27.2.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 56/12

(1)

Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) införde en provisorisk utjämningstull på import av viss regnbåge med ursprung i Turkiet genom genomförandeförordning (EU) nr 1195/2014 (2) (nedan kallad förordningen om provisorisk tull).

(2)

Till följd av ett klagomål som ingetts den 3 januari 2014 av Dansk Akvakultur (nedan kallad klaganden) såsom företrädare för producenter som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av viss regnbåge inledde kommissionen undersökningen genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) (3). Såsom nämns i skäl 1 i förordningen om provisorisk tull offentliggjordes en rättelse till tillkännagivandet om inledande i Europeiska unionens officiella tidning den 4 september 2014 (nedan kallad rättelsen) (4).

(3)

Såsom anges i skäl 23 i förordningen om provisorisk tull omfattade undersökningen av subventionering och skada perioden 1 januari 2013–31 december 2013 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för fastställandet av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(4)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att införa en provisorisk utjämningstull hade meddelats (nedan kallat det preliminära meddelandet av uppgifter), lämnade flera berörda parter skriftliga synpunkter på de preliminära resultaten. De parter som begärde det gavs tillfälle att bli hörda.

(5)

Den egeiska exportörssammanslutningen (Aegean Exporters' Association, AEA) begärde att bli hörd av förhörsombudet för handel (nedan kallad förhörsombudet). Hearingen ägde rum den 26 november 2014. Man diskuterade där huruvida produktdefinitionen hade förändrats genom rättelsen, införandet av rökt regnbåge i produktdefinitionen och beräkningen av representativitet. Ett andra möte med förhörsombudet ägde rum den 8 januari 2015. Utöver de frågor som diskuterats vid hearingen den 26 november 2014 diskuterade man då även den metod som använts för skadeanalysen och det föreslagna tillvägagångssättet i fråga om åtaganden.

(6)

De muntliga och skriftliga synpunkter som lämnats av de berörda parterna togs under övervägande och där så var lämpligt ändrades de preliminära undersökningsresultaten.

(7)

Kommissionen informerade alla parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att införa en slutgiltig utjämningstull på import av regnbåge med ursprung i Turkiet och att slutgiltigt ta ut de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska tullen (nedan kallat det slutliga meddelandet av uppgifter). Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutgiltiga meddelandet av uppgifter.

(8)

Synpunkterna från de berörda parterna övervägdes och togs i beaktande där så var lämpligt.

(9)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hänvisade den egeiska exportörssammanslutningen till rättelsen som nämns i skäl 2 och hävdade att kommissionen utvidgat definitionen av produkten genom denna rättelse. På grund av den påstådda utvidgningen kunde det inte uteslutas att vissa turkiska exportörer inte hade hört av sig vid inledandet och inte fyllt i stickprovsformuläret. Urvalet av exporterande producenter skulle därför inte längre vara representativt. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part denna synpunkt, men underbyggde eller förklarade detta inte närmare.

(10)

Arton grupper av exporterande producenter i Turkiet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i stickprovet. Dessa företags sammanlagda redovisade exportvolym till unionen under 2013 utgjorde hela exporten från Turkiet till unionen, såsom anges i skäl 14 i förordningen om provisorisk tull. Såsom anges i skäl 15 i förordningen om provisorisk tull valde kommissionen i enlighet med artikel 27.1 i grundförordningen ut ett stickprov bestående av fyra grupper av exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen. Urvalet motsvarar 64 % av exporten av den berörda produkten till unionen. Urvalet är därmed representativt och partens påstående i detta hänseende avvisades.

(11)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande stickprovsförfarandet fastställs skälen 9–17 i förordningen om provisorisk tull.

(12)

Elva företag eller grupper av företag begärde enskild undersökning enligt artikel 27.3 i grundförordningen.

(13)

Kommissionen avslog dessa ansökningar eftersom antalet exporterande producenter är så stort att en individuell undersökning skulle bli orimligt betungande och innebära att undersökningen inte skulle kunna avslutas i god tid.

(14)

Såsom anges i skäl 24 i förordningen om provisorisk tull är den berörda produkten regnbåge (Oncorhynchus mykiss):

med ursprung i Turkiet, som för närvarande omfattas av KN-numren ex 0301 91 90, ex 0302 11 80, ex 0303 14 90, ex 0304 42 90, ex 0304 82 90 och ex 0305 43 00 (nedan kallad den berörda produkten).

(15)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, och som redan nämnts i skäl 9, hävdade en berörd part att kommissionen hade utvidgat den produktdefinition som är föremål för undersökningen genom rättelsen, vilket påstods ha bekräftats i artikel 1.1 i förordningen om provisorisk tull. Denna part hävdade att en sådan utvidgning av produktdefinitionen var rättsstridigt. Man hävdade vidare att berörda parter borde ha hörts om den påstådda utvidgningen av produktdefinitionen. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part denna synpunkt, men underbyggde eller förklarade detta inte närmare.

(16)

Såsom nämns i skäl 25 i förordningen om provisorisk tull var rättelsen rent redaktionell och påverkade inte produktdefinitionen. Produktdefinitionen omfattade således från början regnbåge i portionsstorlek i alla olika presentationer. Vid undersökningen visade det sig att beskrivningen av de olika presentationerna inom produktdefinitionen var tvetydig och att det förekom vissa skillnader mellan olika språkversioner som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, vilket krävde ett förtydligande. En bokstavlig tolkning av produktdefinitionen skulle t.ex. ha inneburit att levande fisk skulle vara rensad. Det framgick dock att alla berörda parter som ombetts fylla i frågeformuläret hade rapporterat alla produkttyper trots skrivfelet och därför drog man slutsatsen att det fanns en samsyn om att alla typer ingick i produktdefinitionen från början av det nuvarande förfarandet. De berörda parterna underrättades omedelbart efter offentliggörandet av rättelsen med e-post, men ingen av dem lämnade några synpunkter eller hävdade att deras rätt till försvar hade åsidosatts. Vid undersökningen hade dessutom alla presentationer som producerats enligt produktdefinitionen rapporterats till kommissionen av de exporterande producenterna. Partens begäran i detta hänseende avvisades därför.

