(1)

Statistiska uppgifter och indikatorer är grundläggande för ansvarsfull evidensbaserad politik. Mot bakgrund av Europa 2020-strategin och den förstärkta ekonomiska styrningen spelar de sociala indikatorerna en viktig roll som underlag och stöd för unionens nyckelprioriteringar. Dessa prioriteringar avser i synnerhet en inkluderande och hållbar tillväxt och inkluderande och hållbara nya arbetstillfällen, social sammanhållning, fattigdomsminskning, minskning av ojämlikhet och social utestängning, integration av personer med funktionsnedsättning, likabehandling samt kompetens, rörlighet och den digitala ekonomin. De sociala indikatorerna behövs särskilt för att ge en tillförlitlig statistisk grund för utvecklingen och övervakningen av de strategier som unionen och medlemsstaterna inför för att ta itu med dessa prioriteringar. Socialstatistik av hög kvalitet behövs för att förbättra unionens resiliens och sammanhållningsmål, och för att bevara välfärdsnivåerna. Tillförlitliga data är också av yttersta vikt som skydd mot vilseledande information.

(2)

Socialstatistiken är oerhört viktig när det gäller att stärka de sociala målen i den europeiska planeringsterminen, och det är därför väsentligt att de sociala indikatorernas tillgänglighet förbättras så att man säkerställer att de tillhandahålls i god tid för de relevanta politiska ramarna. En förstärkning av den europeiska planeringsterminens sociala dimension kan förbättra unionens resiliens och sammanhållningsmål och säkerställa att välfärdsnivåerna upprätthålls.

(3)

I linje med initiativet Bortom BNP är det viktigt att hantera de sociala aspekterna av framsteg med hjälp av starka indikatorer som är inriktade på medborgarnas situation och beskriver fördelningen av materiella levnadsvillkor och ojämlikhet och som bättre utreder de många dimensionerna av begreppet livskvalitet.

(4)

Europeisk socialstatistik bör tillhandahållas på grundval av likabehandling av alla slags användare, däribland beslutsfattare, offentliga förvaltningar, forskare, fackföreningar, studenter, företrädare för det civila samhället inbegripet icke-statliga organisationer och medborgarna, som bör ha tillgång till statistik fritt och enkelt via databaser på kommissionens (Eurostats) webbplats och genom dess publikationer. I detta avseende bör kommissionens (Eurostats) webbplats förbättras ytterligare vad gäller aktualitet och användarvänlighet.

(5)

Det är därför av största vikt att de sociala indikatorerna är av så hög kvalitet som krävs, särskilt i fråga om exakthet, aktualitet, användbarhet och tillgänglighet, relevans och förmåga till anpassning till nya användarbehov samt jämförbarhet, samstämmighet och effektivitet. Det är framför allt nödvändigt att se till att de sociala indikatorerna kan tas fram snabbare, så att de i god tid finns tillgängliga för de relevanta politiska ramarna, inklusive den europeiska planeringsterminen. Dessutom kan mer exakta och aktuella indikatorer vara till stor nytta för övervakningen av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling.

(6)

Vid bedömning av situationen för hushåll och personer är det viktigt att mäta inkomster och uppskatta miniminivån för de resurser som krävs för ett adekvat deltagande i samhället. Det är därför nödvändigt att förbättra uppgiftsinsamlingen och metodiken för standardiserade indikatorer för att kunna tillhandahålla referensbudgetberäkningar på regional nivå och att eftersträva att säkerställa en bättre täckning av de berörda populationerna. Statistiska uppgifter bör ge en hållfast grund för införandet av indikatorer som anpassats till mångfalden av möjliga användare.

(7)

Inkomst används i stor utsträckning vid bedömning av hushållens situation. Det är emellertid också viktigt att mäta konsumtion, förmögenhet och skulder, inklusive eventuella skulder i utländsk valuta, både ur hushållsperspektiv och ur ett makroekonomiskt perspektiv. Fattigdom, särskilt barnfattigdom, är dessutom en mångfasetterad företeelse som omfattar inte endast materiella levnadsvillkor såsom inkomst, konsumtion, förmögenhet och skulder, utan även hälsa och utbildning samt tillgång till och utnyttjande av tjänster. För att man på ett adekvat sätt ska kunna ta itu med arbetslösheten, särskilt bland unga, och hantera nya sysselsättningstendenser, i synnerhet inom den digitala ekonomin, är det dessutom viktigt att ha tillgång till omfattande, tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter.

