02016R1037 — SV — 11.08.2020 — 003.001

---

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (kodifiering) (EGT L 176 30.6.2016, s. 55)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/2321 av den 12 december 2017	L 338	1	19.12.2017
►M2	EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/825 av den 30 maj 2018	L 143	1	7.6.2018
►M3	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2020/1173 av den 4 juni 2020	L 259	1	10.8.2020

---

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/1037

av den 8 juni 2016

om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen

(kodifiering)

Artikel 1

Principer

1.  En utjämningstull får införas för att kompensera för en subvention som direkt eller indirekt har beviljats för tillverkning, export eller transport av en produkt vars övergång till fri omsättning inom unionen vållar skada.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 ska produkter som inte importeras direkt från ursprungslandet utan exporteras till unionen via ett mellanliggande land fullt ut omfattas av bestämmelserna i denna förordning och transaktionen eller transaktionerna ska, i tillämpliga fall, anses ha utförts mellan ursprungslandet och unionen.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)

subventionerad produkt : en produkt för vilken en utjämningsbar subvention har beviljats enligt vad som avses i artiklarna 3 och 4. En sådan subvention kan beviljas av de offentliga myndigheterna antingen i den importerade produktens ursprungsland eller i ett mellanliggande land från vilket produkten exporteras till unionen, i denna förordning kallat exportlandet,

b)	offentliga myndigheter : offentliga organ inom ursprungslandets eller exportlandets territorium,

c)	likadan produkt : en produkt som är identisk med, det vill säga i alla avseenden likadan som, den ifrågavarande produkten, eller, i avsaknad av en sådan produkt, en annan produkt som har egenskaper som i hög grad liknar den berörda produktens egenskaper även om den inte i alla avseenden är likadan,

d)	skada : väsentlig skada för unionsindustrin, risk för väsentlig skada för unionsindustrin, eller avsevärd försening vid upprättande av en unionsindustri, om inte annat anges, och begreppet ska tolkas i enlighet med bestämmelserna i artikel 8.

Artikel 3

Definition av en subvention

En subvention ska anses föreligga om

Artikel 4

Utjämningsbara subventioner

1.  Subventioner ska vara föremål för utjämningsåtgärder endast om de är selektiva i enlighet med vad som avses i punkterna 2, 3 och 4.

2.  För att avgöra om en subvention är selektivt riktad till ett företag eller en industri eller en grupp av företag eller industrier (nedan kallade vissa företag) som ligger under den beviljande myndighetens behörighet, ska följande principer tillämpas:

I led b avses med objektiva kriterier eller villkor sådana kriterier eller villkor som är neutrala, som inte gynnar vissa företag framför andra, och som är ekonomiska till sin karaktär och tillämpas generellt, exempelvis antalet anställda eller företagets storlek.

Kriterierna och villkoren ska vara tydligt angivna i lag, annan författning eller andra offentliga handlingar så att de kan kontrolleras.

Vid tillämpning av första stycket c ska hänsyn tas såväl till diversifieringsgraden i den ekonomiska verksamheten inom den beviljande myndighetens behörighet som till den tid som subventionsprogrammet har tillämpats.

3.  En subvention som är begränsad till att avse vissa företag inom ett bestämt geografiskt område som ligger under den beviljande myndighetens behörighet ska anses vara selektiv. Fastställande och ändringar av allmänt tillämpliga avgiftssatser av offentliga myndigheter på alla nivåer ska inte betraktas som en selektiv subvention enligt denna förordning.

4.  Oberoende av bestämmelserna i punkterna 2 och 3 ska följande subventioner betraktas som selektiva:

För att uppnå de mål som anges i led a ska subventioner anses faktiskt knutna till exportresultat om omständigheterna visar att beviljandet av en subvention, även om denna rättsligt sett inte är knuten till exportresultatet, rent faktiskt är knutet till verklig eller förväntad export eller verkliga eller förväntade exportintäkter. Enbart det förhållandet att en subvention beviljas ett exportföretag ska inte i sig anses utgöra en exportsubvention i enlighet med denna bestämmelse.

5.  Alla beslut om selektivitet enligt bestämmelserna i denna artikel ska vara klart och tydligt underbyggda genom faktiska bevis.

Artikel 5

Beräkning av storleken på den utjämningsbara subventionen

Storleken på utjämningsbara subventioner ska beräknas i förhållande till den förmån som mottagaren konstateras få under den tid som subventionsundersökningen avser. Normalt sett motsvaras denna tid av mottagarens senaste räkenskapsår, men den kan utgöras av varje annan period om minst sex månader som infaller före undersökningens början och för vilken det finns tillförlitliga ekonomiska och andra relevanta uppgifter.

Artikel 6

Beräkning av förmånen för mottagaren

Vid beräkning av förmånen för mottagaren ska följande gälla:

Artikel 7

Allmänna bestämmelser om beräkning

1.  Utjämningsbara subventioners storlek ska beräknas per enhet av den subventionerade produkt som exporteras till unionen.

När detta belopp bestäms får följande avdrag göras från det sammanlagda subventionsbeloppet:

Om en berörd part begär ett sådant avdrag åligger det honom att visa att denna begäran är berättigad.

2.  Om subventionen inte beviljas på grundval av framställda, producerade, exporterade eller transporterade kvantiteter ska den utjämningsbara subventionens storlek, allt efter omständigheterna, bestämmas genom att den sammanlagda subventionens värde fördelas i proportion till produktions-, försäljnings- eller exportvolymen av de ifrågavarande produkterna under perioden för subventionsundersökningen.

3.  Om subventionen kan knytas till förvärv eller framtida förvärv av fasta anläggningar ska den utjämningsbara subventionens storlek beräknas genom att subventionen fördelas över en period som motsvarar en normal avskrivningstid för sådana tillgångar i den ifrågavarande industrin.

Det på så sätt beräknade beloppet, som kan hänföras till undersökningsperioden, inbegripet sådana belopp som rör fasta anläggningar som förvärvats före denna period, ska fördelas på det sätt som anges i punkt 2.

Om tillgångarna inte är avskrivningsbara ska subventionen jämställas med ett räntefritt lån och behandlas i enlighet med artikel 6 b.

4.  Om subventionen inte kan knytas till förvärv av fasta anläggningar, ska storleken på den fördel som erhålls under undersökningsperioden i princip hänföras till denna period och fördelas i enlighet med punkt 2, om det inte på grund av särskilda omständigheter finns anledning att hänföra den till en annan period.

Artikel 8

Fastställande av skada

1.  Skada ska fastställas på grundval av faktiska bevis och fastställelsen ska omfatta en objektiv granskning av

2.  Såvitt avser den subventionerade importens volym ska en undersökning göras av huruvida en betydande ökning av subventionerad import ägt rum antingen i absoluta tal eller i förhållande till produktion eller konsumtion i unionen. Såvitt avser den subventionerade importens effekter på priserna ska en undersökning även göras av huruvida betydande prisunderskridanden skett för de subventionerade importprodukterna i förhållande till en likadan, av unionsindustrin framställd, produkt eller om denna import på något annat sätt får till följd att priserna sänks väsentligt eller till att väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras. Varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.

3.  Om en undersökning avseende utjämningstull avser import av en produkt från mer än ett land samtidigt, ska en samlad bedömning av verkningarna av denna import göras endast om det fastställs att

4.  Granskningen av den subventionerade importens inverkan på den berörda unionsindustrin ska innefatta en utvärdering av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som påverkar industrins situation, inbegripet den omständigheten att en industri ännu inte har återhämtat sig från effekterna av tidigare subventionering eller dumpning, de utjämningsbara subventionernas storlek, faktisk och möjlig nedgång i försäljning, vinst, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, avkastning på investeringar och kapacitetsutnyttjande, faktorer som påverkar priserna inom unionen, faktiska och möjliga negativa effekter på likviditetsflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt och förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel och, såvitt avser jordbruket, om ianspråktagandet av de offentliga stödprogrammen har ökat. Denna uppräkning är inte uttömmande och varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.

5.  Med hjälp av de relevanta bevis som framläggs med avseende på punkt 1 ska det visas att den subventionerade importen vållar skada. Detta innebär särskilt att det ska visas att den volym och/eller de prisnivåer som avses i punkt 2 påverkar unionsindustrin på sätt som anges i punkt 4 och att denna påverkan är så omfattande att den kan betraktas som väsentlig.

6.  Andra kända faktorer än den subventionerade importen som samtidigt med denna skadar unionsindustrin ska också granskas för att den skada som vållas av dessa faktorer inte ska tillskrivas den subventionerade importen enligt punkt 5. Faktorer som i detta sammanhang kan betraktas som relevanta är bland annat volymen och priserna på den icke subventionerade importen, minskad efterfrågan eller förändringar i konsumtionsmönstren, restriktiva handelsbruk som tillämpas av producenterna i tredjeland och i unionsländer, konkurrens mellan dessa producenter, den tekniska utvecklingen samt unionsindustrins exportresultat och produktivitet.

7.  Den subventionerade importens effekter ska utvärderas i förhållande till unionsindustrins produktion av den likadana produkten när tillgängliga uppgifter gör det möjligt att särskilja denna produktion på grundval av sådana kriterier som produktionsprocessen samt producenternas försäljning och vinst. Om produktionen inte på detta sätt kan särskiljas, ska den subventionerade importens effekter utvärderas genom granskning av produktionen av den minsta varugrupp eller produktserie som inbegriper den likadana produkten och för vilken nödvändiga uppgifter kan tillhandahållas.

8.  Ett fastställande av risk för väsentlig skada ska ske på grundval av fakta och inte endast påståenden, antaganden eller avlägsna möjligheter. Den förändring av förhållandena som skulle kunna skapa en situation där subventionen skulle vålla skada måste klart ha kunnat förutses och måste vara nära förestående.

För att fastställa om det föreligger risk för väsentlig skada ska följande faktorer beaktas:

Ingen av de faktorer som anges ovan kan i sig vara avgörande men de undersökta faktorerna måste sammantagna leda till slutsatsen att ytterligare subventionerad export är nära förestående och att väsentlig skada kommer att uppstå om inte skyddsåtgärder vidtas.

Artikel 9

Definition av unionsindustri

▼M2

1.  I denna förordning avses med begreppet unionsindustri alla producenter inom unionen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:

▼B

2.  Vid tillämpning av punkt 1 ska producenter anses stå i ekonomisk intressegemenskap med en exportör eller en importör endast om

Vid tillämpning av denna punkt ska den ena anses kontrollera den andra om den förra rättsligt eller faktiskt kan inskränka eller påverka inriktningen av den senares verksamhet.

3.  När begreppet unionsindustri har tolkats som avseende producenter inom en viss region ska exportörerna eller de offentliga myndigheter som beviljar utjämningsbara subventioner ges tillfälle att göra åtaganden för den berörda regionen enligt artikel 13. I sådana fall ska vid bedömningen av i vilken mån åtgärderna ligger i unionens intresse särskild hänsyn tas till regionens intressen. Om ett godtagbart åtagande inte görs omedelbart eller om de situationer som avses i artikel 13.9 och 13.10 föreligger, får en provisorisk eller slutgiltig utjämningstull införas för unionen i dess helhet. I sådana fall kan tullarna, om detta är genomförbart, begränsas till att avse särskilda producenter eller exportörer.