(17)

Två berörda parter upprepade att rökt regnbåge borde undantas från produktdefinitionen. De ifrågasatte kommissionens slutsats i skäl 29 i förordningen om provisorisk tull att de olika presentationer – ”levande, kyld, frysta eller rökt” – som omfattades av definitionen av den berörda produkten hade samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och hänvisade återigen till två tidigare antidumpningsundersökningar beträffande andra fiskprodukter (stor regnbåge och lax) som genomförts 2004 (5) och 2005 (6) där rökta produkter inte omfattades av produktdefinitionen. Parterna lade fram information om effekterna av den rökningsprocess som skulle ändra de tidigare nämnda egenskaperna. De upprepade dessutom att kostnadsstrukturen för rökta filéer och övriga presentationer i väsentlig utsträckning skulle skilja sig åt och att produktionsprocessen för rökta filéer omfattade betydande kostnader för rökningen.

(18)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade den egeiska exportörssammanslutningen att kommissionen inte hade klargjort vilka grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som befanns vara desamma hos rökt och icke-rökt regnbåge. Exportörssammanslutningen hävdade vidare att den hade lämnat uppgifter som visar att rökt regnbåge t.ex. skulle ha en annan kemisk struktur, andra sensoriska egenskaper och annat näringsvärde än icke-rökt regnbåge.

(19)

Trots effekterna av rökningen ansåg kommissionen att de viktigaste grundläggande egenskaperna som anges i skäl 29 i förordningen om provisorisk tull fortfarande är likadana och inte motiverar att rökta produkter utelämnas från produktdefinitionen. I motsats till vad som hävdades av den egeiska exportörssammanslutningen behåller produkten, dvs. regnbåge i olika presentationer avsedda som livsmedel, sina egenskaper och sina grundläggande kemiska och näringsmässiga kvaliteter även när den är rökt. Uppgifterna om effekterna av rökningen som parterna lagt fram bevisar inte att de ovannämnda grundläggande egenskaperna skulle förändras i grunden vid rökning. Frågan diskuterades också vid de hearingar med förhörsombudet som avses i skäl 5. Alla kategorier av den berörda produkten, inklusive rökt regnbåge, omfattas vidare av kapitel 3 i Kombinerade nomenklaturen (7) och är tydligt åtskiljda från fiskberedningar som omfattas av kapitel 16 i denna nomenklatur. Vad gäller olika kostnadsstrukturer underbyggde de berörda parterna inte sitt påstående närmare. Såsom redan nämns i skäl 30 i förordningen om provisorisk tull visade undersökningen att kostnadsstrukturen för rökta filéer och andra presentationer i allt väsentligt var densamma. Den största kostnadsposten, uppgående till över 50 % av den totala kostnaden för varje presentation, var odlingskostnaden, som i huvudsak utgjordes av foder (fiskmjöl och fiskolja) tillsammans med energikostnaden och kostnaden för ägg eller ungfisk. Beräkningen av prisunderskridandet har i alla händelser gjorts, såsom förklaras i skälen 112 och 113 i förordningen om provisorisk tull, genom att jämföra priser per produkttyp. Såsom redan angetts i skäl 31 i förordningen om provisorisk tull kunde det vid undersökningen inte konstateras eller specifikt slås fast att rökta produkter borde undantas från produktdefinitionen. Kraven i detta hänseende avvisades därför.

(20)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade den egeiska exportörssammanslutningen och Turkiets myndigheter att det skulle strida mot tidigare praxis att låta rökt regnbåge ingå i produktdefinitionen i undersökningen, och att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning har förklarat varför man skulle avvika från tidigare praxis.

(21)

Såsom redan angetts i skäl 31 i förordningen om provisorisk tull kunde det vid undersökningen inte konstateras eller specifikt slås fast att rökta produkter borde undantas från produktdefinitionen. Eftersom de rökta produkterna inte ingick i klagomålen i samband med dessa tidigare undersökningar hade kommissionen inte undersökt om de kunde ha omfattats av undersökningarna i det hypotetiska fallet att de skulle ha ingått i klagomålet. Påståendet att den nuvarande undersökningen avviker från tidigare praxis är därmed felaktigt och avvisades därför.

(22)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats beträffande den berörda produkten eller den likadana produkten fastställs skälen 24–32 i förordningen om provisorisk tull.

(23)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om statligt stöd till investeringar i vattenbrukssektorn fastställs skälen 38–49 i förordningen om provisorisk tull.

(24)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte en exporterande producent i urvalet och Turkiets myndigheter att kommissionens metod för beräkning av det genomsnittliga indirekta subventionsbeloppet bara beaktar den regnbågsproduktion som får direktstöd. De begärde att kommissionen skulle använda siffrorna för hela regnbågsproduktionen i inlandsvatten, i enlighet med de uppgifter som den turkiska statistikbyrån (8) offentliggjort i september 2014. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade båda parter sin begäran. Kommissionen anser att de tillhandahållna uppgifterna om den totala regnbågsproduktionen inlandsvatten i Turkiet under undersökningsperioden är tillförlitliga, trots att de lämnades in efter kontrollbesöken, och godtog därför denna begäran.

(25)

Det genomsnittliga indirekta beräknade subventionsbeloppet avseende två exporterande producenters köp från icke-närstående leverantörer ändrades från 0,60 turkiska lira till 0,51 turkiska lira/kg beräknat enligt följande på grundval av fiskekvivalenter:

Detta belopp dividerades sedan med den totala regnbågsproduktionen i inlandsvatten för de exporterande producenterna i urvalet (Özpekler, Kilic, GMS) enligt de turkiska myndigheternas uppgifter i svaret på frågeformuläret.

(26)

Det genomsnittliga subventionsbeloppet per kg beräknat på grundval av fiskekvivalenter för de exporterande producenterna i urvalet var baserat på det direkta subventionsbelopp som erhållits för odlingen och det genomsnittliga subventionsbelopp som beviljats av Turkiets myndigheter, dvs. 0,51 turkiska lira/kg beräknat på grundval av fiskekvivalenter för köp från icke-närstående leverantörer, i förekommande fall. Den totala förmånen uttrycktes sedan som andel av cif-värdet.

(27)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter föreslog en exporterande producent en något modifierad beräkningsmetod beträffande subventionsbeloppet för råvara som köpts från en annan exporterande producent i urvalet. Kommissionen godtog detta förslag och uppdaterade tabellen i skäl 33 i enlighet med detta.

