51999IP0105

A4-0105/99

Resolution om behovet av att förändra och reformera Europeiska unionens system för egna medel

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

- med beaktande av artikel 148 i arbetsordningen,

- med beaktande av kommissionens rapport av den 7 oktober 1998 om systemet med egna medel - Europeiska unionens inkomster (KOM(98)0560 - C4-0579/98),

- med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 201 (framtida artikel 269) i detta, och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 173 i detta,

- med beaktande av beslut 70/243/EKSG, Euratom av den 21 april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med egna medel från gemenskapen ((EGT L 94, 28.4.1970, s. 19.)), i synnerhet artikel 4 i detta, där det föreskrivs att gemenskapernas budget från och med den 1 januari 1975 skall finansieras genom gemenskapernas egna medel utan att det påverkar andra inkomster,

- med beaktande av resolutionerna av den 21 april 1994 om ett nytt system för egna medel ((EGT C 128, 9.5.1994, s. 363.)), och av den 22 november 1990 om Europeiska gemenskapernas framtida finansiering ((EGT C 324, 24.12.1990, s. 243.)),

- med beaktande av resolutionen av den 4 december 1997 meddelandet från kommissionen «Agenda 2000 - En förstärkt och utvidgad union» (KOM(97)2000 - C4-0372/97) ((EGT C 388, 22.12.1997, s. 31.)),

- med beaktande av rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel ((EGT L 293, 12.11.1994, s. 9.)),

- med beaktande av utredningen om egna medel från september 1997 på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för forskning,

- med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 6/98 om utvärdering av systemet för medel som härrör från moms och BNI ((EGT C 241, 31.7.1998, s. 58.)),

- med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 9/98 om skydd av Europeiska unionens finansiella intressen i fråga om moms vid handel inom gemenskapen ((EGT C 356, 20.11.1998, s. 1.)),

- med beaktande av utredningen om reformeringen av egna medel och nettopositioner i EU:s budget från oktober 1998 på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för forskning,

- med beaktande av budgetutskottets betänkande och yttrandena från utskottet för externa ekonomiska förbindelser, utskottet för institutionella frågor och budgetkontrollutskottet (A4-0105/99)och av följande skäl:

A. Systemet med medel för finansiering av den offentliga förvaltningen och kontrollen över detsamma är tillhör de viktigaste komponenterna i varje representativ demokrati.

B. Systemet för gemenskapens egna medel är en viktig grundsten i EU:s politiska integrationsprocess.

C. Europeiska unionens uppgifter skall finansieras genom egna medel. Principen om ett rättvist återflöde (juste retour) i samband med finansieringen av uppgifter med budgetmedel är ett olämpligt kriterium som strider mot principerna i fördraget, och parlamentet tillbakavisade i sin ovannämnda resolution av den 4 december 1997 tillämpningen av denna princip. Budgeten bör enligt fördraget utformas på ett sådant sätt på både inkomst- och utgiftssidan att den följer principerna om rättvisa och solidaritet. Dessa principer måste respekteras, särskilt med tanke på utvidgningsprocessen.

D. Gemenskapens inkomster från egna medel har hittills varit tillräckliga för att finansiera Europeiska unionens verksamhet och politik.

E. Systemet för egna medel har flera gånger ändrats och i samband med detta har olika begränsningströsklar och beräkningskvoter införts, bland vilka somliga visserligen har tagit större hänsyn till medlemsstaternas ekonomiska kapacitet, men har minskat öppenheten i systemet och möjligheten att förstå det, och ändrat de ursprungliga målen.

F. Parlamentet har alltid krävt att gemenskapens egna medel skall vara tydliga och begripliga för de europeiska skattebetalarna och parlamentet bör med tanke på sitt demokratiska ansvar delta i beslutsfattandet vad gäller gemenskapens egna medel.

G. Strukturen i finansieringen av gemenskapens budget är till stor del ett resultat av historiska faktorer och har byggts upp delvis genom att man har löst konkreta problem, vilket inneburit att den utvecklats i enlighet med kraven, och på så sätt är strukturen på sätt och vis logisk med tanke på den europeiska integrationen, men den har bara vid enstaka tillfällen följt en allmän europeisk strategi.