4.  Bestämmelserna i artikel 8.7 är tillämpliga på denna artikel.

Artikel 10

Inledande av förfaranden

1.  Med undantag för vad som föreskrivs i punkt 8 ska en undersökning för att fastställa förekomst, grad och effekt av en påstådd subvention inledas när en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning som inte är juridisk person på unionsindustrins vägnar gör en skriftlig framställning.

▼M2

Klagomål får också lämnas in gemensamt av unionsindustrin, eller av en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning utan rättskapacitet som företräder unionsindustrin, och av fackföreningar, eller stödjas av fackföreningar. Detta påverkar inte möjligheten för unionsindustrin att dra tillbaka klagomålet.

▼B

Framställningen får göras till kommissionen eller till en medlemsstat som ska vidarebefordra den till kommissionen. Kommissionen ska sända medlemsstaterna en kopia av varje framställning den tar emot. Framställningen ska anses gjord den första arbetsdagen efter det att den översändes till kommissionen med rekommenderat brev eller efter det att kommissionen skriftligen erkänt sig ha mottagit det.

Om en medlemsstat utan att en framställning har gjorts förfogar över tillräckliga bevis för en subvention och en därav följande skada för unionsindustrin ska den omedelbart översända dessa bevis till kommissionen.

▼M2

1a.  Kommissionen ska underlätta tillgången till handelspolitiska skyddsinstrumentet för diversifierade och fragmenterade industrier, som till stor del består av små och medelstora företag, med hjälp av en särskild hjälpcentral för små och medelstora företag, till exempel genom att öka kunskapen, genom att lämna allmän information och förklaringar om förfaranden och om hur ett klagomål inges, genom att ge ut standardiserade frågeformulär på alla av unionens officiella språk och genom att svara på allmänna, ej ärendespecifika, förfrågningar.

Hjälpcentralen för små och medelstora företag ska tillhandahålla standardformulär för statistik som kan lämnas för att styrka tillräcklig representativitet samt frågeformulär.

▼B

2.  En framställning enligt punkt 1 ska innehålla tillräckliga bevis om förekomsten av utjämningsbara subventioner (och, om möjligt, om deras belopp), skada och orsakssamband mellan den påstått subventionerade importen och den påstådda skadan. Framställningen ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden och som rör följande förhållanden:

3.  Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som framläggs i framställningen för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.

4.  En undersökning får inledas för att avgöra om de påstådda subventionerna är ”selektiva” enligt artikel 4.2 och 4.3.

5.  En undersökning får även inledas angående åtgärder av det slag som räknas upp i bilaga IV, i den mån de inrymmer ett inslag av subvention i enlighet med artikel 3, i syfte att fastställa huruvida åtgärderna i fråga helt och hållet överensstämmer med bestämmelserna i den bilagan.

6.  En undersökning enligt punkt 1 ska endast inledas om det, på grundval av en granskning av i vilken grad unionsproducenter av en likadan produkt stöder eller motsätter sig framställningen, fastställs att framställningen har gjorts av unionsindustrin eller för dess räkning. Framställningen ska anses gjord av unionsindustrin eller för dess räkning om den stöds av unionsproducenter vars sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av unionsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig framställningen. Undersökningen ska dock inte inledas om de unionsproducenter som uttryckligen stöder framställningen tillsammans svarar för mindre än 25 % av unionsindustrins sammanlagda produktion av den likadana produkten.

7.  Om ett beslut inte redan har fattats om att en undersökning ska inledas, ska myndigheterna undvika att offentliggöra en ansökan om att en undersökning ska inledas. Kommissionen ska dock, så snart som möjligt efter det att en framställning som är vederbörligen underbyggd i enlighet med denna artikel har tagits emot och i alla händelser innan en undersökning inleds, underrätta det berörda ursprungs- eller exportlandet, som ska uppmanas att inleda samråd i syfte att klargöra situationen såvitt avser de frågor som avses i punkt 2 och för att uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

▼M1

Kommissionen ska även erbjuda det berörda ursprungs- och/eller exportlandet samråd om andra subventioner som konstateras i samband med undersökningen. Kommissionen ska i dessa fall sända en sammanfattning till ursprungs- och/eller exportlandet som anger de viktigaste elementen vad gäller dessa andra subventioner, särskilt de som avses i punkt 2 c. Om de ytterligare subventionerna inte omfattas av tillkännagivandet om inledande ska tillkännagivandet om inledande ändras och den ändrade versionen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Alla berörda parter ska ges ytterligare tid som är tillräcklig för att lämna synpunkter.

▼B

8.  Om kommissionen på grund av särskilda omständigheter beslutar att en undersökning ska inledas utan att en skriftlig framställning angående inledande av en sådan undersökning har mottagits från en unionsindustri eller för dess räkning, ska detta endast göras om den förfogar över tillräckliga bevis för förekomsten av en utjämningsbar subvention, en skada och ett orsakssamband enligt vad som anges i punkt 2. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart den har fastställt att det finns ett behov av att inleda en sådan undersökning.

9.  Bevis som rör subventioner och skada ska granskas samtidigt när beslut fattas om huruvida en undersökning ska inledas eller inte. En framställning ska avslås om de bevis som rör utjämningsbar subventionering eller skada inte räcker till för att motivera att förfarandet fortsätter. Förfaranden ska inte inledas mot länder vilkas import motsvarar en marknadsandel som är mindre än 1 %, om inte dessa länder tillsammans svarar för 3 % eller mer av unionens konsumtion.

10.  En framställning får återkallas innan undersökningen har inletts och ska då betraktas som icke ingiven.

11.  Om det klart framgår att det finns tillräckliga bevis för att motivera att ett förfarande inleds, ska kommissionen inleda förfarandet inom 45 dagar efter dagen då framställningen lämnades in och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning. Om tillräckliga bevis inte har lagts fram, ska klaganden informeras om detta inom 45 dagar efter det att framställningen lämnades in till kommissionen. Kommissionen ska, normalt inom 21 dagar från den dag då den mottog framställningen, tillhandahålla medlemsstaterna information om sin analys av framställningen.

12.  Tillkännagivandet om att ett förfarande inleds ska innehålla ett meddelande om att en undersökning har inletts, uppgift om vilken produkt och vilka länder som berörs, en sammanfattning av den information som har mottagits och en föreskrift om att alla relevanta uppgifter ska lämnas till kommissionen.

Vidare ska de tidsfrister anges inom vilka berörda parter ska ge sig till känna och skriftligen redogöra för sin ståndpunkt samt lämna uppgifter, om denna ståndpunkt och dessa uppgifter ska kunna beaktas vid undersökningen. I tillkännagivandet ska även anges den tid inom vilken berörda parter kan begära att bli hörda av kommissionen enligt artikel 11.5.

13.  Kommissionen ska underrätta de exportörer, importörer och intresseorganisationer för dessa som den vet är berörda samt ursprungs- och/eller exportlandet och klagandena om att förfarandet har inletts och ska, samtidigt som den ser till att skydda konfidentiella uppgifter, tillhandahålla de kända exportörerna och myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet den fullständiga texten till den skriftliga framställning som avses i punkt 1 och, om de begär det, även förse de andra berörda parterna med texten. Om antalet berörda exportörer är särskilt stort behöver den fullständiga texten till framställningen endast tillställas myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet eller den berörda branschorganisationen.

14.  En undersökning avseende utjämningstull ska inte hindra tullklarering.

Artikel 11

Undersökningen

1.  Sedan förfarandet har inletts ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna påbörja undersökningen på unionsnivå. En sådan undersökning ska omfatta såväl subvention som skada och dessa företeelser ska undersökas samtidigt.

För att undersökningsresultaten ska bli representativa ska en sådan undersökningsperiod väljas som i fråga om subvention normalt sett motsvarar den undersökningsperiod som anges i artikel 5.

Uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden ska normalt inte beaktas.

2.  Parter som får sig frågeformulär tillsända i en undersökning om utjämningstull ska få minst 30 dagar för att besvara dem. Tidsfristen för exportörerna ska börja löpa den dag då de mottar frågeformuläret, vilket anses ha skett en vecka efter det att frågeformuläret sändes till exportörerna eller överlämnades till den behöriga diplomatiska representanten för ursprungs- och/eller exportlandet. Med beaktande av de tidsfrister som gäller för undersökningen kan en förlängning av trettiodagarsfristen medges under förutsättning att parten anför goda skäl för en sådan förlängning i form av särskilda omständigheter.

3.  Kommissionen får begära att medlemsstaterna förser den med uppgifter och medlemsstaterna ska i ett sådant fall vidta nödvändiga åtgärder för att efterkomma en sådan begäran.

De ska sända kommissionen de begärda uppgifterna tillsammans med resultaten av alla inspektioner, kontroller eller undersökningar som utförs.

Om dessa uppgifter är av allmänt intresse eller om en medlemsstat begär det ska kommissionen översända dem till medlemsstaterna, såvida de inte är konfidentiella, i vilket senare fall en icke-konfidentiell sammanfattning ska översändas.

4.  Kommissionen får begära att en medlemsstat ska utföra alla nödvändiga inspektioner och kontroller, särskilt hos importörer, köpmän och unionsproducenter, och att den ska utföra undersökningar i tredjeland, under förutsättning att de berörda företagen ger sitt samtycke och att de offentliga myndigheterna i landet i fråga har blivit officiellt underrättade och inte gör några invändningar.

Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att efterkomma en sådan begäran från kommissionen.

Om kommissionen eller en medlemsstat begär det, får tjänstemän från kommissionen biträda medlemsstaternas tjänstemän när dessa utför sina uppgifter.

5.  De berörda parter som har givit sig till känna enligt artikel 10.12 andra stycket ska höras om de har lämnat en skriftlig begäran härom inom den tidsfrist som bestämdes i tillkännagivandet i Europeiska unionens officiella tidning och därvid visat att de verkligen är berörda parter som kan komma att påverkas av resultatet av förfarandet och att det finns särskilda skäl att höra dem.

6.  De importörer, exportörer och klagande som har givit sig till känna enligt artikel 10.12 andra stycket samt de offentliga myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet, ska om de begär det beredas tillfälle att möta parter som har motstridiga intressen så att motsatta ståndpunkter kan redovisas.

Därvid ska hänsyn tas till behovet av att skydda konfidentiella uppgifter och till parternas intressen.

Ingen av parterna ska vara skyldig att delta i ett möte, och en parts frånvaro ska inte skada hans sak.

Muntliga uppgifter som lämnas enligt denna punkt ska beaktas av kommissionen om de senare bekräftas skriftligen.

▼M2

7.  Unionsproducenter, de offentliga myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet, fackföreningar, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer, användare och konsumentorganisationer som har givit sig till känna i enlighet med artikel 10.12 andra stycket, får, på skriftlig begäran, granska alla de uppgifter som har gjorts tillgängliga för kommissionen av någon av parterna i undersökningen, till skillnad från interna handlingar som upprättats av myndigheterna i unionen eller dess medlemsstater, under förutsättning att dessa har betydelse för framläggandet av deras sak och att de inte är konfidentiella i den mening som avses i artikel 29 och att de används i undersökningen.

▼B

Dessa parter får bemöta uppgifterna, och deras synpunkter ska beaktas i den mån de är tillräckligt väl underbyggda.

8.  Utom under de omständigheter som avses i artikel 28 ska riktigheten i de uppgifter som lämnas av berörda parter och som läggs till grund för de avgöranden som träffas i möjligaste mån kontrolleras.

