51999PC0485

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT Europeiska året för språk 2001

(framlagt av Kommissionen)

MOTIVERING

1.BAKGRUND

Allmänt sett erkänns behovet av insatser från gemenskapens sida inom allmän och yrkesinriktad utbildning i artikel 149 och 150 i EG-fördraget, som utgör den rättsliga grunden för det föreslagna Europeiska året för språk 2001. I artikel 149 anges som område för gemenskapens insatser "att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen, särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk". I båda artiklarna föreskrivs samarbete med behöriga internationella organisationer. I artikel 149 anges i detta hänseende "särskilt Europarådet", som redan antagit ett beslut om att utse år 2001 till Europeiska året för språk (i denna text även kallat "Europeiska språkåret").

Den språkliga mångfalden är en central del av Europas kulturarv och kommer att förbli så även i framtiden. Att ta tillvara den mångfalden är därför en nödvändig förutsättning för att bygga ett Europa där alla medborgare har lika ställning och lika rättigheter, och det är även väsentligt för att man skall bibehålla ett brett stöd för den europeiska tanken hos allmänheten.

Var och en som vill bo bland personer i en annan språkgemenskap än sin egen eller utveckla framgångsrika politiska, ekonomiska eller personliga kontakter med sådana personer kommer att tjäna avsevärt på att ha kunskaper i det eller de språk som talas i den gruppen. Språkinlärning är därför en väsentlig del av främjandet av kommunikation mellan Europas medborgare och av att låta dem alla ta tillvara alla fördelar med denna medborgarskap, särskilt rättigheten i artikel 18 i EG-fördraget "att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier".

I artikel 151 i EG-fördraget står det att "gemenskapen skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i detta fördrag". Detta är särskilt viktigt i insatser som berör språk, då dessa utgör själva kärnan av den kulturella identiteten. Att beakta kulturell mångfald innebär att beakta även den nationella och regionala mångfalden av språk inom Europeiska unionen.

Dessutom är språkkunskaper en avgörande faktor när de gäller enskilda personers anställbarhet, samt konkurrenskraften för företag och den europeiska ekonomin som helhet. Möjligheterna till en framgångsrik saluföring av en vara eller tjänst ökar avsevärt om leverantören talar kundens språk. Likaledes kan företagens administrativa kostnader minskas om språkskillnader inte längre utgör hinder för intern eller extern kommunikation. Kontakterna mellan offentliga och frivilliga organisationer blir även de mer effektiva om de berörda personerna kan tala varandras språk. Det är orealistiskt att förvänta sig att alla behärskar varje eventuell yrkeskontakts språk, och därför är det viktigt att man främjar färdigheter och metoder som underlättar kommunikation mellan människor som inte förstår varandras språk.

2. BEFINTLIGA EG-INSATSER INOM SPRÅKUNDERVISNING OCH SPRÅKINLÄRNING

År 1989 antogs Lingua-programmet och 1995 utvidgades det och införlivades med Sokrates-programmet (rättslig grund artiklarna 149 och 150) och Leonardo da Vinci-programmet (rättslig grund artikel 150) som främjar europeiskt samarbete inom allmän respektive yrkesinriktad utbildning.

Lingua-insatserna inom Sokrates inbegriper stöd till grundläggande utbildning och fortbildning av språklärare, till framställning av nytt utbildningsmaterial och till gemensamma utbildningsprojekt, inbegripet utbyte, för ungdomar. I Leonardo da Vinci främjas utvecklingen av yrkesinriktade språkfärdigheter genom gränsöverskridande pilotprojekt och utbytesprogram. Inom båda programmen prioriteras de officiella EU-språk som talas och lärs ut i mindre utsträckning.

Programmen Sokrates och Leonardo da Vinci har varit mycket framgångsrika, eftersom samarbete och utbyte mellan de deltagande länderna ökat. Dock pekar tillgängliga siffror på att mycket ännu återstår att göra. 51 % vuxna europeiska medborgare [1] och 29 % ungdomar mellan 5 och 24 år [2] klarar inte av att föra ett samtal på något främmande språk.

[1] Eurobarometer 44 (april 1996 - enkät november 1995)

[2] Eurobarometer 47.2, 1997

Under Sokrates-programmets andra etapp ("Sokrates II"), som planeras starta år 2000, kommer vikten av språkinlärning att ytterligare betonas. Det kommer att finnas en ny insats som syftar till att främja språklig mångfald och förbättra kvaliteten på språkundervisning och språkinlärning. De flesta av de befintliga Lingua-insatserna kommer att införlivas med programmets Comenius-del som rör skolutbildning.

Även under den andra etappen i Leonardo da Vinci-programmet ("Leonardo da Vinci II"), som även det planeras starta år 2000, kommer man att göra språk mer synliga och prioritera dem ytterligare.

I 1995 års vitbok Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället [3] anger kommissionen målet att alla europeiska medborgare skall ha färdigheter i två EU-språk utöver modersmålet. I vitboken betonas språkundervisning och språkinlärning i alla åldrar och tonvikten läggs på nya idéer och bästa lösningar. Idéen om en europeisk kvalitetsutmärkelse för nyskapande projekt inom språkundervisning och språkinlärning härstammar från vitboken och genomförs sedan 1997. Syftet med utmärkelsen är att uppmärksamma och sprida de bästa idéerna. I varje land tilldelas utmärkelsen av en jury till projekt som motsvarar en rad kriterier som fastställs på europeisk nivå.

[3] Kommissionens vitbok: Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället (som bygger på KOM (95)590 slutlig, 29 november 1995), Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg 1995

3. SYFTEN OCH MÅL

Det viktigaste syftet med Europeiska språkåret blir att göra EU-befolkningen mer medveten om fördelarna med att förstå och tala andra språk, och om de olika möjligheterna som finns för att lära sig detta. Det centrala budskapet blir att språkinlärning kan och bör vara roligt och att det för med sig stora fördelar såväl på det personliga som på det ekonomiska planet.

Målen i utkastet till beslut är följaktligen:

a) Att göra människor mer medvetna om rikedomen i den språkliga mångfalden i Europeiska unionen.

Betoningen av "rikedomen i den språkliga mångfalden" är viktig för att tydliggöra att mångfalden är en tillgång för unionen och bör värdesättas och bevaras. Ett av de centrala budskapen i Europeiska året för språk blir att alla språk bör värdesättas lika mycket: målet inte bara är att uppmuntra folk att lära sig väl utbredda språk för att underlätta internationell kommunikation.

b) Att uppmärksamma en så bred allmänhet som möjligt på fördelarna med kunskaper i ett antal språk.

Detta mål återspeglar vikten för Europeiska unionens framtid av att främja kommunikationen mellan EU-medborgare och av att göra de påtagliga fördelarna med medborgarskapen mer tillgängliga, särskilt den fria rörligheten inom unionen. I målet betonas personlig utveckling och interkulturell förståelse, vilket återspeglar samverkan med Europeiska året mot rasism och främlingsfientlighet 1997. Även de ekonomiska möjligheter som språkinlärning innebär betonas i detta mål. De uttrycks i allmänna ordalag för att kunna inbegripa den breda skala av ekonomiska fördelar som språkinlärning kan medföra: inte bara anställbarhet, utan även bättre tillfredsställelse med arbetet och utsikter i yrkeslivet för de enskilda, samt ökad produktivitet och konkurrenskraft för den europeiska ekonomin. Gedigna språkfärdigheter är avgörande för företagens kapacitet att ta tillvara de möjligheter som den inre marknaden medför och att förbli konkurrenskraftiga i en alltmer globaliserad och rörlig ekonomi.

c) Att uppmuntra till livslång inlärning av språk och därmed förknippade färdigheter.

Detta syfte återspeglar gemenskapens prioriteringar inom utbildning och bygger på framgången med Europeiska året för livslångt lärande 1996, samt betonar att inlärningen av språk, och därmed förknippade färdigheter som översättning, tolkning och vissa tekniska färdigheter och kontorsfärdigheter, kan och bör vara en livslång process. Det ger uttryck för det faktum att målgruppen inbegriper många personer som tidigare haft få möjligheter att lära sig främmande språk.

d) Att samla och sprida information om språkundervisning och språkinlärning.

I detta mål ingår att anordna och sprida undersökningar, såväl Europa-omfattande som i mindre skala, vilka syftar till att förbättra kunskapen om läget för språkinlärning, särskilt för att detta skall hjälpa till att kartlägga vilka områden som skall prioriteras för investering av resurser, både under Europeiska året för språk och efter det.

Europeiska språkåret kan även bidra till att människor blir medvetna om att metodiken för språkinlärning har utvecklats långt bortom de traditionella metoder som övervägde i klassrummen till ganska nyligen. Detta är en viktig faktor för att människor skall bli motiverade att lära sig främmande språk.

I detta mål finns det slutligen utrymme för att göra människor medvetna om olika sätt att underlätta kommunikationen mellan personer som talar olika språk, däribland genom tolkning, översättning och användning av informationsteknik.

4. MÅLGRUPPER

De mycket begränsade medel som finns inom Sokrates- och Leonardo da Vinci-programmen för att göra människor mer medvetna vad gäller språk har hittills i hög grad koncentrerats till målgrupper som lärare, utbildare, personer som redan läser språk, beslutsfattare och akademiska experter.

Europeiska språkåret kommer däremot att vara inriktat på att kommunicera fördelarna med språkinlärning till allmänheten. Budskapen måste varieras beroende på vem man vänder sig till. Man kommer därför att ta fram olika slag av informationsmaterial för olika delar av denna stora målgrupp, till exempel: de som talar vissa språk, personer som bor i närheten av språkgränser, yrkesgrupper, skolbarn, föräldrar, arbetsmarknadens parter, arbetslösa.

