspänning från Kina under undersökningsperioden. De köpte oftast den berörda produkten från andra källor såsom gemenskapsindustrin eller Sydafrika.

(116)

Det erinras om att den berörda produkten används för betongarmering, upphängningsanordningar och snedkabelbroar i byggbranschen. I detta förfarande är användarna mellanföretag som tillverkar och tillhandahåller delarna till ovannämnda produkter. Mot denna bakgrund och trots att antidumpningstullens verkan inte bör vara försumbar förväntas dessa användare kunna övervältra hela eller nästan hela den prisökning som antidumpningsåtgärderna skulle medföra på slutanvändarna, för vilka verkningarna av sådana åtgärder dock kommer att vara försumbara.

(117)

Därför dras preliminärt slutsatsen att införandet av antidumpningstullar inte nämnvärt skulle påverka användarnas kostnader.

(118)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl till att inte införa antidumpningstullar på import av tråd och linor för för- och efterspänning med ursprung i Kina.

(119)

Mot bakgrund av slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import vållar gemenskapsindustrin ytterligare skada.

(120)

Vid fastställandet av nivån på denna tull togs hänsyn till de konstaterade dumpningsmarginalerna och till det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja skadan för gemenskapsindustrin.

(121)

Vid beräkningen av det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina produktionskostnader och att uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i gemenskapen under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekommit någon dumpad import. Den vinstmarginal före skatt som användes för denna beräkning var 8,5 % av omsättningen baserat på de vägda genomsnittliga vinsterna som uppnåddes 2004 och 2005, innan det fanns betydande importmängder från Kina medan den kinesiska importen skedde till priser som låg över eller nära gemenskapsindustrins priser. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för gemenskapsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att man till produktionskostnaden lade den ovannämnda vinstmarginalen på 8,5 %.

(122)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, såsom detta fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det icke-skadevållande priset för de produkter som gemenskapsindustrin sålde på gemenskapsmarknaden. De eventuella skillnader som framkom vid jämförelsen uttrycktes sedan i procent av det totala importvärdet cif.

(123)

När det gäller beräkningen av den landsomfattande nivån för undanröjande av skada för övriga exporterande tillverkare i Kina bör det erinras om att samarbetsviljan var låg. Därför fastställdes skademarginalen till den nivå för undanröjande av skada som fastställts för det samarbetsvilliga företag som inte beviljades marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(124)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningstullar bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av dumpnings- och skademarginalerna. I detta fall bör alla tullsatser därför fastställas till en nivå som motsvarar den konstaterade skadan.

(125)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den aktuella undersökningen. De avspeglar således den situation som under denna undersökning befunnits föreligga när det gäller dessa företag. Tullsatserna (i motsats till den landsomfattande tull som gäller övriga företag) gäller således enbart import av sådana produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag, dvs. de specifika rättsliga enheter, som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings artikeldel med namn och adress, inbegripet enheter som är de uttryckligen omnämnda företagen närstående, får inte omfattas av dessa tullsatser, utan ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på övriga företag.

(126)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av enhetens namn eller inrättande av nya produktions- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om produktion, försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av produktions- eller försäljningsenheterna. Kommissionen kommer vid behov, efter samråd med rådgivande kommittén, att ändra förordningen för att beakta detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(127)

Följande antidumpningstullsatser föreslås:

(128)

Enligt god förvaltningspraxis bör det fastställas en viss tid inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör dessutom påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att omprövas vid fastställandet av eventuella slutgiltiga slutsatser.