▼M2

9.  I fråga om förfaranden som inleds enligt artikel 10.11 ska en undersökning om möjligt avslutas inom ett år. Sådana undersökningar ska under alla omständigheter avslutas inom en tid av 13 månader efter det att de inleddes, i enlighet med undersökningsresultaten enligt artikel 13 för åtaganden och enligt artikel 15 för slutgiltiga åtgärder. Undersökningsperioder ska när så är möjligt, särskilt när det gäller diversifierade och fragmenterade sektorer som till stor del består av små och medelstora företag, sammanfalla med räkenskapsåret.

▼B

10.  Under hela den tid som undersökningen pågår ska kommissionen ge ursprungs- och/eller exportlandet rimliga möjligheter att fortsätta att samråda i syfte att klargöra den faktiska situationen och uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning.

▼M2

11.  Unionsproducenter av den likadana produkten uppmanas att samarbeta med kommissionen i undersökningar som inletts enligt artikel 10.8.

12.  Kommissionen ska ha ett förhörsombud, vars befogenheter och ansvarsområden är fastställda i ett mandat som antagits av kommissionen, som ska säkra att de berörda parterna effektivt kan utöva sina processuella rättigheter.

▼B

Artikel 12

Provisoriska åtgärder

▼M2

1.  Provisoriska tullar kan införas om

De provisoriska tullarna ska införas tidigast 60 dagar och senast nio månader från och med den dag då förfarandet inleddes.

Den provisoriska utjämningstullens belopp ska motsvara det sammanlagda beloppet av den provisoriskt fastställda utjämningsbara subventionen.

Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt preliminärt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att införa den provisoriska tullen på det beloppet, ska den provisoriska utjämningstullen vara tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, om denna tull är lägre än det sammanlagda beloppet för utjämningsbara subventioner.

Provisoriska tullar får inte införas inom tre veckor från det att information har sänts till berörda parter enligt artikel 29a (perioden för utlämnande av uppgifter på förhand). Tillhandahållande av sådan information ska inte inverka på något relaterat beslut som kommissionen senare kan komma att fatta.

Kommissionen ska, senast den 9 juni 2020, se över huruvida en betydande importökning har skett under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand och huruvida detta, om en sådan ökning har skett, har lett till ytterligare skada för unionsindustrin, trots de åtgärder som kommissionen kan ha vidtagit på grundval av artikel 24.5a och artikel 15.1. Den ska särskilt stödja sig på uppgifter som samlats in på grundval av artikel 24.6 och all relevant information som står till dess förfogande. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 32.b för att ändra längden på perioden för utlämnande av uppgifter på förhand till två veckor i händelse av en betydande importökning som har lett till ytterligare skada och till fyra veckor om detta inte är fallet.

Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra sin avsikt att införa provisoriska tullar, inbegripet information om de eventuella tullsatserna, samtidigt som den tillhandahåller information till berörda parter enligt artikel 29a.

▼M2

1a.  När skademarginalen är beräknad på grundval av ett målpris ska det vinstmål som används fastställas med beaktande av faktorer såsom lönsamhetsnivån före ökningen av importer från landet som är föremål för undersökning, nödvändig lönsamhetsnivå för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. En sådan lönsamhetsmarginal får inte vara lägre än 6 %.

1b.  När målpriset fastställs ska unionsindustrins faktiska produktionskostnad, som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till denna förordning, återspeglas i vederbörlig ordning. Vidare ska hänsyn tas till framtida kostnader som inte omfattas av punkt 1a i den här artikeln som är en följd av dessa avtal och konventioner, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 18.1.

▼B

2.  En säkerhet ska ställas för de provisoriska tullarna, och de ifrågavarande produkternas övergång till fri omsättning inom unionen ska förutsätta att en sådan säkerhet ställs.

3.  Kommissionen ska vidta provisoriska åtgärder i enlighet med det förfarande som avses i artikel 25.4.

4.  Om en medlemsstat begär att kommissionen omedelbart ska ingripa och om villkoren i punkt 1 första och andra styckena är uppfyllda, ska kommissionen inom en tid av högst fem arbetsdagar efter att ha mottagit denna begäran besluta om huruvida en provisorisk utjämningstull ska införas.

5.  Provisoriska utjämningstullar ska införas för en tid av högst fyra månader.

Artikel 13

Åtaganden

▼M2

1.  När det preliminärt har fastställts att subventionering och skada föreligger, får kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2 godta ett tillfredsställande, frivilligt åtagande med innebörden att

I sådana fall ska, under den tid som åtagandena är i kraft, de provisoriska tullar som införts av kommissionen i enlighet med artikel 12.3 eller, i förekommande fall, de slutgiltiga tullar som införts i enlighet med artikel 15.1 inte tillämpas på relevant import av den berörda produkten när den tillverkas av de företag som avses i kommissionens beslut om godtagande av åtaganden och i eventuella ändringar av detta.

Prishöjningar enligt sådana åtaganden får inte vara större än vad som krävs för att kompensera för den ifrågavarande utjämningsbara subventionen.

När kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt preliminärt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att fastställa prishöjningen enligt sådana åtaganden, i enlighet med punkt 1 tredje stycket i denna artikel, ska höjningen i enlighet med sådana åtaganden vara lägre än den utjämningsbara subventionens belopp om sådana prishöjningar skulle vara tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin.

▼B

2.  Kommissionen får föreslå åtaganden, men det föreligger ingen skyldighet för ett land eller en exportör att göra ett sådant åtagande. Det förhållandet att ett land eller en exportör inte erbjuder sig att göra ett sådant åtagande eller inte godtar en uppmaning att göra det ska inte på något sätt påverka bedömningen av ärendet.

Det får dock fastställas att det är troligare att hot om skada kommer att förverkligas om den subventionerade importen fortsätter. Åtaganden ska inte begäras eller godtas från länder eller exportörer annat än om det provisoriskt har fastställts att subvention och därav följande skada föreligger.

▼M2

Utom i undantagsfall får åtaganden erbjudas senare än fem dagar före utgången av den period under vilken uppgifter kan lämnas enligt artikel 30.5, för att säkerställa att andra parter får möjlighet att yttra sig.

3.  Åtaganden som erbjudits behöver inte godtas om det är praktiskt svårt att tillämpa dem, till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra skäl, inbegripet skäl av allmänpolitisk karaktär som särskilt omfattar de principer och skyldigheter som avses i multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, och de ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning. Den berörda exportören och/eller det berörda ursprungs- och/eller exportlandet kan få ta del av de skäl som ligger till grund för förslaget att avslå erbjudandet om åtagande och ges tillfälle att yttra sig. Skälen för avslaget ska anges i det slutgiltiga beslutet.

4.  De parter som erbjuder ett åtagande är skyldiga att tillhandahålla en icke-konfidentiell version av åtagandet i full överensstämmelse med artikel 29, så att de parter som berörs av undersökningen samt Europaparlamentet och rådet kan få tillgång till det.

Unionsindustrin ska dessutom få möjlighet att avge synpunkter om åtagandets huvuddrag innan den godtar ett sådant erbjudande.

▼B

5.  Om ett åtagande godtas, ska undersökningen avslutas. Kommissionen ska avsluta undersökningen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.

6.  Om ett åtagande godtas ska undersökningen angående subventioner och skada normalt fullföljas. Om det i ett sådant fall fastställs att subventioner och skada inte föreligger, ska åtagandet automatiskt upphöra att gälla utom i de fall då ett sådant undersökningsresultat i stor utsträckning beror på förekomsten av ett åtagande. I sådana fall kan det begäras att åtagandet ska bibehållas under skälig tid.

Om det konstateras att subventioner och skada föreligger, ska åtagandet fortsätta att gälla i enlighet med uppställda villkor och bestämmelserna i denna förordning.

7.  Kommissionen ska kräva att varje land eller exportör vars åtagande godtagits regelbundet tillhandahåller uppgifter om åtagandets fullgörande och tillåter kontroll av relevanta uppgifter. Om dessa krav inte uppfylls ska detta betraktas som en överträdelse av åtagandet.

8.  Om åtaganden från vissa exportörer godtas medan en undersökning pågår ska de, med avseende på artiklarna 18, 19, 20 och 22, anses börja gälla från och med den dag då undersökningen avslutas för ursprungs- och/eller exportlandet i fråga.

9.  Om en part i ett åtagande bryter mot eller återtar åtagandet, eller om kommissionen återtar sitt godtagande av ett åtagande, ska godtagandet av åtagandet återtas av kommissionen i förekommande fall och ska den provisoriska tull som införts av kommissionen i enlighet med artikel 12 eller den slutgiltiga tull som införts i enlighet med artikel 15.1 tillämpas, under förutsättning att den berörda exportören eller det berörda ursprungs- och/eller exportlandet har getts tillfälle att lämna synpunkter, utom i de fall där den exportören eller det landet har återtagit sitt åtagande. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information när den har beslutat att återta ett åtagande.

Alla berörda parter eller medlemsstater får lämna uppgifter som innehåller tillräcklig bevisning för att ett åtagande brutits. Den påföljande bedömningen av huruvida åtagandet brutits eller inte ska normalt slutföras inom sex månader och under inga omständigheter senare än nio månader efter det att en välgrundad begäran ingivits.

Kommissionen får begära att medlemsstaternas behöriga myndigheter bistår vid övervakningen av åtaganden.

10.  En provisorisk tull får införas enligt artikel 12 på grundval av de mest tillförlitliga uppgifter som finns tillgängliga, om det finns anledning att tro att ett åtagande har brutits, eller vid överträdelse av eller återtagande av ett åtagande, om den undersökning som ledde till åtagandet inte har avslutats.

Artikel 14

Avslutande utan åtgärder

1.  Om framställningen återkallas får förfarandet avslutas såvida inte ett sådant avslutande skulle strida mot unionsintresset.

2.  Om skyddsåtgärder inte är nödvändiga, ska undersökningen eller förfarandet avslutas. Kommissionen ska avsluta undersökningen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.

3.  Förfarandet ska omedelbart avslutas om det konstateras att de utjämningsbara subventionernas storlek är försumbara enligt punkt 5 eller den faktiska eller potentiella subventionerade importens volym, eller skadan, är negligerbar.

4.  För ett förfarande som inleds i enlighet med artikel 10.11 ska skada normalt anses negligerbar när importens marknadsandel understiger procentsatserna enligt artikel 10.9. Såvitt avser undersökningar av import från utvecklingsländer ska den subventionerade importens volym betraktas som negligerbar om den utgör mindre än 4 % av den sammanlagda importen av likadana varor till unionen, under förutsättning att importen från de utvecklingsländer, vilkas enskilda andelar av den sammanlagda importen utgör mindre än 4 %, tillsammans inte utgör mer än 9 % av den sammanlagda importen av den likadana produkten till unionen.

▼M2

5.  En utjämningsbar subventions storlek ska anses vara försumbar om den understiger 1 % av värdet. Vad gäller undersökningar av import med ursprung i utvecklingsländer ska dock gränsen för att värdet anses försumbart vara 2 % av värdet.

▼B

Artikel 15

Införande av slutgiltiga tullar

1.  Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstaterats framgår att utjämningsbara subventioner och därav följande skada föreligger och att unionens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 31, ska kommissionen införa en slutgiltig utjämningstull i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3. Om provisoriska tullar är i kraft, ska kommissionen inleda detta förfarande senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla.

Några åtgärder ska inte införas om subventionen eller subventionerna dras tillbaka eller om det visas att subventionerna inte längre medför en förmån för de berörda exportörerna.

▼M2

Beloppet för utjämningstullen får inte överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner.

Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att bestämma omfattningen av åtgärderna i enlighet med tredje stycket, ska beloppet för utjämningstullen vara lägre om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin.

Om kommissionen inte har registrerat import men anser, med utgångspunkt i en analys av alla relevanta uppgifter som den hade till sitt förfogande när de slutgiltiga åtgärderna antogs, att det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand sker en ytterligare betydande importökning som är föremål för undersökningen, ska kommissionen låta de ytterligare skador som uppstår till följd av denna ökning avspeglas i fastställandet av skademarginalen för en period som inte är längre än den som avses i artikel 18.1.

▼B

2.  En utjämningstull ska på ett icke-diskriminerande sätt och med ett i varje enskilt fall lämpligt belopp införas på import av en produkt, oavsett var den kommer ifrån, om det konstateras att importen gynnas av en utjämningsbar subvention och vållar skada, dock inte på import för vilken ett åtagande enligt denna förordning har godtagits.

I den förordning genom vilken tullen införs ska den tillämpliga tullsatsen anges för varje leverantör, eller om detta är praktiskt ogenomförbart, för varje berört leverantörsland.

3.  Om kommissionen har begränsat sin undersökning i enlighet med artikel 27, får varje utjämningstull som tillämpas på import från de exportörer eller producenter som har givit sig till känna enligt artikel 27 men som inte har omfattats av undersökningen, inte överstiga det vägda genomsnittet av de utjämningsbara subventioner som fastställts för parterna i stickprovet.

Vid tillämpningen av denna punkt ska kommissionen bortse från varje utjämningsbart subventionsbelopp som är noll eller understiger minimitröskeln och från utjämningsbara subventioner som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 28.

Enskilda tullsatser ska tillämpas på import från exportörer eller producenter för vilka ett individuellt subventionsbelopp har beräknats i enlighet med artikel 27.

Artikel 16

Retroaktiv verkan

1.  Provisoriska åtgärder och slutgiltiga utjämningstullar ska endast tillämpas på produkter som övergår till fri omsättning efter den tidpunkt då åtgärden enligt artikel 12.1 eller 15.1 träder i kraft, om inte annat följer av de undantag som anges i denna förordning.

2.  Om en provisorisk tull har tillämpats och de slutligen konstaterade faktiska omständigheterna visar att utjämningsbara subventioner och skada föreligger, ska kommissionen oberoende av huruvida en slutgiltig utjämningstull ska införas eller ej, besluta i vilken omfattning den provisoriska tullen slutgiltigt ska tas ut.

I detta sammanhang ska begreppet skada inte innefatta vare sig en avsevärd försening vid etablering av en unionsindustri eller en risk för väsentlig skada, utom i de fall där det konstateras att detta skulle ha lett till väsentlig skada om inte provisoriska åtgärder hade vidtagits. I alla övriga fall där sådan risk eller sådan försening föreligger, ska de provisoriska beloppen återställas, och slutgiltiga tullar får införas endast från och med den dag då det slutligen fastställs att risk för skada eller en avsevärd försening föreligger.

3.  Om den slutgiltiga utjämningstullen är högre än den provisoriska tullen, ska mellanskillnaden inte tas ut. Om den slutgiltiga tullen är lägre än den provisoriska tullen ska tullen beräknas på nytt. Om ett slutgiltigt fastställande är negativt, ska den provisoriska tullen inte bekräftas.

4.  Produkter som har övergått till fri omsättning högst 90 dagar före den dag då de provisoriska åtgärderna började tillämpas men inte innan undersökningen inleddes, kan beläggas med en slutgiltig utjämningstull under förutsättning att

5.  Om åtaganden bryts eller återtas får slutgiltiga tullar tas ut på varor som har övergått till fri omsättning högst 90 dagar före den dag då provisoriska åtgärder började tillämpas under förutsättning att importen har registrerats enligt artikel 24.5 och att en sådan bedömning avseende retroaktivitet inte tillämpas på import som skedde innan åtagandet bröts eller återtogs.

Artikel 17

Varaktighet

En utjämningsåtgärd ska vara i kraft endast så länge och i den utsträckning som krävs för att kompensera för utjämningsbara subventioner som vållar skada.

Artikel 18

Översyn när åtgärderna upphör att gälla

1.  En slutgiltig utjämningsåtgärd ska upphöra att gälla fem år efter det att den infördes eller fem år från den dag då den senaste översyn som avsåg såväl subvention som skada avslutades, om det inte vid en översyn konstateras att åtgärdernas upphörande skulle innebära att subventionen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt. En sådan översyn i samband med att åtgärderna upphör att gälla ska göras på kommissionens initiativ eller på ansökan av gemenskapsproducenter eller för unionsproducenters räkning och åtgärden ska fortsätta att gälla i avvaktan på resultatet av den översynen.

▼M2

Om åtgärderna upphör att gälla efter en undersökning enligt denna artikel ska de tullar som tagits ut från den dag då undersökningen av de tulldeklarerade varorna inleddes återbetalas, under förutsättning att detta begärs från de nationella tullmyndigheterna och beviljas av dessa myndigheter i enlighet med unionens tillämpbara tullagstiftning avseende återbetalning och eftergift av tull. Sådan återbetalning ska inte medföra någon betalning av ränta av de nationella tullmyndigheter som berörs.

▼B

2.  En översyn i samband med att åtgärderna upphör att gälla ska inledas om ansökan innehåller tillräckliga bevis för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att subventioneringen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt. Sannolikheten för detta kan exempelvis underbyggas med bevis för fortsatt subvention och skada eller med bevis för att skadans undanröjande helt eller delvis är beroende av förekomsten av åtgärder eller med bevis för att exportörernas situation eller marknadsvillkoren är sådana att det är sannolikt att den skadevållande subventioneringen fortsätter.

3.  När undersökningar utförs enligt denna artikel, ska exportörerna, importörerna, ursprungs- och/eller exportlandet och unionsproducenterna ges tillfälle att utveckla, vederlägga eller kommentera de uppgifter som redovisas i ansökan om översyn, och undersökningsresultatet ska beakta alla relevanta och vederbörligen styrkta omständigheter som redovisas beträffande frågan om huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att subventionen och skadan fortsätter eller uppkommer på nytt.

4.  Ett tillkännagivande om att åtgärderna snart kommer att upphöra att gälla ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning vid en lämplig tidpunkt under det sista år som åtgärderna är i kraft i enlighet med denna artikel. Därefter ska unionsproducenterna senast tre månader före femårsperiodens utgång ha rätt att inge en ansökan om översyn i enlighet med punkt 2. Ett tillkännagivande om att åtgärderna faktiskt upphör att gälla i enlighet med denna artikel ska också offentliggöras.

Artikel 19

Interimistisk översyn

1.  Om det är nödvändigt kan en översyn av behovet av en fortsatt tillämpning av åtgärder utföras på initiativ av kommissionen eller på begäran av en medlemsstat eller, under förutsättning att en rimlig tid om minst ett år har gått sedan den slutgiltiga åtgärden infördes, på ansökan av en exportör eller importör eller av unionsproducenterna eller ursprungs- och/eller exportlandet, om ansökan innehåller tillräckliga bevis som styrker behovet av en sådan interimistisk översyn.

2.  En interimistisk översyn ska inledas om ansökan innehåller tillräckliga bevis för att åtgärderna inte längre är nödvändiga för att motverka den utjämningsbara subventionen och/eller för att det är osannolikt att skadan fortsätter eller uppkommer på nytt om åtgärderna upphävs eller ändras eller för att de gällande åtgärderna inte, eller inte längre, är tillräckliga för att kompensera den utjämningsbara subvention som orsakar skadan.

3.  I fall då en utjämningstull som är lägre än de utjämningsbara subventionerna har införts, får en interimsöversyn inledas om unionsproducenterna eller någon annan berörd part normalt inom två år från åtgärdens ikraftträdande lämnar tillräcklig bevisning för att exportpriserna har minskat efter den ursprungliga undersökningsperioden och före eller efter det att åtgärderna infördes eller för att åtgärderna inte har lett till några rörelser eller inte har lett till tillräckliga rörelser i återförsäljningspriserna för den importerade produkten i unionen. Om det vid undersökningen framkommer att detta antagande är riktigt får utjämningstullen höjas, så att den prishöjning som krävs för att undanröja skadan uppnås. Den höjda tullen får dock inte överstiga den utjämningsbara subventionens storlek.

Interimsöversynen får också, på de villkor som anges ovan, inledas på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

4.  Vid undersökningar som genomförs i enlighet med denna artikel kan kommissionen bland annat utreda om de omständigheter som rör subvention och skada har ändrats väsentligt eller om gällande åtgärder har lett till förväntat resultat, och undanröjer den skada som tidigare fastställts enligt artikel 8. I detta sammanhang ska alla relevanta och vederbörligen styrkta omständigheter beaktas vid det slutliga avgörandet.

Artikel 20

Påskyndad översyn

En exportör vars export har påförts en slutgiltig utjämningstull men som, av andra skäl än en vägran att samarbeta med kommissionen, inte har undersökts individuellt vid den ursprungliga undersökningen, har rätt att begära en påskyndad översyn så att kommissionen snabbt kan bestämma en individuell utjämningstullsats för denna exportör.

En sådan översyn ska inledas sedan unionens producenter har getts tillfälle att redovisa sin ståndpunkt.

Artikel 21

Återbetalning

1.  Utan hinder av artikel 18 får en importör begära återbetalning av tull som tagits ut, om det visas att den utjämningsbara subventionens belopp, på grundval av vilket den erlagda tullen har betalats, har undanröjts eller återförts till en nivå som är lägre än den gällande tullsatsen.

2.  För att erhålla återbetalning av utjämningstull ska importören inge en ansökan till kommissionen. Ansökan ska inges via den medlemsstat på vars territorium produkterna övergått till fri omsättning inom sex månader räknat från den dag då den slutgiltiga tullens storlek vederbörligen fastställdes av de behöriga myndigheterna eller räknat från den dag då ett beslut slutgiltigt fattades om att ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts för provisoriska tullar. Medlemsstaterna ska omedelbart vidarebefordra denna ansökan till kommissionen.

3.  En ansökan om återbetalning ska anses vederbörligen underbyggd endast om den innehåller exakta uppgifter om storleken på den utjämningstull som begärs återbetalad och åtföljs av alla tullhandlingar som rör beräkning och betalning av detta belopp. Den ska även innehålla bevis på storleken på de utjämningsbara subventioner som under en representativ period har erhållits av den exportör eller producent som tullen gäller. I de fall då importören inte står i intressegemenskap med den berörda exportören eller producenten och denna information inte är omedelbart tillgänglig eller då exportören eller producenten inte är villig att överlämna dem till importören, ska ansökan innehålla en förklaring av exportören eller producenten om att beloppet på den utjämningsbara subventionen har sänkts eller undanröjts enligt denna artikel och att de relevanta bevisen ska tillställas kommissionen. Om denna bevisning inte tillhandahålls inom rimlig tid av exportören eller producenten, ska ansökan avslås.

4.  Kommissionen ska besluta huruvida och i vilken omfattning ansökan ska bifallas och kan närsomhelst fatta beslut om att inleda en interimsöversyn, varvid de uppgifter och resultat som framkommer vid översynen, vilken ska utföras i enlighet med de bestämmelser som gäller för denna typ av översyn, ska användas för att avgöra huruvida och i vilken omfattning en återbetalning är berättigad.

