32002Q0209(01)

ÖVERSÄTTNING

Tjänsteföreskrifter för Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier(1)

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

INGRESS

Institutet för säkerhetsstudier är ett organ inom Europeiska unionen, och det ingår i de samordnade organisationerna.

Artikel 1

I dessa föreskrifter definieras ställning, rättigheter, skyldigheter och ansvar för anställda inom Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier, nedan kallat "institutet".

Institutets personal består av fysiska personer som har anställningsavtal eller som är tillfälligt anställda. För utnämnda experter, stipendiater och praktikanter gäller de särskilda bestämmelserna i avdelning IV.

Institutets direktör har rätt att vidta de ändringar av dessa föreskrifter som visar sig praktiskt nödvändiga, efter styrelsens samtycke.

Dessa föreskrifter skall tillämpas på samtliga anställda, såvida inte styrelsen bestämmer annat vad beträffar den personal som står utanför lönegradssystemet.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 2

Gemensamma bestämmelser som skall tillämpas på hela personalen

1. Myndighet

De anställda skall vara underställda direktören och ansvariga inför honom för att arbetsuppgifterna fullgörs. De skall förbinda sig att utföra dessa med största möjliga noggrannhet och yrkesmässiga omsorg.

2. Förklaring

Varje anställd skall när tjänsten vid Europeiska unionens satellitcentrum tillträds underteckna följande förklaring: "Jag förbinder mig härmed högtidligen att med största lojalitet, diskretion och omsorg utföra de uppgifter som anförtrotts mig som anställd vid Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och att vid utförandet av dessa uppgifter endast ha institutets bästa för ögonen, att inte be om eller ta emot instruktioner gällande min tjänsteutövning från någon regering eller från någon annan myndighet utanför institutet".

3. Uppträdande

De anställda skall i alla situationer anpassa sitt uppträdande till sin ställning som företrädare för Europeiska unionens institut för säkerhetsfrågor. De skall avstå från varje handling och verksamhet som på något sätt kan skada tjänstens anseende eller institutets goda namn och rykte.

4. Ekonomiskt ansvar

Varje anställd kan bli helt eller delvis skadeståndsskyldig gentemot institutet för säkerhetsstudier för sådana ekonomiska förluster som är följden av vårdslöshet eller uppsåtligt åsidosättande av en föreskrift eller ett förfarande som godkänts av styrelsen eller direktören.

5. Säkerhet

När tjänsten tillträds skall de anställda sätta sig in i de säkerhetsföreskrifter som gäller för institutet. De skall underteckna en särskild förklaring och ta på sig disciplinärt och ekonomiskt ansvar för åsidosättande av dessa föreskrifter.

a) Varje anställd, även tillfälligt anställda, stipendiater och praktikanter, kan på grund av sina arbetsuppgifter bli föremål för en säkerhetsprövning gällande behörighet att befatta sig med sekretessbelagda handlingar. Framställningen om en sådan prövning skall riktas till de behöriga myndigheterna av institutets säkerhetsofficer. I avvaktan på resultatet av den officiella prövningen får direktören bevilja provisorisk behörighet.

b) De anställda skall omedelbart informera institutets säkerhetsofficer om varje incident som rör förmodad förlust eller röjande av en sekretessbelagd handling.

AVDELNING II

FÖRESKRIFTER SOM SKALL TILLÄMPAS PÅ TJÄNSTEMÄN

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 3

Allmänna bestämmelser som skall tillämpas på tjänstemän

En tjänsteman vid institutet är en fysisk person som innehar ett avtal enligt definitionen i kapitel II nedan och som har en budgeterad tjänst som återfinns i den tjänsteförteckning som varje år utgör bilaga till institutets budget.

1. Privilegier och immunitet

De privilegier och den immunitet som tjänstemännen åtnjuter beviljas dem i Europeiska unionens institut för säkerhetsstudiers intresse och inte av personliga skäl. Dessa privilegier och denna immunitet befriar inte de anställda som åtnjuter dem från att fullgöra sina privaträttsliga skyldigheter eller från att följa lagar och ordningsföreskrifter i värdmedlemsstaten.

Varje gång privilegierna och immuniteten ifrågasätts, skall den berörda tjänstemannan omedelbart underrätta direktören om detta. Vid brott mot värdlandets lagar får direktören besluta att upphäva privilegierna och immuniteten, om han bedömer det nödvändigt.

2. Assistans och ersättning

Institutet skall bistå de tjänstemän som på grund av sin ställning eller sin aktuella tjänst vid institutet utan egen förskyllan blir utsatta för hot, kränkning, förtal eller skada. Ersättning för materiell skada får utbetalas på följande villkor:

- Tjänstemannen har inte själv uppsåtligt eller av vårdslöshet förorsakat den aktuella skadan.

- Tjänstemannen har inte erhållit skadestånd.

- Tjänstemannen avstår till institutet sina rättigheter i förhållande till tredje part, särskilt försäkringsbolagen.

Alla beslut av detta slag, som kan påverka institutets verksamhet eller finanser, skall fattas av direktören, som har rätt att göra en självständig bedömning av de aktuella omständigheterna, vilket slags assistans som skall ges och i förekommande fall vilket ersättningsbelopp som skall beviljas.

3. Äganderätt

Alla rättigheter, inbegripet titelskydd, upphovsrätt och patenträtt som hänför sig till det arbete som utförs av en tjänsteman vid officiell tjänsteutövning, skall tillfalla institutet.

4. Extern verksamhet

a) Det allmänna fallet

En tjänsteman får inte, inför organ eller personer utanför institutet,

- uttala sig offentligt, i synnerhet inför massmedia, om institutets verksamhet,

- hålla föreläsningar eller bedriva undervisning som har direkt samband med hans tjänst vid institutet,

av organ eller personer utanför institutet

- ta emot arvode eller lön för den verksamhet som avses i föregående punkt,

- ta emot en orden eller hedersbetygelse eller materiella förmåner som har samband med detta,

utan föregående samtycke av direktören.

b) Särskilda bestämmelser för forskare

I forskarens uppgifter ingår upprättandet av förbindelser med organ och personer utanför institutet. Forskarna är följaktligen behöriga att hålla föredrag, uttala sig i massmedia samt sprida publikationer, efter att ha fått direktörens samtycke.

5. Kandidatur till ett offentligt eller politiskt uppdrag eller ämbete

En tjänsteman som önskar kandidera till ett offentligt eller politiskt uppdrag eller ämbete skall underrätta direktören om detta.

Tjänstemannen skall beviljas tjänstledighet utan lön från och med den tidpunkt då han avser att påbörja sin valkampanj.

Om tjänstemannen accepterar det sökta ämbetet eller uppdraget, skall han ansöka om att anställningsavtalet upphävs. Denna uppsägning skall inte berättiga till ersättning för förlorad anställning.

Om tjänstemannen inte accepterar ämbetet eller uppdraget, har han rätt att återgå till sin budgeterade tjänst, på samma villkor gällande lön och tjänstgöringstid som de som gällde vid den tidpunkt då tjänstledigheten utan lön beviljades.

Den tid då tjänstemannen varit tjänstledig utan lön skall inte räknas in i tjänstgöringstiden och skall inte vara pensionsgrundande. Tjänstemannen får under tjänstledigheten ersättas av en tillfälligt anställd person.

KAPITEL II

REKRYTERING OCH TJÄNSTEMÄNNENS AVTAL

Artikel 4

Rekrytering

1. Erbjudanden om lediga tjänster med tjänstebeskrivning skall utformas av direktören, med undantag för dennes egen tjänst. Annonsering om lediga tjänster skall ombesörjas av institutet.

2. Ansökningar från personer som är yngre än 20 och äldre än 60 år får i princip inte beaktas.

3. Ansökningar från nära anhöriga till en anställd, genom släktskap eller giftermål, får inte beaktas. Det kan i exceptionella fall göras undantag från denna regel genom tillstånd från direktören, dock under förutsättning att ingen av de berörda är underordnad en annan.

4. Rekryteringen av tjänstemän skall begränsas till medborgare i Europeiska unionens medlemsstater.

5. Tjänstemännen skall inplaceras i första löneklassen i den lönegrad där tjänsten är placerad. Direktören får dock bevilja en högre löneklass, om omständigheterna motiverar det.

6. Direktören skall avgöra vilka tjänster som skall tillsättas genom examen eller uttagningsprov, samt vilka prov de sökande till tjänsterna måste klara inför sin anställning. Uttagningskommittéer, bestående av anställda vid institutet, skall sättas samman av direktören, varvid en extern examinator får ingå i kommittén.

7. De kandidater som kallas till institutets säte för en intervju eller examen skall ersättas för sina kostnader för resa och logi enligt samma regler som tillämpas för tjänstemän på tjänsteresa(2).

Artikel 5

Åldersgräns för tjänstgöring

Åldersgränsen för tjänstgöring skall fastställas till slutet av den månad då tjänstemannen fyller 65 år. Direktören får medge undantag från denna regel med ytterligare högst 12 månader.

Artikel 6

Läkarundersökningar

1. Anställningen av en tjänsteman skall bekräftas sedan en av institutet auktoriserad läkare intygat att den sökande är fysiskt lämplig att sköta anställningen och inte har någon åkomma eller sjukdom som riskerar att utgöra en fara eller olägenhet för övriga anställda.

2. Tjänstemännen är skyldiga att gå igenom en årlig läkarundersökning.

3. Den av institutet auktoriserade läkaren skall utses som sakkunnig och skall underrätta direktören om tjänstemannens eventuella oförmåga att fortsätta att uppehålla sin anställning.

4. Om resultatet av en årlig eller annan kontroll avslöjar att den berörde inte längre är i stånd att utöva sin tjänst skall avtalet sägas upp inom tre månader och en invaliditetskommitté skall sammankallas för att avgöra tjänstemannens rätt till invaliditetspension.

Artikel 7

Avtal och avtalslängd

1. Begynnelseavtal

Med undantag för de särskilda bestämmelser som skall tillämpas för direktörens och forskarnas avtal skall de begynnelseavtal som institutet erbjuder löpa på tre år. Dessa avtal får förnyas av direktören för samma eller kortare tid, med tjänstemannens samtycke.

