—

Enligt uppgiftsöversynen efter rådets beslut 2004 om förekomsten av ett alltför stort överskott, låg underskottet i den offentliga sektorns finanser kvar under 3 % av BNP under åren 2003–2005. Efter en ökning till 3,6 % av BNP under 2006 minskade det till 2,2 % av BNP under 2007, vilket innebär att det låg under referensvärdet för underskottet, som är 3 % av BNP. Detta ska jämföras med ett mål på 2,9 % av BNP som fastställdes i uppdateringen av konvergensprogrammet i december 2006.

—

Den finanspolitiska konsolideringen har skett mot bakgrund av en kraftig tillväxt i BNP, sysselsättning och inkomster, vilket har gjort att utgiftskvoten har sjunkit snabbare än inkomstkvoten. Nedgången i utgifternas andel av BNP berodde också på återhållsamhet med utgifter och utgiftsreformer som till exempel väsentliga begränsningar i de sociala förmånerna. Konjunkturuppgången och tillväxtökningen till följd av strukturreformerna utnyttjades dock inte fullt ut till att konsolidera de offentliga finanserna. Därför uppskattas det strukturella underskottet (dvs. det konjunkturrensade saldot netto frånräknat engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder) ha försämrats från ungefär 1,5 % av BNP 2003 till omkring 3 % av BNP 2006, innan det återigen förbättrades till omkring 2,5 % av BNP 2007. En del av den strukturella försämringen kan hänföras till införandet av den andra fonderade pensionspelaren 2005, emedan överföringarna till denna pelare uppskattas ha ökat från 0,8 % av BNP 2005 till 1,2 % och 1,3 % av BNP 2006 respektive 2007. Vidare ledde höjningarna av skatten på cigaretter, som föregicks av en omfattande lagring av cigaretter i olika delar av distributionskedjan, till kraftiga förändringar av skatteintäktsmönstret, vilket gav extra skatteintäkter under 2003, 2005 och 2007 följt av motsvarande intäktsminskningar under de påföljande åren.

—

Enligt kommissionens vårprognos från 2008 kommer det nominella underskottet att fortsätta att minska till 2,0 % av BNP under 2008, framför allt på grund av de fortsatt starka tillväxtutsikterna och vissa inkomstförstärkande åtgärder som en breddad grundskattesats för bolagsskatten och inkomstskatten och ett höjt maximitak för sociala avgifter. Detta ligger i linje med det officiella underskottsmålet på 2,0 % av BNP som fastställdes i februari 2008. Enligt vårprognosen kommer underskottet att öka under 2009, till 2,3 % av BNP om inga politiska förändringar sker. Detta innebär att underskottet på ett trovärdigt och varaktigt sätt har tagits ner till en nivå under referensvärdet 3 % av BNP.

—

Det strukturella saldot beräknas emellertid att försämras med omkring procentenhet av BNP under 2008 och, med antagande om oförändrad politik, med omkring procentenhet under 2009. Detta måste ses mot bakgrund av behovet av framsteg för att nå målet på medellång sikt för de offentliga finanserna, som för Slovakien innebär ett strukturellt underskott på knappt 1 % av BNP.

—

Den offentliga skulden ligger fortfarande gott och väl under referensvärdet på 60 % av BNP. Den minskade från 42,4 % av BNP 2003 till 29,4 % 2007. Enligt vårprognosen 2008 väntas skuldkvoten förbli huvudsakligen stabil under prognosperioden (vid oförändrad politik).