Återbetalning av tull ska normalt sett ske inom en tid av 12 månader, och under inga omständigheter senare än 18 månader efter den tidpunkt då någon som importerar den produkt som är föremål för utjämningstull har ingivit en ansökan om återbetalning, som på vederbörligt sätt är underbyggd med bevis.

Utbetalning av det belopp som begärs återbetalat bör normalt sett göras av medlemsstaterna inom 90 dagar efter det beslut som avses i första stycket.

Artikel 22

Allmänna bestämmelser om översyn och återbetalning

1.  De relevanta bestämmelserna i denna förordning beträffande förfaranden för och utförandet av undersökningar ska med undantag för dem som avser tidsfrister gälla för varje översyn som utförs i enlighet med artiklarna 18, 19 och 20.

Översyner i enlighet med artiklarna 18 och 19 ska utföras snabbt och ska normalt slutföras inom tolv månader efter inledandet. Översyner i enlighet med artiklarna 18 och 19 ska under alla omständigheter slutföras inom 15 månader efter inledandet.

Översyner i enlighet med artikel 20 ska under alla omständigheter slutföras inom nio månader efter inledandet.

Om en översyn i enlighet med artikel 18 inleds medan en översyn i enlighet med artikel 19 pågår inom ramen för samma förfarande, ska översynen i enlighet med artikel 19 slutföras vid samma tidpunkt som föreskrivs ovan för översynen i enlighet med artikel 18.

Om undersökningen inte slutförs inom de tidsfrister som anges i andra, tredje och fjärde styckena ska åtgärderna

Ett tillkännagivande om åtgärdernas faktiska upphörande eller fortsatta tillämpning i enlighet med denna punkt ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

2.  Översyner enligt artiklarna 18, 19 och 20 ska inledas av kommissionen. Kommissionen ska besluta huruvida den ska inleda översyner enligt artikel 18 i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2. Kommissionen ska också informera medlemsstaterna när en operatör eller en medlemsstat har lämnat in en ansökan med motivering för varför en översyn enligt artiklarna 19 och 20 bör inledas och kommissionen har slutfört analysen av denna, eller när kommissionen själv har fastställt att det bör ske en översyn av huruvida åtgärderna fortfarande är nödvändiga.

3.  Om det vid översyn visar sig motiverat, ska åtgärderna i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3 upphävas eller behållas enligt artikel 18 eller upphävas, bibehållas eller ändras enligt artiklarna 19 och 20.

4.  Om åtgärderna upphävs för enskilda exportörer, men inte för landet i dess helhet, ska dessa exportörer fortsätta att omfattas av förfarandet och kan bli föremål för en förnyad undersökning vid en senare översyn som utförs för landet i fråga i enlighet med den här artikeln.

5.  Om en översyn av åtgärder enligt artikel 19 fortfarande pågår då tiden för tillämpning av åtgärderna löper ut enligt artikel 18, ska åtgärderna även granskas mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 18.

6.  Vid varje undersökning som görs inom ramen för förfarandet för översyn eller återbetalning som utförs enligt artiklarna 18–21 ska kommissionen, under förutsättning att omständigheterna är oförändrade, med beaktande av artiklarna 5, 6, 7 och 27 tillämpa samma metod som vid den undersökning som ledde till införandet av tullen.

Artikel 23

Kringgående

1.  Om gällande åtgärder kringgås får de utjämningstullar som införts i enlighet med denna förordning utvidgas till att omfatta import av den likadana produkten från tredjeländer, oavsett om den obetydligt ändrats, eller import av den obetydligt ändrade likadana produkten från det land som omfattas av åtgärder, eller import av delar av denna produkt.

2.  Om gällande åtgärder kringgås får utjämningstullar, som inte får överskrida den övriga utjämningstull som införts i enlighet med artikel 15.2, utvidgas till att omfatta import från företag som omfattas av individuella tullsatser i de länder som omfattas av åtgärder.

3.  Kringgående ska definieras som en förändring i handelsmönstret mellan tredjeländer och unionen, eller mellan enskilda företag i det land som omfattas av åtgärder och unionen, som härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning, för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av utjämningstullen, om det finns bevisning för skada eller för att verkningarna av denna tull undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten och för att den importerade likadana produkten eller delar av den fortsatt subventioneras.

Till det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i första stycket hör bland annat

▼M2

4.  Undersökningar enligt denna artikel ska inledas på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en berörd part och på grundval av tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel. Undersökningarna ska inledas genom en förordning från kommissionen, där tullmyndigheterna även ska instrueras att antingen registrera importen i enlighet med artikel 24.5 eller kräva säkerheter. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart en berörd part eller en medlemsstat har lämnat in en ansökan med motivering för varför en undersökning bör inledas och kommissionen har slutfört sin analys av denna, eller när kommissionen själv har fastställt att en undersökning behöver inledas.

▼B

Undersökningarna ska utföras av kommissionen. Kommissionen får bistås av tullmyndigheterna, och undersökningen ska slutföras inom nio månader.

Om det av de slutgiltigt fastställda omständigheterna framgår att en utvidgning av åtgärderna är berättigad, ska kommissionen fatta beslut om detta i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.

Utvidgningen av åtgärderna ska börja gälla från och med den dag då registrering infördes i enlighet med artikel 24.5 eller från och med den dag då säkerheter krävdes. De relevanta bestämmelserna i denna förordning beträffande förfaranden vid inledande och utförande av undersökningar ska gälla i enlighet med den här artikeln.

5.  Import från företag som omfattas av befrielse från tull ska inte omfattas av registrering i enlighet med artikel 24.5 eller av åtgärder.

6.  En väl underbyggd ansökan om befrielse från tull ska inges inom den tidsfrist som fastställs i kommissionens förordning om inledande av undersökningen.

▼M2

Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum utanför unionen, får befrielse från tull beviljas de producenter av den berörda produkten för vilka det konstaterats att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkt 3.

Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum inom unionen, får befrielse från tull beviljas de importörer som kan visa att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkt 3.

▼B

Denna befrielse från tull ska beviljas genom ett beslut av kommissionen och ska vara giltig under den period och på de villkor som anges i beslutet. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart den har slutfört sin analys.

Under förutsättning att villkoren i artikel 20 är uppfyllda får befrielse från tull även beviljas efter slutförandet av den undersökning som ledde till att åtgärderna utvidgades.

7.  Under förutsättning att det har gått minst ett år sedan åtgärderna utvidgades, och om antalet parter som ansöker eller kan tänkas ansöka om befrielse från tull är betydande, får kommissionen besluta att inleda en översyn av utvidgningen av åtgärderna. En sådan översyn ska utföras i enlighet med de bestämmelser i artikel 22.1 som är tillämpliga på översyner i enlighet med artikel 19.

8.  Bestämmelserna i denna artikel ska inte hindra normal tillämpning av gällande tullbestämmelser.

Artikel 24

Allmänna bestämmelser

1.  Provisoriska eller slutgiltiga utjämningstullar ska införas genom förordning och tas ut av medlemsstaterna på det sätt och enligt den tullsats och de villkor som anges i den förordning genom vilken dessa tullar införs. Dessa tullar ska även tas ut oberoende av de tullar, skatter och andra avgifter som normalt uppbärs vid import.

Ingen produkt får beläggas med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention.

2.  Förordningar genom vilka provisoriska eller slutgiltiga utjämningstullar införs och förordningar eller beslut genom vilka åtaganden godtas eller genom vilka undersökningar och förfaranden avslutas ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Sådana förordningar eller beslut ska, med beaktande av att det är nödvändigt att skydda konfidentiella uppgifter, särskilt innehålla namnen på exportörerna, om det är möjligt, eller de berörda länderna, en produktbeskrivning och en sammanfattning av de förhållanden och överväganden som är väsentliga för att fastställa subvention och skada. I varje enskilt fall ska en kopia av förordningen eller beslutet skickas till de berörda parter som är kända. Bestämmelserna i denna punkt ska i tillämpliga delar även gälla översyn.

▼M2

3.  Särskilda bestämmelser, i synnerhet vad gäller den gemensamma definitionen av begreppet ursprung enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 ( 1 ) och vad avser tillämpningen och uppbörden av en utjämningstull på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, får antas enligt den här förordningen.

▼B

4.  Om det ligger i unionens intresse, får åtgärder som införts i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas under nio månader genom ett beslut av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2. Kommissionen får förlänga det tillfälliga upphävandet med en ytterligare period om högst ett år i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2.

Åtgärder får endast upphävas tillfälligt om marknadsförhållandena tillfälligt har ändrats i en sådan omfattning att det finns anledning att anta att skada inte kommer att återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävs och under förutsättning att unionsindustrin har getts tillfälle att yttra sig och dessa yttranden har beaktats. Åtgärder får när som helst återinföras i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2 om skälet till att de tillfälligt upphävdes inte längre är tillämpligt.

▼M2

5.  Från och med att undersökningen har inletts får kommissionen, efter att i god tid ha informerat medlemsstaterna, kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen, så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen. Importen ska göras till föremål för registrering, på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd. Import kan också göras till föremål för registrering på kommissionens eget initiativ. Registrering ska införas genom kommissionsförordningen. En sådan förordning ska ange ändamålet med åtgärden och, om så är lämpligt, den uppskattade storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser. Import får inte göras till föremål för registrering under en längre period än nio månader.

▼M2

5a.  Kommissionen ska, om den i den mening som avses i artikel 10 inte har tillräckliga bevis för att kraven i antingen artikel 16.4 c eller d inte uppfylls, registrera import enligt punkt 5 i den här artikeln under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand enligt artikel 29a. När kommissionen beslutar om registrering ska den särskilt analysera den insamlade informationen på grundval av nummer i Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) som skapas för den undersökta produkten enligt punkt 6 i den här artikeln.

▼M2

6.  Medlemsstaterna ska varje månad till kommissionen lämna en rapport om handeln med sådana importerade produkter som omfattas av undersökning och åtgärder samt de tullbelopp som tagits ut enligt denna förordning. När en undersökning inleds enligt artikel 10 ska kommissionen skapa Taric-nummer som motsvarar den undersökta produkten. Från och med att undersökningen inleds ska medlemsstaterna använda dessa Taric-nummer för att rapportera import av den undersökta produkten. Kommissionen får, på uttrycklig och motiverad begäran av en berörd part, besluta att förse dem med en icke-konfidentiell sammanfattning av informationen om sammanlagda importvolymer och importvärden för de berörda produkterna.

▼B

7.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 får kommissionen begära att medlemsstaterna från fall till fall lämnar uppgifter som är nödvändiga för en effektiv övervakning av åtgärdernas tillämpning. Härvid ska bestämmelserna i artikel 11.3 och 11.4 tillämpas. Alla uppgifter som medlemsstaterna lämnar i enlighet med denna artikel ska omfattas av bestämmelserna i artikel 29.6.

▼M2

8.  Om kommissionen har för avsikt att anta ett dokument med allmänna riktlinjer för tillämpningen av denna förordning till eventuella berörda parter ska ett offentligt samråd i enlighet med artikel 11.3 i EU-fördraget genomföras. Europaparlamentet och rådet får också framföra sina synpunkter.

Artikel 24a

En medlemsstats kontinentalsockel eller exklusiva ekonomiska zon

1.  En utjämningstull får också införas för en subventionerad produkt som importeras i betydande mängder till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention, ifall detta skulle vålla unionsindustrin skada. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer villkoren för uppkomsten av sådana tullar samt förfarandena för anmälan och deklaration av sådana produkter samt betalning av sådana tullar, inbegripet uppbörd, återbetalning och eftergift (tullverktyget). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.