2. Provanställningsperiod

I varje begynnelseavtal ingår en provanställningsperiod på sex månader från och med anställningens början.

Under denna period får avtalet sägas upp utan rätt till ersättning för förlorad anställning, med en månads uppsägningstid, av institutet eller av tjänstemannen själv.

Vid provanställningsperiodens slut eller före denna tidpunkt skall tjänstemannen skriftligen underrättas antingen om att begynnelseavtalet är definitivt eller om uppsägning.

Provanställningsperioden skall ingå i tiden för begynnelseavtalet. Den skall räknas in i tjänstgöringstiden och vara pensionsgrundande.

3. Uppsägning av avtal

Under de omständigheter som anges i bilaga I får man säga upp ett avtal eller låta bli att förnya det på initiativ av centrumet eller tjänstemannen själv enligt följande:

a) På initiativ av institutet

i) efter en uppsägningstid på sex månader på grund av

- indragning av den budgeterade tjänst som tjänstemannen uppehåller,

- förändring av tjänstens art eller därmed sammanhängande arbetsuppgifter,

- bristande arbetsinsats från tjänstemannens sida, vederbörligen konstaterad i två på varandra följande årliga rapporter, eller

- fysisk oförmåga hos tjänstemannen, vilken uppstått under avtalstiden,

ii) efter en uppsägningstid på högst en månad efter ett disciplinärt förfarande, där det konstaterats att tjänstemannen begått ett fel eller brustit i ansvar, enligt definitionen i kapitel VII nedan.

b) På initiativ av tjänstemannen själv, efter en uppsägningstid på tre månader, av personliga skäl, som tjänstemannen inte är skyldig att uppge.

4. Ersättning för förlorad anställning

Såvida uppsägningen inte skett av disciplinära skäl, skall uppsägning eller utebliven förnyelse av ett avtal på institutets initiativ berättiga till följande:

1. För tjänstemän med mer än tio års tjänstgöring skall de uppskjutna pensionsförmånerna fastställas och en ersättning för förlorad anställning utbetalas, enligt bestämmelserna i bilaga I.

2. För tjänstemän med mindre än tio års tjänstgöring skall avgångsvederlag samt ersättning för förlorad anställning utbetalas till de tjänstemän vars avtalstid förkortats genom uppsägningen, enligt bestämmelserna i bilaga I.

3. För tjänstemän vars avtal sägs upp på grund av fysisk oförmåga, och vars livslånga invaliditet konstaterats av en invaliditetskommitté, skall invaliditetspension utgå enligt bestämmelserna i pensionsföreskrifterna.

Uppsägning eller utebliven förnyelse av ett avtal på tjänstemannens eget initiativ skall inte berättiga till ersättning för förlorad anställning(3).

5. Minskad uppsägningstid

Om tjänsten så kräver, får den uppsägningstid som anges i punkt 3 a ovan minskas; i så fall har tjänstemannen rätt till ett kompletterande belopp som motsvarar den lön och de ersättningar som han skulle ha erhållit mellan den tidpunkt då hans avtal går ut och slutdatum för en uppsägningstid på sex månader.

Dessa bestämmelser skall inte tillämpas vid uppsägning av disciplinära skäl.

6. Särskilda bestämmelser för forskare

Avtalen för forskarna vid institutet skall löpa på tre år och skall inte kunna förnyas. Institutets direktör kan dock bevilja förlängning av avtalet en eller flera gånger; sammanlagt får dessa förlängningar inte överskrida 24 månader.

KAPITEL III

LÖN OCH ERSÄTTNINGAR

Artikel 8

Allmänna bestämmelser

De löneförmåner som utgår till institutets tjänstemän skall utgöras av grundlön, utlandstillägg samt familjetillägg och sociala tillägg.

Från lönesumman skall dras det belopp som tjänstemannen är skyldig att betala i intern skatt, samt avgifter till pensionssystemet och till socialförsäkringssystemet.

Tjänstemannens bankkonto skall den sista arbetsveckan i månaden krediteras med det relevanta lönebeloppet.

De förändringar i tjänstemannens personliga situation som kan ha ekonomiska konsekvenser skall beaktas från och med löneutbetalningen under den månad då förändringen har kommit till administrationens kännedom, och skall inte ha någon retroaktiv verkan på redan utbetalda löner.

Artikel 9

Grundlön

Nettogrundlönen utgör det belopp som motsvarar tjänstemannens lönegrad och löneklass, enligt den lönetabell som varje år skall fastställas av styrelsen.

Bruttogrundlönen utgör nettogrundlönen plus det belopp i intern skatt som tjänstemannen är skyldig att betala.

Artikel 10

Utlandstillägg

Detta tillägg skall utbetalas till tjänstemän i graderna A, L och B, som när de anställs inte är medborgare i den stat på vars territorium deras fasta arbetsplats är belägen och inte har varit fast bosatta där under de tre senaste åren.

Tillägget skall inte utbetalas till en tjänsteman som tjänstgör i det land där han eller hon är medborgare.

Ersättningsbeloppet skall fastställas genom bestämmelserna i bilaga II.

I de fall då en tjänsteman anställs av institutet omedelbart efter det att tjänstemannen har varit anställd av en annan internationell organisation eller av en myndighet i det land där han eller hon fullgör sin tjänst, skall tjänsteåren hos den tidigare arbetsgivaren räknas in i tjänsteåren hos institutet vid beräkning av rätt till ersättning och av ersättningsbelopp.

Artikel 11

Familjetillägg och sociala tillägg

Dessa ersättningar kompletterar lönen och skall varje månad läggas till grundlönen.

1. Hushållstillägg

Detta tillägg

a) skall utbetalas till alla gifta tjänstemän, eller till en tjänsteman som är änka eller änkling, frånskild, lagligen separerad eller ogift och som har försörjningsansvar för minst en person enligt bestämmelserna i bilaga III i dessa föreskrifter,

b) skall utgöra 6 % av nettogrundlönen,

c) skall reduceras för de tjänstemän som inte har försörjningsansvar för någon men vars make eller maka utövar avlönad yrkesverksamhet; tillägget skall då utgöra skillnaden mellan nettogrundlönen i lönegrad B3, löneklass 1, plus dels värdet av det tillägg som tjänstemännen teoretiskt skulle ha rätt till och dels det belopp som utgör makens eller makans yrkesinkomst; om det senare beloppet är lika med eller överstiger det första, skall tjänstemannen inte erhålla tillägget,

d) skall inte utbetalas till en tjänsteman vars make eller maka själv är anställd av en internationell organisation och vars grundlön är högre än den berörde tjänstemannens.

2. Tillägg för underhållsberättigat barn eller andra underhållsberättigade

Detta tillägg

a) skall utbetalas till en tjänsteman som varaktigt har huvudansvaret för antingen ett lagligen erkänt barn, eller en annan familjemedlem som tjänstemannen är juridiskt eller rättsligt ansvarig för, eller ett fader- och moderlöst barn som tjänstemannen är ansvarig för,

b) skall utgöra ett schablonbelopp för varje underhållsberättigad person, vilket skall fastställas årligen i den lönetabell som styrelsen godkänner,

c) skall i de fall då båda makarna arbetar i internationella organisationer betalas till den av dem som uppbär hushållstillägget eller motsvarande ersättning.

Närmare bestämmelser om rätt till och villkor för detta bidrag anges i bilaga III.

3. Utbildningsbidrag

De tjänstemän som uppbär hushållstillägg och vars underhållsberättigade barn, enligt bestämmelserna i bilaga III, undervisas vid en institution för primär, sekundär eller högre utbildning(4) har rätt till ett årligt utbildningsbidrag. Detta bidrag skall vara dubbelt så stort som det månatliga tillägget för ett underhållsberättigat barn. Det skall för varje barn utbetalas endast en gång per år vid skolstarten. Den berörde tjänstemannen skall vid varje skolstart till administrationen överlämna de verifikationer som krävs.

4. Tillägg för underhållsberättigade barn eller andra underhållsberättigade med funktionshinder

a) Detta tillägg skall utbetalas till alla tjänstemän som varaktigt har huvudansvaret för att försörja ett underhållsberättigat barn med funktionshinder eller en annan underhållsberättigad person med funktionshinder. Det underhållsberättigade barnet eller den underhållsberättigade personen skall uppfylla de kriterier och villkor som fastställs i bilaga III.

b) Närmare bestämmelser om rätt till och utbetalning av detta tillägg fastställs i bilaga IV.

5. Bostadsbidrag

a) Detta bidrag skall utbetalas varje månad till tjänstemän i lönegraderna B, C, A1och L1, vilka är bosatta i en bostad som de hyr eller hyr i andra hand och som i hyra - med undantag för de extra avgifter som åligger en hyresgäst i bosättningslandet - betalar en andel av sin lön som överstiger ett visst schablonbelopp.

b) Metoden för beräkning av detta bidrag anges i bilaga V.

c) En tjänsteman som uppbär bostadsbidrag är skyldig att omedelbart underrätta förvaltnings- och personalchefen om varje förändring som skulle kunna påverka rätten till bidraget.

d) Detta bidrag skall inte utbetalas till tjänstemän

- som uppbär en liknande förmån från myndigheterna i det land där de är medborgare,

- vars make eller maka är anställd vid en annan internationell organisation och uppbär ett liknande bidrag.

Artikel 12

Ställföreträdartillägg

Ett ställföreträdartillägg får av direktören beviljas en tjänsteman som åläggs att i tjänstens intresse under en viss tid helt eller delvis utföra arbetsuppgifter som åligger en tjänsteman i högre lönegrad. Detta tillägg skall var lika med värdet av två extra löneklasser i den berördes lönegrad och skall utbetalas först efter en tidsfrist på minst en månads oavbruten tjänst i den högre lönegraden.

Artikel 13

Bosättningsbidrag

1. Ett bosättningsbidrag skall betalas ut till en tjänsteman om dennes bostadsort var belägen mer än 100 km eller 60 miles från anställningsorten vid den tidpunkt då han accepterade en tjänst vid institutet.

