32004D0168

Kommissionens beslut

av den 15 oktober 2003

om det stöd som Portugal planerar att genomföra till förmån för Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA

[delgivet med nr K(2003) 3376]

(Endast den portugisiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2004/168/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar(1) ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) Genom skrivelse nr 0521 av den 21 februari 2002 från Portugals ständiga representation, registrerad av kommissionen den 27 februari 2002, anmälde Portugal till kommissionen sitt förslag till stöd till förmån för Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA. Genom skrivelse nr 1167 av den 22 april 2002 från Portugals ständiga representation, registrerad av kommissionen den 25 april 2002, lämnade de portugisiska myndigheterna ytterligare upplysningar till kommissionen.

(2) Genom skrivelse nr SG(2002) D/230500 av den 4 juli 2002 underrättade kommissionen Portugal om sitt beslut att beträffande detta stöd inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i fördraget.

(3) Genom skrivelser nr 2183 av den 24 juli 2002, nr 2278 av den 6 augusti 2002 och nr 2163 av den 7 juli 2003 från Portugals ständiga representation (registrerade den 29 juli 2002, den 12 augusti 2002 respektive den 10 juli 2003) framförde de portugisiska myndigheterna sina synpunkter inom ramen för ovannämnda förfarande.

(4) Kommissionens beslut om att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning den 22 oktober 2002(2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga inom en månad från offentliggörandet.

(5) Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

II. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

Investeringen och syftet

(6) Den anmälda åtgärden innebär att stöd beviljas Vila Galé - Cintra Internacional - Investimentos Turísticos, SA (nedan kallat "Vila Galé Cintra"). Dessa medel kommer att användas för att täcka en del av företagets kostnader för förvärv och renovering av en ej färdigställd byggnad i delstaten Ceará (Brasilien). Denna byggnad förvärvades den 29 september 2000 och byggdes om till ett femstjärnigt hotell, som invigdes i oktober 2001 och nu är i full drift.

(7) Den aktuella åtgärden består av en enskild ansökan som gäller två stödordningar. Den ena ordningen, med registreringsnummer N 667/1999(3), avser perioden 2000-2006 och syftar till att främja moderna och konkurrenskraftiga företagsstrategier. Den anmälda enskilda ansökan ingår i en av de särskilda investeringskategorierna i denna stödordning, nämligen investeringar som sammanhänger med ekonomiska aktörers internationaliseringsansträngningar. Den andra stödordningen, med registreringsnummer N 96/1999(4), har till syfte att stödja internationaliseringsprojekt som genomförs av portugisiska företag inom ramen för skatteförmånssystemet.

Stödmottagare

(8) Stödmottagaren uppfyller inte i tillräcklig utsträckning kravet på oberoende för att kunna anses som ett litet eller medelstort företag(5). Vila Galé Cintra ägs till mer än 25 % av två företag som inte uppfyller definitionen på små och medelstora företag.

(9) Dessa två företag är dock förhållandevis små aktörer. Deras årliga balansomslutning (1999 års värde) uppgår till 36 respektive 51 miljoner euro. Deras årliga omsättning uppgår till 6 respektive 31 miljoner euro. De tre aktieägarna i Vila Galé Brazil har 3,9 %, 3,0 % respektive 3,6 % av den portugisiska marknaden inom sina respektive branscher (Cintra - byggnads- och anläggningsarbeten, Vila Galé - turism och FCS - riskkapital inom turistsektorn).

Stödåtgärd

(10) De stödinstrument som skall användas i samband med detta projekt är ett ej återbetalningspliktigt bidrag (som de portugisiska myndigheterna avser att bevilja med stöd av förordningen om stöd av mindre betydelse(6)) samt ett mjukt lån enligt stödordning N 667/1999 (medfinansierat med gemenskapsmedel från ERUF) och en skattelättnad enligt stödordning N 96/1999.

(11) Några statistiska uppgifter om åtgärden:

a) Stödberättigande investering: 13869076 euro.

b) Stödberättigande kostnader: förvärv av byggnad (3691104 euro), extern infrastruktur (448918 euro), byggnadstekniska arbeten (5726200 euro), utrustning (3653695 euro), undersökningar och projekt (349158 euro).

c) Mjukt lån: lånets nominella belopp är 3467269 euro. Detta belopp motsvarar ett stödbelopp, uttryckt i NBE, på 538218 euro och en stödandel netto på 3,88 %(7).

d) Skattelättnad: Skattelättnaden gäller ett beräknat stödbelopp som, uttryckt i NBE, uppgår till 373166 euro(8), vilket motsvarar en stödandel netto på 2,69 %.

e) Totalt stödbelopp: Det totala stödbeloppet från det mjuka lånet och skattelättnaden, uttryckt i NBE, uppgår till 911384 euro.

f) Total stödandel netto: 6,57 %.