2.  Kommissionen ska endast införa tullar som avses i punkt 1 från och med den dag då tullverktyget som avses i punkt 1 är operativt. Kommissionen ska informera alla ekonomiska aktörer när tullverktyget är operativt genom ett särskilt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

▼B

Artikel 25

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 ( 2 ). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 4 i den förordningen tillämpas.

5.  I enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) nr 182/2011 ska, om det skriftliga förfarandet tillämpas för antagande av slutgiltiga åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln eller för beslut om inledande eller uteblivet inledande av översyn när åtgärderna upphör att gälla enligt artikel 18 i den här förordningen, detta förfarande avslutas utan resultat om, inom den tidsfrist som fastställts av ordföranden, ordföranden så beslutar eller en majoritet av kommittéledamöterna, såsom anges i artikel 5.1 i förordning (EU) nr 182/2011, så begär. Om det skriftliga förfarandet tillämpas i andra fall när utkastet till åtgärd har diskuterats i kommittén, ska förfarandet avslutas utan resultat om, inom den tidsfrist som fastställts av ordföranden, ordföranden så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär. Om det skriftliga förfarandet tillämpas i andra fall när utkastet till åtgärd inte har diskuterats i kommittén, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom den tidsfrist som fastställts av ordföranden, ordföranden så beslutar eller minst en fjärdedel av kommittéledamöterna så begär.

6.  Kommittén får överväga varje fråga rörande tillämpningen av denna förordning som tas upp av kommissionen eller på en medlemsstats begäran. Medlemsstaterna får begära information och får utbyta åsikter i kommittén eller direkt med kommissionen.

Artikel 26

Kontrollbesök

1.  Kommissionen ska, om den finner det lämpligt, genomföra besök hos importörer, exportörer, handlare, agenter, producenter, branschföreningar och branschorganisationer för att gå igenom deras bokföring och kontrollera de uppgifter som lämnats om subventionen och skadan. Vid avsaknad av ett adekvat och i rätt tid inkommet svar kan kommissionen välja att inte genomföra ett kontrollbesök.

2.  Kommissionen får vid behov utföra undersökningar i tredjeland under förutsättning att de berörda företagen ger sitt samtycke, att det berörda landet offentligen underrättas och att detta inte motsätter sig undersökningen. Så snart de berörda företagens samtycke har erhållits ska kommissionen underrätta myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet om namn på och adress till de företag som ska besökas och om de datum som överenskommits.

3.  De berörda företagen ska underrättas om vilka slags uppgifter som ska kontrolleras vid kontrollbesöket och om alla ytterligare uppgifter som ska tillhandahållas vid sådana besök, vilket inte utesluter att ytterligare detaljuppgifter kan infordras mot bakgrund av de uppgifter som erhålls vid besöket.

4.  Vid undersökningar som utförs enligt punkterna 1, 2 och 3 ska kommissionen biträdas av tjänstemän från de medlemsstater som begär det.

Artikel 27

Stickprov

▼M2

1.  I de fall där antalet unionsproducenter, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

2.  Det slutliga urvalet av parter, slag av produkter eller transaktioner som görs enligt dessa bestämmelser om stickprov åligger kommissionen. För att möjliggöra ett representativt urval ska det dock helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom en vecka efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter.

▼B

3.  När undersökningen begränsas enligt denna artikel ska ett individuellt belopp som motsvarar den utjämningsbara subventionen beräknas för varje exportör eller producent som inte ursprungligen valdes ut och som lämnar de nödvändiga upplysningarna inom de tidsfrister som anges i denna förordning, utom när antalet exportörer eller producenter är så stort att enskilda undersökningar skulle bli orimligt betungande och hindra att undersökningen avslutades i rätt tid.

4.  Om beslut fattas om stickprov och några eller alla utvalda parter brister i samarbetet och detta i betydande grad kan komma att påverka resultatet av undersökningen, får ett nytt stickprov väljas.

Om samarbetet fortsätter att uppvisa avsevärda brister eller om det inte finns tillräckligt med tid för att välja ett nytt stickprov ska tillämpliga bestämmelser i artikel 28 gälla.

Artikel 28

Bristande samarbete

1.  I fall då någon berörd part vägrar att ge tillgång till eller på något annat sätt inte tillhandahåller nödvändiga uppgifter inom den tid som anges i denna förordning eller på ett påtagligt sätt hindrar undersökningen, får beslut om provisoriska eller slutgiltiga, positiva eller negativa avgöranden, fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.

Om det visar sig att någon berörd part har lämnat oriktiga eller vilseledande upplysningar ska dessa lämnas utan beaktande och tillgängliga uppgifter får användas.

Berörda parter ska göras uppmärksamma på följderna av bristande samarbete.

2.  Det förhållandet att svar inte lämnas i datoriserad form ska inte anses innebära bristande samarbete, förutsatt att den berörda parten visar att det skulle vara orimligt betungande eller medföra orimliga extrakostnader att lämna svar på det sätt som begärts.

3.  Även om de uppgifter som lämnas av en berörd part inte är fullkomliga i alla hänseenden ska de inte lämnas utan avseende, förutsatt att eventuella brister inte är sådana att de gör det överdrivet svårt att åstadkomma ett rimligen tillförlitligt undersökningsresultat, att uppgifterna lämnas i rätt tid och är kontrollerbara samt att parten har handlat efter bästa förmåga.

4.  Om bevis eller uppgifter inte godtas ska den part som lämnat dem omedelbart informeras om orsakerna till detta och ges tillfälle att lämna ytterligare förklaringar inom den fastställda tidsfristen. Om förklaringarna inte anses tillfredsställande ska underrättelse om skälen till att dessa bevis eller uppgifter avvisas lämnas och de ska också anges i de avgöranden som offentliggörs.

5.  Om undersökningsresultaten, inbegripet de som rör utjämningsbara subventioners storlek, grundas på bestämmelserna i punkt 1, inbegripet på de uppgifter som lämnas i framställningen, ska upplysningarna om det är möjligt och med beaktande av tidsfristerna för undersökningen, kontrolleras genom att jämföras med uppgifter från andra oberoende källor som kan finnas tillgängliga, exempelvis offentliggjorda prislistor, officiell importstatistik och uppgifter om tullintäkter, eller uppgifter som andra berörda parter lämnat under undersökningen.

Sådana uppgifter kan, i tillämpliga fall, inbegripa relevanta upplysningar om världsmarknaden eller andra representativa marknader.

6.  Om någon berörd part inte samarbetar eller endast delvis samarbetar så att relevanta uppgifter därigenom inte lämnas, kan resultatet av undersökningen bli mindre gynnsamt för parten än om denne hade samarbetat.

Artikel 29

Konfidentiell behandling

1.  Uppgifter som till sin karaktär är konfidentiella (t.ex. på grund av att deras utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller innebära en påtaglig nackdel för den person som lämnar uppgifterna, eller för den person från vilken den person som lämnar uppgifterna har erhållit uppgifterna) eller som lämnas konfidentiellt av parter i en undersökning, ska, om godtagbara skäl härför anförs, behandlas konfidentiellt av myndigheterna.

2.  De berörda parter som lämnar konfidentiella uppgifter ska tillhandahålla icke-konfidentiella sammanfattningar av dessa. Dessa sammanfattningar ska vara tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna. Under exceptionella omständigheter får de nämnda parterna ange att uppgifterna i fråga inte kan sammanfattas. Under sådana omständigheter ska skälen till att uppgifterna inte kan sammanfattas anges.

3.  Om en begäran om konfidentiell behandling inte anses berättigad och om den person som lämnar uppgifterna inte vill offentliggöra uppgifterna och inte heller vill tillåta att de lämnas ut i stora drag eller i sammanfattad form, får dessa uppgifter lämnas utan avseende om det inte med hjälp av lämpliga källor på ett tillfredsställande sätt kan visas att uppgifterna är riktiga. Ansökningar om konfidentiell behandling ska inte avslås godtyckligt.

4.  Denna artikel ska inte hindra unionens myndigheter från att lämna ut uppgifter av allmän karaktär, särskilt inte skälen för de beslut som fattas till följd av denna förordning, och inte heller från att lämna ut de bevis som unionens myndigheter stödjer sig på, i den mån det är nödvändigt för att redogöra för dessa skäl i samband med förfaranden i domstol. Ett sådant utlämnande ska ske under beaktande av de berörda parternas legitima intresse av att deras affärs- eller statshemligheter inte röjs.

5.  Kommissionen och medlemsstaterna, däribland tjänstemännen hos någon av dessa, får inte yppa några uppgifter vilka mottagits i enlighet med denna förordning och för vilka uppgiftslämnaren har begärt konfidentiell behandling, utan uttryckligt tillstånd från den uppgiftslämnaren. Uppgifter som utväxlas mellan kommissionen och medlemsstaterna eller interna handlingar som upprättats av unionens eller medlemsstaternas myndigheter får endast lämnas ut om detta uttryckligen anges i denna förordning.

6.  Uppgifter som mottas i enlighet med denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes.

Denna bestämmelse ska inte hindra att uppgifter som mottagits i samband med en undersökning används vid inledandet av en annan undersökning inom ramen för samma förfarande rörande samma likadana produkt.

▼M3

Artikel 29a

Information i det preliminära skedet

1.  Unionsproducenter, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer samt ursprungs- och/eller exportlandet får begära information om planerat införande av provisoriska tullar. En begäran om sådan information ska göras skriftligen inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. Sådan information ska lämnas till dessa parter fyra veckor innan provisoriska tullar införs. Denna information ska innehålla en sammanfattning av de föreslagna tullarna endast för kännedom, och närmare uppgifter om beräkningen av storleken på den utjämningsbara subventionen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, med beaktande av behovet att iaktta kraven på konfidentialitet enligt artikel 29. Parterna ska ha tre arbetsdagar, från tillhandahållandet av sådan information, på sig för att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.

2.  När avsikten är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter underrättas om att tullar inte kommer att införas fyra veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 12.1.

▼B

Artikel 30

Utlämnande av uppgifter

1.  Klagandena, importörerna, exportörerna och deras intresseorganisationer samt ursprungs- och/eller exportlandet får begära att få detaljerad information om de omständigheter och överväganden som ligger till grund för beslut om provisoriska åtgärder. En sådan ansökan ska göras skriftligen omedelbart efter det att de provisoriska åtgärderna har införts och informationen ska därefter så snart som möjligt tillhandahållas skriftligen.

2.  De parter som avses i punkt 1 får begära att få slutlig information om de väsentliga omständigheter och överväganden som ligger till grund för en planerad rekommendation om införande av slutgiltiga åtgärder eller avslutande av en undersökning eller ett förfarande utan att åtgärder införs, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas information om sådana omständigheter och överväganden som skiljer sig från dem som användes för de provisoriska åtgärderna.

3.  En begäran om slutlig information ska lämnas skriftligen till kommissionen och, om en provisorisk tull har införts, vara kommissionen tillhanda senast en månad efter det att införandet av tullen i fråga offentliggjordes. Om en provisorisk tull inte har införts ska parterna ha möjlighet att begära att få slutlig information inom den tidsfrist som fastställs av kommissionen.

4.  Den slutliga informationen ska lämnas skriftligen. Det ska ske så snart som möjligt med beaktande av det nödvändiga i att skydda konfidentiella uppgifter och normalt sett senast en månad före inledandet av förfarandena enligt artiklarna 14 och 15. Om kommissionen vid den tidpunkten inte kan utlämna vissa omständigheter eller överväganden, ska dessa utlämnas så snart som möjligt.