(8)

Den europeiska statistiken om personer och hushåll samlas för närvarande in på grundval av ett antal rättsakter som omfattar undersökningar om personer och hushåll, befolkningsstatistik, folk- och bostadsräkningar samt uppgifter som främst hämtas från administrativa källor. Vissa uppgifter hämtas också från företagsundersökningar. Trots stora förbättringar under de senaste åren behöver uppgiftsinsamlingen för statistik integreras och effektiviseras ytterligare på ett mer helhetsbetonat sätt på grundval av unionsomfattande undersökningar om personer och hushåll. För att erhålla tillförlitliga data för forskning och beslutsfattande är det nödvändigt att öka investeringarna i högkvalitativ och mer exakt och heltäckande uppgiftsinsamling, eftersom tillförlitliga data är en förutsättning för ansvarsfullt beslutsfattande.

(9)

Användning av administrativa register bör uppmuntras i så stor utsträckning som möjligt i syfte att förbättra uppgifternas kvalitet och ändamålsenlighet. Möjligheten att använda administrativa källor för statistiska ändamål har redan ökat betydligt tack vare den tekniska utvecklingen. Utnyttjandet av administrativa källor bör fortsatt aktivt främjas inom socialstatistiken, samtidigt som statistikens kvalitet, i synnerhet dess exakthet, aktualitet och jämförbarhet, alltid säkerställs. Andra uppgiftskällor som anpassats till personer eller relevanta ämnen som inte går att komma åt via administrativa register bör också behållas, varvid rätten till skydd av personuppgifter bör värnas.

(10)

I kommissionens meddelande av den 10 augusti 2009 om produktionsmetoden för EU‐statistik: en vision för det kommande årtiondet framhålls den ökade användningen av flera olika uppgiftskällor och innovativa uppgiftsinsamlingsmetoder samt den ökade betydelsen av att harmonisera statistiska begrepp och metoder på olika områden. I meddelandet efterlystes en ny generation lagstiftning om statistik som skulle täcka ett bredare område.

(11)

Under 2011 godkände kommittén för det europeiska statistiksystemet (nedan kallad ESS‐kommittén), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (2), Wiesbaden-memorandumet om en ny utformning av hushålls- och socialstatistiken (Memorandum on a New Conceptual Design for Household and Social Statistics), enligt vilket de europeiska undersökningar som tillhandahåller uppgifter om personer och hushåll bör rationaliseras, och mindre frekventa insamlingar av mikrodata bör användas därutöver för att komplettera dessa huvudsakliga undersökningar på det sociala området. Vidare bör tillgången till administrativa uppgifter förbättras, och återanvändningen av befintliga uppgiftskällor och tillgången till nya uppgiftskällor bör utvecklas på unionsnivå och nationell nivå.

(12)

Det europeiska statistiksystemet (nedan kallat ESS) omfattas av åtagandet att engagera alla användare proaktivt och tillgodose deras krav på ett tillmötesgående sätt och att stärka samarbetet mellan kommissionen (Eurostat), de nationella statistikbyråerna, de nationella centralbankerna, den europeiska rådgivande kommittén för statistik och unionsbyråerna. Det är därför av yttersta vikt att synpunkter från alla berörda parter, däribland beslutsfattare, forskare och akademiska användare, dataproducenter, civilsamhället och andra intressegrupper vederbörligen beaktas vid anpassningen och moderniseringen av undersökningar på det sociala området.