5. INNEHÅLL - PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV BIDRAG

Enligt vad som anges i bilagan till utkastet till beslut kommer informationsstrategin för Europeiska språkåret att inbegripa material och evenemang som gäller hela Europa, och som kan bekostas helt och hållet ur gemenskapens budget (på grundval av anbudsinfordran), samt verksamhet i mindre skala som kan få bidrag ur gemenskapens budget (på grundval av inbjudan att lämna förslag) och som gäller vissa länder, grupper av länder eller regioner.

Alla dessa insatser som bekostas helt eller delvis skall avse att göra målgrupperna mer medvetna om språkundervisning och språkinlärning allmänt sett, eller om särskilda aspekter därav. Man kommer att prioritera projekt av vilka det tydligt framkommer hur de kommer att bidra till utveckling av det europeiska medborgarskapet.

Bland annat kommer det att finns möjligheter för insatser som koncentreras på vissa av de områden som prioriteras i 1995 års vitbok Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället (se punkt 1 ovan). I dessa ingår: "tidig" språkinlärning i förskolan och på låg- och mellanstadiet, inlärning av andra ämnen på ett främmande språk, flerspråkig förståelse (mellan folk som talar olika språk), åtgärder för kvalitetsbedömning av program och material för språkinlärning, och informationsutbyte om språkundervisning och språkinlärning. Det kommer även att finnas möjligheter till insatser som är inriktade på specialiserade områden som tolkning och översättning, samt på tekniska verktyg för underlättande av effektiv kommunikation mellan personer som talar olika språk.

Kommissionen kommer att bekosta och administrera en konsekvent reklamkampanj, med användning av alla tillgängliga medier tillsammans i samarbete med organisationer som är specialister inom kommunikation. Man kommer att eftersträva så stor synlighet som möjligt.

Ur Europeiska språkåret kommer man inte att ge medel till genomförande av projekt som liknar dem som redan bekostas ur pågående program och verksamhet, men EG-informationskampanjen får delvis användas till att visa resultaten av vissa sådana projekt, till exempel nytt utbildningsmaterial, för dem son intresserar sig för frågan.

Det kommer även att finnas utrymme för att delvis bekosta insatser som inte direkt eller enbart syftar till att sprida information, om dessa insatser inte har rätt till bidrag ur Sokrates II, Leonardo da Vinci II eller andra lämpliga EG-program eller insatser. Detta kan till exempel innebära att ett projekt som syftar till att sprida språkundervisning bland en missgynnad del av befolkningen kan söka bidrag även om projektet inte innebär samarbete över gränserna, under förutsättning att målen stämmer överens med målen för Europeiska språkåret och särskilt om det har väsentligt värde som exempel på bästa lösningar.

En stor del av de EG-omfattande insatserna och verksamheten som kommer att äga rum under Europeiska språkåret kommer inte att gälla något särskilt språk, utan kommer att söka förmedla ett övergripande budskap om att betona mångfalden och främja språkinlärningen allmänt sett. Bidrag till gränsöverskridande, nationella, regionala och lokala projekt kommer även att finnas för projekt som gäller allmänna frågor inom språkinlärning samt projekt som främjar inlärningen av enstaka språk eller språkgrupper, enligt vad som anges i artikel 1.

6. INNEHÅLL - UTFÖRLIG BESKRIVNING AV INSATSER

Det görs ingen åtskillnad nedan mellan EG-omfattande insatser som till fullo bekostas och insatser som får bidrag, eftersom det är tänkt att de sistnämnda i mindre och mer lokal skala skall återspegla de teman som finns i de förstnämnda, och i många fall kommer de att använda liknande sätt. Förteckningen är inte uttömmande: det kan komma upp idéer om ytterligare verksamhet, särskilt till följd av samråd med sakkunniga eller som från reaktioner på inbjudan att lämna förslag.

Insatser som bidrar till alla fyra specifika målen

Det finns möjligheter att nå ut till en avsevärd del av den europeiska befolkningen, eftersom den idé som skall främjas är enkel och många sannolikt kommer att vara öppna för den. I centrum för detta kommer det att finnas en informationskampanj med en enhetlig logotyp och en enhetlig uppsättning väsentliga budskap. Kommissionen kommer att försöka utforma logotypen i samarbete med Europarådet (se punkt 9 nedan). Alla projekt som får medel inom ramen för Europeiska språkåret skall använda logotypen, och den kommer även att kunna användas av projekt som inte får bidrag ur Europeiska språkåret men som kan övertyga kommissionen om att de delar ett eller flera av Europeiska språkårets mål.

Slagord kommer också att utarbetas. För att kampanjen skall vara konsekvent i hela Europa kommer dessa slagord att framföra liknande budskap på alla språk, fastän behovet av att få dem kraftfulla och effektiva innebär att ordagranna översättningar inte alltid blir de lämpligaste.

Nyckeln till framgång med Europeiska språkåret kommer att vara mediastrategin. Det medium som har störst möjlighet att från början göra allmänheten medveten om Europeiska språkåret kommer att vara TV, men detta måste följas upp via andra informationskällor.

Med tanke på kostnaden är det uteslutet att man skulle köpa TV-tid direkt ur gemenskapens budget. Det kan emellertid vara möjligt att få begränsad gratistid. Man planerar att framställa ett inslag på 30 sekunder eller 1 minut på alla EU-språk.

Man skulle också kunna framställa ett längre program och erbjuda det till TV-bolag i alla medlemsstater. I beviljandet av bidrag kommer man att prioritera nationella, regionala och lokala projekt som omfattar framställning av audiovisuellt informationsmaterial av god kvalitet.

Andra former av reklam i stor skala är också tänkbara, särskilt en affischkampanj. Även här skulle utrymmet behöva ställas till förfogande kostnadsfritt.

Internet blir ett mycket viktigt verktyg. En central webbplats för Europeiska språkåret, där det finns allt informationsmaterial som ges ut i samband med Europeiska språkåret, kommer att förses med länkar till kommissionen, Europarådet och nationella webbplatser. Webbplatsen kommer att vara interaktiv med allmänheten.

Utställningar, alltifrån småskaliga på lokal nivå till evenemang i centrala utrymmen i storstäderna, kan också vara ett mycket effektivt sätt att fånga uppmärksamhet, bland annat hos medierna.

Europeiska tävlingar, riktade till skolbarn och vuxna kommer att anordnas.

Det kommer även att behövas verksamhet som speciellt riktas till medierna, till exempel anordnandet av intervjuer och presskonferenser.

Kommissionens representationer i medlemsstaterna kommer att ha en väsentlig uppgift att säkerställa att informationsstrategin är konsekvent och effektiv.

Verksamhet som huvudsakligen bidrar till mål (a): att göra människor mer medvetna om rikedomen i den språkliga mångfalden i Europeiska unionen.

Mål (a) som är inriktat på den språkliga mångfalden, skulle särskilt passa för publicitet genom storskaliga engångsevenemang, både på europeisk nivå och i de enskilda medlemsstaterna. Evenemangen skall så långt det är möjligt var öppna för allmänheten och vara underhållande och interaktiva hellre än didaktiska, till exempel genom föreställningar på olika språk. En lång rad språk, däribland språk som används i mindre utsträckning, bör tas med. Man bör också se till att sådana evenemang blir föremål för TV-reportage.

Verksamhet som huvudsakligen bidrar till mål (b): att uppmärksamma en så bred allmänhet som möjligt på fördelarna med kunskaper i ett antal språk.

Även för Mål (b) blir insatser för massinformation och samarbete med medierna väsentliga. Det viktigaste är att övertyga människor att det ligger i deras intresse att förbättra språkfärdigheterna. Detta kräver mer detaljerad information, särskilt skriftlig information, än mål (a).

Broschyrer och småskrifter kommer att framställas för att spridas i stor skala. Man kommer att söka samarbete med tidningar och tidskrifter samt med exempelvis flygbolag, resebyråer och stormarknader. Även europeiska kända personligheter kommer att tillfrågas om de vill stödja evenemanget, till exempel genom att bli citerade i broschyrer eller delta i TV-program om språkinlärning.

Verksamhet som huvudsakligen bidrar till mål (c) : att uppmuntra till livslång inlärning av språk och därmed förknippade färdigheter.

Tonvikten kommer här att ligga på att uppmuntra eventuella inlärare att gå vidare med sitt intresse för språk och ta det positiva steget att aktivt börja lära sig språken och därmed förknippade färdigheter. Central i detta blir tillgängligheten av information om möjligheter till inlärning. Genom webbplatser och andra medier som tar upp Europeiska språkåret kommer man att för landet eller länderna i fråga ge uppgifter om en samlad kontaktpunkt som i sin tur är kopplad till lokala länkar. Detta kommer att göra ett nära samarbete med medlemsstaterna nödvändigt för att se till att sådana strukturer inrättas.

Institutioner för språkinlärning kommer att uppmuntras till att hålla öppet hus - helst överallt i Europa samma dag, något i likhet med Europeiska kulturdagarna. Det kommer att lanseras en kampanj för att uppmuntra institutioner (särskilt universitet) som har bra utrustning för språkinlärning att göra denna utrustning tillgänglig i större skala.

Verksamhet som huvudsakligen bidrar till mål (d): att samla och sprida information om språkundervisning och språkinlärning

Mål (d) berör direkt kvalitet snarare än kvantitet i språkinlärning. En särskilt viktig aspekt av detta blir spridningen av bra metoder samtidigt som man "lär upp" inlärarna att välja kurser som passar deras behov.