2. Bosättningsbidraget skall motsvara 30 dagars grundlön.

3. Bosättningsbidraget skall betalas ut till tjänstemannen så snart som han tillträder sin tjänst vid institutet.

4. En tjänsteman som lämnar sin tjänst av egen vilja inom två år skall betala tillbaka hälften av bosättningsbidraget.

5. Direktören kan i exceptionella fall medge undantag från dessa bestämmelser om han bedömer att en strikt tillämpning kan medföra särskilt svåra konsekvenser för den berörda personen.

Artikel 14

Avdrag och avgifter

1. Intern skatt

Den interna skatten skall motsvara 40 % av grundlönen i den lönegrad och löneklass i vilken tjänstemannen är placerad. Detta belopp skall läggas till nettogrundlönen för att ge bruttogrundlönen. Detta skattebelopp skall dras av varje månad och anges på debetsidan på lönebeskedet.

2. Avgift för pensionssystemet

Ett avdrag för pensionssystemet, motsvarande 8,3 % av nettogrundlönen, skall göras varje månad på tjänstemännens löner och betalas till institutets pensionsbudget.

3. Avdrag för avgift till socialförsäkringssystemet

Ett månatligt avdrag för detta, motsvarande 5,5 % av nettogrundlönen, skall göras på tjänstemännens löner; beloppet skall läggas till arbetsgivarens socialförsäkringsavgift och betalas till det behöriga organet inom det lokala socialförsäkringssystemet (URSSAF).

4. Avgift för tilläggsförsäkringen

Ett avdrag för tilläggsförsäkringen skall göras varje månad på tjänstemännens löner. Det skall motsvara den procentandel av nettogrundlönen som i början av året fastställs för de kommande 12 månaderna genom en överenskommelse mellan institutet och det försäkringsbolag som ansvarar för systemet. Dessa avdragsbelopp skall läggas till arbetsgivarens andel och i slutet av året betalas ut till det bolag som ansvarar för försäkringen.

Artikel 15

Förskott på lönen och återbetalning av dessa förskott

1. Om direktören inte motsätter sig detta får institutets förvaltnings- och personalchef inom ramen för de tillgängliga medlen bevilja förskott på lönen mot ränta till tjänstemän som lämnar in en motiverad ansökan.

2. Förskottsbeloppet får inte överstiga tre månaders nettogrundlön.

3. Återbetalningen skall ske genom månatliga avdrag på den berörda tjänstemannens lön; förskotten skall ha återbetalats fullständigt vid budgetårets sista löneutbetalning.

KAPITEL IV

RESE- OCH FLYTTKOSTNADER

Artikel 16

Bosättning och återresa

1. En tjänsteman skall ha rätt till ersättning för flyttkostnader för sig själv och de familjemedlemmar som bor i hans hushåll från den ort där han tjänstgjorde före sin utnämning till den ort där institutets huvudkontor är beläget.

2. Denna rättighet skall också tillämpas när tjänstemannen definitivt lämnar sin tjänst och återvänder till det land där han tjänstgjorde före sin utnämning.

3. Ersättningen skall betalas ut på grundval av bestämmelserna i avsnitt I i bilaga VI.

Artikel 17

Flyttning

1. En tjänsteman skall ha rätt att få ersättning för flyttkostnaderna från den ort där han tjänstgjorde före sin utnämning till den ort där institutets huvudkontor är beläget.

Denna rättighet skall också tillämpas när tjänstemannen definitivt lämnar sin tjänst och återvänder till det land där han tjänstgjorde före sin utnämning.

2. Ersättningen skall täcka flyttning av tjänstemannens personliga bohag, med undantag av bilar, båtar eller andra transportfordon, dock med undantag för försäkringsavgifter och inom de vikt- och volymgränser som fastställs i bilaga VI.

Institutet skall betala ut ersättningen till tjänstemannen, mot uppvisande av en faktura vars riktighet denne intygar.

Artikel 18

Tjänsteresor

En tjänsteman vid institutet skall ha rätt till ersättning för kostnader i samband med tjänsteresor som han genomför med tjänstereseförordnande från direktören(5).

Ersättningen skall täcka resekostnader i egentlig mening samt kostnader för övernattning och extra kostnader på den ort dit tjänstemannen skickas. Villkoren, tarifferna och reglerna för dessa ersättningar anges i bilaga VII.

KAPITEL V

INTERNA ARBETSMETODER

Artikel 19

Arbetstid

Den normala arbetstiden för samtliga anställda skall vara 40 timmar i veckan. Dessa arbetstimmar skall förläggas mellan kl. 9.00 på måndagen och kl. 17.00 på fredagen.

Anpassad eller flexibel arbetstid kan beviljas av direktören med hänsyn till tjänstemännens personliga situation eller de särskilda krav som deras arbetsuppgifter ställer.

Om direktören bedömer att det föreligger exceptionella omständigheter som kräver detta kan vissa tjänstemän beordras att arbeta på lördagen. I detta fall skall de arbetade timmarna ge rätt till en kompensation bestående av motsvarande antal timmar under en arbetsdag.

Artikel 20

Allmänna helgdagar och lediga dagar

De allmänna helgdagarna och lediga dagarna i värdlandet skall även vara lediga vid institutet. I Frankrike är dessa dagar

a) Nyårsdagen (den 1 januari),

b) Annandag påsk,

c) Arbetets dag (den 1 maj),

d) Vapenstilleståndsdagen - 1945 (den 8 maj),

e) Kristi himmelsfärd,

f) Annandag pingst,

g) Nationaldagen (den 14 juli),

h) Marie himmelsfärd (den 15 augusti),

i) Allhelgonadagen (den 1 november),

j) Vapenstilleståndsdagen - 1918 (den 11 november),

k) Juldagen (den 25 december).

Dessa lediga dagar skall inte räknas av från de anställdas årliga ledighet.

Om en av dessa dagar infaller på en lördag eller söndag kan direktören besluta att någon annan dag skall vara ledig och inte skall räknas av från den årliga ledigheten.

Artikel 21

Ledighet

1. Årlig ledighet

a) Rättigheter

Varje tjänsteman skall ha rätt till en betald ledighet på 2,5 arbetsdagar för varje fullgjord tjänstgöringsmånad. Denna tilldelning skall beräknas för varje kalenderår.

Tjänstemän som anställs mellan den 1 april och den 30 juli har rätt till 15 dagars ledighet som förskott på den årliga tilldelningen om ledigheten tas ut efter det sistnämnda datumet.

Om en tjänsteman den 31 december har resterande ledighet som inte har kunnat tas ut på grund av tvingande tjänsteskäl får direktören eller dennes ställföreträdare tillåta att de resterande dagarna helt eller delvis överförs till följande år. Om den överförda ledigheten inte tas ut före den 31 mars kommer den under alla omständigheter att dras in.

b) Administrativt förfarande

En tjänsteman som önskar ta ut ledighet inom ramen för den tilldelning som anges i led a skall i förväg ha fått godkännande av direktören eller en av denne befullmäktigad person.

För detta ändamål skall institutets administrativa avdelning bokföra ledigheten. Tjänstemännen skall vända sig till denna avdelning för att få ett formulär för ansökan om ledighet. Detta dokument anger hur många lediga dagar tjänstemannen har kvar att ta ut före årets utgång.

Tjänstemannen skall fylla i följande punkter:

- Antal begärda dagar.

- Dag och klockslag för avresan.

- Dag och klockslag för återkomsten.

- Land i vilket/i vilka ledigheten tillbringas.

- Adress under ledigheten (frivillig uppgift).

- Telefonnummer under ledigheten (om sådant föreligger).

När direktören eller av denne befullmäktigad person undertecknat formuläret skall tjänstemannen återlämna det till administrativa avdelningen för arkivering i tjänstemannens personalakt.

c) Resterande ledighet när en tjänsteman lämnar sin tjänst

Ledighet som inte har tagits ut vid det datum då en tjänsteman lämnar sin tjänst skall dras in. Om direktören skriftligen intygar att ledigheten inte har kunnat tas ut på grund av tvingande tjänsteskäl, skall dock den berörda tjänstemannen i detta fall ha rätt till kompensation med en sextiondel av nettogrundlönen för varje icke utnyttjad ledig dag.

2. Ledighet utan lön

Direktören får på begäran av en tjänsteman bevilja ytterligare ledighet utan lön under högst 15 dagar i följd.

Detta medför inget avbrott i tjänstgöringstiden inom lönegraden eller för pensionsrättigheterna.

Hela pensionsavgiften och socialförsäkringsavgiften skall dock dras av från den berörda tjänstemannens lön på samma sätt som om tjänstemannen hade erhållit normal lön under ledighetsperioden utan lön.

3. Sjukledighet, moderskapsledighet och andra typer av särskild ledighet

Utöver den årliga ledigheten skall särskild ledighet beviljas vid sjukdom och moderskap och i andra särskilda fall.

De bestämmelser som skall tillämpas i dessa fall och villkoren för dessa typer av ledighet anges i bilaga VIII.

Artikel 22

Ledighet på hemorten

Alla anställda som har rätt till särskilt utlandstillägg har rätt att under varje treårsperiod få ersättning för en årlig resa, tur och retur, till det land i vilket de är medborgare, för sig själva och medlemmarna av sin familj, under förutsättning att dessa lever under samma tak, med undantag av personer som vid anställningen var medborgare uteslutande i anställningslandet.

Resekostnaderna skall då ersättas av administrationen efter utvärdering av det minst kostsamma transportmedlet i enlighet med de villkor som fastställs i bestämmelserna i bilaga VII.

Ledighet på hemorten ger rätt till ytterligare fem lediga dagar som skall läggas till den årliga ledigheten.

KAPITEL VI

BEDÖMNING OCH UPPFLYTTNING

Artikel 23

Allmänna bestämmelser

1. Samtliga tjänstemän vid institutet med undantag för direktören skall en gång om året, senast den 15 december, bedömas när det gäller arbetsinsatsen.