(28)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter och sedan det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade två exporterande producenter i urvalet att kommissionen hade utjämnat den direkta subvention som betalats ut till dem, men inte den faktiska förmånen. De mottagna beloppen skulle emellertid utgöra skattepliktig inkomst. Den tillämpliga bolagsskattesatsen på 20 % i Turkiet borde därför dras av från den totala direkta subvention som mottagits. Artikel 7. 1 a i grundförordningen skulle innebära att ”[a]nsökningsavgifter eller andra kostnader som är nödvändiga för att bli berättigad till eller erhålla subventioner” borde dras av från förmånsbeloppet. De exporterande producenterna ansåg att betalningen av den tillämpliga bolagsskatten är en förutsättning för att de ska få de medel som betalats ut till dem och därför bör betraktas som ”andra kostnader” som är nödvändiga för att bli berättigad till eller erhålla subventionen.

(29)

Kommissionen avvisade detta krav. Det finns ingen rättslig grund i grundförordningen som skulle stödja den föreslagna metoden. Skatter kan inte betraktas som kostnader enligt artikel 7.1 a i grundförordningen. Betalningen av bolagsskatten är en skyldighet enligt turkisk skattelagstiftning som gäller alla företag, oavsett om de får subventioner eller inte. Till skillnad från vad de exporterande producenterna anser är betalningen av bolagsskatten inte en förutsättning för att få medel, utan snarare den faktiska odlingen av den berörda produkten.

(30)

Efter det preliminära meddelandet och sedan det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade två exporterande producenter i urvalet att betydande finansiella kostnader uppstår under tiden medan man väntar på att subventionerna utbetalas. De förväntar sig därför att kommissionen gör en nedjustering av det mottagna förmånsbeloppet för att beakta dessa finansieringskostnader. I detta avseende hänvisar de exporterande producenterna i urvalet till skäl 42 i förordningen om provisorisk tull, där kommissionen fann en fördel på grundval av befrielse från mervärdesskatt för köpta maskiner och kvantifierade denna fördel som ”den ränta som skulle betalas till en affärsbank för perioden innan mervärdesskatten återbetalas”.

(31)

Detta påstående är ogrundat. Faktum är att de ansvariga administrativa organen måste upprätta nödvändiga förfaranden och övervakningsmekanismer för att hantera ett sådant stort subventionssystem. Det är därför normalt att det kan ta en viss tid innan subventionerna betalas ut i ett sådant system som omfattar ett stort antal odlare inom vattenbrukssektorn i Turkiet. Att dra en parallell till skäl 42 i förordningen om provisorisk tull är därför missvisande. Den befrielse från mervärdesskatt som beskrivs där är ett subventionssystem som är avsiktligt av de turkiska myndigheterna, medan eventuella finansieringskostnader är kostnader som normalt uppstår och att ersätta dessa har inte varit de turkiska myndigheternas avsikt.

(32)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om direkta och indirekta subventioner till producenter fastställs skälen 50–64 i förordningen om provisorisk tull.

(33)

Med beaktande av de synpunkter som lämnats av berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter är de direkta och indirekta subventionsmarginalerna följande:

(34)

Efter det preliminära meddelandet och sedan det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade en exporterande producent i urvalet att kommissionen hade betraktat ett lån som en utjämningsbar subvention trots att det var avsett för en investering som inte gällde den berörda produkten.

(35)

Kommissionen avvisade detta påstående. Vid undersökningen konstaterades det att den exporterande producenten av regnbåge fått ett sådant lån, som är utjämningsbart eftersom det är specifikt för vattenbrukssektorn. Det ansågs irrelevant att systemet i fråga inte är specifikt för den juridiska person som producerar den produkt som är föremål för undersökningen så länge som programmet är specifikt i sig och dess förmåner kan hänföras till produktionen av den berörda produkten. Det senare är fallet, eftersom det subventionerade lånet minskade producentens totala finansieringskostnader, vilket även gynnar den berörda produkten. Det lades inte fram någon bevisning för att de berörda exporterande producenternas finansiella tillgångar förvaltades på ett sådant sätt att företagets totala finansieringskostnader inte påverkades av lånet i fråga.

(36)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en annan exporterande producent i urvalet att kommissionen inte hade fördelat förmånen av ett subventionerat lån korrekt mellan två olika juridiska personer inom samma grupp, och att endast en juridisk person producerar den berörda produkten.

(37)

Kommissionen godtog invändningen och fördelade förmånen utgående från respektive juridiska persons omsättning. Den förmån som fördelats till den berörda produkten är praktiskt taget obefintlig och torde därför inte återspeglas i det totala subventionsbeloppet.

(38)

Efter det preliminära meddelandet och sedan det slutgiltiga meddelandet av uppgifter ifrågasatte en exporterande producent i urvalet, med hänvisning till de lån som utjämnades, att kommissionens beräkning av den omsättningskvot som använts vid fördelningen av förmåner till export av den berörda produkten till unionen. Producenten menade att exportförsäljningen av den berörda produkten bör divideras med företagets totala omsättning inklusive försäljningen av regnbåge och andra produkter – både på den inhemska marknaden och exportförsäljningen till EU – när man räknar fram omsättningskvoten för att fastställa beloppet för subventionerade lån.

(39)

Kommissionen godtog detta argument. Marginalerna för subventionerade lån blev dock oförändrade, trots den nya metoden.

(40)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om subventionerade lån fastställs skälen 65–81 i förordningen om provisorisk tull.

(41)

Med beaktande av de synpunkter som lämnats av berörda parter efter det preliminära meddelandet av uppgifter är marginalerna för subventionerade lån följande:

(42)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om jordbruksförsäkringspool och premiestöd fastställs skälen 82–90 i förordningen om provisorisk tull.

(43)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om subventioner för konsulttjänster fastställs härmed skäl 91 i förordningen om provisorisk tull.

(44)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om subventioner för bränsle och skrotning av fiskefartyg fastställs härmed skäl 92 i förordningen om provisorisk tull.

(45)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter påpekade två företag i urvalet att ett avrundningsfel gjorts i beräkningen av de totala subventionsmarginalerna. Kommissionen godtog detta och uppdaterade tabellen nedan i enlighet med detta.