En kortfattad "Handledning för språkinlärare" kommer att tas fram i form av en broschyr eller liten skrift, i vilken det förklaras vad man skall leta efter i en bra språkkurs och med förslag till sätt att lyckas med inlärningen. Handledningen kommer att spridas så brett som möjligt.

Tillsammans med verksamhet som riktas direkt till allmänheten kommer mål (d) att ge upphov till mer specialiserad verksamhet som konferenser och publikationer som vänder sig till experter, med tanke på den multiplikatoreffekt som sådan verksamhet kan ge vad gäller deltagande i språkinlärning i bredare skala. Man kan även genomföra undersökningar genom att analysera befintliga mönster för språkinlärning (särskilt utanför den formella skolsektorn) och bedöma attityder hos inlärare och icke-inlärare.

Verksamheten i samband med mål (d) kommer även att omfatta spridning av information om metoder, däribland nya tekniska tillämpningar vid sidan av "traditionell" tolkning och översättning, tack vare vilka man kan hjälpa personer som talar olika språk att kommunicera med varandra.

7. TEKNISKT STÖD

Arbetsbördan som ledningen av ett Europeiskt år innebär kan göra det nödvändigt att tillgripa tekniskt stöd. Huvuduppgiften för personalen i fråga kommer att vara att ha hand om urvalsförfarandet för projekt som får bidrag, upprätta och övervaka avtal och sköta utbetalningar osv. Denna personal kommer inte att vara involverad i beslutsfattande och riktlinjer eller i slutliga beslut om vilka projekt som får bidrag.

8. BEHOV AV INSATSER PÅ EG-NIVÅ

Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EG-fördraget skall insatser vidtas på gemenskapsnivå "endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfång eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå.". Detta villkor uppfylls tydligt vad gäller Europeiska språkåret, som kommer att administreras i nära samarbete med medlemsstaterna.

Gemenskapen och alla medlemsstater har betydelsefulla gemensamma intressen, särskilt behovet att a) göra människor medvetna om vikten av den språkliga mångfalden för den europeiska kulturella identiteten, och b) uppmuntra till språkinlärning överhuvudtaget. Europeiska språkåret är ett idealiskt sätt för att konsekvent förmedla dessa budskap till ett stort antal människor, medan man genom lämplig samordning på EG-nivå undviker dubbelarbete och uppnår skalfördelar.

Centrala teman i Europeiska språkåret är vikten av språk för uppbyggandet av det europeiska medborgarskapet och rikedomen i den språkliga mångfalden i Europa. Detta är per definition europeiska teman som bäst kan behandlas genom insatser på EG-nivå.

De EG-omfattande insatserna under året kommer att samordnas av Europeiska kommissionen och kommer att förmedla kontakter mellan beslutsfattare, yrkesverksamma inom information, lärare och inlärare till medlemsstaternas ömsesidiga fördel. De samfinansierade insatserna på gränsöverskridande, nationell, regional och lokal nivå kommer att uppmuntra att det bildas partnerskap mellan organisationer som verkar för att främja språkinlärning i olika medlemsstater.

Förvaltningen av Europeiska språkåret på gemenskapsnivå, som ett multikulturellt och flerspråkigt samarbete, är i överensstämmelse med innehållet i Europeiska språkåret - främjande av språkinlärning och av det europeiska medborgarskapet. Ett EG-omfattande initiativ kan också fånga mer uppmärksamhet från medierna än initiativ i ett land, vilket är en central förutsättning för framgång för varje informationsverksamhet, särskilt om dess budget är relativt begränsad.

Förutom egna väldefinierade mål vad gäller information kommer Europeiska språkåret att tillhandahålla ett "ramverk för kommunikation", vilket kan hjälpa till att åskådliggöra alla initiativ på europeisk, nationell, regional och lokal nivå som direkt eller indirekt berör språk, språkundervisning samt språkinlärning. Detta ligger särskilt väl i tiden för att bidra till att språkverksamheten inom Sokrates II och Leonardo da Vinci II får en hög profil under de första åren som programmen genomförs.

9. KOMPLEMENTARITET OCH SAMARBETE MED EUROPARÅDET OCH MED LÄNDER UTANFÖR GEMENSKAPEN

Europarådet är mycket aktivt inom allmän och yrkesinriktad utbildning, särskilt vad gäller språkinlärning. Detta erkänner Europeiska unionen i artikel 149 och 150 i EG-fördraget, där det föreskrivs samarbete med "behöriga internationella organisationer." I artikel 149 står det "särskilt Europarådet."

Europarådet har utsett år 2001 till Europeiska året för språk, och skulle välkomna ett gemensamt initiativ med EU. Detta utgör ett utmärkt konkret tillfälle för samarbete till ömsesidig nytta för såväl gemenskapen som Europarådet. För att göra Europeiska språkåret så sammanhållet och synligt som möjligt kommer kommissionen att tillsammans med Europarådet försöka utarbeta en gemensam logotyp som skall användas i allt material och alla evenemang som hör samman med initiativet. Vad gäller den övergripande ledningen av Europeiska språkåret är det planerat att man förutom det nära dagliga samarbetet mellan kommissionen och Europarådets sekretariat kommer att anordna regelbundna gemensamma samordningsmöten. Dessutom kommer man att uppmuntra medlemsstaterna att se till att det finns nödvändiga kontakter på nationell nivå, särskilt i de fall där det nationella organ som samarbetar med kommissionen vad gäller Europeiska språkåret inte är detsamma som det som samarbetar med Europarådet.

Länderna i Central- och Östeuropa och andra associerade länder kommer att medverka i Europeiska språkåret via Europarådet, vilket kommer att bidra till att höja profilen på deras språk bland målgrupperna i EU, samt till att främja EU-språken i de berörda länderna. Dessutom kommer EG:s sida av initiativet att ha relevans för språken i kandidatländerna såtillvida att det grundläggande budskapet som kommer att förmedlas blir ett allmänt budskap som gäller alla språk.

10. BUDGET

Man anser att 8 miljoner euro är det lägsta belopp för att Europeiska språkåret skall uppnå den kritiska massa som är nödvändig för att nå en betydande del av den europeiska allmänheten. Detta beror på den breda skala av verksamhetsområden som har samband med språk, språkundervisning och språkinlärning, höga kostnader för en EG-omfattande informationskampanj, och behovet att ge bidrag på en meningsfull nivå till de projekt som lämnas in av medlemsstaterna. Det är viktigt att notera att detta belopp tillkommer till de 4 miljoner euro som redan vikts i kommissionens preliminära budgetförslag för att täcka förberedande verksamhet under år 2000.

11. KOMMITTÉFÖRFARANDEN

Det föreslås att kommissionen skall bistås av en rådgivande kommitté i genomförandet av beslutet.

I det föreslagna beslutet föreskrivs att varje medlemsstat skall inrätta ett samordnande organ som skallhjälpa till med ledningen av Europeiska språkåret. Dessa organ kommer bland annat att få i uppgift att yttra sig om huruvida projekten från landet i fråga är lämpliga. Kommissionen kommer sedan med hjälp av kommittén att fatta de slutgiltiga besluten om tilldelning av bidrag.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om Europeiska året för språk 2001

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 149 och 150 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget,

och av följande skäl:

(1) I ingressen till EG-fördraget anges att medlemsstaterna "är fast beslutna att främja utveckling av högsta möjliga kunskapsnivå för sina folk genom en bred tillgång till utbildning och kontinuerlig fortbildning".

(2) I artikel 18 i EG-fördraget fastställs att varje medborgare i Europeiska unionen skall ha rätt att "fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier", och förmågan att använda främmande språk är väsentlig för att i praktiken till fullo kunna utöva denna rättighet.

(3) I rådets slutsatser av den 12 juni 1995 om den språkliga mångfalden och flerspråkighet i Europeiska unionen betonar man att "den språkliga mångfalden måste bevaras och flerspråkighet måste främjas i unionen, med samma respekt för språken i unionen och med hänsyn till subsidiaritetsprincipen", och i Europaparlamentets och rådets beslut 2493/95/EG av den 23 oktober 1995 om att utnämna 1996 till "Europeiska året för livslångt lärande" [4] betonas vikten av livslångt lärande i utvecklingen av kunskaper, däribland språkkunskaper, under hela livet.

[4] EGT L 256, 26 .10 1995

(4) I kommissionens vitbok från 1995 Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället [5] fastställs som fjärde mål kunskaper för alla i tre EU-språk och i kommissionens grönbok från 1996 Grundutbildning, vidareutbildning, forskning: hinder mot rörligheten över gränserna [6] anges att "inlärningen av minst två EU-språk har blivit en nödvändig förutsättning för att medborgarna i unionen skall kunna utnyttja de yrkesmässiga och personliga möjligheter som öppnas för dem genom den inre marknaden".

[5] Kommissionens vitbok Lära och lära ut: på väg mot kunskapssamhället' (som grundar sig på KOM(95)590 slutlig, 29 november 1995), Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 1996

[6] Kommissionens grönbok Grundutbildning, vidareutbildning, forskning: hinder mot rörlighet över gränserna (som grundar sig på KOM (96)462 slutlig, 2 oktober 1996), Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg, 1996

(5) Insatserna i Lingua-programmet som antogs den 28 juli 1989 genom rådets beslut 89/489/EEG [7] förstärktes och införlivades delvis som övergripande åtgärder i Sokrates-programmet som antogs den 14 mars 1995 genom Europaparlamentets och rådets beslut 819/95/EG [8] och som ändrades den 23 februari 1998 genom beslut 576/98/EG [9]; dessa åtgärder har främjat förbättrade kunskaper i unionens språk och på så sätt bidragit till bättre förståelse och solidaritet mellan unionens folk. I sin gemensamma ståndpunkt av den 21 december 1998 föreslår rådet att dessa åtgärder utvecklas vidare och förstärks under Sokrates-programmets andra etapp [10].