Tjänstemännens relativa förtjänster skall bedömas för att göra det möjligt för myndigheten att antingen lovorda en tjänsteman eller påtala hans svagheter eller brister så att hans arbetsinsats kan förbättras.

2. Bedömningen skall omfatta följande kriterier:

a) Flit och punktlighet.

b) Arbetets kvalitet och snabbhet i utförandet.

c) Initiativförmåga.

d) Uppträdande och sociala relationer.

Varje kriterium skall utvärderas med 0-5. Helheten skall sammanfattas i en årlig bedömningsrapport som skall arkiveras i tjänstemannens personalakt.

Artikel 24

Förfarande

1. Direktören skall utse de tjänstemän som skall lägga fram förslag till bedömning, helt eller delvis, av de anställda som är underställda dem.

2. När alla förslag har lagts fram skall direktören sammankalla en uppflyttningsnämnd som skall bestå av alla tjänstemän som har föreslagit en eller flera bedömningar och ha direktören som ordförande. Förvaltnings- och personalchefen skall delta i alla möten i uppflyttningsnämnden; han skall ha rösträtt när det gäller anställda som är underställda honom och en rådgivande roll när det gäller övriga anställda.

3. Direktören skall på grundval av förvaltningschefens yttrande fastställa en definitiv bedömning av varje tjänsteman och låta upprätta ett protokoll som skall undertecknas av samtliga ledamöter i uppflyttningsnämnden.

4. Varje tjänsteman skall tas emot personligen av direktören, eller vid behov av dennes ställföreträdare, normalt under ett möte i uppflyttningsnämnden. Tjänstemannen skall ta del av sin årliga bedömning. Han skall underteckna bedömningsrapporten för att därigenom intyga att han har tagit del av den.

5. Den årliga bedömningen är en administrativ akt för internt bruk och den kan inte överklagas inför någon instans.

Artikel 25

Konsekvenser och uppföljning av bedömningen

1. En exceptionellt hög bedömning kan motivera en särskild uppflyttning till en högre löneklass eller till och med en högre lönegrad, om det finns utrymme i budgetposten för detta.

2. Om två bedömningar i följd visar på en otillfredsställande arbetsinsats skall detta motivera att tjänstemannen får stanna kvar ett år extra i den löneklass i vilken han är placerad.

3. Om två eller flera bedömningar visar på en otillfredsställande arbetsinsats, kan detta motivera att kontraktet inte förnyas när det löper ut.

KAPITEL VII

DISCIPLINÄRA FÖRFARANDEN

Artikel 26

Definitioner

1. En tjänsteman eller före detta tjänsteman som uppsåtligt eller på grund av vårdslöshet underlåter att uppfylla sina skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna kan bli föremål för en enkel, ekonomisk eller stadgeenlig disciplinåtgärd utöver den ersättning som han kan bli skyldig att betala enligt bestämmelserna i artikel 2.4 och artikel 27 i dessa föreskrifter.

a) De enkla disciplinåtgärderna omfattar

- muntligt påpekande,

- skriftlig anmärkning.

b) De ekonomiska disciplinåtgärderna omfattar

- indragning av en årlig löneökning,

- omedelbar nedflyttning till en lägre löneklass i samma lönegrad.

c) De stadgeenliga disciplinåtgärderna omfattar

- tillfällig avstängning från tjänsten, helt eller delvis utan lön,

- avsättning från tjänsten, vilket innebär uppsägning av avtalet, samt indragning, helt eller delvis, av ersättningen för förlorad anställning och eventuellt minskning eller tillfällig indragning av pensionsförmånerna.

Åtgärderna skall meddelas av direktören; de enkla disciplinåtgärderna kan meddelas av förvaltnings- och personalchefen, genom delegering från direktören, utom i de fall då en disciplinnämnd sammankallas(6).

2. Om en allvarlig anklagelse riktas mot en tjänsteman och direktören vid första påseendet anser att det finns grund för anklagelsen och att det kan skada institutet om tjänstemannen kvarstår i tjänst under utredningen, kan tjänstemannen omedelbart stängas av med eller utan lön, enligt direktörens beslut, i avvaktan på resultatet av utredningen.

Artikel 27

Ersättningsskyldighet

En tjänsteman kan bli skyldig att helt eller delvis ersätta skador som institutet har åsamkats på grund av grov vårdslöshet eller uppsåtlig handling från hans sida. När en tjänsteman har lämnat institutet kan denna ersättning erhållas genom indragning av en procentandel på upp till 70 % av pensionsförmånerna.

Artikel 28

Meddelande om klagomål

En tjänsteman som är föremål för ett förslag till disciplinåtgärd enligt bestämmelserna i artikel 26 skall underrättas om detta inom två hela dagar efter det att förslaget har lämnats till direktören eller förvaltnings- och personalchefen. Detta meddelande skall åtföljas av de handlingar som rör det klagomål som riktas mot honom och samtliga rapporter som har upprättats om honom.

Artikel 29

Disciplinnämnd

Den berörda tjänstemannen kan inom fem arbetsdagar efter att ha erhållit meddelandet enligt bestämmelserna i artikel 28 skriftligen begära att hans fall skall prövas av en disciplinnämnd som skall sammankallas av direktören inom fem dagar. Disciplinnämnden skall sammanträda under den vecka som följer på den dag då kallelsen sändes ut.

Disciplinnämndens sammansättning och funktion beskrivs i bilaga IX.

Direktören skall inte vara bunden av disciplinnämndens yttrande.

KAPITEL VIII

ÖVERKLAGANDEN OCH ÖVERKLAGANDENÄMND

Artikel 30

En tjänstemans överklagande av ett beslut

En tjänsteman, en tidigare tjänsteman eller dennes rättsinnehavare kan lämna in klagomål mot ett beslut som direktören har fattat. Detta klagomål eller de förfaranden som det kan ge upphov till medför inte att verkställigheten av det överklagade beslutet uppskjuts.

1. Internt överklagande

Internt överklagande innebär att den tjänsteman som anser att hans rättigheter enligt dessa tjänsteföreskrifter har kränkts lämnar en motiverad begäran till institutets direktör om att denne skall ta tillbaka det beslut som tjänstemannen anser kränka hans rättigheter.

Direktören skall erkänna mottagandet av detta överklagande och lämna svar inom fem hela dagar efter att ha mottagit begäran.

Om begäran avslås kan tjänstemannen begära förlikning. Detta förfarande är inte obligatoriskt.

2. Förlikning

Förlikningsmannen skall vara en kompetent och oberoende jurist som utses av direktören för en period på tre år vilken kan förlängas.

Direktören och den berörda tjänstemannen skall till förlikningsmannen överlämna alla handlingar som denne bedömer vara nödvändiga för att ta ställning till tvisten.

Förlikningsmannen skall överlämna sina slutsatser inom 15 dagar efter det att tvisten har hänskjutits till honom.

Dessa slutsatser är inte bindande vare sig för direktören eller för tjänstemannen.

Kostnaderna för förlikningen skall bestridas av institutet om direktören motsätter sig slutsatserna; de skall bestridas till 50 % av tjänstemannen om denne motsätter sig slutsatserna.

3. Överklagande i tvistemål

När den första överklagandemöjligheten (internt överklagande) har uttömts skall en tjänsteman ha rätt till överklagande i tvistemål inför institutets överklagandenämnd.

Denna nämnds sammansättning, funktion och förfaranden beskrivs i bilaga X.

4. Överklagandenämndens beslut

Överklagandenämndens beslut är verkställbara för båda parterna. De kan inte överklagas.

a) Nämnden kan upphäva eller bekräfta det överklagade beslutet.

b) Nämnden kan dessutom besluta att institutet skall ersätta de materiella förluster som tjänstemannen lidit sedan den dag då det upphävda beslutet trädde i kraft.

c) Nämnden kan också besluta att institutet, inom de gränser som nämnden fastställer, skall ersätta den överklagandes berättigade kostnader samt de hörda vittnenas kostnader för resa och logi. Dessa kostnader skall beräknas på grundval av bestämmelserna i artikel 18 och i bilaga VII till dessa tjänsteföreskrifter.

KAPITEL IX

PENSIONER

Samtliga regler och villkor som skall tillämpas på pensioner fastställs i institutet för säkerhetsstudiers "Allmänna pensionsföreskrifter" som överensstämmer med pensionssystemet för samordnade organisationer.

De allmänna pensionsföreskrifterna utgör en integrerad del av institutets tjänsteföreskrifter. Bestämmelserna i artiklarna 31-36 är endast en sammanfattning av de viktigaste bestämmelserna i pensionsföreskrifterna som är den enda giltiga texten.

Artikel 31

Avgångsvederlag

1. En tjänsteman som lämnar institutet innan han har tjänstgjort där i 10 år(7) skall ha rätt till avgångsvederlag (i enlighet med pensionsföreskrifterna).

2. Avgångsvederlaget består av följande två delar:

- En och en halv gång av den sista nettogrundlönen per tjänsteår (eller del av år).

- Återbetalning av det sammanlagda belopp som dragits av från tjänstemannens månadslön för pensionsavgifter, uppräknat med en årlig ränta på 4 %.

Artikel 32

Avgångspension

1. En tjänsteman som varit i aktiv tjänst vid institutet(8) mer än 10 år skall ha rätt till avgångspension. Tjänstemannen har rätt att göra sina rättigheter till pension gällande och få pensionen utbetald när han har fyllt 60. Har han inte uppnått denna ålder uppskjuts utbetalningen.

2. Pensionsbeloppet skall stå i proportion till antalet tjänsteår. Det skall utbetalas till tjänstemannen varje månad under hela hans livstid.

3. Om inget särskilt beslut fattas av direktören skall tjänstemannen automatiskt få pension vid 65 års ålder, om han har varit i aktiv tjänst mer än 10 år.

Artikel 33

Invalididetspension

1. Enligt bestämmelserna i artikel 6.4 i dessa föreskrifter skall en tjänsteman som bedöms lida av bestående invaliditet som helt hindrar honom från att utföra sådana arbetsuppgifter som motsvarar hans tjänst ha rätt till invaliditetspension.