(46)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats om metoden för beräkning av de totala subventionsmarginalerna fastställs härmed den metod som anges i skälen 93–98 i förordningen om provisorisk tull.

(47)

Med beaktande av synpunkter som lämnats av berörda parter är de slutgiltiga subventionsmarginalerna som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, följande:

(48)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att kommissionen hade uteslutit uppgifter från unionsproducenter som bearbetar levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter från unionens totala produktion. Vederbörande menade att fiskberedningsindustrin i unionen därmed hade uteslutits från undersökningen.

(49)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part sina invändningar och menade att kommissionen borde ha gjort i) antingen en integrerad analys utifrån den sammanlagda produktionen av odlare och bearbetningsföretag i unionen eller ii) en analys i två steg, dvs. först en inledande analys, uppdelad efter segment, av skadan dels för odlarna, dels för bearbetningsföretagen, och sedan en integrerad analys av hela industrin. Vederbörande menade att det senare skulle vara i överensstämmelse med WTO:s rättspraxis när det gäller EG-lax (9) samt kommissionens tidigare praxis (10). Parten kunde dock inte lägga fram någon uppskattning av vilka eventuella effekter de alternativa metoderna skulle få på skadeanalysen. Samma berörda part hävdade slutligen att metoden inte är förenlig med det förhållandet att import avsedd för vidare bearbetning ingår både i importvolymen och i unionsproduktionen.

(50)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade även Turkiets myndigheter att uppgifter från unionsproducenter som bearbetar levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter bör ingå i unionens totala produktion.

(51)

Turkiets myndigheter hävdade vidare att den produktionsvolym som användes i skadeanalysen skiljer sig från den produktionsvolym användes vid undersökningen av representativiteten och därför eventuellt var felaktig. Turkiets myndigheter upprepade även sin synpunkt rörande de påstådda bristerna i undersökningen av representativiteten.

(52)

Denna undersökning omfattade alla unionsproducenter av levande, färsk, fryst och rökt regnbåge samt regnbågsfiléer. Såsom anges i skäl 10 i förordningen om provisorisk tull ingick i urvalet av unionsproducenter olika produktionssteg och produktionstyper (produktion av levande, färsk, fryst och rökt regnbåge samt regnbågsfiléer) och det ansågs vara representativt för unionsindustrin som helhet. Ovanstående påstående att fiskberedningsindustrin uteslutits från analysen var således felaktigt och avvisades.

(53)

Dessutom fanns det inte några uppgifter som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att göra en analys av de olika produktionsstegen och produktionstyperna i olika segment. Som nämns i skäl 10 i förordningen om provisorisk tull är unionsindustrin mycket fragmenterad med mer än 700 små och medelstora företag och det var därför inte möjligt för kommissionen att samla in uppgifter om olika segment. Någon analys av olika segment kunde därför inte göras såsom man föreslog.

(54)

Importen avsedd för vidare bearbetning räknades med i produktionssiffran för att produktionsvolymen skulle kunna skattas så noggrant som möjligt. Importen av den berörda produkten (utom rökt regnbåge) som är avsedd för vidare bearbetning utgjorde hur som helst mindre än 3 % av den sammanlagda unionsproduktionen enligt beräkningen med denna metod och hade man använt en annan metod där den inte räknats med i denna siffra skulle den därmed inte ha påverkat denna skadeindikator i någon nämnvärd utsträckning.

(55)

Olika produktionsvolymer användes för undersökningen av representativiteten och skadeanalysen därför att mer exakt information blev tillgänglig under undersökningens gång; undersökningen av representativiteten grundade sig på en försiktig bedömning av den prima facie-bevisning som förelåg vid tidpunkten för denna undersökning. Kommissionen svarade även på de specifika frågor som ställts av Turkiets myndigheter gällande undersökningen av representativiteten genom ett enskild meddelande som skickades den 18 december 2014 och under hearingen med förhörsombudet den 8 januari 2015. Argumentet att den produktionsvolym som använts för skadeanalysen eventuellt skulle vara felaktig på grund av de olika källorna för undersökningen av representativiteten och skadeanalysen avvisas därför.

(56)

Såsom anges i skäl 123 i förordningen om provisorisk tull kom uppgifterna om produktionsvolymen från Federation of European Aquaculture Producers (Feap) och inhämtas från odlingarna och avser levande fisk fångad i varje medlemsstat. Andelen import avsedd för vidare bearbetning adderades till unionens produktionsvolym av levande fisk på grundval av uppgifter som samlats in och verifierats under denna undersökning. Eftersom produktionsvolymen beräknas på grundval av fiskekvivalenter gör det ingen skillnad om den beräknas utifrån den första typen av försäljning, dvs. ”levande” eller den senast möjliga typen av försäljning, dvs. ”bearbetad”. Om volymen för bearbetad fisk skulle ha adderats till volymen för levande fisk, som den berörda parten föreslog, skulle detta leda till dubbelräkning. Trots att den totala produktionsvolymen främst var baserad på uppgifter om produktionen av levande fisk för att undvika dubbelräkning innebar inte metoden att andra typer av unionens produktion (produktion av färsk, fryst och rökt regnbåge samt regnbågsfiléer) uteslöts och skadefaktorerna gäller hela unionsindustrin, dvs. levande fisk och vidare bearbetning. I motsats till vad som hävdats av denna part uteslöt inte den metod som använts för att fastställa unionens sammanlagda produktionsvolym bearbetningsindustrin för regnbåge. Argumentet avvisades därför.

(57)

Även om den metod som föreslogs av den berörda parten skulle ha godkänts och uppgifterna från de unionsproducenter som bearbetade levande fisk skulle adderas till uppgifterna från unionsproducenterna av levande fisk, och även om detta skulle leda till en överskattning av vissa skadeindikatorer, såsom produktionsvolym, produktionskapacitet, försäljningsvolym och sysselsättning, skulle de i varje fall fortfarande uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden, eftersom de mängder som produceras av beredningsindustrin hänger samman med produktionsvolymerna för levande fisk.

(58)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 99 och 100 i förordningen om provisorisk tull.