[7] EGT L 239, 16.81989

[8] EGT L 087, 20.4 1995

[9] EGT L 77/1, 14.3 1998

[10] EGT C49/42, 22.2 1999

(6) Inom Leonardo da Vinci-programmet, som inrättades den 6 december 1994 genom Europaparlamentets och rådets beslut 94/819/EG [11], har man tagit tillvara resultaten från Lingua-programmet och gett stöd till verksamhet som syftar till att utveckla språkfärdigheter som del i yrkesinriktad utbildning; detta stöd kommer att utvecklas ytterligare och stärkas under andra etappen av Leonardo da Vinci-programmet, som inrättades den 26 april 1999 genom rådets beslut 99/382/EG [12].

[11] EGT L 340, 29.12 1994

[12] EGT L 146/33, 11.6 1999

(7) Ett flerårigt program för att främja EU:s språkliga mångfald i informationssamhället inrättades genom rådets beslut 96/664/EG av den 21 november 1996.

(8) I rapporten från Högnivågruppen om fri rörlighet för personer [13] som lades fram för kommissionen den 18 mars 1997, anses att "mångfalden av europeiska språk [vara]... en rikedom som man måste värna om" och man föreslår åtgärder för att främja utbildning i språk och användningen av gemenskapens språk.

[13] Report of the High Level Panel on the Free Movement of Persons, chaired by Mrs Simone Veil, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, Luxemburg,1998, kapitel V

(9) I enlighet med subsidiaritetsprincipen som fastställs i artikel 5 i EG-fördraget, kan inte målen i den föreslagna insatsen uppnås på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna, bland annat eftersom det behövs en sammanhållen informationskampanj som omfattar hela gemenskapen och i vilken man undviker dubbelarbete samt uppnår skalfördelar. Dessa mål kan bättre uppnås av gemenskapen, tack vare den gränsöverskridande dimensionen i gemenskapens insatser och åtgärder. Detta beslut går inte utöver det som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(10) Det är viktigt att utveckla ett adekvat samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Europarådet, för att se till att de insatser som genomförs på gemenskapsnivå och de insatser som Europarådet genomför är konsekventa; sådant samarbete omnämns tydligt i artikel 149 i EG-fördraget.

(11) I detta beslut fastställs för hela programmets löptid ett finansiellt ramverk som utgör den främsta referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet, i den betydelse som återfinns i punkt 33 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 6 maj 1999 [14].

[14] EGT C172, 18.6 1999

(12) I den gemensamma förklaringen som avgetts den 4 maj 1999 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen anges det praktiska tillvägagångssättet för genomförandet av det förfarande som fastställs i artikel 251 i EG-fördraget [15],

[15] EGT C 148, 28.5 1999

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Inrättande av Europeiska året för språk

1. År 2001 skall utses till "Europeiska året för språk" (nedan även kallat "Europeiska språkåret").

2. Under Europeiska året för språk skall man sprida information och vidta främjande åtgärder som rör språk, för att uppmuntra alla personer som är lagligt bosatta i medlemsstaterna att lära sig språk, bland annat genom att göra dem medvetna om betydelsen av språkkunskaper för livskvaliteten och för den ekonomiska konkurrenskraften. Dessa åtgärder kommer att omfatta gemenskapens officiella språk tillsammans med iriska, luxemburgska och andra språk som erkänns av medlemsstaterna.

Artikel 2 Mål

Målen för Europeiska året för språk skall vara följande:

a) Att göra människor medvetna om rikedomen i den språkliga mångfalden inom Europeiska unionen.

b) Att göra en så stor allmänhet som möjligt uppmärksam på fördelarna med kunskaper i en rad språk, som en central faktor i den personliga utvecklingen, för mellankulturell förståelse, för att fullt ut använda de rättigheter som det europeiska medborgarskapet för med sig, och för att främja de ekonomiska möjligheterna hos enskilda, företag och samhället som helhet.

c) Att uppmuntra alla som är lagligt bosatta i medlemsstaterna, oavsett ålder, bakgrund eller tidigare utbildning och utbildningsresultat, till att under hela livet lära sig språk och därmed förknippade färdigheter.

d) Att samla in och sprida information om språkundervisning och språkinlärning, och om färdigheter, metoder och material som kan vara av hjälp i denna undervisning och inlärning samt att underlätta kommunikation mellan användare av olika språk.

Artikel 3 Innehåll i insatserna

De insatser som är avsedda att uppnå målen i artikel 2 ovan kan särskilt omfatta

- användning av en gemensam logotyp eller slagord,

- en informationskampanj i hela Europeiska unionen,

- anordnande av möten och evenemang på europeisk, gränsöverskridande, nationell, regional eller lokal nivå,

- anordnande av tävlingar och priser på europeisk, gränsöverskridande, nationell, regional eller lokal nivå,

- finansiellt stöd till initiativ, på gränsöverskridande, nationell, regional eller lokal nivå i vilka målen för Europeiska språkåret främjas.

Dessa insatser beskrivs närmare i bilagan.

Artikel 4 Genomförande

1) Kommissionen skall ha ansvaret för genomförandet av detta beslut.

2) Varje medlemsstat skall utse ett lämpligt organ som skall organisera dess deltagande i Europeiska året för språk, samt ha ansvaret för samordning och genomförande på nationell nivå av de insatser som föreskrivs i detta beslut, däribland genom att medverka i det urvalsförfarande som beskrivs i artikel 7.

Artikel 5 Kommitté

Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté som skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder som skall vidtas. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avger. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 6 Finansiella överenskommelser

1) Insatser som omfattar hela gemenskapen och som beskrivs i Del A i bilagan kan finansieras i sin helhet ur gemenskapens budget.

2) Insatser som är lokala, regionala, nationella eller gränsöverskridande och som beskrivs i Del B i bilagan, kan delvis finansieras ur gemenskapens budget, till högst 50 % av den totala kostnaden.

Artikel 7 Ansöknings- och urvalsförfarande

1) Ansökningar om finansiella bidrag till insatser ur gemenskapens budget enligt artikel 6. 2 skall lämnas in till kommissionen via det organ som avses i artikel 4. 2.

2) Beslut om finansiering och samfinansiering av insatser enligt artikel 6 skall fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 5. Kommissionen skall se till att det finns en jämn fördelning mellan medlemsstaterna och mellan de olika relevanta verksamhetsområdena .

Artikel 8 Konsekvens

Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna se till att

- de insatser som föreskrivs i detta beslut och andra EG-insatser och initiativ är konsekventa, särskilt de insatser som gäller allmän och yrkesinriktad utbildning,

- det görs en optimal användning av komplementaritet mellan Europeiska språkåret och andra initiativ och resurser på europeisk, nationell och regional nivå, där sådana kan bidra till att uppnå målen för Europeiska språkåret.

Artikel 9 Budget

1. De finansiella ramarna för genomförandet av denna insats under tiden 1 januari - 31 december 2001 1 skall vara 8 miljoner euro.

2. Anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom gränserna för budgetplanerna.

Artikel 10 Internationellt samarbete

Inom ramen för Europeiska språkåret, och i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 5, får kommissionen samarbeta med lämpliga internationella organisationer. Kommissionen skall särskilt ingå lämpliga överenskommelser för samarbete med Europarådet.

Artikel 11 Övervakning och utvärdering

Kommissionen skall senast den 31 december 2002 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de insatser som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 12

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det skall träda i kraft den dag det offentliggörs.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

1/ Beskrivning av de insatser som avses i artikel 3

A) Insatser som kan finansieras upp till 100 % ur gemenskapens budget

1. Möten och evenemang:

(a) anordnande av möten på EG-nivå,

(b) anordnande av evenemang för göra den språkliga mångfalden mer synlig, däribland evenemang för att inviga respektive avsluta Europeiska språkåret,

(c) anordnande av en eller flera presentationer av Europeiska språkåret i varje medlemsstat.

2. Informations- och reklamkampanjer, inbegripet

a) framtagning av en logotyp och slagord för Europeiska språkåret, som skall användas inom ramen för all verksamhet i samband med Europeiska språkåret,

b) en EG-omfattande informationskampanj,

c) framställning av material och hjälpmedel som skall användas i hela gemenskapen och som är avsedda att göra allmänheten mer medveten om förutsättningarna för lyckad språkinlärning och om effektiva metoder för språkundervisning och språkinlärning,

(d) anordnande av Europa-omfattande tävlingar i vilka man uppmärksammar vad man uppnått och erfarit inom de teman som ingår i Europeiska språkåret.

3. Andra insatser:

EG-omfattande enkäter och undersökningar som bland annat syftar till att närmare fastställa

- situationen i Europa vad gäller språk, deras användning samt språkundervisning och språkinlärning,

- förväntningarna hos de olika målgrupperna vad gäller målen för Europeiska språkåret,

- hur gemenskapen skulle kunna möta dessa förväntningar både under Europeiska året och efteråt, särskilt inom ramen för programmen inom allmän och yrkesinriktad utbildning,

- utvärderingar beträffande Europeiska språkårets effektivitet och inverkan.

