(1)

Syftet med förordning (EU) nr 1380/2013 är att gradvis eliminera utkast inom unionens samtliga fisken genom att det införs en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

I artikel 9 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs antagandet av fleråriga planer innehållande bevarandeåtgärder för fisken som nyttjar vissa bestånd inom ett relevant geografiskt område.

(3)

I de fleråriga planerna anges närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten och kommissionen kan, genom planerna, ges befogenhet att specificera dessa bestämmelser ytterligare på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetas av medlemsstaterna.

(4)

Den 19 mars 2019 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU) 2019/472 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd. Genom artikel 13 i den förordningen ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera den förordningen genom att fastställa närmare bestämmelser för landningsskyldigheten för alla bestånd av arter i västliga vatten som omfattas av landningsskyldigheten enligt artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013, i enlighet med artikel 15.5 a–e i förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av gemensamma rekommendationer som utarbetas av medlemsstaterna.

(5)

Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i de sydvästliga vattnen. Genom delegerad förordning (EU) 2016/2374 (3) fastställde kommissionen en utkastplan för vissa demersala fisken i sydvästliga vatten, som upphävdes och ersattes genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2033 (4) efter en gemensam rekommendation som lämnades in under 2018 av Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal.

(6)

Den 31 maj 2019 lämnade Belgien, Spanien, Frankrike, Nederländerna och Portugal in en ny gemensam rekommendation till kommissionen, efter samråd med den rådgivande nämnden för sydvästliga vatten och den rådgivande nämnden för pelagiska bestånd. Den gemensamma rekommendationen ändrades den 9 augusti 2019. Relevanta vetenskapliga organ har lämnat vetenskapliga bidrag, som har granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) (5). De berörda åtgärderna presenterades av kommissionen för ett skriftligt samråd i expertgruppen, bestående av 28 medlemsstater och Europaparlamentet som observatör.

(7)

Delegerad förordning (EU) 2018/2033 innehåller ett undantag från landningsskyldigheten för havskräfta som fångas med bottentrålar i Internationella havsforskningsrådets (Ices) delområden 8 och 9 och för fläckpagell som fångas med det icke-industriella redskapet ”voracera” i Ices-sektion 9a, eftersom befintliga vetenskapliga underlag visade på potentiellt höga överlevnadsnivåer, mot bakgrund av egenskaperna hos de redskap som används i fisket efter denna art, fiskemetoderna och ekosystemet. I sin utvärdering (6) konstaterade STECF att de senaste försök och studier som blev klara under 2016–2018 visar överlevnadsgrader för havskräfta på ungefär samma nivåer som konstaterats vid tidigare bedömningar. Medlemsstaterna lämnade till STECF in underlag som visade överlevnadsgraden för fläckpagell vid utkast och STECF drog slutsatsen (7) att undantaget är väl motiverat. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör dessa undantag grundade på överlevnadsgrad därför behållas i utkastplanen för demersala fisken i sydvästliga vatten under perioden 2020–2021.

(8)

Genom delegerad förordning (EU) 2018/2033 beviljas ett undantag grundat på överlevnadsgrad för rockor oberoende av fångstredskap i Ices-delområdena 8 och 9, i avvaktan på att det inkommer detaljerade vetenskapliga underlag för överlevnadsgraden för alla flottsegment och kombinationer av redskap, områden och arter. STECF anser att den information om vitalitet som medlemsstaterna har samlat in ger en viss indikation om överlevnadsgraden (8), men att ytterligare uppgifter krävs. För att relevanta data ska kunna samlas in måste fisket fortsätta. Undantaget kan därför beviljas, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör senast den 1 maj varje år lämna in följande: a) en färdplan som tagits fram i syfte att öka överlevnadsgraden och fylla de dataluckor som konstaterats av STECF, och som årligen ska bedömas av STECF, b) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar av programmen för att förbättra överlevnadsgraden.

(9)

Vid en bedömning av överlevnadsgraden för rockor befanns blomrockan (Leucoraja naevus) ha en mycket lägre överlevnadsgrad än andra arter. Den vetenskapliga kunskapen om artens överlevnadsmönster verkar dessutom vara mindre solid. Medlemsstaterna lade fram underlag avseende vitalitet och överlevnadsgrad vid direkt utkast för blomrocka. STECF granskade dessa underlag och drog slutsatsen (9) att dessa data visar på varierande vitalitet för blomrocka, men att de inte är representativa för de kommersiella fiskevillkoren och inte utesluter att blomrockans överlevnadsgrad ligger nära noll. Därför bör detta undantag endast beviljas för två år när det gäller blomrocka som fångas med grimgarn i Ices-delområdena 8 och 9 och för ett år när det gäller blomrocka som fångas med trålar i Ices-delområde 8. Resultaten av de pågående studierna och förbättrade åtgärder för att öka överlevnadsgraden bör tas fram skyndsamt och lämnas till STECF för bedömning så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 för blomrocka som fångas med trålar i Ices-delområde 8 och senast den 1 maj varje år för blomrocka som fångas med grimgarn i Ices-delområdena 8 och 9.

(10)

Delegerad förordning (EU) 2018/2033 innehåller undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten enligt artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013 för tunga som fångas med bomtrålar och bottentrålar i Ices-sektionerna 8a och 8b och för tunga som fångas med grimgarn och nät i Ices-sektionerna 8a och 8b. De underlag som medlemsstaterna lämnade för dessa undantag granskades av STECF (10). STECF konstaterade att den gemensamma rekommendationen innehöll motiverade argument som visade på svårigheten att öka selektiviteten och på oproportionella kostnader för hanteringen av oönskade fångster. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats bör därför undantagen av mindre betydelse behållas i utkastplanen för demersala fisken i sydvästliga vatten under perioden 2020–2021.

(11)

I delegerad förordning (EU) 2018/2033 fastställs ett undantag av mindre betydelse från landningsskyldigheten enligt artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013 som tillämpas provisoriskt på kummel som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9. De underlag som medlemsstaterna lade fram för detta undantag i den nya gemensamma rekommendationen granskades av STECF, som konstaterade (11) att man inom selektivitetsförsöken inte identifierat några mer selektiva anordningar som finns tillgängliga i nuläget. STECF noterade att tillgängliga uppgifter visar på en betydande ökning av kostnaderna för hantering av oönskade fångster. Medlemsstaterna genomför ytterligare en studie om oproportionella kostnader, bland annat för kummelfångster. För att relevanta data ska kunna samlas in måste fisket fortsätta. Undantaget kan därför beviljas, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör genomföra ytterligare försök och lämna information så snart som möjligt och senast den 1 maj varje år för STECF:s bedömning.

(12)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås en utvidgning av undantaget grundat på överlevnadsgrad för fläckpagell som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a, utöver ett befintligt undantag för denna art i Ices-delområde 10. Medlemsstaterna tillhandahöll vetenskapliga underlag som visade på en hög överlevnadsgrad för fläckpagell i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a inom detta fiske. De ytterligare uppgifterna om överlevnadsgraden i Ices-delområde 8 och Ices-sektion 9a lämnades in till STECF, som konstaterade (12) att den metod som används har sina begränsningar, särskilt när det gäller införandet av en kort övervakningsperiod, som sannolikt kommer att resultera i en överskattning av överlevnadsgraden. Ytterligare studier behövs för att generera tillförlitliga skattningar av överlevnadsgraden. Undantaget kan därför beviljas, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse bör senast den 1 maj varje år lämna in följande: a) årliga rapporter om framsteg och eventuella ändringar eller justeringar av programmen för att förbättra överlevnadsgraden som ska bedömas årligen av STECF.

(13)

Delegerad förordning (EU) 2018/2033 innehåller ett undantag av mindre betydelse för beryxar som fångas med krokar och linor i Ices-delområde 10. STECF granskade medlemsstaternas underlag och konstaterade (13) att den information som lämnats innehöll välgrundade argument för att ytterligare förbättringar av selektiviteten är svåra att uppnå eller skulle innebära oproportionella kostnader för hanteringen av oönskad fångst. Med tanke på att omständigheterna inte har förändrats är det lämpligt att ta med dessa undantag av mindre betydelse i den nya utkastplanen för åren 2020–2021.

(14)

Den nya gemensamma rekommendationen innehåller undantag av mindre betydelse för

(15)

De underlag som lämnats av medlemsstaterna för de nya undantagen av mindre betydelse för taggmakrillar och makrill som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9 har granskats av STECF, som konstaterade (14) att de relevanta försöken inte visade att bifångsterna skulle kunna minskas. STECF noterade att medlemsstaterna har planerat ytterligare arbete för att stödja undantagen på grundval av oproportionella hanteringskostnader. Eftersom det är svårt att uppnå selektivitet kan undantaget för detta fiske beviljas för ett år, och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör genomföra ytterligare försök och lämna information så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(16)

De underlag som medlemsstaterna lämnat för de nya undantagen av mindre betydelse för glasvarar, rödspätta, marulkfiskar, vitling och lyrtorsk som fångas med trålar och notar/vadar i Ices-delområdena 8 och 9 granskades av STECF, som konstaterade (15) att slutförandet av en spansk studie om oproportionella hanteringskostnader kan ge ytterligare belägg till stöd för undantaget för marulkfiskar och glasvarar. STECF noterade att medlemsstaterna bör åta sig att utföra ytterligare arbete för att motivera undantagen för vitling och lyrtorsk. Eftersom det är svårt att uppnå selektivitet kan undantagen beviljas för ett år, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör genomföra ytterligare försök och lämna information så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(17)

De underlag som lämnats av medlemsstaterna för de nya undantagen av mindre betydelse för taggmakrillar och makrill som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9 och Cecaf-områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 har granskats av STECF, som drog slutsatsen (16) att informationen om svårigheterna att förbättra selektiviteten är trovärdig med tanke på fiskenas förutsättningar. STECF noterade att en studie om oproportionella kostnader i det spanska nätfisket pågår och att det bör göras en bedömning av denna studie när den är avslutad. Eftersom det är svårt att uppnå selektivitet kan undantagen för detta fiske beviljas för ett år, och medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen för dessa undantag och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör genomföra ytterligare försök och lämna information så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(18)

De underlag som medlemsstaterna lämnat för de nya undantagen av mindre betydelse för glasvarar, rödspätta, marulkfiskar, vitling och lyrtorsk som fångas med nät i Ices-delområdena 8 och 9 granskades av STECF, som konstaterade (17) att man inte har beräknat de eventuella avsättningsförlusterna till följd av ökad selektivitet inom dessa fisken och att det inte är klarlagt hur de eventuella förlusterna skulle variera mellan olika nätfisken. STECF noterade att medlemsstaterna bör lämna särskild information för varje berört nätfiske. Eftersom det är svårt att uppnå selektivitet kan undantagen beviljas för ett år, men medlemsstaterna bör vara skyldiga att lämna in relevanta data som gör det möjligt för STECF att göra en fullständig bedömning av motiveringen och för kommissionen att göra en översyn. De berörda medlemsstaterna bör genomföra ytterligare försök och lämna information så snart som möjligt och senast den 1 maj 2020 för STECF:s bedömning. Dessa undantag bör därför tillämpas provisoriskt till och med den 31 december 2020.

(19)

För att säkerställa tillförlitliga uppskattningar av utkastnivåerna i syfte att fastställa de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör medlemsstaterna, i de fall då undantaget av mindre betydelse är baserat på extrapolering av situationer med begränsade data och partiell flottinformation, tillhandahålla korrekta och verifierbara data för hela den flotta som omfattas av undantaget.

(20)

De åtgärder som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artiklarna 15.4, 15.5 c och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 och kan därmed tas med i denna förordning.

(21)

Mot bakgrund av artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen beaktat både STECF:s bedömning och nödvändigheten att medlemsstaterna säkerställer ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten. I flera fall är det nödvändigt med fortsatt fiskeverksamhet och datainsamling för att man ska kunna följa upp STECF:s kommentarer. I dessa fall är det lämpligt att tillämpa en pragmatisk och försiktig strategi för fiskeriförvaltningen genom att bevilja tillfälliga undantag. Att inte bevilja sådana undantag skulle förhindra insamling av data som är nödvändiga för en korrekt och välgrundad hantering av utkast, i syfte att fullt ut genomföra landningsskyldigheten.

(22)

Delegerad förordning (EU) 2018/2033 bör därför upphöra att gälla och ersättas av en ny förordning.

(23)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar den ekonomiska verksamhet som är knuten till unionsfartygens fiskeår och planeringen av detta, bör förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas från och med den 1 januari 2020.