(59)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, och som redan nämnts i skäl 48, hävdade en berörd part att kommissionen uteslöt uppgifter från unionsproducenter som bearbetade levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter av levande fisk, och bara räknade med produktionsvolymen för unionsproducenter som importerar levande fisk för vidare bearbetning. Denna part hävdade att den totala förbrukningen i unionen därför skulle vara för lågt skattad. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part sina synpunkter utan att lämna några ytterligare belägg för detta, utom ett hypotetiskt exempel om marknadsandelar, och hävdade att kommissionens metod för att fastställa förbrukningen i unionen inte är logisk och leder till att marknadsandelen för den turkiska importen sätts för högt.

(60)

Såsom förklaras i skälen 52 och 56 uteslöts fiskberedningsindustrin inte alls från analysen. Uppgifterna om produktion har likväl fastställts på grundval av levande fisk beräknat på basis av fiskekvivalenter för att undvika dubbelräkning. Samma resultat skulle ha uppnåtts om den totala produktionsvolymen hade fastställts på grundval av vidare bearbetad regnbåge som räknats om till fiskekvivalenter. Om volymen för bearbetad fisk skulle ha adderats till volymen för levande fisk, som den berörda parten föreslog, skulle detta dock ha lett till dubbelräkning och därmed till en artificiellt ökad total produktionsvolym och förbrukning i unionen. Samtidigt skulle dessa indikatorer, såsom framgår av skäl 57, likväl uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden. Dessa argument avvisades därför.

(61)

Den påstådda inverkan på den turkiska importens marknadsandel behandlas i skäl 64.

(62)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 101–105 i förordningen om provisorisk tull.

(63)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att kommissionen uteslöt uppgifter från unionsproducenter som bearbetade levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter av levande fisk, och bara räknade med produktionsvolymen för unionsproducenter som importerar levande fisk för vidare bearbetning. Denna part hävdade att denna metod leder till att marknadsandelen för turkisk import sätts för högt. Såsom nämns i skäl 59 lade parten inte fram några belägg för detta påstående, utom ett hypotetiskt exempel om marknadsandelar.

(64)

Såsom förklaras i skäl 60 fastställdes uppgifterna om produktion på grundval av levande fisk beräknat på basis av fiskekvivalenter för att undvika dubbelräkning. Om volymen för bearbetad fisk skulle ha adderats till volymen för levande fisk, som den berörda parten föreslog, skulle detta ha lett till dubbelräkning och därmed till att marknadsandelen för den turkiska importen hade satts för lågt. Samtidigt skulle dessa indikatorer, såsom framgår av skäl 57, likväl uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden. Argumentet avvisas därför.

(65)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 106–108 i förordningen om provisorisk tull.

(66)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en part att priserna på importen från Turkiet inte bör baseras på ett genomsnitt utan på produkttyp, eftersom sammansättningen av produkttyper och viktningen av en viss typ i denna sammansättning i betydande grad skulle påverka genomsnittspriset. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part denna synpunkt utan att underbygga detta ytterligare.

(67)

För att fastställa och undersöka de allmänna tendenserna för skadeindikatorerna beträffande priser på den berörda produkten under skadeundersökningsperioden i enlighet med artikel 3 i grundförordningen anses det lämpligt att använda ett vägt genomsnittligt importpris för den berörda produkten enligt produktdefinitionen. Detaljerade uppgifter samlas bara in för undersökningsperioden. Det finns därför inga uppgifter per produkttyp tillgängliga för hela skadeundersökningsperioden. Med det vägda genomsnittliga importpriset kan man i varje fall undersöka den tendensen för den berörda produkten. Den omständigheten att en tendens kan vara olika för vissa produkttyper gör inte den övergripande tendensen ogiltig. Dessutom är priset viktat för att beakta just vikten för varje enskild produkttyp inom de olika sammansättningarna.

(68)

Å andra sidan tog kommissionen, för att fastställa prisunderskridandet under undersökningsperioden, såsom förklaras i skälen 112 och 113 i förordningen om provisorisk tull, de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per produkttyp som unionsproducenterna i urvalet tagit ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och jämförde dem med motsvarande vägda genomsnittliga importpriser per produkttyp för den berörda produkten från de samarbetsvilliga turkiska producenterna i urvalet till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån (kostnad, försäkring, frakt), med lämpliga justeringar för tullar och kostnader som uppstår efter import.

(69)

Av de skäl som anges ovan avvisades invändningen.

(70)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter ifrågasatte samma part att kommissionen inte hade gjort någon justering för kostnaderna efter import. Efter detta påstående analyserade kommissionen de tillgängliga uppgifterna närmare och använde då de genomsnittliga kostnaderna efter import som uppstått för den närstående importören till den exporterande producenten i urvalet.

(71)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt, och efter avräkning av rabatter och avdrag. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden. Med beaktande av den justering som beskrivs i skäl 70 ovan låg den vägda genomsnittliga underskridandemarginalen för importen från det berörda landet på unionsmarknaden på mellan 2 % och 16 % (den genomsnittliga underskridandemarginalen var 6 %).

(72)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 109–111 och 114–117 i förordningen om provisorisk tull.

(73)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter begärde Turkiets myndigheter att kommissionen skulle lämna upplysningar om de makroekonomiska skadeindikatorerna sammanställt på nivån för bara unionsproducenterna i urvalet. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade denna part sin begäran. Det är kommissionens praxis att makroekonomiska indikatorer fastställs och analyseras på unionsnivå och inte på nivån för unionsproducenter i urvalet. Vad beträffar makroekonomiska indikatorer utgår man faktiskt ifrån att fullständiga uppgifter för hela unionsindustrin, som också omfattar uppgifterna från de utvalda företagen, bättre återspeglar situationen under skadeundersökningsperioden än uppgifter för bara en del av industrin. Denna begäran avvisades därför.

(74)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 118–122 i förordningen om provisorisk tull.

(75)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, och som redan nämnts i skäl 9, hävdade en berörd part att kommissionen uteslöt uppgifter från unionsproducenter som bearbetade levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter av levande fisk, och bara räknade med produktionsvolymen för unionsproducenter som importerar levande fisk för vidare bearbetning. Denna part hävdade att den totala produktionsvolymen i unionen därför skulle vara för lågt satt.