B) Insatser som delvis kan finansernas ur gemenskapens budget

Insatser på lokal, regional, nationell eller gränsöverskridande nivå kan få bidrag ur gemenskapens budget till högst 50 % av kostnaderna, beroende på förslagens art och omständigheter. Förslagen kan bl.a. gälla följande:

1. Evenemang kring målen för Europeiska språkåret

2. Informationsinsatser och insatser för att sprida exempel på goda rutiner, utöver dem som beskrivs i del 1 A) i denna bilaga

3. Anordnande av priser och tävlingar

4. Enkäter och undersökningar utöver dem som nämns i del 1 A) ovan

5. Andra insatser för att främja språkundervisning och språkinlärning, under förutsättning att dessa insatser inte skulle kunna få finansiering inom gemenskapens befintliga program och initiativ.

C) Insatser som inte får finansiella bidrag ur gemenskapens budget

Gemenskapen kommer att ge moraliskt stöd, inbegripet skriftligt tillstånd att använda logotypen och annat material förknippat med Europeiska språkåret, till initiativ som företas av offentliga eller privata organisationer, där dessa organisationer kan övertyga kommissionen om att initiativen är eller kommer att vara igång under 2001 och kan på ett betydande sätt bidra till att ett eller fler av målen för Europeiska språkåret.

2/ Tekniskt stöd

I genomförandet av insatserna får kommissionen anlita organisationer för tekniskt stöd, som kan finansieras ur det övergripande anslaget för programmet. Kommissionen får anlita sakkunniga på samma villkor .

FINANSIERINGSÖVERSIKT

1. ÅTGÄRDENS BETECKNING

Europeiska året för språk 2001

2. BERÖRD BUDGETPOST

B3-1003

3. RÄTTSLIG GRUND

Artikel 149 och 150 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

Europaparlamentets och rådets beslut ..../.../EG av den ... om Europeiska året för språk 2001.

4. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN

Icke-obligatorisk utgift, differentierat anslag

Period som omfattas av åtgärden och bestämmelser om förnyelse eller förlängning:

Verksamhetsår 1 januari 2001- 31 december 2001.

Ingen förnyelse, ingen förlängning.

(För att visa hur alla insatser förknippade med Europeiska året för språk hänger samman, finns det även uppgifter under punkt 7 i denna finansieringsöversikt angående åtgärder som skall finansieras inom ramen för det förberedande året som löper från 1 januari 2000 till 31 december 2000, och för vilket en budget på 4 miljoner euro har föreslagits i kommissionens preliminära budgetförslag 2000)

5. TYP AV UTGIFTER ELLER INKOMSTER

5.1 EG-omfattande verksamhet

Gemenskapen kommer att finansiera med upp till 100 % insatser som företas i EG-omfattande skala, och som ingår under tre stora rubriker, nämligen

- möten och evenemang,

- en informations- och reklamkampanj (som hanteras av kommissionen i samarbete med organisationer som har den nödvändiga kunskapen inom kommunikation),

- samt enkäter och undersökningar av betydelse för hela gemenskapen.

Denna finansiering kan ha följande form:

- Direkt köp av varor och tjänster, särskilt inom kommunikation, via öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Direkt köp av konsulttjänster, via öppen eller begränsad anbudsinfordran.

- Bidrag till multinationella projekt som väljs ut efter en öppen inbjudan att lämna förslag. (Bidragen kommer att överskrida 50 % endast i undantagsfall, t.ex. när projekten omfattar hela gemenskapen och i avsevärd utsträckning tillför mervärde som kan jämföras med de tjänster som redan köps direkt.)

5.2 Verksamhet i mindre skala

Gemenskapen kommer även att finansiera med bidrag på upp till 50 % av den totala kostnaden följande typer av insatser som företas i gränsöverskridande, nationell, regional eller lokal skala:

- Möten och evenemang

- Informations- och reklaminsatser

- Enkäter och undersökningar

- Andra insatser vars mål återspeglar ett eller flera av målen för Europeiska språkåret och som inte skulle kunna få bidrag ur gemenskapens befintliga program.

Denna samfinansiering kommer att beviljas på grundval av öppna inbjudan att lämna förslag. Kommissionen kommer att i samråd med en rådgivande kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna tilldela medel med ledning av förslag från de samordnande organ som utses av medlemsstaterna. Andelen projektkostnader som får bidrag kan variera och kommer att bero på avtalen om samfinansiering.

6. BEHOV AV GEMENSKAPENS ENGAGEMANG SAMT MÅL

6.1 Anledningar till gemenskapens engagemang

I artiklarna 17 respektive 18 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen införs medborgarskap i unionen och rätten för varje medborgare att "fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier". I praktiken fordrar möjligheten att fullt utöva denna rättighet förmågan att använda främmande språk.

I enlighet med artikel 149 och 150 i Fördraget om Europeiska gemenskapen skall gemenskapens insatser inom allmän och yrkesinriktad utbildning samt till förmån för ungdomar stödja och komplettera åtgärder som vidtas av och inom medlemsstaterna. Inom dessa ramar och genom de insatser som anges nedan kan Europeiska året för språk, som en tidsbegränsad insats med hög profil, åstadkomma en betydande effekt som varar väl utöver årets officiella slut.

Genom Europeiska språkåret kommer stöd att ges till medlemsstaternas insatser på ett antal sätt. Genom informationsutbyte och spridning av goda rutiner kommer man att bidra till att kvaliteten förbättras på de informationssätt som medlemsstaterna förfogar över för att främja språkinlärning. Tack vare Europeiska språkåret kommer antalet bosatta i Europa som vill lära sig språk att öka, , oavsett ålder och bakgrund, och på så sätt blir efterfrågan större för möjligheter till språkinlärning i medlemsstaterna. Europeiska språkåret kommer att bidra till att ytterligare finansiella källor i medlemsstaterna, såväl offentliga, privata som frivilliga, mobiliseras för att främja språkinlärning. Genom Europeiska språkåret kommer det att finnas en "kommunikationsram" som kan göra människor medvetna om Sokrates II- och Leonardo da Vinci II-programmen samt om alla initiativ på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå som är av betydelse för språk och språkinlärning.

Genom Europeiska språkåret kommer nationella åtgärder att kompletteras, eftersom man kommer att framföra ett klart och konsekvent budskap i vilket man uppmuntrar alla invånare i Europa till inlärning av något eller alla EU-språk. Genom skalfördelar och samverkan mellan EG-omfattande initiativ och informationsinitiativ i mindre skala kan Europeiska året uppnå en effekt som inte skulle kunna uppnås genom insatser som vidtas enskilt av länder eller regioner.

Initiativet kommer att dra till sig betydande uppmärksamhet från medierna i hela gemenskapen och på så sätt få en viktig multiplikatoreffekt. Ett centralt medel för detta blir informationskampanjen med en enda logotyp och en enda uppsättning centrala budskap som kommer att spridas i hela gemenskapen.

Europeiska språkåret kommer även att underlätta samarbete och informationsutbyte mellan personer och projekt som avser att främja språkinlärning på nationell, regional eller lokal nivå.

I artikel 149 anges att gemenskapen och medlemsstaterna "skall främja samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer på utbildningsområdet, särskilt Europarådet". I artikel 150 anges "samarbete med tredje land och behöriga internationella organisationer på yrkesutbildningens område". Europeiska språkåret 2001 kommer att genomföras i nära samarbete med Europarådet, som formellt antog sitt eget initiativ med detta namn den 19 januari 1999. Vid det tillfället uttryckte Europarådet sitt önskemål att samarbeta med Europeiska unionen vid genomförandet av initiativet.

Detta samarbete kommer att bidra till att Europeiska unionens centrala budskap om vikten av språkinlärning når fram till de associerade länderna vid en tidpunkt där fler av dem förbereder sig inför anslutningen till unionen.

6.2 Allmänna mål

Det allmänna målet för Europeiska språkåret är att uppmuntra invånare i Europa att lära sig språk och att göra dem mer medvetna om de möjligheter som finns för detta. Detta kommer att bidra till att få till stånd en känsla för det europeiska medborgarskapet och till att förverkliga den fria rörligheten inom den inre marknaden. Det kommer även att ge bättre anställbarhet och konkurrenskraft för europeiska företag. Europeiska språkåret blir ett viktigt inslag i gemenskapens bredare politiska mål inom allmän och yrkesinriktad utbildning: genom att uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna och genom att stödja och komplettera deras verksamhet, bidra till att införa ett europeiskt utbildningsområde där varje människa har möjlighet att utveckla sina kvalifikationer genom livslångt lärande, vilket i förekommande fall innebär fysisk eller virtuell rörlighet över statsgränserna.

Mot denna bakgrund bygger insatserna inom Europeiska språkåret på intensivt samarbete mellan och inom medlemsstaterna med avsikten att framföra Europeiska språkårets centrala budskap till så många europeiska invånare som möjligt.

6.3 Särskilda mål

De viktigaste särskilda målen för Europeiska språkåret är följande:

a) Att göra folk mer medvetna om rikedomen i den språkliga mångfalden inom Europeiska unionen.

b) Att uppmärksamma en så bred allmänhet som möjligt på fördelarna med kunskaper i ett antal språk som en central del av den personliga utvecklingen, i förståelsen mellan kulturer, i den fullständiga användningen av de rättigheter som det europeiska medborgarskapet innebär och i främjandet av enskilda individers, företagens och hela samhällets ekonomiska möjligheter.

c) Att uppmuntra alla som är lagligt bosatta i medlemsstaterna, oavsett ålder, bakgrund eller tidigare utbildningserfarenheter eller utbildningsresultat, till livslång inlärning av språk och därmed förknippade färdigheter.

d) Att samla och sprida information om språkundervisning och språkinlärning, och om färdigheter, metoder och material som är till hjälp i denna undervisning och inlärning eller underlättar kommunikationen mellan användare av olika språk.