H. EU:s budget ställs inför nya utmaningar genom att gemensam politik byggs ut och nya länder blir medlemmar.

I. De politiska, ekonomiska, finansiella och budgetmässiga fördelar som enskilda medlemsstater får i och med medlemskapet i Europeiska unionen och deltagandet i den gemensamma politiken ändrar avsevärt nettobalanserna, något som vissa medlemsstater anser vara motiv för att kräva ytterligare en korrigeringsmekanism och som dessa medlemsstater beräknat,

J. Fördelningen av finansieringsbördan för budgeten kritiseras av några medlemsstater i allt högre grad och de kräver bland annat att ett korrigeringssystem skall tillämpas, liknande det som sedan 1984 tillämpas på Storbritannien, och andra medlemsstater anser att det vid beräkningen av medlemsstaternas bidrag till finansieringen av budgeten skall tas större hänsyn till per capita-inkomsten, och dessa medlemsstater föreslår därför att finansieringsbidraget skall beräknas enligt en progressiv modell.

K. Eftersom de traditionella egna medlen kontinuerligt minskar i betydelse som andel av inkomsterna och de moms-baserade och BNI-baserade egna medlen har drag som gör att de kan sammanblandas med bidragsbetalningar från medlemsstaterna, är det allt mer brådskande att införa egna medel som garanterar gemenskapens ekonomiska oberoende.

L. Systemet med egna medel bör i framtiden utformas med hänsyn till artiklarna 2 och 3 i EG-fördraget, där principerna för gemenskapens uppgifter och verksamhet föreskrivs. Den ekonomiska och sociala sammanhållningen och solidariteten mellan medlemsstaterna, liksom främjande av tillväxt, sysselsättning och livskvalitet, skall säkerställas vid genomförandet av den gemensamma politiken.

M. Det nuvarande systemet för egna medel uppvisar en rad brister vad gäller kriterierna ekonomiskt oberoende, insyn, tillförlitlighet och begriplighet för medborgarna, och man bör eftersträva att uppfylla dessa kriterier genom en reformering av systemet för egna medel.

N. Införandet av nya egna medel som ersättning för de nuvarande egna medlen får inte medföra någon ökad belastning för de europeiska skattebetalarna, och att inkomstsystemet blir mer öppet för insyn, enklare och mer rationellt, att unionens ekonomiska oberoende ökas och att en direkt förbindelse mellan Europeiska unionen och dess medborgare kan skapas.

1. Parlamentet anser att Europeiska unionens budget på lång sikt i huvudsak skall ställas upp enligt de ekonomiska principerna om systematisk följd vad gäller definition av uppgifter, utgiftsplanering, garanterande av inkomster och utvärdering, och att utgifterna, efter det att uppgifterna definierats, skall delas upp i reglerande och fiskala utgifter; anser att det är av största intresse för unionens medborgare att de inkomster som tas upp, oavsett nivå - det gäller europeisk, nationell, regional såväl som lokal nivå - skall användas på ett effektivt sätt; anser att dubblering av uppgifter mellan europeiska och nationella myndigheter skall undvikas så långt det är möjligt,

2. anser att inkomstsystemet i grunden inte skall innehålla några undantag eller särskilda bestämmelser, att befintliga bestämmelser måste löpa ut, att alla medlemsstater skall delta i finansieringen av budgeten enligt samma principer och att utjämningen av skillnader i ekonomisk utveckling som föreskrivs i fördraget inte skall belasta inkomstsidan, utan i enlighet med budgetmässiga principer skall belasta utgiftssidan,

3. påpekar att Europeiska gemenskapernas kommission är fördragens väktare och har befogenhet att fastställa gemenskapens intressen; uppmanar kommissionen att ha dessa mål för ögonen när förslag utarbetas och inte böja sig för vissa medlemsstaters intressen,

4. avvisar den så kallade teorin om rättvist återflöde («juste retour»), eftersom den strider mot principen om odelbarhet för de rättigheter, fördelar och skyldigheter - av både ekonomisk och icke-ekonomisk natur - som unionsmedlemskapet medför genom principerna om solidaritet mellan medlemsstaterna och de fyra grundläggande friheterna; beklagar att kommissionen har avstått från att tillhandahålla beräkningar över de ekonomiska, icke-budgetära fördelar som medlemsstaterna får genom att delta i den ekonomiska och monetära unionen,