(76)

Såsom framgår av skäl 52 analyserade kommissionen hela unionsindustrin inklusive producenter av levande, färsk, fryst och rökt regnbåge samt regnbågsfiléer och såsom framgår av skälen 56 och 60 påverkades inte den totala produktionsvolymen i unionen av den metod som kommissionen använt. Denna invändning avvisades därför.

(77)

Turkiets myndigheter menade att Feaps uppgifter bara inkluderade uppgifter från 13 medlemsstater och att den totala produktionsvolym för unionen därför var för lågt satt.

(78)

Feaps uppgifter omfattade de facto inte medlemsstater med en total produktionsvolym på under 1 000 ton (fiskekvivalenter) per år, vilka, med tanke på de ringa kvantiteterna, inte skulle ha haft någon betydande inverkan på de fastställda tendenserna. Dessutom visade denna part inte vilka effekterna skulle bli om övriga medlemsstater hade ingått i dessa uppgifter. Invändningen avvisades därför.

(79)

Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade Turkiets myndigheter att produktionssiffrorna för två medlemsstater (Bulgarien och Rumänien) som uteslutits faktiskt hade producerat över 1 000 ton under 2011. De produktionssiffror som Turkiets myndigheter lämnat avser dock i allt väsentligt produktionen av stor regnbåge som inte är den produkt som är föremål för denna undersökning. Invändningen avvisades därför.

(80)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en berörd part att den produktionskapacitet som framgår av skäl 124 i förordningen om provisorisk tull inte var korrekt därför att den beräknats på grundval av den inkorrekt fastställda produktionsvolymen (se skäl 75). Denna berörda part hävdade vidare att kapacitetsutnyttjandet inte bör baseras på de uppgifter som lämnats av unionsproducenterna i urvalet, eftersom urvalet innehöll unionsproducenter som representerar olika produktionsskeden, t.ex. rökning, medan produktionsvolymen bara skulle innehålla levande regnbåge. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade denna part att den formel som använts felaktigt var baserad på det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet för producenterna i urvalet, och att man i stället borde använda specifika uppgifter för industrin för levande fisk å ena sidan och för beredningsindustrin å den andra. Parten hävdade vidare att uppgifterna för den beredningsindustri som förvärvade levande regnbåge i unionen inte ingick, vilket i betydande grad skulle påverka siffran för den totala produktionskapaciteten i unionen. Denna part hävdade slutligen att fastställandet av kapaciteten under alla omständigheter inte bör grundas på en formel, utan på faktiska uppgifter från unionsproducenterna.

(81)

Såsom anges i skälen 52, 56 och 60 uteslöt kommissionen inte beredningsindustrin i unionen från sin analys och argumentet att produktionsvolymen var felaktigt beräknad avvisades. Såsom förklaras i skäl 53 fanns det inga uppgifter som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att genomföra en analys uppdelat efter segment med uppgifter för dessa två industrier. Av samma skäl kunde kapaciteten inte fastställas utifrån faktiska uppgifter från unionens över 700 små och medelstora producenter. Såsom förklaras i skälen 123 och 124 i förordningen om provisorisk tull stämde kapacitetsutnyttjandet såsom detta fastställts av kommissionen överens med unionens produktionsvolym. Argumentet att kapaciteten skulle ha fastställts på grundval av ofullständiga siffror för den totala produktionen och att kapacitetsutnyttjandet inte bara ska grundas på uppgifterna för unionsproducenterna i urvalet avvisades därför också. Även om den andra metoden för beräkning av produktionsvolymen som den berörda parten föreslagit skulle godtas och uppgifterna från de unionsproducenter som bearbetar levande regnbåge i unionen hade adderats till uppgifterna från unionsproducenterna av levande fisk, vilket leder till dubbelräkning såsom framgår av skäl 56, skulle utvecklingen av kapacitetsutnyttjandet uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden. Argumentet avvisades därför.

(82)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 123–128 i förordningen om provisorisk tull.

(83)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, och som redan nämnts i skäl 9, hävdade en berörd part att kommissionen uteslöt uppgifter från unionsproducenter som bearbetade levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter av levande fisk, och bara räknade med produktionsvolymen för unionsproducenter som importerar levande fisk för vidare bearbetning. Denna part hävdade att denna del av beredningsindustrin i unionen hade uteslutits från analysen. Vederbörande hävdade att unionsindustrins försäljningsvolym därmed hade satts för lågt och att marknadsandelen som beräknats utifrån detta inte var korrekt. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter upprepade samma part sina synpunkter och menade att kommissionen borde ha använt sig av de andra metoderna som beskrivs i skäl 49, men utan att förklara närmare vilken betydelse de skulle ha för detta resultat.

(84)

Av de orsaker som anges i skälen 52, 56 och 60 avvisades påståendet att produktionsvolymen inte var korrekt fastställd och att en del av unionsindustrin inte beaktats i analysen. Påståendet att försäljningsvolym och marknadsandel inte hade fastställts korrekt avvisades följaktligen också. Såsom förklaras i skäl 53 uteslöts möjligheten att göra en analys uppdelad efter segment, eftersom detta inte vara genomförbart. Om den metod för att beräkna försäljningsvolymen som föreslogs av den berörda parten skulle ha godtagits skulle detta ha lett till dubbelräkning och därmed till att försäljningsvolymen och marknadsandelen för unionsindustrin hade satts för högt. Samtidigt skulle dessa indikatorer, såsom framgår av skäl 57, likväl uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden. Argumentet avvisas därför.

(85)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 129 och 133 i förordningen om provisorisk tull.

(86)

Eftersom inga synpunkter lämnats fastställs skäl 134 i förordningen om provisorisk tull.

(87)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter, och som redan nämnts i skäl 9, hävdade en part att kommissionen uteslöt uppgifter från unionsproducenter som bearbetade levande fisk som förvärvats från andra unionsproducenter av levande fisk, och att sysselsättningen därför hade satts för lågt. Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade denna part att den formel som användes felaktigt var baserad på en sysselsättning hos producenterna i urvalet i stället för att använda uppgifter för dessa två industrier. Parten hävdade vidare att uppgifterna för den beredningsindustri som förvärvade levande regnbåge i unionen inte ingick, vilket i betydande grad skulle påverka siffran för sysselsättningen totalt i unionen. Denna part hävdade slutligen att fastställandet av sysselsättningen under alla omständigheter inte bör grundas på en formel, utan på faktiska uppgifter från unionsproducenterna.