6.4 Målgrupper

Europeiska språkåret kommer huvudsakligen att inriktas på att framföra till allmänheten fördelarna med språkinlärning. Det kommer att riktas till alla som bor i Europeiska unionen, oavsett ålder eller social bakgrund. För detta syfte kommer det finnas olika slags informationskampanjer och material, beroende på vilken undergrupp som är målet. Undergrupperna kan till exempel vara

- folk som bor i vissa regioner eller som har ett visst modersmål

- folk som bor nära språkgränser

- yrkesgrupper

- skolbarn

- föräldrar till skolbarn

- arbetsmarknadens parter

- arbetslösa.

Det kommer även att finns utrymme att rikta sig till dem som har möjlighet att i större skala sprida budskapet att språkinlärning är viktigt, särskilt politiker och andra beslutsfattare som har inflytande över hur politiken som rör språkutbildning utformas, samt över dess gränsöverskridande och europeiska dimension. Lärare kommer att vara en målgrupp eftersom de är en viktig informationskanal. Att förbättra färdigheter inom språkundervisning är inte ett direkt mål för Europeiska språkåret, eftersom detta omfattas av de befintliga Sokrates- och Leonardo-programmen. Man förväntar sig emellertid att när man gör allmänheten mer medveten om nydanande hjälpmedel och metoder kommer inlärarna att bli mer kräsna och utöva påtryck på dem som tillhandahåller språkkurser, såväl inom som utanför den offentliga sektorn, för att se till att deras kurser är effektiva och att de där det är lämpligt använder sig till fullo av moderna tillvägagångssätt.

6.5 Kritisk massa och möjlig inverkan

Syftet är att Europeiska språkåret skall nå alla som bor i Europa. En viktig multiplikatoreffekt kan uppnås genom vissa EG-omfattande insatser som kan få avsevärd uppmärksamhet i medierna, samt genom insatser i mindre skala som riktas till särskilda grupper, länder eller regioner.

Alla dessa insatser, oavsett nivå, innebär en finansiell investering från gemenskapens sida. Begreppet kritisk massa, vad gäller det finansiella belopp som är tillgängligt för bidrag under Europeiska språkåret, är kopplat till dess möjliga inverkan. Till exempel var den slutgiltiga budgeten för Europeiska året för livslångt lärande 1996 8,3 miljoner ecu. I utvärderingsrapporten beskrivs det året som "sammanlagt... mycket framgångsrikt" och man noterade att de medel som anskaffades från utomstående källor uppgick till nästan 25,6 miljoner ecu, vilket gav sammanlagt 33,9 miljoner ecu [16]. Dessutom uppnåddes en hög hållbarhet: i rapporten uppskattade man att 65 % av de projekt som startades till följd av Europeiska året skulle fortsätta med finansiering genom andra medel efter Europeiska årets slut [17]. Dock noterades också i rapporten områden där det saknades resurser och där resultaten kunde varit bättre om det hade funnits ytterligare resurser, bland annat till kommunikationsprodukter på alla EU-språk, till insatser för marknadsföring och reklam för att fånga mediernas uppmärksamhet och för spridning av information om goda lösningar som framkommer ur enskilda projekt [18].

[16] "Utvärdering av Europeiska året för livslångt lärande", ECOTEC Research och Consulting Limited, juli 1997, s.3

[17] Ibid s. 43

[18] Ibid s.52-56

7. PLANERAD VERKSAMHET OCH BUDGETKONSEKVENSER

Mot bakgrund av erfarenhet från tidigare Europeiska år och de omfattande mål som föreslås för Europeiska språkåret (se 6.3 ovan) anser man att beloppen nedan för varje del av innehållet i språkåret är de lägsta för att uppnå en kritisk massa.

Uppgifterna nedan gäller även den finansiering på 4 miljoner euro som redan föreslagits inom ramen för kommissionens preliminära budgetförslag för de förberedande åtgärderna under år 2000.

7.1 Planerad verksamhet- Förhållande mellan enskilda och totala kostnader

7.1.1 EG-omfattande insatser (anges i del 1 A i bilagan till utkastet till beslut)

Till dessa insatser kommer vanligtvis kommissionen ta initiativet i samråd med Rådgivande kommittén. De flesta insatser kommer att läggas ut på entreprenad efter anbudsinfordran och finansieras till 100 % ut gemenskapens budget.

Kommissionen kommer också att finansiera EG-omfattande insatser som vidtas av utomstående organisationer som svar på öppna förslagsinfordringar. Dessa insatser kommer vanligtvis att samfinansieras med bidrag till högst 50 % av den sammanlagda kostnaden, på samma grundval som de lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande insatser som avses under punkt 7.1.2. I undantagsfall kan emellertid EG-omfattande insatser som är svar på förslagsinfordringar finansieras upp till 100 % om de på ett avsevärt sätt bidrar till målen för Europeiska språkåret och om det kan fastställas att alla rimliga ansträngningar har gjorts för att erhålla samfinansiering.

7.1.1.1 Möten och evenemang

Det är rimligt att anta att om de teman som ingår i Europeiska språkåret skall bli kända för merparten av Europas invånare så att de kommer ihåg dem, bör språkåret innehålla minst sex EG-omfattande evenemang med hög profil, på olika platser runtom i gemenskapen (vilka skall fastställas i samråd med medlemsstaterna): ett evenemang för att markera början respektive slutet av språkåret, samt fyra tematiska evenemang med jämna mellanrum. Om dessa evenemang skall täcka en bred skala av teman, engagera ett stort antal sakkunniga och beslutsfattare och, där detta är lämpligt, direkt involvera en del av allmänheten, kan man förvänta sig att varje sådant evenemang kommer att kosta kring 300 000 euro, om man tar med organisationskostnader och ersättning av kostnader för ett avsevärt antal deltagare som bjuds in av kommissionen (cirka 250). Man kan jämföra detta med budgeten för det nyligen genomförda evenemanget "Att stimulera språkinlärningen : Europeiska kvalitetsutmärkelsen" (25 mars 1999) som var på 165 000 euro. Detta väsentligt mindre evenemang hölls i en kommissionsbyggnad i Bryssel - det fanns därför inga kostnader för lokaler eller tolkning - och antalet deltagare som bjöds in på kommissionens bekostnad uppgick till 115.

Exempel på kostnadsfördelning på ett sådant evenemang som anordnas utanför Bryssel:

Resekostnader (flyg ekonomiklass eller tåg första klass) för 250 inbjudna deltagare:

250 x genomsnitt 500 euro = 125 000 euro

Traktamente:

250 x 2 nätter x genomsnitt 140 euro = 70 000 euro

Kostnader för lokalhyra, utrustning, montrar, teknisk utrustning, förtäring (2 dagar), en officiell middag osv . = 50 000 euro

Underleverantörer för anordnande av konferens, inbjudningar, researrangemang osv. = 10 000 euro

Tolkning (2 dagar) = 40 000 euro

Det första europeiska evenemanget kommer att markera invigningen och måste hållas mycket tidigt under 2001. Med tanke på den tid som behövs för att förbereda ett sådant evenemang och behovet att betala för tjänsterna i förskott - eventuellt via en förmedlande organisation som ansvarar för detta invigningsevenemang - måste det bekostas helt ur budgeten för det förberedande året 2000.

2000 totalt cirka 300 000 euro x 1 = 0,300 miljoner euro

2001 totalt cirka 300 000 euro x 5 = 1,500 miljoner euro

Om man skall uppnå en tillräcklig hög profil för språkåret blir det även nödvändigt att anordna ett invigningsevenemang i varje medlemsstat, som finansieras av kommissionen (medlemsstaterna kan dock förväntas tillhandahålla lokaler kostnadsfritt för kommissionen). Det genomsnittliga bidraget från kommissionen till kostnaderna för anordnandet av dessa evenemang uppskattas till 50 000 euro per medlemsstat. All denna finansiering måste tas ur budgeten för det förberedande året, eftersom det nationella invigningsevenemanget måste förberedas från och med mitten av år 2000 och hållas mycket tidigt år 2001. Gemenskapens bidrag till kostnaderna för evenemangen måste till stor del utbetalas i förskott.

2000 totalt cirka 50 000 euro x 15 = 0,750 miljoner euro

2001 totalt = noll

Total uppskattad finansiering för evenemang på EG-nivå och möten och invigningskonferenser i varje medlemsstat: cirka 2,550 miljoner euro. 1,050 miljoner euro av denna sammanlagda summa måste täckas ur budgeten för det förberedande året (år 2000) och 1,500 miljoner euro från huvudbudgeten för själva år 2001.

7.1.1.2 Informations- och reklamkampanj för hela gemenskapen

I den EG-omfattande informations- och reklamkampanjen i samband med språkåret ingår framtagningen av logotyp och slagord, framställandet av material för att göra människor mer medvetna om frågan, samarbete med medierna och anordnandet av europeiska tävlingar.