III. FÖRFARANDET ENLIGT ARTIKEL 88.2

Skälen till att förfarandet inleddes

(12) Det fanns två skäl till att förfarandet inleddes. När beslutet fattades ansåg kommissionen att de portugisiska myndigheterna inte hade kunnat bevisa att det krävdes statligt stöd för att minska eller uppväga de potentiella politiska eller ekonomiska riskerna i Brasilien. Dessutom hyste kommissionen tvivel om huruvida stödet var nödvändigt för den planerade investeringen. Det var följaktligen ovisst huruvida stödet skulle underlätta viss näringsverksamhet och därmed omfattas av ett undantag enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget.

Kommentarer från de portugisiska myndigheterna

(13) De portugisiska myndigheterna framförde sina synpunkter genom skrivelser av den 24 juli och den 6 augusti 2002. I huvudsak ifrågasatte de kommissionens två argument för att inleda förfarandet, dvs. dess tvivel på att den brasilianska marknaden skulle präglas av så stora risker och så stor osäkerhet att detta skulle kunna motivera att statligt stöd beviljades och dess tvivel på att nödvändighetskriteriet var uppfyllt.

(14) När det gäller förekomsten av betydande risker och osäkerhet på den brasilianska marknaden informerade de portugisiska myndigheterna kommissionen om att det företag som tillhör Grupo Cintra (en av aktieägarna i Vila Valé Cintra), och som deltar i det granskade investeringsprojektet, inte har någon anknytning till Grupo Cintra som bedriver verksamhet inom ölnäringen i Brasilien och som det hänvisades till i beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet. Detta investeringsprojekt utgör därför de berörda företagens första erfarenheter av internationalisering. Det faktum att Portugal dessutom är en av de större utländska investerarna i Brasilien utesluter inte i sig de stora risker och den stora osäkerhet som faktiskt präglar den brasilianska marknaden. Detta hänger samman med realens mycket starka växelkursfluktuationer och den instabila situationen på de brasilianska kapitalmarknaderna som är en följd av den senaste ekonomiska och finansiella krisen i Argentina. Det föreslagna statliga stödet är följaktligen avsett att kompensera dessa risker och osäkerhetsfaktorer genom riskdelning, hävstångseffekt och minskade finansiella kostnader i samband med investeringsprojektet. De portugisiska myndigheterna drog slutsatsen att investeringar i Brasilien görs av aktörer som är villiga att ta de ökade risker som är förbundna med investeringarna oavsett rådande marknadsvillkor.

(15) Vad beträffar uppfyllandet av nödvändighetskriteriet hävdade de portugisiska myndigheterna att det faktum att stödmottagaren redan hade avslutat investeringen och invigt hotellet innan beslut om att bevilja stödet hade fattats inte utesluter stödets stimulanseffekt. Ansökan om offentligt stöd gjordes faktiskt i juli 2000, innan kostnaderna för investeringen hade uppstått. Det faktum att investeringen genomfördes utan statligt stöd visar att stödmottagaren var beredd att för första gången prova på internationalisering trots de ytterligare risker som var förknippade med projektet och de förväntningar som företaget eventuellt hyste om det offentliga stöd som det ansökt om skulle beviljas. De portugisiska myndigheterna anser att stödmottagaren inte skall missgynnas av att bedömningen av ansökan tog längre tid än genomförandet av investeringen.