(13)

Denna utveckling måste gradvis rationaliseras och lagstiftningen om statistik på det sociala området måste moderniseras, så att man säkerställer att sociala indikatorer av hög kvalitet tas fram på ett mer integrerat, anpassningsbart, flexibelt, ändamålsenligt och skyndsamt sätt, för att svara på den samhälleliga utvecklingen. Samtidigt måste vederbörlig hänsyn tas till användarnas behov, uppgiftslämnarnas börda, medlemsstaternas kapacitet och resurser, de tillämpade metodernas tillförlitlighet och exakthet, den tekniska möjligheten att framställa statistiken, den tid inom vilken statistiken kan göras tillgänglig samt resultatens tillförlitlighet.

(14)

I synnerhet bör inga av de åtgärder som vidtas för att tillämpa denna förordning medföra några betydande extra kostnader som leder till en oproportionell eller omotiverad börda för uppgiftslämnarna och medlemsstaterna.

(15)

Förordning (EG) nr 223/2009 innehåller den allmänna rättsliga ramen för europeisk statistik, och genom artikel 13 i den förordningen inrättas programmet för europeisk statistik. Genom den här förordningen fastställs en särskild ram för europeisk statistik om personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar. I förordningen anges de uppgifter som medlemsstaterna ska samla in och som ska överföras till kommissionen (Eurostat) samt de grundläggande kvalitetskrav som ska uppfyllas. I förordningen föreskrivs att närmare tekniska specifikationer ska fastställas genom delegerade akter och genomförandeakter. Förordningen gör det möjligt att integrera olika uppgiftsinsamlingar med varandra och med användningen av administrativa register, samtidigt som den befintliga lagstiftningen konsolideras och förenklas i enlighet med programmet för europeisk statistik.

(16)

Den nuvarande unionslagstiftningen om socialstatistik som grundas på uppgifter på individnivå antogs för att tillgodose vissa politiska behov som förelåg vid tiden för antagandet. Det sociala området kännetecknas emellertid av nya och snabbt skiftande förhållanden. Nya omständigheter och företeelser tillkommer, med åtföljande krav på uppdatering av befintlig lagstiftning på unionsnivå. I denna förordning bör därför föreskrivas ett brett statistikunderlag som på lämpligt sätt omfattar och återspeglar dagens behov och medger utveckling och produktion av statistiska uppgifter som tillgodoser beslutsfattarnas, användarnas och den stora allmänhetens framtida behov, och samtidigt beaktar statistikens jämförbarhet på internationell nivå. Denna förordning bör i synnerhet ge utrymme för en hög grad av flexibilitet för ytterligare utveckling inom statistik i fråga om personer och hushåll. Det är också mycket viktigt att uppgiftsinsamlingen sker med användning av den senaste tekniken.

(17)

I syfte att förenkla och rationalisera referensramen för europeisk socialstatistik baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar bör den befintliga europeiska statistiken gällande personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå sammanföras i ett enda regelverk. Detta skulle garantera att den europeiska socialstatistiken baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar och som omfattar områdena arbetskraft, inkomster och levnadsvillkor, hälsa, utbildning och användning av informations- och kommunikationsteknik, tidsanvändning och konsumtion framställs på ett mer enhetligt och samordnat sätt.

(18)

Kommissionen bör, i enlighet med målen för denna förordning, införa genomförbarhets- och pilotstudier som syftar till att förbättra datauppsättningarnas och de sociala indikatorernas kvalitet. Sådana studier bör omfatta uppgifternas jämförbarhet och bör innebära att nya metoder utvecklas, uppgiftsinsamlingen moderniseras och användarnas nya behov tillgodoses, särskilt vad gäller hanteringen av populationer som är svåra att nå och uppgifter om specifika delpopulationer, i synnerhet de mest utsatta, att statistik på Nuts 2-nivå tillgängliggörs och att uppgifter på detaljerad lokal nivå produceras på ett kostnadseffektivt och lyhört sätt. Medlemsstaterna bör samarbeta när det gäller genomförbarhets- och pilotstudierna och kommissionen bör kunna tillhandahålla ekonomiskt stöd för dessas utförande.