Det belopp som gavs ut på insatser under en jämförbar rubrik under Europeiska året för livslångt lärande 1996 var ungefär 1,75 miljoner ecu. I utvärderingen efter Europeiska året för livslångt lärande noterades det att trots att Europeiska året varit framgångsrikt eftersom det gav upphov till omfattande nya insatser i medlemsstaterna och till finansiering av nyskapande och lyckade projekt, visade inte Eurobarometer-undersökningar före och efter Europeiska året någon "betydande ökning av medvetenheten om eller engagemang i livslångt lärande [19]" bland allmänheten. I utvärderingen fastställdes ett antal svaga punkter i kommunikationsstrategin (och även betydelsefulla starka punkter) och man nämnde särskilt att "tillgången till fler kommunikationsprodukter på alla officiella språk skulle ha gett större genomslagskraft åt Europeiska året för livslångt lärande". Det är tydligt att denna punkt är ännu mer avgörande för Europeiska språkåret. Informationsmaterialet måste innehålla det såväl uttryckta som underförstådda budskapet att alla språk har lika värde. I synnerhet måste man framställa ett nyhetsbrev på alla elva officiella EU-språk, och inte bara på tre språk som under året för livslångt lärande.

[19] Ibid, s.33

Med beaktande av detta, och om informations- och reklamkampanjen i samband med språkåret skall fungera på en hållbar nivå och vara tillräckligt intensiv för att antingen direkt eller via medierna nå en majoritet av europeiska medborgare, skulle det vara rimligt att uppskatta det sannolika värdet av avtal med utomstående kommunikationsorganisationer som skall hantera den huvudsakliga delen av kampanjen till 2,5 miljoner euro, och ytterligare cirka 700 000 euro till mindre omfattande avtal, till exempel för underkampanjer om vissa aspekter eller i vissa regioner i Europa och till framställningen av reklammaterial.

En avsevärd del av informations- och reklamkampanjen kommer att behöva bekostas ur budgeten för det förberedande året 2000. Allmänheten måste förberedas för den officiella lanseringen av språkåret och språkåret måste därför ges mycket utförlig förberedande publicitet från och med mitten av år 2000. Det kommer att finnas omfattande kostnader för framtagning av logotyp, slagord och audiovisuellt material (t.ex. TV-inslag), som måste vara färdigt i god tid före slutet av år 2000. Även det första nyhetsbrevet bör vara färdigt för utskick före slutet av år 2000.

Sammanlagd finansiering som uppskattas vara nödvändig för EG-omfattande informations- och reklamkampanjer: 3,200 miljoner euro, varav 1,300 miljoner euro skall bekostas ur budgeten för det förberedande året och 1,900 miljoner euro ur huvudbudgeten.

7.1.1.3 EG-omfattande enkäter och undersökningar

Inom ramen för Europeiska språkåret kommer det att genomföras EG-omfattande enkäter och undersökningar inom fyra breda kategorier. De i de tre första kategorierna innebär detaljerad utfrågning av ett relativt begränsat antal personer och kommer att genomföras, efter anbudsinfordran, av konsulter med specialistkunskaper och erfarenhet.

a) Förberedande enkäter under år 2000 är avsedda att

- bedöma attityder hos olika målgrupper (såväl allmänheten som dem som redan är verksamma inom språk, däribland inom förvaltningar i varje medlemsstat), vad gäller språkinlärning,

- fastställa före språkårets början vad målgrupperna förväntar sig av språkåret och andra EG-insatser som berör språkinlärning,

- utforska synpunkter på hur specifika insatser som planeras för språkåret kan genomföras.

För att ge ett tillräckligt stort urval av personer beräknas det att detta arbete, som kommer att finansieras ur budgeten för det förberedande året, kommer att kosta omkring 175 000 euro.

b) Undersökningar kommer att genomföras under själva språkåret 2001 för att samla in närmare uppgifter om läget i EU vad gäller språkinlärning, samt för att ge material till framtida EG-insatser på detta område. Resultaten av detta arbete kommer att få en mycket bred spridning, med tanke på deras värde såväl för ökat medvetande som för analys. Kostnaden uppskattas till 200 000 euro .

c) Man kommer att genomföra en undersökning av Europeiska språkårets inverkan. Man avser att så långt det är möjligt ta kontakt med samma personer som blir tillfrågade under den förberedande undersökningen för att fastställa vilken inverkan språkåret får på deras synpunkter och beteende. De kommer att ombes att fastställa språkårets starka och svaga punkter. Kostnaden för detta arbete kommer att vara lägre än för den detaljerade förberedande enkäten - se punkt a) ovan - eftersom arbetet med att fastställa en grupp med en balanserad profil för tillfrågning redan kommer att ha gjorts i förberedelsen av den första enkäten. Kostnaden uppskattas till omkring 125 000 euro.

d) Utöver det som anges ovan kommer särskilda frågor att införas i Eurobarometer-enkäterna hos utvalda grupper av allmänheten år 2000 och 2002 för att till exempel fastställa :

- (2000) hur många personer som anser språkinlärning vara viktigt, hur många som anser att språkinlärning är roligt, hur många som skulle vilja lära sig fler främmande språk och vilka språk, hur många som anser att de kan lära sig fler främmande språk, hur många som anser att de kommer att lära sig fler främmande språk (denna fråga kommer att bekostas ur budgeten för det förberedande året och kostnaden uppskattas till 125 000 euro),

- (2002) förändringar i synpunkterna ovan och ungefär vilken andel av Europas invånare som varit medvetna om Europeiska språkåret. Uppskattad kostnad 125 000 euro.

Total uppskattad kostnad för EG-omfattande enkäter och undersökningar: 0,750 miljoner euro, varav 0,300 miljoner euro bekostas ur budgeten för det förberedande året och 0,450 miljoner euro ur huvudbudgeten.

7.1.2 Lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande insatser (som anges i del 1 B) i bilagan till utkastet till beslut)

Dessa insatser kan finansieras ur gemenskapens budget till högst 50 %. De är avsedda att samverka med de insatser på EG-nivå som beskrivs ovan, och införa en struktur tack vare vilken insatser i större eller mindre skala delar samma mål och bidrar till varandras framgång. De samfinansierade insatserna kommer att lämnas in via de samordnande organen i varje deltagande land och kommer precis som de EG-omfattande insatserna att inbegripa evenemang, informationsinitiativ, tävlingar samt enkäter och undersökningar. Det kommer även att finnas utrymme för samfinansiering av varje annan insats för att främja språkundervisning och språkinlärning, under förutsättning att insatsen inte kan få bidrag ur gemenskapens befintliga program. Detta kommer i sig självt att vara en sporre och ett sätt att göra Europas engagemang på detta område synligare. Små organisationer och initiativ i ett land kommer för första gången att ha tillträde till europeiska bidrag, och själva erfarenheten av deltagande kommer att vara en betydande uppmuntran för dem i deras insatser på gräsrotsnivå, som förutom att de stöds genom bidrag även kommer att få värde i den lokala målgruppens ögon genom det europeiska godkännandet.

För att Europeiska språkåret skall kunna ta tillvara denna potential måste det budskap som förmedlas i allmänna termer genom de EG-omfattande initiativ som beskrivs ovan kompletteras med många initiativ i mindre skala i hela gemenskapen, vilket kan förstärka budskapet och anpassa det till särskilda nationella, regionala eller lokala förhållanden. Till exempel, för att Europeiska språkåret skall lyckas med att uppmuntra till språkinlärning, måste allmänheten få information från geografiskt närliggande källor om var och hur de som enskilda personer kan lära sig språk.

Det är också viktigt att man avsätter tillräckliga medel för samfinansiering av projekt under rubriken "Övriga". Detta ger utrymme till nya idéer som inte passar in så lätt i någon av de stora kategorierna av insatser inom Europeiska språkåret eller i andra av gemenskapens program. I utvärderingen efter det avslutade Europeiska året för livslångt lärande angavs att den verksamhet som klassificerats som "övrig" "ledde till en stor inverkan i förhållande till de övergripande målen och syftena" [20].

[20] Ibid s.27

Man förväntar sig att många av dessa samfinansierade projekt kommer att fortsätta efter språkårets slut. Detta har varit fallet med 65 % av de insatser som samfinansierats inom Europeiska året för livslångt lärande (se 6.5 ovan).

För att kunna finansiera initiativ på en nivå där de kan få en betydande inverkan, och för att ge tillräcklig uppmuntran till organisationer för att de skall söka samfinansiering och ha realistiska utsikter att beviljas det, uppskattar man att man kommer att behöva cirka 5 miljoner euro till lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande insatser. Detta grundar sig på en planering av finansiering av 250 projekt med ett genomsnittligt bidrag på 20 000 euro. Det genomsnittliga bidraget till de 454 samfinansierade projekten inom Europeiska året för livslångt lärande var 10 000 euro, men i utvärderingen efteråt rekommenderades det, med ledning av kommentarer från de nationella samordnande organen, att Europeiska år i framtiden bör bekosta färre projekt, med högre bidrag per projekt.

Man planerar att gå ut med två förslagsinfordringar till Europeiska språkåret. Den första inbjudan kommer att ha ett sista inlämningsdatum under sommaren eller tidigt på hösten år 2000 och de bidrag som till följd av denna inbjudan kommer att beviljas kommer att betalas ur budgeten för det förberedande året. Denna inbjudan kommer att gälla insatser för information och kommunikation för att förbereda terrängen inför Europeiska språkåret på national, regional och lokal nivå. Man förväntar sig finansiera ungefär sammanlagt 60 projekt som resultat av denna inbjudan, fastän det exakta antalet finansierade projekt kommer naturligtvis att bero på kvaliteten i de inkomna förslagen.

En ytterligare och mer omfattande inbjudan att lämna förlag kommer att ha ett sista inlämningsdatum under våren 2001, och gälla insatser som inbegriper alla eller något av de särskilda målen för Europeiska språkåret. Man beräknar att 180-200 projekt kommer att finansieras efter denna inbjudan. De beviljade bidragen kommer att betalas ur huvudbudgeten för Europeiska språkåret.