Synpunkter från berörda parter

(16) Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

IV. BEDÖMNING AV STÖDÅTGÄRDEN

Förekomst av statligt stöd

(17) Enligt den anmälda åtgärden skulle ett portugisiskt företag beviljas medel för att investera i turistsektorn i Brasilien inom ramen för företagets internationaliseringsstrategi. Stödet skulle rent allmänt stärka stödmottagarens finansiella och strategiska ställning. Det är uppenbart att det påverkar handeln inom gemenskapen om ett företag som är verksamt inom EES får en starkare finansiell och strategisk ställning. Detta är den åsikt som kom till uttryck i EG-domstolens dom i mål 142/87 - Tubemeuse(9). Det kan inte uteslutas att stödet skulle ge stödmottagaren en fördel i förhållande till konkurrenter som är verksamma inom EU och som redan har gjort investeringar eller skulle vara intresserade av att investera i Brasilien utan att få stöd till utländska direktinvesteringar. Åtgärden finansieras med statliga medel. Kommissionen anser därför att åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och därmed utgör statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördraget.

Eventuellt undantag

(18) Eftersom, för det första, den föreslagna stödåtgärden omfattar gemenskapsmedel från ERUF som kommer att användas till medfinansiering av en investering som görs utanför Europeiska unionen, har kommissionen bedömt denna möjlighet mot bakgrund av kommissionens förordning (EG) nr 1685/2000 av den 28 juli 2000 om närmare bestämmelser för genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1260/1999 avseende stödberättigande utgifter i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna(10).

(19) Eftersom, för det andra, det inte finns några gemenskapsriktlinjer eller någon gemenskapsram för statligt stöd inom turistsektorn, har kommissionen grundat sin bedömning av stödet direkt på artikel 87.3 c i fördraget enligt vilken undantag kan beviljas för stöd som underlättar utvecklingen av vissa näringsverksamheter utan att det påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

(20) Kommissionen måste därför göra en bedömning av huruvida stödet kommer att bidra till utvecklingen av turismen eller andra näringsverksamheter i EU utan att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna i negativ riktning. Den måste också göra en bedömning av huruvida stödet kommer att ha en stimulanseffekt för den stödmottagare som gör investeringen.

Möjligheterna att bevilja gemenskapsmedel enligt ERUF till en investering som görs utanför Europeiska unionen

(21) I artikel 160 i EG-fördraget står att "Europeiska regionala utvecklingsfondens syfte är att bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i gemenskapen". Dessutom definieras i artikel 3 i förordning (EG) nr 1260/1999 de geografiska områden som är stödberättigade enligt huvudmålen, vilket bara gäller gemenskapsregioner.

(22) I ovannämnda förordning (EG) nr 1685/2000 fastställs kriterierna för vilka utgifter som berättigar till gemenskapsmedel från ERUF på grundval av var insatserna sker(11). Det sägs här att beträffande möjligheten för godkännande av insatser som sker utanför det område som stödformen hänför sig till "(...) skall kommissionen från fall till fall i förväg godkänna att insatserna medfinansieras efter en begäran som överlämnats av medlemsstaten, särskilt med beaktande av hur nära den aktuella regionen insatsen genomförs, hur stora fördelar regionen förväntas dra av den, samt utgifternas andel i förhållande till de totala utgifterna för åtgärden och för stödformen"(12).

(23) Eftersom investeringen sker i ett geografiskt område som ligger på ett betydligt avstånd från stödområdet anser kommissionen att ovannämnda krav inte är uppfyllt.

(24) Kommissionen anser därför att den anmälda investeringen inte är berättigad till finansiellt stöd från gemenskapen enligt ERUF. I återstoden av detta beslut antas att det totala stödbelopp som anges i skäl 11 e helt och hållet kommer att täckas av nationella medel.

Stödets effekt på handeln mellan medlemsstaterna

(25) Stödbeloppet är förhållandevis lågt. Det uppgår till en nettobidragsekvivalent på 911384 euro vilket motsvarar en stödandel netto på 6,57 % av den stödberättigande investeringen. Ett begränsat stödbelopp som täcker en mindre del av den stödberättigande investeringen kommer förmodligen inte att nämnvärt påverka handeln mellan medlemsstaterna.

(26) Stödmottagaren är en liten aktör på marknaden. Dess aktieägare överskrider endast marginellt de trösklar som gäller för att betraktas som små eller medelstora företag. Deras marknadsandelar i Portugal utgör mindre än 4 % på respektive marknader och deras motsvarande marknadsandelar i EU är följaktligen försumbara. Ett enskilt stöd till ett företag med en liten marknadsandel medför sannolikt mindre risk för negativa externaliteter än ett stöd till ett företag med en stor marknadsandel. Med hänsyn till stödmottagarens låga marknadsandel skulle ett lågt stödbelopp inte påverka konkurrenternas ställning.