(88)

Av de orsaker som anges i skälen 52, 56 och 60 avvisades påståendet att en del av unionsindustrin inte beaktats i analysen. Såsom förklaras i skäl 53 fanns det inga uppgifter som skulle ha gjort det möjligt för kommissionen att genomföra en analys uppdelat efter segment med uppgifter specifikt för industrin för levande fisk å ena sidan och beredningsindustrin å den andra. Av samma skäl kunde sysselsättningen inte fastställas utifrån faktiska uppgifter från unionens över 700 små och medelstora producenter. Såsom förklaras i skäl 136 i förordningen om provisorisk tull stämde sysselsättningssiffran såsom denna fastställts av kommissionen överens med unionens produktionsvolym. Kommissionen tog hänsyn till hela unionsindustrin inbegripet beredningsindustrin när den fastställde sysselsättningsuppgifterna. Påståendet att sysselsättningen inte hade fastställts korrekt avvisades följaktligen också. Även om den andra metoden för beräkning av produktionsvolymen som den berörda parten föreslagit skulle godtas och uppgifterna från de unionsproducenter som bearbetar levande regnbåge i unionen hade adderats till uppgifterna från unionsproducenterna av levande fisk, vilket leder till dubbelräkning såsom framgår av skäl 56, skulle sysselsättningsutvecklingen i varje fall uppvisa samma tendenser under skadeundersökningsperioden. Argumentet avvisades därför.

(89)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 135–137 i förordningen om provisorisk tull.

(90)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade en part att unionsindustrins försäljningspriser inte bör fastställas som ett genomsnitt utan efter produkttyp, eftersom sammansättningen av produkttyper och viktningen av en viss typ av produkt i denna sammansättning i betydande grad skulle påverka det genomsnittliga försäljningspriset. Efter det slutgiltiga meddelandet av uppgifter upprepade samma part dessa synpunkter utan att underbygga detta närmare.

(91)

I analogi med skälen 67 och 68 och av de orsaker som anges där avvisades detta argument.

(92)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 140–142 i förordningen om provisorisk tull.

(93)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 143 och 144 i förordningen om provisorisk tull.

(94)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skäl 145 i förordningen om provisorisk tull.

(95)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 146–151 i förordningen om provisorisk tull.

(96)

På grundval av ovanstående övergripande analys av de relevanta makroekonomiska och mikroekonomiska faktorerna och eftersom inga andra synpunkter lämnats bekräftas slutsatserna i skälen 152–155 i förordningen om provisorisk tull att unionsindustrin som helhet, inklusive alla olika produktionssteg och produktionstyper (produktion av levande, färsk, fryst och rökt regnbåge samt regnbågsfiléer) har lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.4 i grundförordningen.

(97)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 157–161 i förordningen om provisorisk tull.

(98)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 162–165 i förordningen om provisorisk tull.

(99)

Eftersom inga synpunkter lämnats fastställs skälen 166 och 168 i förordningen om provisorisk tull.

(100)

Eftersom inga synpunkter lämnats fastställs skälen 169 och 170 i förordningen om provisorisk tull.

(101)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade vissa berörda parter sitt påstående att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade orsakats av konkurrensen från andra fiskarter. Parterna hänvisade till studier (11) som påstods visa att andra fiskarter konkurrerar med regnbåge i portionsstorlek på den tyska marknaden. De berörda parterna hävdade vidare att, vid sidan av den påstådda konkurrensen med stor regnbåge, lax och pangasiusmal, förekom det även konkurrens med torsk, liten hälleflundra, makrill och kungsfisk som orsakade skada för unionsindustrin.

(102)

I de ovannämnda studierna som de berörda parterna hänvisade till lades det inte fram någon avgörande bevisning vare sig vad gäller den tyska marknaden eller unionsmarknaden som helhet till stöd för de påståenden som framfördes. Dessa påståenden står också i strid med det faktum att den turkiska importen av regnbåge ökade under hela skadeundersökningsperioden både som marknadsandel och försäljningsvolym i unionen.

(103)

Den påstådda konkurrensen från andra fiskarter kan i alla händelser inte förklara den allmänna ekonomiska och finansiella försämringen av situationen för unionsindustrin och särskilt inte den minskade marknadsandelen jämfört med importen från Turkiet, som ökade under skadeundersökningsperioden.

(104)

De påståenden som framförts i detta hänseende avvisades därför.

(105)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 171–175 i förordningen om provisorisk tull.

(106)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade vissa berörda parter att analysen inte tagit hänsyn till de negativa effekterna av den administrativa bördan i medlemsstaterna.

(107)

De administrativa och lagstiftningsmässiga bördorna och de påstådda begränsningarna för användning av vissa geografiska områden för vattenbruk i medlemsstaterna som en eventuell annan faktor som vållat unionsindustrin skada togs upp i skälen 176–178 i förordningen om provisorisk tull. De berörda parterna underbyggde inte sitt påstående närmare och lämnade inte någon ytterligare information i detta hänseende. Påståendet avvisades därför.

(108)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs härmed skälen 176–178 i förordningen om provisorisk tull.

(109)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade vissa berörda parter att analysen inte tagit hänsyn till de negativa effekterna av prispressen från återförsäljarna och deras starka förhandlingsposition.

(110)

Prispressen från återförsäljarna och deras förhandlingsposition som eventuella andra faktorer som orsakat skada för unionsindustrin behandlades i skälen 179–181 i förordningen om provisorisk tull. De berörda parterna underbyggde inte sitt påstående närmare och lämnade inte någon ytterligare information i detta hänseende. Påståendet avvisades därför.

(111)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 179–181 i förordningen om provisorisk tull.

(112)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter upprepade vissa berörda parter att analysen inte tagit hänsyn till ett flertal andra faktorers negativa effekter på enskilda unionsproducenter, bl.a. överinvesteringar, miljöfrågor och rättstvister.

(113)

Dessa faktorer behandlades dock i skälen 182–186 i förordningen om provisorisk tull. De berörda parterna underbyggde inte sitt påstående närmare och lämnade inte någon ytterligare information i detta hänseende. Påståendet avvisades därför.

(114)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 182–186 i förordningen om provisorisk tull.

