18.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 217/7

(1)

Genom en skrivelse som registrerades hos kommissionen den 24 november 2014 ansökte Italien om bemyndigande att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna 206 och 226 i direktiv 2006/112/EG när det gäller betalning av mervärdesskatt och faktureringsarrangemang.

(2)

Kommissionen informerade de övriga medlemsstaterna om Italiens ansökan genom en skrivelse av den 16 mars 2015. Genom en skrivelse av den 17 mars 2015 underrättade kommissionen Italien om att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna handlägga ärendet.

(3)

Italien har upptäckt omfattande skatteundandragande när det gäller leveranser av varor och tjänster till offentliga myndigheter. När det gäller dessa leveranser betalas mervärdesskatt av myndigheten till leverantören, som i princip är betalningsskyldig för mervärdesskatten till skattemyndigheterna. Italien har dock upptäckt att ett stort antal leverantörer ägnar sig åt skatteundandragande genom att inte betala in mervärdesskatten till skattemyndigheterna.

(4)

Italien har ansökt om den avvikande åtgärden för att undvika att mervärdesskatt på leveranser till offentliga myndigheter betalas till leverantören och kräver i stället att mervärdesskatten ska betalas till ett separat och spärrat konto. Denna avvikande åtgärd bör säkerställa att möjligheten att ägna sig åt den formen av skatteundandragande försvinner utan att det påverkar det mervärdesskattebelopp som ska betalas. Det är därför nödvändigt att för dessa leveranser avvika från artikel 206 i direktiv 2006/112/EG. Det är dessutom nödvändigt att avvika från artikel 226 i direktiv 2006/112/EG för att möjliggöra en särskild anmärkning på fakturan som säger att mervärdesskatt ska betalas in på det särskilda kontot.

(5)

Till följd av åtgärden kan beskattningsbara personer, som är leverantörer till offentliga myndigheter, bli tvungna att oftare begära återbetalning av mervärdesskatt från skattemyndigheterna. Italien har meddelat att de vidtagit de nödvändiga rättsliga och administrativa åtgärderna för att påskynda återbetalningsförfarandet för att kunna garantera att avdragsrätten för de berörda skattskyldiga personerna respekteras fullt ut. Italien bör därför vara skyldigt att senast 18 månader efter det att den avvikande åtgärden trädde i kraft i Italien lämna en rapport till kommissionen om den övergripande situationen, särskilt den genomsnittliga tid som behövs för återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer. Under 2014 införde Italien ett krav på elektronisk fakturering av varor och tjänster till offentliga myndigheter. Detta bör möjliggöra en tillfredsställande framtida kontroll av den berörda sektorn då en lämplig kontrollstrategi kommer att ha utvecklats och börjat användas på grundval av tillgängliga elektroniska uppgifter. När systemet väl börjar användas helt och hållet, bör det inte finnas ytterligare behov av att avvika från direktiv 2006/112/EG. Därför har Italien försäkrat att landet inte kommer att ansöka om förlängning av bemyndigande att tillämpa den avvikande åtgärden.

(6)

Den avvikande åtgärden står därför i proportion till de eftersträvade målen, eftersom den är tidsbegränsad och begränsad till en sektor där avsevärda problem förekommer när det gäller skatteundandragande. Den avvikande åtgärden leder dessutom inte till någon risk för att skatteundandragandet skulle flyttas över till andra sektorer eller andra medlemsstater.

(7)

För att säkerställa att målen för åtgärden uppnås och att dess tillämpning inte ger upphov till rättsosäkerhet gällande beskattningsperioden, är det lämpligt att detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2015.

(8)

Avvikelsen kommer inte att ge upphov till någon negativ inverkan på den totala skatteuppbörden i sista konsumtionsledet eller på unionens egna medel som härrör från mervärdesskatt.