Sammanlagd beräknad kostnad för samfinansierade insatser: 5 miljoner euro, varav 1,2 miljoner euro tas ur budgeten för det förberedande året och 3,8 miljoner euro från huvudbudgeten för Europeiska språkåret.

7.1.3 Tekniskt stöd

Kostnaden för tekniskt stöd, vilket är av nytta såväl för kommissionen som för bidragsmottagarna, beräknas uppgå till 500 000 euro, vilket motsvarar 4,16 % av den sammanlagda budgeten för Europeiska språkåret, inbegripet förberedande åtgärder. Det kommer att vara nödvändigt med detta tekniska stöd, särskilt vad gäller förvaltning av samfinansieringen av de lokala, regionala, nationella och gränsöverskridande projekt som beskrivs i del 1 B) i bilagan till utkastet till beslut. Detta kommer att omfatta ett stort antal standardiserade transaktioner som i de flesta fallen kommer att gälla ganska små belopp. Man kan även använda sig av organisationer för tekniskt stöd för att få hjälp med vissa aspekter i insatserna i del 1 A) i bilagan, till exempel anordnandet av möten i stor skala i de fall där Gemensamma tjänsten för tolkning och konferenser inte kan ta sig an den uppgiften.

Man planerar att anskaffa de nödvändiga tjänsterna antingen via ett eller fler ramavtal eller via en organisation för tekniskt stöd som motsvarar definitionen i "Handbok om byråer för tekniskt stöd" av den 1 juli 1999.

Under alla omständigheter kommer dessa uppgifter att utföras under kommissionens översyn, och kommer inte att inbegripa någon delegering av uppgifter som åligger offentliga myndigheter. Avtal med organisationer för teknisk stöd kommer att innehålla etiska regler för att förebygga intressekonflikter, fastställa oförenlighet och ålägga respekt för sekretess.

I samband med offentliggörandet av den första inbjudan att lämna förslag till samfinansierade insatser blir en av de viktigaste första uppgifterna som kommer att inbegripa tekniskt stöd att bistå kommissionen med urvalet av projekt och utarbetandet av finansieringsöverenskommelser med bidragsmottagarna. Enligt vad som anges under 7.1.2 ovan planerar man att gå ut med den första inbjudan, som särskilt kommer att gälla insatser för att förbereda terrängen för Europeiska språkåret på nationell, regional och lokal nivå, väl före utgången av år 2000. Man kommer därför att behöva ha tillgång till tekniskt stöd vid den tidpunkten. Kostnaden för tekniskt stöd under år 2000 beräknas till 150 000 euro, medan återstoden av de 500 000 euro som avses ovan skall betalas ur huvudbudgeten för Europeiska språkåret år 2001.

7.1.4 Insatser som inte får någon finansiering ur gemenskapens budget (och som anges i Del 1 C) i bilagan till utkastet till beslut)

Det finns stora möjligheter att främja målen för Europeiska språkåret till ringa eller ingen kostnad, genom att ge tillstånd till att logotypen och annat material förknippat med språkåret används av organisationer som är verksamma inom initiativ som stämmer överens med språkårets mål (t.ex. befintliga nationella, regionala eller lokala initiativ som vidtas av myndigheter eller icke-statliga organisationer för att främja språkinlärning, företag som inför system för fortbildning i språk, televisionsbolag som sänder språkkurser, osv.). Under Europeiska året för livslångt lärande gavs cirka 600 sådana tillstånd. Man bör notera att denna nivå av mervärde från "gratis"-insatser beror på om ett Europeiskt år uppnår en tillräckligt hög profil till följd av "betalda" insatser, och i synnerhet insatser som gäller kommunikation, för att organisationer skall efterfråga koppling till det.

7.2. Kostnadernas fördelning mellan åtgärdens olika delar - i miljoner euro

7.2.1 Fördelning för Europeiska språkåret

Del // Budget

EG-nivå (finansiering högst 100%) //

Fem möten och evenemang på EG-nivå // 1,500

Informations- och reklamkampanj // 1,900

Två undersökningar (+ undersökning av inverkan

+ en Eurobarometer-fråga) // 0,450

Lokal, regional, nationell och gränsöverskridande nivå (högst 50 %) //

Bidrag till+/- 190 olika projekt (i genomsnitt +/- 20 000 euro var) som främjar språkundervisning och språkinlärning (t.ex. möten och evenemang, informationskampanjer, tävlingar, enkäter och undersökningar) // 3,800

Tekniskt stöd // 0,350

TOTALT // 8,000

7.2.2 Förberedande insatser (2000)

Del // Budget

EG-nivå (finansiering högst 100 %) //

Förberedelse av ett invigningsevenemang på EG-nivå (0,3 miljoner euro) och bidrag för förberedelse av 15 nationella evenemang (0,75 miljoner euro) // 1,050

Förberedande informations- och reklamkampanj // 1,300

Förberedande enkäter (+ en Eurobarometer-fråga) // 0,300

Lokal, regional, nationell och gränsöverskridande nivå (högst 50 %) //

Bidrag till +/- 60 olika projekt (i genomsnitt +/- 20 000 euro var) som förbereder ytterligare insatser inom Europeiska språkåret // 1,200

Tekniskt stöd till förberedande insatser // 0,150

TOTALT // 4,000

7.3 Tidsplan över anslag

>Plats för tabell>

Betalningar

>Plats för tabell>

8. BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

I alla avtal, överenskommelser och rättsliga åtaganden som ingås mellan kommissionen och stödmottagarna föreskrivs att kommissionen och revisionsrätten får utföra kontroller på plats hos dem som får stöd från gemenskapen, samt att verifikationer kan krävas på alla utgifter som betalats inom ramen för dessa avtal, överenskommelser och rättsliga åtaganden upp till fem år efter det att avtalsperioden har löpt ut. Stödmottagarna är skyldiga att lämna rapporter och ekonomiska redovisningar; dessa granskas dels innehållsmässigt, dels huruvida utgifterna är stödberättigade, i enlighet med gemenskapsfinansieringens syfte och med beaktande av avtalsförpliktelserna och principerna om en sund och god ekonomisk förvaltning.

Till de ekonomiska överenskommelserna bifogas administrativa och finansiella uppgifter som bl.a. skall användas till att närmare ange vilka utgifter som berättigar till stöd enligt dessa överenskommelser. Kontrollen och revisionen, och även bedömningen vid urvalet, av de projekt som stöds kan i vissa fall underlättas om gemenskapsstödet begränsas till att täcka vissa faktiska utgifter som kan identifieras och kontrolleras i stödmottagarens bokföring.

9. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

9.1 Övervakning

Med tanke på att Europeiska språkåret varar så kort tid kommer övervakningen huvudsakligen att bestå av

- fortlöpande informationsutbyte mellan kommissionen, de nationella samordningsorganen som ansvarar för samordning och genomförande av Europeiska språkåret på nationell nivå, och alla organisationer för tekniskt stöd som det har tecknats avtal med,

- åtgärder för medvetandehöjande för att främja en "utvärderings- och övervakningskultur" hos de olika aktörerna.

9.2 Utvärdering

I enlighet med artikel 11 i förslaget till beslut om Europeiska året för språk kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna vad gäller utvärdering av programmet och skall senast den 31 december 2002 lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. De slutliga resultaten av denna utvärdering kommer att skickas ut till alla intresserade parter.

I detta sammanhang avser kommissionen att särskilt uppmärksamma följande aspekter:

De kvantitativa resultaten av Europeiska språkåret kommer att bedömas beträffande bland annat

- antalet personer som deltagit i initiativ som anordnats inom ramen för Europeiska språkåret, och antalet europeiska invånare som blev varse om det och dess mål och syften,

- andelen insatser inom Europeiska språkåret (i förekommande fall) som omvandlats till allmänna initiativ efter Europeiska språkårets slut och projektens särdrag,

- andelen organisationer som fick europeiskt bidrag för första gången,

- den geografiska fördelningen av insatser, fördelning enligt berörda språk och jämvikt i partnerskap.

De kvalitativa resultaten från Europeiska språkåret kommer att bedömas bland annat beträffande

- hur framgångsrikt språkåret varit för att göra människor medvetna om olika aspekter av språkinlärning och hur det har haft inflytande på synpunkter och beteende hos allmänheten och i dess undergrupper (t.ex. beroende på yrke, ålder, modersmål),

- kvaliteten i innehållet i projekt som helt eller delvis finansierats av kommissionen.

Man kommer att bedöma de starka och svaga punkterna i organisationen av Europeiska språkåret genom att samla in och analysera synpunkterna hos de nationella samordnande organen och hos dem som organiserat initiativen eller medverkat i dem.

10. ADMINISTRATIVA UTGIFTER

Den faktiska avsättningen av nödvändiga administrativa medel kommer att baseras på kommissionens årliga beslut om fördelning av medel, med hänsyn till vilket antal tjänster och vilka ytterligare medel som beviljas av den budgetansvariga myndigheten.

10.1 Konsekvenser för antalet tjänster

>Plats för tabell>

10.2 Totala budgetkonsekvenser för personal (i euro)

>Plats för tabell>

(*) Genom att använda befintliga resurser för ledningspersonal (beräkningen grundas på A-1, A-2, A-4, A-5 och A-7) - årlig kostnad.

10.3 Budgetkonsekvenser för övriga administrativa utgifter till följd av åtgärden(i euro)

>Plats för tabell>

Anslagen kommer att tas ur de befintliga medlen för generaldirektoratet för utbildning och kultur.