2. Invaliditetspensionen skall vara lika stor som den avgångspension som tjänstemannen skulle haft rätt till vid den stadgeenliga åldern om han stannat kvar i tjänsten till dess, utan krav på att han skall ha tjänstgjort minst 10 år enligt artikel 32.1. Den skall utbetalas till tjänstemannen varje månad under hela hans livstid från och med den första dagen i den månad som följer efter den dag när invaliditeten erkändes officiellt.

Artikel 34

Efterlevandepension

1. Om en tjänsteman avlider medan han ännu är i aktiv tjänst skall tjänstemannens efterlevande make ha rätt till efterlevandepension.

2. Denna pension skall utbetalas varje månad till den efterlevande maken under hela dennes livstid från om med den första dagen i den månad som följer efter den dag när tjänstemannen i aktiv tjänst avled(9).

3. Rätten till efterlevandepension skall upphöra att gälla vid utgången av den månad under vilken pensionsmottagaren avlider eller inte längre uppfyller de grundläggande villkoren för att motta denna pension.

Artikel 35

Barnpensioner eller pensioner till andra underhållsberättigade

1. Om en tjänsteman avlider medan han ännu är i aktiv tjänst eller efter att ha fått rätt till invalididetspension eller omedelbar eller uppskjuten avgångspension skall de barn eller personer gentemot vilka han har underhållsskyldighet ha rätt till en pension på villkor som beskrivs i de allmänna pensionsföreskrifterna.

2. Med underhållsberättigade avses barn och personer som uppfyller villkoren i bilaga III i tjänsteföreskrifterna. Rättigheten gäller även barn födda senast 300 dagar efter dödsfallet.

3. Rätten till pension skall upphöra att gälla vid utgången av den månad under vilken det underhållsberättigade barnet eller den underhållsberättigade personen inte längre uppfyller villkoren för att få bidrag.

De avgångs- och invaliditetspensioner som avses i föregående artiklar kan överföras på den efterlevande maken enligt de villkor som anges i pensionsföreskrifterna.

Artikel 36

Tillfälliga pensioner

1. Om en tjänsteman som är i aktiv tjänst eller mottar avgångspension eller invaliditetspension försvinner under sådana förhållanden att det kan antas att han har avlidit, kan hans make eller de personer gentemot vilka han har underhållsskyldighet tillfälligt få efterlevandepension, änkepension eller barnpension, om han har varit försvunnen mer än ett år.

2. Bestämmelserna i föregående punkt skall tillämpas på de personer gentemot vilka en make som mottar en efterlevandepension har underhållsskyldighet om vederbörande har varit försvunnen mer än ett år.

3. De tillfälliga pensioner som avses i de två föregående punkterna skall omvandlas till definitiva pensioner när tjänstemannens - eller makens - bortgång officiellt fastställts, eller om han dödförklarats genom lagakraftvunnet avgörande.

AVDELNING III

BESTÄMMELSER FÖR TILLFÄLLIGT ANSTÄLLDA

Artikel 37

Tjänstebestämmelser

Med tillfälligt anställda avses extraanställda som i princip anställts för en kort tid. De är inte internationella tjänstemän och är helt underställda lagarna och bestämmelserna i värdstaten och den stat där de är medborgare.

1. Tillfälligt anställda är anställda som inte finns upptagna i någon bestämd budgetpost i institutets tjänsteförteckning.

2. För dessa anställda gäller bestämmelserna i avsnitt I och följande bestämmelser i avsnitt II:

- Kapitel I: Artikel 3.2 (Assistans och ersättning), 3.4 (Extern verksamhet), 3.5 (Kandidatur till ett offentligt eller politiskt uppdrag eller ett ämbete).

- Kapitel II: Artiklarna 5 (Åldersgräns för tjänstgöring) och 6 (Läkarundersökning).

- Kapitel III: Artikel 15 (Förskott på lönen).

- Kapitel IV: Artiklarna 17 (Flyttning) och 18 (Tjänsteresor).

- Kapitel V: Artiklarna 19 (Arbetstid) och 20 (Allmänna helgdagar och lediga dagar).

- Kapitel VII: Artikel 27 (Ersättningsskyldighet).

- Kapitel VIII: (Överklaganden) - med förbehåll för bestämmelserna i artikel 40.3.

Artikel 38

Anställningsavtal

Tillfälligt anställda skall anställas för en period på mellan en och sex månader. Anställningsavtalen kan förnyas på samma villkor. Institutet och den anställde kan säga upp dessa avtal med tio dagars uppsägningstid.

Artikel 39

Löner

1. Lönen för tillfälligt anställda skall fastställas genom avtal och bestå av en nettomånadslön utan alla ersättningar eller andra tillägg, oberoende av den berördes familjesituation och sociala situation.

2. Av denna lön skall göras avdrag för arbetstagarens socialavgifter, antingen för en privat, fullständig försäkring eller för en kompletterande försäkring, om den anställde redan har en sjukförsäkring.

3. Tillfälligt anställda skall inte omfattas av tjänstemännens pensionssystem och inget löneavdrag skall göras i detta syfte.

4. Tillfälligt anställda skall vid årets början få lika stor procentuell löneökning som styrelsen ger tjänstemännen.

Artikel 40

Särskilda bestämmelser

1. Utlägg i samband med att den anställde tillträder eller lämnar tjänsten när anställningsavtalet löper ut.

Tillfälligt anställda har inte rätt till ersättning för utlägg i samband med tillträde av tjänsten eller familjens flyttning.

2. Ledighet

Tillfälligt anställda har rätt till 1 1/2 dags ledighet per tjänstgöringsmånad.

3. Tvister

Interna tvister om tillfälligt anställdas rättigheter och löner skall lösas på det sätt som beskrivs i artiklarna 30 och 31 i dessa föreskrifter.

Alla andra tvister skall omfattas av värdstatens allmänna domstolars behörighet.

AVDELNING IV

BESTÄMMELSER SOM GÄLLER EXPERTER, STIPENDIATER OCH PRAKTIKANTER

Artikel 41

Tjänstebestämmelser och finansiella bestämmelser

1. Experter, stipendiater och praktikanter skall ha status som "besökare" vid institutet. De skall omfattas av bestämmelserna i avdelning I i dessa föreskrifter, som de skall sätta sig in i när de tillträder tjänsten.

2. Deras löner skall fastställas generellt när det börjar sin tjänstgöring vid institutet. Lönen skall utbetalas successivt i delar som skall bestämmas av direktören, beroende på resultatet av de undersökningar och det arbete för vilka dessa experter har efterfrågats eller antagits.

3. De utsedda experterna och stipendiaterna har rätt till ersättning för utgifter i samband med egna resor, men inte i samband med andra personers resor, när de anländer till institutet eller lämnar det. Undantagsvis, och om direktören så beslutar, kan en praktikant beviljas sådan ersättning.

(1) Antagna av rådet genom skriftligt förfarande enligt artikel 8 i rådets gemensamma åtgärd 2001/554/GUSP av den 20 juli 2001 (EGT L 200, 25.7.2001, s. 1).

(2) Jfr bilaga VII till dessa tjänsteföreskrifter.

(3) För närmare bestämmelser om rätt till och beräkning av ersättning för förlorad anställning hänvisas till bilaga I.

(4) Dvs. med undantag för förskola eller motsvarande.

(5) Dessa ersättningar skall motsvara kostnaderna och får inte utgöra ett lönetillägg.

(6) I detta fall skall direktören själv meddela disciplinåtgärden.

(7) Tidigare tjänsteår i en annan samordnad organisation skall beaktas i samband med denna rättighet, under förutsättning att tjänstemannen inte redan har erhållit ett sådant vederlag när han lämnade sin tidigare tjänst.

(8) Tidigare tjänstgöringsår i en annan samordnad organisation skall beaktas vid beräkningen av när denna rättighet skall börja gälla, om tjänstemannen anställdes av institutet senast 6 månader efter att ha lämnat sin tjänst i den andra organisationen.

(9) Eller från och med den dag när utbetalningen av den avlidne tjänstemannens lön upphör.

BILAGA I

ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ANSTÄLLNING

Referenser:

a) Artikel 7 i föreskrifterna

b) Bilaga V i 78:e rapporten från kommittén för samordning av regeringarnas budgetexperter - augusti 1972

1. Villkor för utbetalning av ersättning

Ersättning för förlorad anställning(1) kan utbetalas till en tjänsteman vars avtal har sagts upp om

a) budgetposten har dragits in,

b) tjänstens natur eller dess nivå har ändrats så att den tjänsteman som innehar tjänsten inte längre har de kvalifikationer som tjänsten kräver,

c) den medlemsstat i vilken tjänstemannen är medborgare avgår från styrelsen,

d) institutets säte flyttas mer än 100 km eller 60 miles från den plats där tjänstemannen anställdes och denne vägrar att flytta, under förutsättning att denna möjlighet inte förutses i hans avtal,

e) tjänstemannens säkerhetsintyg(2) har dragits in av andra än disciplinära skäl.

Ersättning skall inte utbetalas om

f) tjänstemannen har fått en anställning i samma lönegrad vid institutet,

g) tjänstemannen har fått ny anställning i en annan internationell organisation på samma ort,

h) tjänstemannen, som är tjänsteman i en medlemsstat, har kunnat återinträda och avlönas i sin nationella administration inom 30 dagar efter det att institutet sagt upp hans avtal,

i) tjänstemannens avtal har sagts upp till följd av ett disciplinärt förfarande.

2. Ersättning till tjänstemän som har tjänstgjort vid institutet mindre än 10 år(3)

Om deras gällande avtal ännu inte har löpt ut har dessa tjänstemän rätt till en ersättning på 50 % av sin nettomånadslön multiplicerad med antalet månader(4) som återstår till dess att avtalet löper ut, dock högst 5 månadslöner. Med nettolön avses grundlönen plus alla bidrag och andra ersättningar som utbetalas varje månad.