(27) Turismen och hotellmarknaden står för runt 3,5 % av Brasiliens BNP och det finns cirka 10000 hotell i Brasilien av vilka uppskattningsvis 5-7 % ägs av utländska företag(13). För närvarande är de största europeiska investerarna i Brasilien den franska gruppen Accor (108 hotell) och den spanska gruppen Sol Melia (23 hotell)(14). Eftersom det anmälda projektet var Vila Galés första investering i Brasilien är dess marknadsandel på den brasilianska marknaden till följd av investeringen obetydlig i jämförelse med ovannämnda europeiska företag. Det är rimligt att dra slutsatsen att uppförandet av ett nytt femstjärnigt hotell i Brasilien inte påtagligt kommer att öka det lokala utbudet eller påtagligt inverka på de redan etablerade europeiska företagens relativa ställning på marknaden eller på deras förmåga att locka turister.

(28) Lyxsegmentet av den brasilianska hotellmarknaden utgör en relativt stor andel. Enligt ABIH Nacional, den brasilianska hotellnäringens intresseorganisation, avser omkring 53 % av det totala antalet registrerade hotellbäddar sedan 1964 fyr-och femstjärniga hotell. Utmärkande för marknaden är det mycket stora antalet aktörer (flertalet icke-europeiska) och att ingen av dem innehar någon betydande marknadsandel. Hotellnäringen i Brasilien kan följaktligen karaktäriseras som en konkurrensutsatt marknad med mycket låg koncentrationsgrad. Ett stöd som beviljas ett företag på en sådan marknad medför sannolikt mindre risk för snedvridning av konkurrensen än ett stöd som ges till ett företag på en i hög grad koncentrerad marknad, eftersom det är mer sannolikt att fördelarna överförs på konsumenterna än att stödmottagaren behåller dem.

(29) Stödmottagaren befinner sig i en relativt ogynnsam ställning i jämförelse med de viktigaste konkurrenterna inom EU. Konkurrenterna har en mycket större marknadsandel på den brasilianska marknaden, är internationellt kända och har varit etablerade på marknaden i flera år. Deras storlek ger dem en bättre förhandlingsposition gentemot internationella aktörer inom turistsektorn, vilket leder till högre beläggning och högre intäkter, vilket i sin tur minskar kostnadernas relativa betydelse i samband med den kommersiella verksamheten.

(30) Den aktuella investeringen kräver att man uppnår betydande lokalt innehåll i Brasilien och innebär inte någon utlokalisering av verksamhet från Portugal till Brasilien. Därför förväntas inte stödet ha någon negativ inverkan vare sig på den ekonomiska verksamheten eller på sysselsättningen i Portugal.

(31) Av de orsaker som anges i skälen 25-30 anser kommissionen att stödet sannolikt inte kommer att ha någon betydande direkt inverkan på handeln mellan medlemsstaterna. I detta sammanhang noterar kommissionen för övrigt att det inte har inkommit några synpunkter från berörda parter.

Stödets bidrag till utveckling av turistsektorn i Portugal

(32) Turismen är en av de viktigaste näringsgrenarna i Portugals ekonomi. För närvarande står turismen för cirka 8 % av BNP och sysselsätter direkt och indirekt runt 500000 personer. Det är därför ett av de högst prioriterade områdena i Portugal när det gäller att främja sammanhållningen. Denna sammanhållningseffekt har vid flera tillfällen erkänts av EU-institutionerna. I rådets resolution av den 21 maj 2002 om den europeiska turismens framtid(15) konstateras följande: "Turismen (...) bidrar stort till uppfyllandet av målen i Lissabon- och Cardiffprocessen och uppnåendet av en verklig inre marknad för tjänster. Den leder till hög sysselsättning och välfärd, hållbar tillväxt, högre livskvalitet och europeisk integration och även till social och ekonomisk sammanhållning genom ett betydande bidrag till konvergensmålen." I samma resolution framhålls att "det, eftersom turistsektorn i Europa i huvudsak består av små och medelstora företag, är väsentligt att inom ramen för EU ge turistindustrin bättre tillgång till instrument som hjälper företagen att förbättra sina ekonomiska resultat och utveckla sin konkurrenskraft (...)". Turistsektorn präglas av starka vertikala och horisontella kontakter med andra sektorer inom ekonomin. Att turismen utvecklas leder följaktligen till att ekonomin som helhet går framåt.