(19)

För områdena arbetskraft respektive inkomster och levnadsvillkor bör det, med anpassningen till användarnas behov och nya förväntningar som syfte, vara möjligt att samla in uppgifter om särskilda ämnen vid en specifik tidpunkt, så att det blir möjligt att komplettera de variabler som regelbundet samlas in med andra variabler som belyser outforskade aspekter av arbetskraft och inkomster och levnadsvillkor. I motiverade fall bör uppgifterna också kunna omfatta ämnen som inte anges i denna förordning.

(20)

En grundläggande uppsättning harmoniserade variabler bör tillhandahållas för varje område, i syfte att bättre utnyttja och sprida de data som kommissionen (Eurostat) har, och framför allt som en förutsättning för datamatchning och övergripande analyser. Denna praxis kommer sannolikt att bidra till att öka datauppsättningarnas potential för analys genom tillämpning av modelleringsmetoder, och leda till stordriftsfördelar.

(21)

Uppgiftsinsamling på områdena tidsanvändning och konsumtion på unionsnivå tillhandahåller viktiga data för flera användningsområden för unionspolitik som påverkar medborgarnas levnadsförhållanden. Uppgifter om tidsanvändning har visat sig vara av mycket stor betydelse bland annat vid bedömning av jämställdhet i fråga om fördelningen av arbets- och omsorgsansvaret och vid mätning av oavlönat arbete. Konsumtion utgör också ett viktigt inslag i medborgarnas materiella levnadsvillkor. Uppgiftsinsamling på båda dessa områden vilken för närvarande sker på frivillig väg i många medlemsstater, på grundval av överenskommelser och allmänna riktlinjer, bör utvecklas och moderniseras ytterligare. Uppgiftsinsamling bör vara obligatorisk för området konsumtion och frivillig för området tidsanvändning. Om insamlingen genomförs bör detta dock ske i enlighet med denna förordning, i syfte att säkerställa jämförbarhet. På lång sikt bör samtliga medlemsstater ha som mål att delta i uppgiftsinsamlingen för området tidsanvändning. När så är möjligt bör ekonomiskt stöd från unionen ges för modernisering och genomförande av uppgiftsinsamling på områdena tidsanvändning och konsumtion.

(22)

På grund av sina särdrag omfattas inte befolkningsstatistik i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 (3), folk- och bostadsräkningar i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 763/2008 (4), företagsundersökningar och statistik som i huvudsak grundas på administrativa källor av den här förordningen, utan de bör regleras separat genom särskilda regelverk som anpassas till deras karaktär.

(23)

Statistiken betraktas inte längre bara som en av många informationskällor för beslutsfattandet, utan spelar i stället en central roll i beslutsprocessen. Ett faktabaserat beslutsfattande kräver statistik som uppfyller höga kvalitetskrav i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 och med de ändamål den är avsedd för.

(24)

Sociala uppgifter av hög kvalitet är inte bara nödvändiga för politiska ändamål, utan även för forskning och som en del av en tillförlitlig informationsinfrastruktur. Forskare som får tillgång till mikrodata för vetenskapliga ändamål på grundval av kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 (5) vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter utan identifierare för vetenskapliga syften skulle ha stor nytta av bättre sammankopplade statistiska datauppsättningar.

(25)

Inkomst, konsumtion och förmögenhet är tre aspekter som avgör hushållens materiella välbefinnande. Det är viktigt att genom befintliga uppgiftskällor sträva efter att ge en bättre beskrivning av dessa aspekter, fördelningen av var och en av dem samt den simultana fördelningen över hushållen, och att därvid på ett mer noggrant sätt beakta att det finns flera uppgiftskällor och sträva efter att stärka den gemensamma användningen av dem. Därför bör denna förordning införa och stärka området konsumtion och kopplingarna mellan dessa tre aspekter.

(26)

Förordning (EG) nr 223/2009 ålägger medlemsstaterna att följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen. Kvalitetsrapporterna är viktiga för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. ESS-kommittén har i enlighet med artikel 12 i den förordningen antagit en ESS-standard för utformningen av kvalitetsrapporterna. Genom riktlinjerna för europeisk statistik, som utgör ryggraden i den gemensamma kvalitetsramen för ESS, fastställs standarder för utveckling, framställande och spridning av europeisk statistik. Detta bör bidra till harmoniseringen av kvalitetsrapporteringen enligt den här förordningen.