5. anser att avsaknad av demokratisk kontroll och medbestämmande för Europaparlamentet talar för förändringar av systemet för egna medel och beklagar att olika åsikter bland medlemsstaterna för närvarande förhindrar reformer; förväntar sig dock med tanke på betydelsen av temat för fortsatt integration att de olika ståndpunkterna närmar sig varandra på ett avgörande sätt,

6. anser därför att systemet för egna medel etappvis bör reformeras i etapper parallellt med den fördjupade integrationen, och att man först måste komma till rätta med meningsskiljaktigheterna vad gäller finansieringsbidragen för att skapa nödvändigt utrymme för fortsatta reformer,

7. uppmanar till en ingående debatt, inför den översyn av fördragen som skall göras i samband med utvidgningen, om den nödvändiga förändringen av artikel 201 (framtida artikel 269 i EG-fördraget)i syfte att göra systemet med egna medel såväl mer flexibelt som mer demokratiskt,

Kortsiktiga förändringar under den första reformeringsetappen

8. anser att ett nytt steg mot fördjupad integration av högre kvalitet tas i och med genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen och det ökade samarbetet inom skattepolitiken och den ekonomiska politiken som är en konsekvens av den, vilket också medför att en ny, total syn på unionens budget blir nödvändig; anser att budgeten bör struktureras så att unionen på ett bra sätt kan spela sin roll som allt mer betydelsefull global politisk och ekonomisk aktör; begär att Europaparlamentet i detta sammanhang får fullständigt inflytande över budgeten, vilket inte endast begränsas till en del av utgiftssidan, utan omfattar alla inkomst- och utgiftsområden,

9. anser att för att garantera EU:s ekonomiska oberoende och för att säkerställa finansiering av EU:s uppgifter och unionens möjlighet att utvecklas på längre sikt skall grunden för budgeten vara nya egna inkomster som inte har karaktär av bidrag från medlemsstaterna, vilka sammantaget inte får medföra en högre belastning för de europeiska skattebetalarna; betonar att det för att stärka finansieringens utformning också krävs att unionen får klart ansvar för skattelagstiftningen och behörighet att driva in inkomster,

10. anser att sådana inkomster som unionen erhåller direkt och omgående direkt berör unionens medborgare, att de måste godtas av dem så långt som möjligt och att de skall hänga logiskt samman med den europeiska integrationen och unionens uppgifter; betonar att sådana inkomster måste uppfylla kriterierna för enkelhet och begriplighet, rättvisa, insyn och demokratisk kontroll,

11. påpekar att Europaparlamentet för att kunna välja lämpliga nya skatter och inkomstkällor har låtit göra två utredningar som har undersökt olika inkomsters för- och nackdelar; påpekar att ingen typ av skatt har visat sig vara optimal och att det därför med största möjliga hänsyn till ovan nämnda kriterier krävs en kombination av olika nya inkomster för att garantera unionens framtida ekonomiska oberoende,

12. anser att inkomstsystemet inte skall innehålla främmande uppgifter, som kompensation för skillnader i ekonomisk kapacitet och korrigering av olika betalningar till medlemsstaterna, och anser att dessa utgifter skall genomföras med lämpligare instrument, som struktur- och sammanhållningspolitik,

Samma finansieringsvillkor för alla medlemsstater

13. påpekar att den nuvarande korrigeringsmekanismen på inkomstsidan, som hittills endast har tillämpats på Storbritannien, infördes eftersom jordbruksutgifterna utgjorde över 70 procent av gemenskapens utgifter för att mildra bördan för stater där jordbruket endast utgör en liten del av ekonomin; betonar att en minskning av enskilda staters finansieringsbidrag på områden som strukturpolitik, förberedande åtgärder för nya staters anslutning eller inrikespolitik bryter mot systemet och inte på något sätt kan motiveras,

14. uppmanar kommissionen att, om kostnadsbördan i samband med finansieringen av budgeten är jämnt fördelad mellan alla medlemsstaterna, lägga fram ett förslag om att gradvis avskaffa korrigeringsmekanismen och på det sättet se till att de nuvarande bestämmelserna gradvis avvecklas och upphör att gälla senast då de första nya medlemsstaterna ansluter sig,