(33) Stödet leder till att ett portugisiskt turistföretags ställning stärks på lång sikt och att det kan bredda och diversifiera sitt utbud av produkter och därigenom förbättra sina affärsmöjligheter.

(34) Sannolikt kommer stödmottagarens stärkta finansiella läge att leda till fördelar huvudsakligen för Portugals turistsektor av följande anledningar:

a) Stödmottagarens moderbolag bedriver huvuddelen av sin verksamhet i Portugal där det för närvarande äger 14 hotell över hela landet. Detta är bolagets första internationella erfarenhet. Dess investeringsstrategi är huvudsakligen koncentrerad till Portugal där det etablerade tre nya hotell 2002 och håller på att uppföra två nya enheter. Det förefaller därför troligt att projektet, om det blir en framgång, kommer att ge företaget ökad investeringskapacitet på den portugisiska turistmarknaden.

b) Turistsektorn i Portugal domineras av små och medelstora företag som tillsammans står för 95 % av marknaden. På grund av att deras ekonomiska dimension och omsättning är av begränsad omfattning har portugisiska turistföretag mycket begränsade internationella erfarenheter och tenderar att koncentrera sin verksamhet till Portugal. Det är rimligt att anta att projektet i fråga kommer att få en demonstrationseffekt bland andra aktörer på den portugisiska turistmarknaden när det gäller lönsamheten och hållbarheten för utländska investeringsprojekt.

c) Fastän investeringen hade mycket begränsad effekt när det gäller att skapa direkta arbetstillfällen i Portugal gynnade genomförandet av projektet de portugisiska företag som stod för samordningen, övervakade genomförandet och levererade materiel och utrustning.

d) Det brasilianska dotterföretaget betalar det portugisiska moderbolaget en avgift för de administrativa tjänster som det levererar och ökar på så sätt dess omsättning och påverkar statens skatteintäkter på ett positivt sätt.

e) De positiva kassaflöden som genereras av det brasilianska företaget kommer enligt de portugisiska myndigheterna att överföras till Portugal, i första hand för att betala tillbaka det lån som Vila Galé Cintra tog för att finansiera en del av uppförandet och renoveringen av hotellet. När denna skuld är fullständigt betald kan intäkterna från Brasilien komma att återinvesteras i Portugal i enlighet med företagets strategi.

(35) Av de orsaker som anges i skälen 32-34 kan stödet anses ha en positiv effekt på turistsektorn i Portugal och en positiv sammanhållningseffekt.

Stödets stimulanseffekt

(36) Detta fall utgör stödmottagarens första erfarenhet av internationalisering. Dess aktieägare har inte heller någon erfarenhet av investeringar inom turistsektorn utomlands. Som nämnts ovan är de företag som deltar i investeringen små aktörer på sina respektive marknader. Kostnaden för investeringen motsvarar 12 % av deras sammanlagda årliga balansomslutning (1999 års värden). Projektet innebär därför en betydande risk för de berörda företagens ekonomiska situation.

(37) Potentiella investerare kan i vissa avseenden ställas inför betydande svårigheter på den brasilianska marknaden. För det första fluktuerar växelkursen för den nationella valutan mycket starkt. För det andra har den senaste ekonomiska och finansiella krisen i Argentina lett till instabilitet på de brasilianska kapitalmarknaderna. För det tredje finns det en del byråkratiska problem, främst i samband med överföring av finansiella medel till Brasilien, som kontrolleras av centralbanken.

(38) Trots att stödmottagaren inte är ett litet eller medelstort företag enligt gemenskapens definition, står det inför jämförbara svårigheter vid genomförandet av denna typ av investeringar på grund av sin brist på erfarenhet av internationalisering, sin begränsade marknadsandel, investeringens betydande omfattning i förhållande till företagets finansiella ställning och de specifika problemen i landet som gör det svårt att komma in på marknaden.

(39) De portugisiska myndigheterna har uppgett att ansökan om offentligt stöd gjordes innan investeringen påbörjades även om investeringen därefter genomfördes utan stöd. De stödordningar med stöd av vilka den individuella stödansökan lämnades in (N 667/1999 och N 96/1999) innehåller en klausul där det krävs att en stödansökan skall lämnas in innan projekten inleds. Detta krav överensstämmer med punkt 4.2 i Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål(16) och är uppfyllt i den aktuella ansökan. Det faktum att stödmottagaren hade ansökt om offentligt ekonomiskt bidrag innan investeringen påbörjades utgör belägg för att den erforderliga stimulanseffekten föreligger.