Informationslämnandet ska inte inverka på något beslut som kommissionen därefter kan komma att fatta, men om ett sådant beslut fattas på grundval av andra omständigheter och överväganden, ska uppgift härom överlämnas snarast möjligt.

5.  De uppgifter som lämnas efter ett slutligt utlämnande av uppgifter ska endast beaktas om de inkommer inom en period som i varje enskilt fall ska fastställas av kommissionen och som ska vara minst tio dagar, med beaktande av hur brådskande ärendet är. En kortare tidsfrist får fastställas om ytterligare slutlig information måste lämnas.

Artikel 31

Unionsintresset

1.  För att avgöra om ett ingripande ligger i unionens intresse ska en helhetsbedömning göras av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, användarnas och konsumenternas intressen. Ett avgörande enligt denna artikel får endast ske då alla parter har givits tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt enligt punkt 2. Vid en sådan granskning ska särskild uppmärksamhet ägnas behovet att undanröja en snedvridning av handeln som följer av skadlig subventionering och behovet att återställa en effektiv konkurrens. Åtgärder som bestäms på grundval av konstaterade subventioner och skada får inte tillämpas om myndigheterna med beaktande av alla tillhandahållna uppgifter med säkerhet kan fastslå att det inte ligger i unionens intresse att vidta sådana åtgärder.

▼M2

2.  För att få fram ett ordentligt underlag som gör det möjligt för myndigheterna att beakta alla synpunkter och uppgifter när de fattar beslut om huruvida det ligger i unionens intresse att åtgärder införs, kan unionsproducenterna, fackföreningarna, importörerna och deras intresseorganisationer, företrädare för användare och konsumentorganisationer ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet avseende utjämningstull. Dessa uppgifter eller lämpliga sammanfattningar därav ska göras tillgängliga för de övriga parter som anges i denna artikel, vilka ska ha rätt att yttra sig över uppgifterna.

▼B

3.  Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får begära att bli hörda. En sådan begäran ska lämnas inom de tidsfrister som bestäms i punkt 2 och innehålla uppgift om de särskilda skälen – med utgångspunkt i unionsintresset – för att höra parten.

▼M2

4.  Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får yttra sig om tillämpningen av de provisoriska tullar som har införts. För att dessa synpunkter ska kunna beaktas ska de ha inkommit inom 15 dagar efter det att åtgärderna i fråga har börjat tillämpas, och synpunkterna eller lämpliga sammanfattningar av dem ska göras tillgängliga för övriga parter som ska ha rätt att yttra sig över dem.

▼B

5.  Kommissionen ska granska de uppgifter som inlämnats på korrekt sätt och avgöra i vilken omfattning de är representativa, och resultatet av granskningen ska tillsammans med en bedömning av uppgifternas trovärdighet överlämnas till den kommitté som avses i artikel 25 som en del av det utkast till åtgärd som lämnas in enligt artiklarna 14 och 15. Kommissionen bör ta kommitténs synpunkter i beaktande på de villkor som anges i förordning (EU) nr 182/2011.

6.  De parter som har handlat i enlighet med punkt 2 kan begära att få information om de omständigheter och överväganden som troligen kommer att ligga till grund för de slutgiltiga besluten. Denna information ska så långt det är möjligt göras tillgänglig, utan att detta påverkar sådana beslut som kommissionen senare kan komma att fatta.

7.  Informationen ska endast beaktas när den underbyggs av faktiska bevis.

Artikel 32

Samband mellan åtgärder avseende utjämningstull och multilaterala lösningar

Om en importerad produkt är föremål för åtgärder som införs med tillämpning av de förfaranden för tvistlösning som föreskrivs i subventionsavtalet och dessa åtgärder är tillräckliga för att undanröja den skada som de utjämningsbara subventionerna vållar, ska varje utjämningstull som införs för produkten i fråga omedelbart avskaffas eller tillfälligt upphävas, beroende på omständigheterna.

▼M2

Artikel 32a

Rapport

1.  Kommissionen ska, med vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 29, förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av denna förordning.

Den rapporten ska innehålla information om tillämpningen av provisoriska och slutgiltiga åtgärder, avslutande av undersökningar utan åtgärder, åtaganden, nya undersökningar, översyner, betydande snedvridningar och kontrollbesök samt arbetet i de olika organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av denna förordning och för att åtagandena däri uppfylls. Rapporten ska också omfatta tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsinstrument riktade mot unionen och överklaganden av de införda åtgärderna. Den ska omfatta den verksamhet som bedrivs av förhörsombudet vid kommissionens generaldirektorat för handel och av hjälpcentralen för små och medelstora företag avseende tillämpningen av denna förordning.

Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur sociala och miljömässiga normer har övervägts och beaktats i undersökningen. Sådana normer ska omfatta de som ingår i multilaterala miljöavtal som unionen är part i och de i ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning samt motsvarande nationell lagstiftning i exportlandet.

2.  Senast den 9 juni 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en översyn av tillämpningen av artiklarna 12.1 tredje och fjärde styckena, 13.1 tredje och fjärde styckena samt 15.1 tredje och fjärde styckena, inbegripet en utvärdering av den tillämpningen. Denna översyn får, om lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 32b

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 12.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den 8 juni 2018 och den kan endast utövas en gång.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 12.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ( 3 ).

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 12.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

▼B

Artikel 33

Slutbestämmelser

Denna förordning ska inte utesluta tillämpningen av

Artikel 34

Rapport

Kommissionen ska inkludera information om genomförandet av denna förordning i den årsrapport om tillämpningen och genomförandet av handelspolitiska skyddsåtgärder som ska föreläggas Europaparlamentet och rådet enligt artikel 23 i förordning (EU) 2016/1036.

Artikel 35

Upphävande

Förordning (EG) nr 597/2009 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI.

Artikel 36

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

---

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER EXEMPEL PÅ EXPORTSUBVENTIONER

▼M2

---

BILAGA Ia

DE ILO-KONVENTIONER SOM AVSES I DENNA FÖRORDNING

▼B

---

BILAGA II

RIKTLINJER FÖR FÖRBRUKNING AV INSATSVAROR I TILLVERKNINGSPROCESSEN ( 12 )

---

BILAGA III

RIKTLINJER FÖR ATT AVGÖRA OM RESTITUTIONSSYSTEM SOM TILLÅTER SUBSTITUTION UTGÖR EXPORTSUBVENTIONER

I

Restitutionssystem kan medge återbetalning och restitution av importavgifter på insatsvaror som förbrukas i tillverkningsprocessen för en annan vara och där export av den senare varan innehåller inhemska insatsvaror av samma kvalitet och egenskaper som de ersatta importerade insatsvarorna. Enligt led i i bilaga I, kan restitutionssystem som tillåter substitution utgöra en exportsubvention om de leder till alltför stor restitution av de importavgifter som ursprungligen tagits ut på de importerade insatsvaror för vilka restitution begärs.

II

Vid granskning av restitutionssystem inom ramen för en utjämningstullundersökning enligt denna förordning, ska kommissionen normalt förfara med ledning av följande principer:

---

BILAGA IV

(Denna bilaga återger bilaga 2 till jordbruksavtalet. Ord och uttryck som inte definieras här eller som inte är självklara ska tolkas i enlighet med det avtalet.)

INTERNSTÖD: BASEN FÖR UNDANTAG FRÅN NEDDRAGNINGSÅTAGANDENA

1.