(115)

På grundval av ovanstående och eftersom inga andra synpunkter lämnats bekräftas skälen 187–189 i förordningen om provisorisk tull enligt vilka den väsentliga skada som unionsindustrin lidit vållades av den subventionerade importen och att inga andra faktorer som har analyserats, varken var för sig eller samlat, bryter orsakssambandet.

(116)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 191–194 i förordningen om provisorisk tull.

(117)

Efter införandet av provisoriska åtgärder gav sig ytterligare två importörer till känna och hävdade att införandet av tullar för regnbåge från Turkiet skulle inverka negativt på dem. Dessa parter styrkte dock inte sina påståenden. Dessa påståenden tillbakavisades därför.

(118)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 195 och 198 i förordningen om provisorisk tull.

(119)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 199–203 i förordningen om provisorisk tull.

(120)

Mot denna bakgrund och då inga andra synpunkter framförts fastställs skäl 204 i förordningen om provisorisk tull där det anges att det inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av den berörda produkten från Turkiet.

(121)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande subventionering, skada, orsakssamband och unionens intresse bör slutgiltiga utjämningsåtgärder införas i syfte att förhindra att den subventionerade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(122)

På grund av den justering som beskrivs i skälen 70 och 71 har skademarginalerna reviderats på det sätt som anges skäl 127.

(123)

Eftersom inga nya synpunkter lämnats fastställs skälen 206–217 i förordningen om provisorisk tull.

(124)

Mot bakgrund av ovanstående, och i enlighet med artikel 15 i grundförordningen bör slutgiltiga utjämningstullar införas i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 15.1 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och subventionsmarginalerna. Tullbeloppet bör fastställas till en nivå motsvarande den lägre av subventions- och skademarginalerna.

(125)

Med hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja från de turkiska exporterande producenternas sida fastställs tullsatsen för alla övriga företag till nivån för den högsta tullsatsen som ska införas för företag i urvalet eller som är samarbetsvilliga. Tullsatsen för alla övriga företag kommer att tillämpas på de företag som inte var samarbetsvilliga i undersökningen.

(126)

För de samarbetsvilliga turkiska företag som förtecknas i bilagan och som inte ingick i urvalet fastställs den slutgiltiga tullsatsen till den vägda genomsnittliga tullsats som gäller för företagen i urvalet.

(127)

På grundval av ovanstående föreslås följande slutgiltiga utjämningstullsatser, uttryckta i priset cif vid unionens gräns, före tull:

(128)

Utjämningstullarna enligt ovan fastställs i form av värdetullar, dvs. i förhållande till importens värde.

(129)

De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Dessa tullsatser är således endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet som är producerad av de rättssubjekt som nämns.

(130)

Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, samt närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, ska omfattas av den tullsats som är tillämplig på alla övriga företag.

(131)

Ett företag får begära att dessa individuella utjämningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (12). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(132)

För att säkerställa att utjämningstullarna genomförs på ett korrekt sätt kommer tullen för alla övriga företag att gälla inte bara de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(133)

Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull gjorde 15 exporterande producenter prisåtaganden i enlighet med artikel 13 i grundförordningen.

(134)

Kommissionen analyserade dessa erbjudanden noggrant mot bakgrund av den särskilda situationen och förhållandet med Turkiet. Kommissionen ansåg dock att dessa åtaganden inte skulle vara praktiskt genomförbara i det aktuella förfarandet. Skälen till detta är det stora antalet presentationer av den berörda produkten, de betydande prisskillnaderna mellan de olika presentationerna och risken för korsvis kompensation i samband med försäljning av andra produkter till samma kunder.

(135)

Efter det slutliga meddelande av uppgifter hävdade en berörd part (den egeiska exportörssammanslutningen) att skälen till att åtagandena inte anses genomförbara inte är korrekta. För det första hävdade man att antalet presentationer är begränsat, att de är tydligt identifierbara genom Taric-nummer och att vissa presentationer vid behov kan grupperas och för det andra att det förhållandet att prisskillnaderna är stora mellan olika presentationer inte skulle betyda att åtagandena är ogenomförbara, eftersom minimiimportpriser skulle kunna fastställas för olika presentationer. Slutligen menade man att liknande åtaganden hade godtagits för andra fiskprodukter (lax) (13) tidigare.

(136)

För det första hade de exporterande producenterna i urvalet som hade gjort åtaganden och som kommissionen hade detaljerade uppgifter om exporterat sju olika presentationer av den berörda produkten under undersökningsperioden. Dessa presentationer kan inte identifieras tydligt med Taric-nummer. Varje gruppering av presentationer som kräver olika priser kan leda till korsvis kompensation mellan minimiimportpriserna på olika presentationer. För det andra skulle övervakningen av åtagandena bli ännu mer komplicerad om det stora antalet exporterande producenter och presentationer i kombination med de betydande prisskillnaderna mellan presentationerna skulle vara förenat med ett stort antal minimiimportpriser såsom den berörda parten föreslog. För det tredje skulle det vara oproportionerligt resurskrävande och därmed ogenomförbart att minska risken för korsvis kompensation genom att kontinuerligt övervaka efterlevnaden av en klausul som säger att det inte är tillåtet att sälja andra produkter till samma kunder. Vad slutligen gäller den norska laxen har de åtaganden som godtogs vid den tidpunkten visat sig vara ogenomförbara, vilket framgår av de många återtaganden som gjorts under åtgärdernas livstid. Av de skäl som anförts ovan avvisas argumenten om att åtagandena skulle vara genomförbara i detta fall.

(137)

Dessa prisåtaganden avvisades därför.

(138)

Med hänsyn till de konstaterade subventionsmarginalerna och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska utjämningstull som infördes genom förordningen om provisorisk tull slutgiltigt tas ut. De belopp för vilka säkerhet ställts utöver den slutgiltiga utjämningstullsatsen bör frisläppas.

(139)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (14).

—

levande, med en vikt på högst 1,2 kg per styck, eller

—

färsk, kyld, fryst och/eller rökt:

—

inte exporterade den produkt som avses i artikel 1.1 till unionen under undersökningsperioden (1 januari 2013–31 december 2013),

—

inte är närstående någon av de exportörer eller producenter i Turkiet som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning,

—

faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen efter den undersökningsperiod som ligger till grund för åtgärderna, eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen,