(1)

Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt övervakning och verkställande av lagstiftning. Det är dock viktigt att rationalisera sådana krav för att säkerställa att de uppfyller sitt avsedda syfte och för att begränsa den administrativa bördan.

(2)

Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 80/2009 (3), (EU) nr 996/2010 (4) och (EU) nr 165/2014 (5) innehåller flera rapporteringskrav inom vägtransporter och luftfart som bör förenklas i enlighet med kommissionens meddelande av den 16 mars 2023EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030.

(3)

Förordning (EG) nr 80/2009 kräver närmare bestämt att varje systemleverantör av datoriserade bokningssystem vart fjärde år lägger fram en oberoende revisionsrapport med detaljerade uppgifter om ägarstruktur och förvaltningsmodell, och dessutom att detta ska göras på begäran av kommissionen.

(4)

Den revisions- och rapporteringsskyldigheten som inrättats genom förordning (EG) nr 80/2009 är avsedd att göra det möjligt för kommissionen att övervaka tillämpningen av särskilda regler för moderföretag som fastställts i den förordningen. Syftet med dessa regler är i synnerhet att hindra moderföretag från att diskriminera konkurrerande datoriserade bokningssystem och att hindra att andra lufttrafikföretag diskrimineras i datoriserade bokningssystem som ägs av dessa moderföretag. Den utvärdering av förordning (EG) nr 80/2009 som gjordes 2020 av kommissionen visade att dessa regler rörande moderföretag skulle kunna vara överflödiga, eftersom flygbolag inte längre äger datoriserade bokningssystem och det inte finns något som tyder på att flygbolag skulle vilja skaffa sådana datoriserade bokningssystem om dessa regler inte fanns. Det är därför inte längre motiverat att revisionsrapporter lämnas in vart fjärde år. Kommissionen bör dock ha kvar befogenheten att när så är nödvändigt begära att revisionsrapporter lämnas in för att på ett ändamålsenligt sätt kontrollera efterlevnaden av reglerna för moderföretag.

(5)

Enligt förordning (EU) nr 996/2010 ska en säkerhetsöversyn på nationell nivå publiceras årligen för att hålla allmänheten informerad om den allmänna flygsäkerhetsnivån. Syftet med denna skyldighet var att säkerställa transparens när det gäller den allmänna flygsäkerheten i medlemsstaterna och, med hänsyn till förordningens kontext, särskilt hur olycksutredningar bidrar till flygsäkerheten. Denna säkerhetsöversyn har dock blivit överflödig med tanke på den årliga säkerhetsöversyn som Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet offentliggör enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 (6) vilken omfattar unionens hela luftfartssystem, inklusive olycksutredningar.

(6)

Enligt förordning (EU) nr 165/2014 är medlemsstaternas behöriga myndigheter skyldiga att årligen till kommissionen överlämna förteckningar, om möjligt på elektronisk väg, över montörer och verkstäder som är godkända att utföra installationer, kontroller, besiktningar och reparationer av färdskrivare och de kort som utfärdas till dem. Enligt den förordningen ska även kommissionen offentliggöra dessa förteckningar på sin webbplats.

(7)

Den omständigheten att verkstadskorten är giltiga i ett år, och att informationen från medlemsstaterna till kommissionen endast ger en ögonblicksbild av godkända verkstäder och av de giltiga kort som utfärdats till dem, innebär att en växande andel av de verkstadskort som offentliggjorts på kommissionens webbplats under det påföljande året efterhand upphör att vara giltiga. Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att offentliggöra denna information och fortlöpande uppdatera den på en offentlig webbplats, minst en gång per år. Kommissionen bör offentliggöra en förteckning över alla medlemsstaters webbplatser där denna information finns tillgänglig. Vissa medlemsstater har redan sådana webbplatser. Den skyldigheten skulle följaktligen minska den administrativa bördan för både kommissionen och medlemsstaterna och minska efterlevnadskostnaderna för berörda parter genom att säkerställa en effektivare spridning av uppdaterad information.

(8)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förenkla rapporteringskraven som fastställts i förordningarna (EG) nr 80/2009, (EU) nr 996/2010 och (EU) nr 165/2014 inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går den här förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(9)

Förordningarna (EG) nr 80/2009, (EU) nr 996/2010 och (EU) nr 165/2014 bör ändras i enlighet med detta.