Internstöd för vilka undantag från neddragningsåtagandena begärs ska uppfylla det grundläggande kravet att inte ha några, eller endast minimala, handelsstörande effekter eller effekter på produktionen. Följaktligen ska alla internstöd för vilka undantag begärs vara förenliga med följande grundläggande kriterier, nämligen a)  stödet i fråga ska tillhandahållas genom ett offentligt finansierat statligt program (inklusive uteblivna statliga intäkter) som inte innefattar transfereringar från konsumenter, och b)  stödet i fråga ska inte ha effekten av prisstöd till producenter, samt stödspecifika kriterier och villkor enligt nedan. Statliga serviceprogram 2.   Allmänna tjänster Internstöd i denna kategori innefattar utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med program som ger stöd eller förmåner till jordbruket eller lantbrukarkåren. De ska inte innefatta direkta betalningar till producenter eller bearbetare. Sådana program, vilka innefattar men inte är begränsade till den följande listan, ska uppfylla de allmänna kriterierna i punkt 1 och stödspecifika villkor där så anges nedan: a)  Forskning, inbegripet allmän forskning, forskning med koppling till miljöprogram och forskningsprogram angående särskilda produkter. b)  Bekämpning av skadegörare och sjukdomar, inklusive allmänna och produktspecifika åtgärder, såsom varningssystem, karantän och utrotning. c)  Utbildningstjänster, inkluderande såväl allmänna som fackmässiga utbildningsresurser. d)  Fortbildnings- och rådgivningstjänster, inklusive tillhandahållandet av resurser för att underlätta överförandet av information och forskningsresultat till producenter och konsumenter. e)  Besiktningstjänster, inbegripet allmänna besiktningstjänster och inspektion av särskilda produkter av hälso-, säkerhets-, klassificerings- eller standardiseringsskäl. f)  Försäljnings- och marknadsföringstjänster, inbegripet marknadsinformation, rådgivning och marknadsföring avseende speciella produkter men exklusive utgifter för ospecificerade syften som skulle kunna användas av säljare för att minska försäljningspriset eller ge köparna en direkt ekonomisk förmån. g)  Infrastrukturella tjänster, innefattande: elnät, vägar och andra transportresurser, marknads- och hamnresurser, anordningar för vattenförsörjning, dammar och dräneringssystem och infrastrukturinstallationer i anslutning till miljöprogram. I samtliga fall ska ersättningen endast vara riktad till anskaffning eller uppbyggnad av anläggningar och ska inte innefatta tillhandahållande på subventionerad basis av gårdslokaliserade anläggningar andra än sådana som är allmänt tillgängliga och allmännyttiga. De ska inte innefatta subventioner till insatsvaror eller driftskostnader eller förmånliga användaravgifter. 3.   Offentlig lagerhållning för försörjningsberedskapsändamål ( 13 ) Utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med uppbyggandet och lagerhållandet av produkter vilka utgör en integrerad del av ett program för försörjningsberedskap fastställt i nationell lagstiftning. Häri kan inbegripas statligt stöd till privat lagring såsom en del av ett sådant program. Volymen och uppbyggandet av sådana lager ska motsvara förutbestämda nivåer relaterade enbart till försörjningsberedskap. Processen för lageruppbyggnad och avyttring ska vara finansiellt transparent. Statliga livsmedelsinköp ska göras till gällande marknadspriser, och försäljningar från försörjningsberedskapslager ska inte ske under det gällande inhemska marknadspriset för produkten och kvaliteten i fråga. 4.   Internt livsmedelsbistånd ( 14 ) Utgifter (eller uteblivna intäkter) i samband med tillhandahållandet av internt livsmedelsbistånd till delar av befolkningen i nöd. Berättigandet till att erhålla livsmedelsbiståndet ska vara klart definierat enligt kriterier knutna till näringsmässiga mål. Sådant stöd ska ha formen av direkt tillhandahållande av livsmedel till de berörda eller tillhandahållande av resurser för att möjliggöra för berättigade mottagare att köpa livsmedel antingen till marknadspriser eller subventionerade priser. Statliga livsmedelsinköp ska göras till gällande marknadspriser och finansieringen och administrationen av stödet ska vara transparent. 5.   Direkta utbetalningar till producenter Stöd tillhandahållet genom direkta utbetalningar (eller uteblivna intäkter, inklusive betalningar in natura) till producenter för vilka undantag från neddragningsåtaganden begärs ska uppfylla de grundläggande kriterierna enligt punkt 1, plus särskilda kriterier för speciella former av direkta utbetalningar såsom anges i punkterna 6–13. Undantag från neddragning för varje existerande eller ny form av direkt utbetalning annan än som anges i punkterna 6–13, ska överensstämma med kriterierna i punkt 6 b–e utöver de allmänna kriterierna i punkt 1. 6.   Avlänkat inkomststöd a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara fastslaget enligt klart definierade kriterier såsom inkomst, ställning som producent eller markägare, faktoranvändning eller produktionsnivå under en definierad och fast basperiod. b)  Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) som bedrivits av producenten under något år efter basperioden. c)  Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på priser, inhemska eller internationella, tillämpade på produktion bedriven under något år efter basperioden. d)  Storleken på sådana utbetalningar ett visst år ska inte vara knuten till eller grundas på produktionsfaktorer använda under något år efter basperioden. e)  Krav på produktion ska inte ställas för att sådana utbetalningar ska göras. 7.   Statligt finansiellt deltagande i inkomstförsäkrings- och inkomstskyddsprogram a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt av en inkomstförlust, endast beaktande inkomster erhållna från jordbruket, vilken är större än 30 % av genomsnittlig bruttoinkomst eller motsvarande i nettoinkomsttermer (undantaget betalningar från detta program eller liknande system) under den föregående treårsperioden eller ett treårsgenomsnitt grundat på den föregående femårsperioden, med undantag för den högsta och den lägsta noteringen. Varje producent som uppfyller denna förutsättning ska vara berättigad att erhålla utbetalning. b)  Det utbetalade beloppet ska kompensera för mindre än 70 % av producentens inkomstförlust under det år producenten blir berättigad att erhålla detta stöd. c)  Storleken på sådant stöd ska endast vara knuten till inkomst; den ska inte knytas till form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten eller till priser, inhemska eller internationella, tillämpade på sådan produktion eller på nyttjade produktionsfaktorer. d)  I de fall producenten samma år erhåller stöd enligt denna punkt och enligt punkt 8 nedan (bistånd vid naturkatastrofer) ska de totala utbetalningarna uppgå till högst 100 % av producentens totala förlust. 8.   Utbetalningar (gjorda antingen direkt eller genom statligt finansiellt deltagande i skördeförsäkringsprogram) för hjälp vid naturkatastrofer a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska endast vara aktuellt efter formellt erkännande av statliga myndigheter att en naturkatastrof eller liknande katastrof (inklusive sjukdomsutbrott, hemsökelse av skadedjur, kärnolyckor och krig på medlemmens territorium) har förekommit eller förekommer och fastställas på grundval av en produktionsförlust vilken överstiger 30 % av den genomsnittliga produktionen under den föregående treårsperioden eller ett treårsgenomsnitt grundat på den föregående femårsperioden, med undantag för den högsta och lägsta noteringen. b)  Utbetalningar efter katastrofer ska endast tillämpas på förlust av inkomst, djur (inbegripet utbetalningar i samband med veterinär behandling av djur), land eller andra produktionsfaktorer till följd av naturkatastrofen i fråga. c)  Utbetalningar ska kompensera högst för den totala kostnaden för att ersätta sådana förluster och ska inte kopplas till krav på eller angivande av typ eller kvantitet på framtida produktion. d)  Utbetalningar gjorda under en katastrof ska inte överstiga den nivå som krävs för att förhindra eller mildra ytterligare förlust enligt kriteriet i led b. e)  I de fall en producent samma år erhåller utbetalningar enligt denna punkt och enligt punkt 7 (inkomstförsäkrings- och inkomstskyddsprogram) ska den totala summan av sådana utbetalningar uppgå till högst 100 % av producentens totala förlust. 9.   Stöd till strukturell anpassning givet genom program för att producenter ska kunna dra sig tillbaka a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i program utformade för att underlätta för personer sysselsatta med produktion av säljbara jordbruksvaror att dra sig tillbaka eller övergå till icke jordbrukande aktiviteter. b)  Utbetalningarna ska vara villkorade till att mottagaren fullständigt och permanent upphör med produktion av säljbara jordbruksvaror. 10.   Stöd till strukturell anpassning givet genom program för tillbakadragande av resurser a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i program utformade för att ta bort mark och andra resurser, inklusive djur, från produktion av säljbara jordbruksvaror. b)  Utbetalningarna ska vara villkorade till borttagande av mark från produktion av säljbara jordbruksvaror under minst tre år och i fråga om djur att de slaktas eller slutgiltigt och permanent avyttras. c)  Utbetalningar ska inte vara kopplade till krav på eller angivande av någon alternativ användning av sådana marker eller andra resurser som innebär produktion av säljbara jordbruksprodukter. d)  Utbetalningar ska varken vara knutna till form eller kvantitet av produktion eller till priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion på den mark eller de resurser som fortfarande används för produktion. 11.   Stöd till strukturell anpassning givet genom investeringsstöd a)  Berättigandet till sådana betalningar ska vara bestämt genom hänvisning till klart definierade kriterier i statliga program utformade att stödja den finansiella eller fysiska omstruktureringen av en producents verksamhet som svar på sakligt påvisade strukturella nackdelar. Berättigandet till sådana program kan också vara grundat på klart definierade statliga program för privatisering av jordbruksmark. b)  Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på slag av eller volym på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten under något år efter basperioden annat än vad som stadgas under kriteriet i led e. c)  Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion bedriven under något år efter basperioden. d)  Utbetalningarna ska endast ske under den period som är nödvändig för genomförandet av avsedd investering. e)  Utbetalningarna ska inte vara kopplade till krav på eller angivande av vilka jordbruksprodukter som ska produceras av mottagarna utöver att de inte producerar en speciell produkt. f)  Betalningarna ska vara begränsade till det belopp som krävs för att kompensera för den strukturella nackdelen. 12.   Utbetalningar enligt miljöprogram a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara bestämt som en del av klart definierade statliga miljö- och naturvårdsprogram och vara kopplat till att särskilda villkor i det statliga programmet uppfylls, inbegripet villkor knutna till produktionsmetoder eller insatsvaror. b)  Utbetalningsbeloppet ska vara begränsat till de extra kostnader eller förluster av inkomst som uppfyllandet av det statliga programmet medför. 13.   Utbetalningar enligt regionala stödprogram a)  Berättigandet till sådana utbetalningar ska vara begränsat till producenter i missgynnade regioner. Varje sådan region ska vara ett klart avgränsat, sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet, bedömt som missgynnat på grundval av neutrala och objektiva kriterier som är klart uttryckta i lag eller förordning och som anger att regionens svårigheter beror på mer än temporära omständigheter. b)  Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på form av eller storlek på produktion (inklusive djurenheter) bedriven av producenten under något år efter basperioden annat än för att minska denna produktion. c)  Storleken på sådana utbetalningar under ett givet år ska inte vara knuten till eller grundad på priser, inhemska eller internationella, gällande för produktion bedriven under något år efter basperioden. d)  Utbetalningar ska bara vara tillgängliga för producenter i stödberättigade regioner, men de ska vara generellt tillgängliga för samtliga producenter inom sådana regioner. e)  Där stödet relateras till produktionsfaktorer ska utbetalningar göras med ett successivt minskande belopp ovanför en tröskelnivå för berörd faktor. f)  Utbetalningarna ska vara begränsade till de extra kostnader eller den förlust av inkomster som bedrivandet av jordbruksproduktion i det bestämda området innebär.

---

BILAGA V

UPPHÄVD FÖRORDNING OCH DESS ÄNDRINGSFÖRORDNING

---

BILAGA VI

JÄMFÖRELSETABELL

---

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (se sidan 21 i detta nummer av EUT).

( 3 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

( 4 ) Rådets förordning (EG) nr 1667/2006 av den 7 november 2006 om glukos och laktos (EUT L 312, 11.11.2006, s. 1).

( 5 ) Rådets förordning (EG) nr 614/2009 av den 7 juli 2009 om det gemensamma handelssystemet för äggalbumin och mjölkalbumin (EUT L 181, 14.7.2009, s. 8).

( 6 ) Rådets förordning (EG) nr 1216/2009 av den 30 november 2009 om systemet för handeln med vissa varor som framställs genom bearbetning av jordbruksprodukter (EUT L 328, 15.12.2009, s. 10).

( 7 ) Med uttrycket affärsmässiga villkor avses att valet mellan inhemska eller importerade varor är fritt och enbart påverkas av affärsmässiga överväganden.

( 8 ) Uppskov behöver inte innebära en exportsubvention, t.ex. då skäliga ränteavgifter tas ut.

( 9 ) I denna förordning avses med

direkta skatter

:

skatter på löner, vinster, räntor, hyror, royalties och alla andra former av inkomst samt skatter på fast egendom,

importavgifter

:

tullar, avgifter och andra statliga pålagor som inte finns uppräknade på annan plats i denna fotnot och som tas ut på import,

indirekta skatter

:

försäljnings-, tillverknings-, omsättnings-, mervärdes-, koncessions-, stämpel-, överlåtelse-, lager- och utrustningsskatter, gränsskatter och alla andra skatter än direkta skatter och importavgifter,

indirekt skatt som tagits ut i tidigare led

:

skatter som tas ut på varor och tjänster som direkt eller indirekt används för tillverkning av produkten,

ackumulerade indirekta skatter

:

sådana flerledsskatter som tas ut där det inte finns något system för efterföljande kreditering av skatten, om de varor och tjänster som beskattas i ett tillverkningsled används i ett efterföljande tillverkningsled,

avskrivning av skatter

:

även skatteåterbetalning eller skatteavdrag,

avskrivning eller restitution

:

hel eller delvis befrielse från eller anstånd med importavgifter.

( 10 ) Se fotnot 2 till led e.

( 11 ) Led h gäller inte för system för mervärdesskatt eller gränsskattejusteringar som används i stället för sådana system. Problemet rörande alltför stor avskrivning av mervärdesskatter regleras uteslutande av led g.

( 12 ) Insatsvaror förbrukade vid tillverkningsprocessen är insatsvaror som fysiskt införlivas i slutvaran, energi, bränsle och olja som används i tillverkningsprocessen och katalysatorer som förbrukas när de används för att framställa exportvaran.

( 13 ) För tillämpningen av punkt 3 i denna bilaga ska statliga lagerhållningsprogram i syfte att trygga försörjningsberedskapen i utvecklingsländer och vilkas verksamhet är transparent och skött i enlighet med officiellt publicerade kriterier eller riktlinjer, anses vara i överensstämmelse med bestämmelserna i denna punkt, inklusive program under vilka lager av livsmedel för försörjningsberedskapsändamål anskaffas och frisläpps till administrativa priser, förutsatt att differensen mellan anskaffningspris och det externa referenspriset är beaktad i AMS.

( 14 ) För tillämpningen av punkterna 3 och 4 i denna bilaga ska anskaffandet av livsmedel till subventionerade priser med syfte att möta livsmedelsbehov hos fattiga stads- eller landsbygdsbor i utvecklingsländer på en regelbunden bas till skäliga priser anses vara förenligt med bestämmelserna i denna punkt.