15. betonar på nytt med eftertryck att EUF bör integreras i Europeiska unionens budget,

Reformens innehåll

16. påpekar att de traditionella egna medlen kontinuerligt minskar i betydelse som del av finansieringen av budgeten och att denna tendens kommer att bli mer märkbar i och med EU:s utvidgning och den fortsatta liberaliseringen av handeln (inbegripet handeln med jordbruksprodukter),

17. betonar att inkassering av dem från medlemsstaterna innebär enorma förvaltningskostnader för unionen samtidigt som det förekommer allvarliga fall av oegentligheter och bedrägerier; uppmanar kommissionen att fullständigt utföra sina uppgifter när det gäller skydd av gemenskapens finansiella intressen, i synnerhet vad avser det traditionella slaget av egna medel, tullavgifter, och att ta initiativ för att uppmuntra medlemsstaterna att skaffa trovärdiga system för att värdera bedrägeriernas inverkan samt för att bedöma kontrollåtgärdernas effektivitet och resultat, anser att det vore värt att överväga om man skulle införa ett system enligt vilket medlemsstaterna måste inkassera traditionella egna medel på ett mer effektivt sätt,

18. påpekar samtidigt att de traditionella egna medlen är unionens enda egna inkomster, som inte kan likställas med bidrag från medlemsstaterna; uppmanar kommissionen att, efter att ha tagit del av alla argument, inbegripet gatewayeffekterna, utarbeta ett förslag om hur man skall handskas med de traditionella egna medlen, vilket å ena sidan beaktar betydelsen för gemenskapens budget, den europeiska ekonomin och för hur den inre marknaden fungerar och å andra sidan villkorslöst prövar förhållandet mellan kostnad och nytta,

19. påpekar att det är tydligt att de moms-baserade egna medlen i sin nuvarande form lätt kan likställas med bidrag från medlemsstaterna, en bedömning som också revisionsrätten och kommissionen har gjort i sina senaste yttranden om egna medel; påpekar dessutom att de beräkningsmodeller och i detta sammanhang gällande begränsningströsklar och gemensamma beräkningsfaktorer som använts för att fastställa de egna medlen har gjort att det uppstått ett oerhört komplicerat system som inte är öppet för insyn,

20. stöder av denna anledning till att börja med förslaget om att sammanföra de moms- och BNI-baserade egna medlen till en enda inkomstkälla för egna medel som är öppen för insyn och som har en begriplig beräkningsmetod, som har BNI som utgångspunkt och som kan leda till en mer principiell reform av systemet för egna medel och införande av en ny egen inkomst som ersättning för de nuvarande tredje och fjärde inkomstkällorna,

21. påpekar att användningen av ett föråldrat beräkningssätt för BNI som indikator för ekonomisk kapacitet har gjort att ytterligare obalanser uppstått av tekniska orsaker; uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om att inom kort tekniskt omarbeta beslutet om egna medel för att se till att tekniska orsaker till obalanser undanröjs och att BNI tas fram enligt de modernaste beräkningsmetoderna,

22. anser att offentliga inkomster eller vinster hos europeiska organ, som ECBS-vinster, skall komma gemenskapens budget till godo som egna inkomster,

23. yrkar på att en överenskommelse mellan medlemsstaterna om att vissa slag av skatter skall leda till att åtminstone en del av skatteutfallet skall tillfalla unionens budget i egenskap av egna medel, eftersom dessa skatter i så fall skulle ha en ursprungligen europeisk karaktär.

24. betonar att sådana nya inkomster inte skall vara ytterligare inkomster för gemenskapens budget, utan de skall ersätta befintliga inkomster,

25. uppmanar rådet kraftfullt att anta denna reform i samförstånd med parlamentet för att den skall kunna träda i kraft före nästa utvidgning,

26. anser att en reformering av systemet för egna medel i etapper skall ingå i förhandlingarna om det interinstitutionella avtalet om budgetplanen för 2000-2006,

27. uppdrar åt sin ordförande att vidarebefordra denna resolution till kommissionen, rådet och revisionsrätten.