(40) Av de orsaker som anges i skälen 36-39, och eftersom investeringen innebär ett relativt litet företags första erfarenhet av internationalisering på en osäker utländsk marknad (Brasilien), kan stödet anses ha en stimulanseffekt eftersom det kommer att kompensera stödmottagaren för de ytterligare finansiella risker som är förknippade med att investera på en okänd och riskfylld marknad.

V. SLUTSATSER

(41) Kommissionen har därför dragit slutsatsen att stödet till utländska direktinvesteringar till förmån för Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA bidrar till utvecklingen av vissa näringsverksamheter i den mening som avses i artikel 87.3 c i fördraget utan att det påverkar handeln mellan medlemsstaterna i negativ riktning och följaktligen är förenligt med den gemensamma marknaden under förutsättning att det inte medfinansieras med gemenskapsmedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

(42) Portugal kan därför tillåtas bevilja stöd till Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA i form av ett mjukt lån och skattelättnader, under förutsättning att inga gemenskapsmedel används.

(43) Kommissionen har inte för avsikt att använda detta beslut för att fastställa sin framtida politik i fråga om utländska direktinvesteringar. Kommissionen anser generellt att investeringsstöd till stora företag för utländska direktinvesteringar inte är förenligt med den gemensamma marknaden såvida det inte kan bevisas att projektet kommer att bidra till utvecklingen av viss näringsverksamhet utan att påverka handeln inom gemenskapen i negativ riktning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Portugals förslag om att bevilja stöd i form av ett mjukt lån och skattelättnader till Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA för utländska direktinvesteringar i Brasilien är enligt artikel 87.1 i fördraget förenligt med den gemensamma marknaden och enligt artikel 61.1 i EES-avtalet förenligt med det avtalet på de villkor som föreskrivs i artikel 2.

Artikel 2

Det mjuka lån och de skattelättnader som beviljas Vila Galé - Cintra Internacional, Investimentos Turísticos, SA skall uteslutande finansieras med nationella medel. Åtgärderna får inte medfinansieras med gemenskapsmedel från Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Artikel 3

Portugal skall inom två månader från delgivningen av detta beslut underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits för att följa beslutet.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Portugal.

Utfärdat i Bryssel den 15 oktober 2003.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 253, 22.10.2002, s. 5.

(2) Se fotnot 1.

(3) Godkänd av kommissionen den 26 juli 2000 (EGT C 266, 16.9.2000, s. 7).

(4) Godkänd av kommissionen den 8 september 1999 (EGT C 375, 24.12.1999, s. 5).

(5) I artikel 1.3 i bilagan till kommissionens rekommendation av den 3 april 1996 om definitionen på små och medelstora företag (EGT L 107, 30.4.1996, s. 4) står följande: "Med ett oberoende företag avses ett företag, i vilket ett enskilt företag eller flera företag gemensamt, som inte uppfyller definitionen på små och medelstora företag efter det lilla företaget, beroende på vad som är relevant, inte innehar 25 % eller mer av kapitalet eller rösträtten."

(6) Kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 (EGT L 10, 13.1.2001, s. 30).

(7) Vid beräkningen har följande uppgifter använts:

1) Lånets löptid: 6 år.

2) Amorteringsfri period: 2 år.

3) Ränta som betalas för lånet: 0 %.

4) Gällande referensräntesats för Portugal vid tidpunkten för investeringen: 6,33 %.

5) Aktuell bolagsskattesats i Portugal: 35,2 %.

(8) Detta är nettostödet i skattelättnaden enligt de portugisiska myndigheternas beräkningar.

(9) Rec. 1990, s. I-959, punkt 35.

(10) EGT L 193, 29.7.2000, s. 39.

(11) Regel 12 i bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000.

(12) Regel 12 punkt 3 i bilagan till förordning (EG) nr 1685/2000.

(13) Källa: ABIH Nacional - den brasilianska hotellnäringens intresseorganisation "Statistiska uppgifter om den nationella hotellnäringen", 22 februari 2001.

(14) Se fotnot 13.

(15) EGT C 135, 6.6.2002, s. 1.

(16) EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.