3. Ersättning till tjänstemän som har tjänstgjort vid institutet mer än 10 år(5)

Dessa tjänstemän har rätt till en ersättning på 100 % av nettomånadslönen, utlandstillägget borträknat, per tjänsteår vid institutet(6), dock högst 24 månadslöner. Ersättningsbeloppet får inte representera fler månader(7) än den berörde skulle ha arbetat för att uppnå den åldersgräns som fastställs i artikel 5 i dessa föreskrifter.

(1) Skiljer sig från avgångsvederlag, som bara är en utbetalning av pensionsrättigheter.

(2) Om tjänsten kräver godkänd säkerhetsprövning.

(3) Eller sammanlagt 10 års oavbruten tjänst vid institutet och en annan internationell organisation.

(4) Eller delar av månader, uttryckt i trettiondedelar.

(5) Eller sammanlagt 10 års oavbruten tjänst vid institutet och en annan internationell organisation.

(6) Eller delar av månader, uttryckt i trettiondedelar.

(7) Eller delar av månader, uttryckt i trettiondedelar.

BILAGA II

UTLANDSTILLÄGG

1. De tjänstemän som avses i artikel 10 i tjänsteföreskrifterna skall varje månad få utlandstillägg, vars belopp fastställs på följande sätt:

a) För tjänstemän som har rätt till hushållstillägg

- 18 % av referenslönen under de tio första tjänsteåren,

- 17 % av referenslönen under elfte tjänsteåret,

- 16 % av referenslönen under tolfte tjänsteåret,

- 15 % av referenslönen från och med fjortonde tjänsteåret.

b) För tjänstemän som inte har rätt till hushållstillägg

- 14 % av referenslönen under de tio första tjänsteåren,

- 13 % av referenslönen under elfte tjänsteåret,

- 12 % av referenslönen under tolfte tjänsteåret,

- 11 % av referenslönen från och med fjortonde tjänsteåret.

2. Den referenslön som skall beaktas är nettogrundlönen i första löneklassen i tjänstemannens lönegrad.

3. Minimibeloppet för utlandstillägget skall beräknas på grundval av första löneklassen i lönegrad B3.

BILAGA III

BEGREPPEN UNDERHÅLLSBERÄTTIGADE BARN OCH ANDRA UNDERHÅLLSBERÄTTIGADE

1. Underhållsberättigade barn

a) Ett barn som är fött inom äktenskapet, ett lagligen erkänt utomäktenskapligt eller ett adopterat barn skall anses som berättigat till underhåll från tjänstemannen om denne varaktigt ansvarar för försörjning och uppfostran och detta barn är varaktigt bosatt i samma hushåll som familjen, på den plats där tjänstemannen tjänstgör eller på den plats där den andra maken är bosatt.

b) Den berörda tjänstemannen skall till den administrativa avdelningen överlämna kopior av rättsliga handlingar som visar att han verkligen har materiell underhållsskyldighet gentemot barnet.

c) En tjänsteman skall inte anses ha underhållsskyldighet gentemot ett barn

- om det har fyllt 26 år,

- om det dessförinnan får lön, inkomst eller personligt arvode,

- om tjänstemannen eller den make som har vårdnaden får ett sådant bidrag enligt den nationella lagstiftningen i värdlandet eller det land som denne är medborgare i.

d) Den administrativa avdelningen har rätt att kräva och låta efterforska alla officiella eller legaliserade handlingar som den anser nödvändiga för att fastställa rättigheterna till motsvarande bidrag.

2. Underhållsberättigade

a) En person som inte definieras som barn enligt föregående punkt kan vara berättigad till underhåll från tjänstemannen om följande villkor är uppfyllda:

- Det rör sig om en släkting i uppstigande led eller på sidolinjen, antingen direkt eller genom giftermål.

- Denna person är varaktigt bosatt i samma hushåll som tjänstemannen eller dennes make eller tas regelbundet emot av hälsoskäl inom ramen för en särskild besöksstruktur.

- Denna person saknar tillräckliga egna medel för att kunna försörja sig.

b) Den berörda tjänstemannen skall till den administrativa avdelningen överlämna kopior av rättsliga handlingar som visar att han verkligen har materiell underhållsskyldighet gentemot denna person.

c) Den administrativa avdelningen har rätt att kräva och låta efterforska alla officiella eller legaliserade handlingar som den anser vara nödvändiga för att fastställa rättigheterna till motsvarande bidrag.

BILAGA IV

UNDERHÅLLSBERÄTTIGADE MED FUNKTIONSHINDER

1. Med funktionshindrade personer avses personer som lider av ett handikapp som medför medicinskt bestyrkt allvarlig och bestående arbetsoförmåga. Funktionshindret skall kräva specialistvård eller särskild tillsyn som är avgiftsbelagda, eller specialutbildning.

2. Beslutet att bevilja ersättning skall fattas av direktören. Denne skall inhämta ett yttrande från en kommitté som han skall upprätta i detta syfte och som skall omfatta minst en läkare. I direktörens beslut skall det fastställas hur länge ersättningen skall utbetalas, med förbehåll för omprövning.

3. Kriteriet för att bedöma funktionshinder som skall ge rätt till att omfattas av bestämmelserna i dessa föreskrifter är allvarlig och bestående påverkan på den fysiska eller mentala verksamheten.

Följande underhållsberättigade personer kan således betraktas som funktionshindrade:

- Personer med allvarliga och kroniska skador på det centrala eller perifera nervsystemet, oberoende av sjukdomsorsakerna: hjärnsjukdomar, muskelsjukdomar och förlamningar av perifer natur.

- Personer med allvarliga rörelsehinder.

- Personer med allvarliga skador på ett eller flera sinnesorgan.

- Personer som lider av en kronisk och invalidiserande mental sjukdom.

Ovanstående förteckning är inte uttömmande. Den är vägledande och får inte anses som en grund för bedömning av graden av funktionshinder eller arbetsoförmåga.

4. Bidraget skall vara lika stort som bidraget till underhållsberättigade barn och läggas till detta bidrag.

5. Om tjänstemannen eller hans familj får samma typ av ersättning enligt ett nationellt eller internationellt system skall ersättningen från institutet motsvara skillnaden mellan det belopp som fastställs i dessa föreskrifter och det belopp som utbetalas enligt det nationella eller internationella systemet.

BILAGA V

BOSTADSBIDRAG

1. Bostadsbidraget skall vara lika med en andel av skillnaden mellan den faktiska hyra som tjänstemannen betalar, med avdrag för alla avgifter som avses i artikel 11.5 a, och ett schablonbelopp som motsvarar

a) 15 % av nettogrundlönen för tjänstemän i lönegraderna C och B, t.o.m. lönegrad B4,

b) 20 % av nettogrundlönen för tjänstemän i lönegraderna B5 och B6,

c) 22 % av nettogrundlönen för tjänstemän i lönegraderna A1 och L1.

2. Denna andel skall motsvara

a) 50 % för ogifta tjänstemän och gifta tjänstemän som inte har underhållsskyldighet,

b) 55 % för tjänstemän med underhållsskyldighet gentemot en person,

c) 60 % för tjänstemän med underhållsskyldighet gentemot två eller fler personer.

3. Bidraget skall vara maximerat till

a) 10 % av den berördes nettogrundlön för tjänstemän i lönegraderna C-B4,

b) 15 % av nettogrundlönen för tjänstemän i lönegraderna B5, B6, A1 och L1.

Med nettogrundlön avses den faktiska grundlönen enligt den årliga tariff som godkänns av styrelsen, med undantag av alla andra positiva eller negativa komponenter som ingår i lönen.

BILAGA VI

RESE- OCH FLYTTKOSTNADER

AVSNITT I - Kostnader för tjänstemannens och familjens resor mellan bostadsorten och arbetsorten

1. Tjänstemän vars bostadsort ligger mer än 100 km eller 60 miles från arbetsorten skall på de villkor som fastställs i artikel 22 i dessa föreskrifter ha rätt till ersättning för de faktiska resekostnaderna

a) när de tillträder tjänsten, för resa från bostadsorten till arbetsorten,

b) när de förflyttas från den arbetsort där de anställdes till en annan arbetsort, som ligger mer än 100 km eller 60 miles därifrån,

c) när de lämnar tjänsten

- antingen för resa från arbetsorten till den ort där de var bosatta när de tillträdde tjänsten,

- eller för resa från arbetsorten till en annan bostadsort än den som anges ovan, om de utgifter som skall ersättas inte blir högre.

2. Ansökan om ersättning för de resekostnader som avses i föregående punkt skall avslås helt eller delvis i följande fall:

a) Om rättigheten inte utnyttjades när tjänstemannen tillträdde tjänsten.

b) Om hela eller en del av dessa utgifter betalas av en regering eller annan myndighet.

c) När tjänstemannen lämnar tjänsten, om resan inte har gjorts inom 3 månader från och med att han lämnade tjänsten, eller om ansökan om ersättning inte har ställts till administrationen inom 30 dagar efter flyttningen.

d) När tjänstemannen lämnar tjänsten, om han avgår utan att ha tjänstgjort vid institutet 12 månader.

3. Tjänstemän som uppfyller villkoren i de två föregående punkterna och som får hushållstillägg har dessutom rätt till

a) ersättning för faktiska resekostnader för make och underhållsberättigade barn om dessa har förenats med tjänstemannen på arbetsorten,

b) ersättning för faktiska resekostnader för make och underhållsberättigade barn vid förflyttning från en arbetsort till en annan som ligger mer än 100 km eller 60 miles därifrån, och om förflyttningen gäller på obestämd tid och varar längre än 2 månader,

c) ersättning för faktiska resekostnader för make och underhållsberättigade barn när tjänstemannen lämnar tjänsten, med den reservationen att begäran om ersättning kan avslås om den anställde avgår utan att ha tjänstgjort 12 månader vid institutet.