(27)

I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om överföring av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dem, inklusive överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen bör säkerställa att konfidentiella uppgifter överförs och används endast för statistiska ändamål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 223/2009.

(28)

Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (6) och (EU) 2018/1725 (7) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (8) tillämpas på de personuppgifter som omfattas av denna förordning. I synnerhet bör de statistiska uppgifter som behövs för att utveckla och övervaka åtgärder och strategier på unionsnivå och nationell nivå på områdena folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet betraktas som uppgifter som behandlas av skäl som rör ett viktigt allmänt intresse.

(29)

Tillförlitlig statistik behövs både på nationell och på regional nivå där jämförbarheten måste förbättras. Det är viktigt med aggregerade uppgifter för jämförbara territoriella enheter såsom Nuts 2, samtidigt som hänsyn måste tas till kostnaderna och medlemsstaterna måste få lämpliga ekonomiska resurser. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (9) bör all statistik som medlemsstaterna överför till kommissionen (Eurostat) och som ska delas upp på territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör därför de territoriella enheterna anges i enlighet med Nuts‐nomenklaturen. På längre sikt behövs det därför insatser för mer detaljerade lokala uppgifter, på grundval av den infrastruktur som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (10).

(30)

I syfte att beakta den ekonomiska, sociala och tekniska utvecklingen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändring av de specifika ämnen som fastställs i bilaga I, införande eller anpassning av den åttaåriga löpande planeringen för insamling av de uppgifter som omfattas av denna förordning i enlighet med den periodicitet som anges i bilaga IV samt fastställande av variablernas antal och beteckningar. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd sker i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (11). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(31)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller beskrivningarna av variabler, de tekniska specifikationerna för de särskilda datauppsättningarna, de tekniska detaljer som är gemensamma för flera datauppsättningar, de tekniska format som behövs för att underlätta överföringen av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat), urvalsramarna, särskilt fastställandet av minimikraven för urvalen, kvalitetsrapporternas form och innehåll samt alla undantag. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(32)

Om genomförandet av denna förordning skulle kräva betydande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag. Sådana betydande anpassningar kan i synnerhet härröra från behovet av att förbättra aktualiteten och anpassa uppgiftsinsamlingarnas utformning, inbegripet tillgången till administrativa källor, eller utveckla nya innovativa verktyg för framställning av data. Om så är lämpligt bör medlemsstaterna också få ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag, särskilt för kapacitetsuppbyggnad i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (13).

(33)

Samarbetet och samordningen mellan myndigheterna inom ramen för ESS bör förstärkas för att säkerställa att den europeiska socialstatistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 338.2 i EUF-fördraget är samstämmig och jämförbar. Uppgiftsinsamling utförs också av andra unionsorgan än de som avses i denna förordning, särskilt unionsbyråer, liksom inom den akademiska världen. Samarbetet mellan sådana aktörer och deltagarna i ESS bör därför förstärkas så att synergieffekter kan tillvaratas.

(34)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, av skäl som rör harmonisering, uppgifternas kvalitet och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, och eftersom statistik av hög kvalitet som samlas in på ett harmoniserat sätt leder till ett stort mervärde för beslutsfattandet på unions‐ och medlemsstatsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(35)

Den europeiska socialstatistiken baserad på uppgifter som samlas in genom urvalsundersökningar och processen för uppgiftsinsamlingen bör bli mer ändamålsenlig och relevant. Den europeiska statistik gällande personer och hushåll som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar regleras för närvarande i ett antal separata rättsakter som bör ersättas med denna förordning. Det är därför nödvändigt att upphäva rådets förordning (EG) nr 577/98 (14) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 (15) och att ändra de berörda delarna av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004 (16), (EG) nr 452/2008 (17) och (EG) nr 1338/2008 (18).

(36)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (19) och avgav ett yttrande den 1 mars 2017 (20).

(37)

ESS-kommittén har hörts.