4. Makar och underhållsberättigade barn(1) skall likställas med tjänstemän i samma lönegrad som den berörde.

AVSNITT II - Tjänstemännens flyttning

1. Tjänstemän vars bostadsort ligger mer än 100 km eller 60 miles från arbetsorten har rätt till ersättning för de faktiska kostnaderna för flyttning av personligt bohag i följande fall:

a) När de tillträder tjänsten.

b) När de förflyttas på obestämd tid, som dock överskrider 2 månader, från arbetsorten till en annan arbetsort som ligger mer än 100 km eller 60 miles därifrån.

c) När de lämnar tjänsten, med den reservationen att begäran om ersättning kan avslås om tjänstemannen avgår utan att ha tjänstgjort 12 månader vid institutet.

2. Ersättning för utgifter för transport av personligt bohag, inklusive packning(2), skall ges inom följande gränser:

a) Tjänstemän med hushållsbidrag:

>Plats för tabell>

plus 750 kg eller 5 m3 per barn som bor tillsammans med tjänstemannen.

b) Tjänstemän som inte får hushållsbidrag:

>Plats för tabell>

För att få komma i åtnjutande av bestämmelserna i detta avsnitt skall tjänstemannen till förvaltnings- och personalchefen för förhandsgodkännande överlämna minst två kostnadsförslag från olika företag när det gäller de planerade transportkostnaderna samt en inventarieförteckning över sitt personliga bohag(3). Ersättningen skall endast ges inom ramen för rättigheten och på grundval av det lägsta kostnadsförslaget.

3. Tjänstemannen kan endast göra anspråk på den ersättning som avses i detta avsnitt om utgifterna i fråga inte ersätts av regeringen eller en annan myndighet.

(1) Eller andra underhållsberättigade enligt bestämmelserna i bilaga IV.

(2) Det skall inte betalas någon ersättning för försäkring av bohaget.

(3) De båda kostnadsförslagen skall gälla samma vikt (eller volym) och samma avstånd.

BILAGA VII

KOSTNADER I SAMBAND MED TJÄNSTERESA

En tjänsteman som reser å tjänstens vägnar och har ett tjänstereseförordnande har rätt till fullständig ersättning av resekostnaderna samt till ett dagtraktamente som motsvarar kostnaderna för vistelse på annan ort än arbetsorten i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 i tjänsteföreskrifterna.

AVSNITT I - Transportmedel

Tjänsteresor skall företas med de billigaste transportmedlen, dock med förbehåll för undantagsbestämmelserna i detta avsnitt(1).

Flyg och tåg skall betraktas som gängse transportmedel. Direktören får dock ge en tjänsteman på tjänsteresa tillstånd att använda sitt eget fordon eller ett tjänstefordon, särskilt om en läkare intygar att tjänstemannen av hälsoskäl inte kan resa med flyg och det visar sig att det inte finns tågförbindelser eller att en tågresa skulle bli för lång eller för dyr.

Om en tjänsteman på tjänsteresa efter vederbörligt tillstånd föredrar att använda ett annat transportmedel än det billigaste skall följande regler tillämpas:

- Endast kostnaderna för det billigaste transportmedlet skall ersättas.

- Tjänstemannen skall erhålla dagtraktamente endast för den period resan hade varat om han utnyttjat det billigaste transportmedlet.

- Om detta val leder till att tjänsteresan förlängs med flera dagar skall dessa dras av från den årliga ledigheten.

1. Flygresor

Samtliga tjänstemän skall, om de inte fått särskilt tillstånd av direktören, resa i ekonomiklass eller likvärdig klass.

2. Tågresor

a) Tjänstemän i lönegraderna A och L skall resa i första klass.

b) Tjänstemän i lönegraderna B och C skall resa i andra klass.

c) Resor som nödvändiggör mer än 6 timmars resa på natten berättigar till ersättning för liggvagnstillägg, men inte för sovvagnstillägg. Om en tjänsteman reser i sovvagn skall han få ersättning på grundval av priserna för liggvagn i första eller andra klass, beroende på lönegrad.

d) Direktören kan ge vissa tjänstemän tillstånd att resa i sällskap med anställda i en högre lönegrad i syfte att underlätta genomförandet av det officiella uppdraget; i detta fall ersätts resekostnaderna för alla tjänstemän enligt den högsta prisskalan.

3. Bilresor - Användande av privatfordon

a) En tjänsteman kan, om det är i organets intresse, få tillstånd att använda en egen bil. I detta fall har han rätt till kilometerersättning beräknad på grundval av den normala kortaste vägsträckan. Denna ersättning skall beräknas på grundval av de satser som gäller i det land där institutet är etablerat, oberoende av vilka länder tjänsteresan gäller; de satser som gäller kommer att anges i ett administrativt direktiv(2).

b) Om den berörda tjänstemannen har fått tillstånd att transportera andra tjänstemän från institutet skall han beviljas en kompletterande kilometerersättning (lika med 10 % av kilometerersättningen) per transporterad passagerare(3); om utnyttjandet av en resväg medför särskilda avgifter (t.ex. vägavgift, transport av bilen med lastfartyg eller färja) skall dessa utgifter ersättas mot uppvisande av kvitto, dock med undantag för varje typ av flygtransport.

c) En tjänsteman som använder egen bil skall på förhand styrka att han har tecknat en försäkring för skadeståndsansvar gentemot tredje part i händelse av en olycka, i synnerhet när det gäller passagerarna.

d) Vid en eventuell olycka betalar institutet ingen ersättning för de materiella skadorna.

AVSNITT II - Dagtraktamenten för tjänstemän på tjänsteresa

1. Tjänstemän på tjänsteresa har rätt till ett dagtraktamente enligt satser som årligen skall fastställas av styrelsen. Dagtraktamentets belopp för tjänsteresor till länder som är medlemmar i de samordnade organen skall uttryckas i lokal valuta.

Direktören kan dock bevilja

a) att det fastställs särskilda satser för länder där levnadskostnaderna är högre eller lägre än de normala satserna,

b) att det betalas ett högre dagtraktamente än vad en tjänsteman normalt skulle ha rätt till om detta underlättar utförandet av det officiella uppdraget,

c) utbetalning av ersättning vid sjukledighet under tjänsteresan, utom om tjänsteresan gäller den ort där tjänstemannen har sitt hem.

2. Dagtraktamentet skall beräknas på följande sätt:

a) En tjänsteman har rätt till lika många dagtraktamenten som det ingår tjugofyratimmarsperioder i tjänsteresan(4).

b) För en period på mindre än 4 timmar skall inget dagtraktamente utbetalas.

c) Om tjänsteresan varar i 4 timmar eller mera, men kortare tid än 8 timmar skall de berörda tjänstemännen erhålla en fjärdedel av dagtraktamentet; detsamma gäller för varje period på 4 timmar eller mera men mindre än 8 timmar utöver de fullständiga tjugofyratimmarsperioderna.

d) Om tjänsteresan varar i 8 timmar eller mera och inte omfattar hotellövernattning skall de berörda tjänstemännen erhålla halva dagtraktamentet; det samma gäller för varje period på 8 timmar eller mera men mindre än 24 timmar utöver de fullständiga tjugofyratimmarsperioderna.

e) Om tjänsteresan med nödvändighet omfattar en hotellövernattning kan tjänstemannen få hela dagtraktamentet.

f) När dagtraktamentet beräknas skall tiden för transport till den centrala järnvägsstationen eller till flygplatsen beaktas genom att resans faktiska längd utökas med följande schablontider:

- 2 timmar för tågresor.

- 3 timmar för flygresor.

3. Minskade dagtraktamenten.

Dagtraktamentet skall minskas i följande fall:

a) Om resan omfattar måltiderna eller övernattningen, med 15 % för varje huvudmåltid och med 50 % för den övernattning som ingår i resekostnaderna.

b) För själva restiden, med tre tiondelar för tjänstemän som reser med nattbåt, i hytt eller med liggplats, med järnväg eller med flyg.

c) Med tre tiondelar om en tjänsteman skickas på tjänsteresa till sin officiella hemort och hans familj fortfarande är bosatt där.

d) Med tre fjärdedelar om övernattningarna på ort och ställe bekostas av ett annat organ än institutet.

4. Tillägg till dagtraktamentet

Dagtraktamentet anses täcka samtliga utgifter för en tjänsteman på tjänsteresa med undantag för nedanstående utgifter, som kan bli föremål för en tilläggsersättning:

a) De belopp som utbetalas för viseringar och andra utgifter av denna typ som en tjänsteresa medför.

b) Kostnaderna för transport av bagage vars vikt överskrider den tillåtna, på uttryckligt tillstånd av direktören.

c) Utgifter för telegram och fjärrsamtal å tjänstens vägnar.

d) Tjänstemannens mottagningskostnader enligt villkor som skall fastställas av direktören.

e) Kostnader för taxi, om tillstånd på förhand getts av direktören och mot uppvisande av verifikation.

Om under vissa förhållanden kostnaderna för övernattning uppgår till mer än 60 % av dagtraktamentet kan institutet bevilja ersättning av en del av eller hela skillnaden mot uppvisande av verifikation, under förutsättning att det kan fastställas att dessa ytterligare utgifter var oundvikliga. Det belopp som ersätts får inte vara högre än 30 % av dagtraktamentet.

(1) Direktören kan besluta att dessa bestämmelser även skall tillämpas på tillfälligt anställda.

(2) Det totalbelopp som utbetalas får inte vara högre än det belopp som institutet i annat fall hade fått betala.

(3) I detta fall skall de tjänstemän som reser som passagerare inte få någon ersättning för resekostnaderna.

(4) Dessa perioder bör beräknas från och med datum och klockslag för avresan från institutet eller hemmet till och med datum och klockslag för återkomsten till institutet eller hemmet. Om tjänstemannen är ledig före tjänsteresans början skall datum och klockslag då arbetet inleds gälla; om tjänstemannen är ledig efter tjänsteresan skall datum och klockslag då arbetet avslutas gälla.

BILAGA VIII

SJUKLEDIGHET, MODERSKAPSLEDIGHET OCH ANDRA TYPER AV SÄRSKILD LEDIGHET

1. Frånvaro och ledighet på grund av sjukdom

a) Om en tjänsteman är frånvarande i mer en tre dagar på grund av sjukdom eller olycksfall, skall han uppvisa ett läkarintyg inom tre dagar efter det att han upphört att arbeta.

b) Frånvaro på grund av sjukdom i upp till tre dagar utan uppvisande av läkarintyg kan, om de sammanlagda perioderna överskrider nio arbetsdagar under ett kalenderår, ge upphov till motsvarande minskning av den årliga ledighet till vilken den berörda personen har rätt eller, om han redan tagit ut den ledighet han har rätt till, motsvarande löneavdrag.

c) En tjänsteman som är frånvarande på grund av sjukdom eller olycksfall har rätt till sjukledighet med full lön och alla tillägg i högst tretton på varandra följande veckor, mot uppvisande av läkarintyg. De skall ersätta EU för de sjukbidrag de under denna period erhållit i enlighet med lagstiftningen om social trygghet i värdlandet.

d) En sammanhängande frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall som varar i över tretton på varandra följande veckor får av direktören betraktas som ett giltigt skäl för uppsägning.

e) Kort men ofta återkommande frånvaro på grund av sjukdom får av direktören betraktas som ett giltigt skäl för uppsägning.

f) Institutets direktör kan när som helst kräva att den berörda personen genomgår läkarundersökning.

2. Smittsamma sjukdomar, vaccination och olycksfall

a) En tjänsteman som ådrar sig en smittsam sjukdom skall utebli från sin arbetsplats och skall omedelbart meddela förvaltnings- och personalchefen sin sjukdom. Om en smittsam sjukdom uppstår i en anställds familj eller hos honom närstående personer skall han omedelbart underrätta förvaltnings- och personalchefen och underkasta sig de förebyggande hygieniska åtgärder denne anbefaller honom. En anställd som kommit i kontakt med en person som lider av en smittsam sjukdom och därför är tvungen att utebli från arbetet har rätt till hela sin löneersättning; hans frånvaro skall varken dras av från sjukledigheten eller från den årliga ledigheten.

b) Tjänstemännen skall undergå de förebyggande vaccinationer eller inokulationer som bedöms nödvändiga.

c) Varje olycksfall en tjänsteman drabbas av, hur godartat de än kan förefalla när det inträffar, skall snarast av den berörda personen anmälas för förvaltnings- och personalchefen, med namn och adress på eventuella vittnen.

3. Särskild ledighet och moderskapsledighet

a) Särskild ledighet med full lön eller en del av lönen för högst tio arbetsdagar per år eller ledighet utan lön, också för högst tio arbetsdagar per år, kan beviljas av institutets direktör på grund av exceptionella eller tvingande personliga omständigheter.

b) En tjänsteman skall vid sitt giftermål beviljas en särskild ledighet på fem arbetsdagar med full lön. Samma ledighet skall beviljas en tjänsteman om dennes make eller en anförvants i uppstigande eller nedstigande led avlider.

c) Moderskapsledighet med full lön, som inte skall dras av från sjukledigheten eller den årliga ledigheten. skall beviljas tjänstemän mot uppvisande av behörigt läkarintyg. Denna moderskapsledighet skall vara sexton veckor och börja sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten; om nedkomsten äger rum senare än beräknat skall ledigheten förlängas tills det gått tio veckor efter nedkomsten.

De berörda tjänstemännen skall ersätta EU den del av moderskapsbidraget som de under samma period har rätt till enligt det franska socialförsäkringssystemet.

BILAGA IX

DISCIPLINNÄMNDERNAS SAMMANSÄTTNING OCH UPPGIFTER

1. Disciplinnämndens sammansättning

Disciplinnämnden skall ha följande sammansättning:

a) Som ordförande en tjänsteman av lönegrad A eller L, som skall utses av direktören och som inte får vara förvaltnings- och personalchefen eller den berörda personens närmaste överordnade.

b) En tjänsteman som skall utses av direktören.

c) En tjänsteman av samma lönegrad som den berörda personen, vilken skall utses av denne.

d) Förvaltnings- och personalchefen, i egenskap av juridisk rådgivare utan rösträtt.

2. Uppgifter

a) Disciplinnämnden skall ta del av alla handlingar som behövs för att behandla det fall som hänskjutits till den. Den skall höra den berörda personen om denne begär det. Den berörda personen kan då biträdas eller företrädas av en tjänsteman från institutet. Disciplinnämnden skall också höra varje person den anser det ändamålsenligt att kalla till förhör.

b) Disciplinnämndens möten skall inte vara offentliga. Nämndens ledamöter har tystnadsplikt beträffande alla upplysningar de får under utredningen samt beträffande överläggningarna.

c) Disciplinnämnden skall avge sitt motiverade yttrande till direktören. Detta yttrande skall gälla lämpligheten av en disciplinåtgärd samt åtgärdens nivå.

BILAGA X

ÖVERKLAGANDENÄMND

A. Behörighet

Överklagandenämnden är behörig att avgöra tvister som kan uppstår genom överträdelser av dessa tjänsteföreskrifter eller av de avtal som föreskrivs i artikel 7. I detta syfte skall den få kännedom om överklaganden från tjänstemän eller före detta tjänstemän eller rättsinnehavarna mot ett beslut av direktören.

B. Sammansättning och stadgar

a) Överklagandenämnden skall bestå av en ordförande och två ledamöter. De får ersättas av suppleanter. Ordföranden eller en av ledamöterna samt dennes suppleant skall ha juridisk utbildning.

b) Ordföranden, dennes suppleant, ledamöterna och deras suppleanter skall utses av styrelsen för en tvåårsperiod och skall inte höra till institutets personal. Om någon av de utsedda personerna inte längre kan delta i nämndens arbete skall en annan person utses för den återstående mandatperioden.

c) Överklagandenämnden skall bestå av ordföranden eller dennes suppleant samt två ordinarie ledamöter eller suppleanter för att kunna sammanträda med giltig verkan.

d) Nämndens ledamöter skall vara helt oavhängiga när de utför sitt uppdrag.

e) Ordförandens, ledamöternas och suppleanternas ersättning skall fastställas av styrelsen.

f) Överklagandenämnden skall anta sina tjänsteföreskrifter, dock med förbehåll för bestämmelserna i denna avdelning.

C. Nämndens sekretariat

a) Överklagandenämndens sekreterare skall utses av direktören bland institutets personal.

b) Nämndens sekreterare skall fungera som justitiesekreterare och är underkastad endast nämndens auktoritet.

D. Överklaganden

a) De överklaganden som lämnas till nämnden kan tas upp till prövning endast om den klagande tidigare har vänt sig till direktören med ett internt överklagande men inte fått gensvar.

b) Den klagande har tjugo dagar på sig räknat från delgivningen av det beslut som går honom emot eller från den tidpunkt då förlikningsmannens slutsatser avvisades för att lämna in en skriftlig framställning om att överklagandenämnden skall återkalla eller ändra det beslutet. Denna framställning skall adresseras till institutets förvaltnings- och personalchef, som skall bekräfta mottagandet och inleda förfarandet för att sammankalla överklagandenämnden till ett möte.

c) Ett överklagande skall lämnas in till överklagandenämndens sekretariat inom två månader från delgivningen av det beslut som överklagas. I undantagsfall, särskilt när det gäller pensioner, kan överklagandenämnden dock behandla överklaganden som lämnats in inom ett år räknat från delgivningen av det beslut som överklagas.

d) Överklagandet skall vara skriftligt och innehålla samtliga skäl den berörda personen åberopar samt åtföljas av verifikationer.

e) Ett överklagande skall inte upphäva verkställigheten av ett beslut.

E. Handläggningen av överklaganden

a) Överklaganden skall omedelbart meddelas direktören, som skall avge sina kommenterar skriftligt. En kopia av dessa kommentarer skall överlämnas till nämndens sekreterare inom en månad efter det att överklagandet inlämnades samt till den klagande, som har tjugo dagar på sig att ge ett skriftligt svar; en kopia av detta svar skall av nämndens sekreterare omedelbart överlämnas till direktören.

b) Överklaganden samt de inlagor och verifikationer som lämnats in, direktörens kommentarer och i förekommande fall den berörda personens svar skall meddelas nämndens ledamöter av sekretariatet inom tre månader från det att överklagandet lämnats in och minst två veckor före det möte där de skall behandlas.

F. Sammankallande av nämnden

Överklagandenämnden skall sammanträda efter kallelse av ordföranden. I princip skall den behandla de överklaganden den mottar inom fyra månader efter det att de lämnats in.

G. Förfarandet inför nämnden

a) Överklagandenämndens möten skall inte vara offentliga [utom om nämnden beslutar något annat]. Nämndens överläggningar skall vara hemliga.

b) Direktören eller dennes företrädare samt den klagande skall närvara vid överläggningarna och kan muntligt framföra alla sina argument på grundval av de skäl som åberopas i deras inlagor.

c) Överklagandenämnden skall kunna ta del av alla handlingar den anser sig behöva för handläggningen av de överklaganden den mottagit. Alla handlingar som lämnas till nämnden skall även lämnas till direktören och till den klagande.

d) Överklagandenämnden skall höra parterna samt alla de vittnen vars vittnesmål den anser relevanta för överläggningarna. En anställd som kallas att vittna är skyldig att infinna sig inför nämnden och får inte vägra att lämna de upplysningar som begärs.

e) Alla personer som närvarar vid nämndens möten är skyldiga att iaktta absolut tystnad beträffande de fakta som de får kännedom om vid överläggningarna samt beträffande de åsikter som kommit till uttryck där.

H. Överklagandenämndens slutgiltiga beslut och avgörande

a) I undantagsfall kan nämnden interimistiskt besluta att verkställigheten av den åtgärd som överklagas skall upphävas tills det slutgiltiga beslut som avses ovan har fattats.

b) Nämndens beslut skall fattas med majoritet. De skall vara skriftliga och motiveras. De kan inte överklagas och blir verkställbara för båda parterna en hel dag efter delgivningen.

c) Om ett beslut är behäftat med ett formellt fel kan dock besvär om rättelse inlämnas. Ett sådant besvär skall lämnas in inom sex månader efter det att felet konstaterats.