Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52003AE0285

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus World) (2004–2008)" (KOM(2002) 401 slutlig – 2002/0165 COD)

EUT C 95, 23.4.2003, p. 35–39 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV)

52003AE0285

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus World) (2004–2008)" (KOM(2002) 401 slutlig – 2002/0165 COD)

Europeiska unionens officiella tidning nr C 095 , 23/04/2003 s. 0035 - 0039


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett program för att höja kvaliteten i den högre utbildningen och främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land (Erasmus World) (2004-2008)"

(KOM(2002) 401 slutlig - 2002/0165 COD)

(2003/C 95/10)

Den 30 augusti 2002 beslutade rådet att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 5 februari 2003. Föredragande var José Isaías Rodríguez García Caro.

Vid sin 397:e plenarsession den 26 och 27 februari 2003 (sammanträdet den 26 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 110 röster för, inga röster emot och 2 nedlagda röster.

1. Inledning

1.1. Enligt artikel 149.1 i EG-fördraget skall gemenskapen bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbete mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser.

I artikel 149.3 anges att gemenskapen och medlemsstaterna skall främja samarbetet med tredje land.

1.2. EU har visat ett starkt engagemang i utvecklingen av högre utbildning av hög kvalitet och främjat kvalitetssäkring och kvalitetsbedömning som verktyg för att stärka en utbildning på väldokumenterat hög pedagogisk och vetenskaplig nivå inom högre utbildningsinstitutioner.

Några medlemsstater har en lång tradition av utbildningssamarbete med tredje land. Det har givit dem ett internationellt anseende som får studenter från hela världen att söka sig till universiteten i dessa länder.

EU har utifrån sin erfarenhet av att utforma program inom högre utbildning tagit olika initiativ för samarbete med tredje land.

1.3. I Bolognadeklarationen (19 juni 1999) betonades att den högre utbildningen i Europa måste bli mer attraktiv i resten av världen och inte bara attrahera studerande från Europa utan också från alla andra delar av världen.

1.4. Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS), som gör det mycket lättare att få akademiska studier i utlandet erkända i hemlandet, har väckt stort intresse i andra delar av världen. Som påpekas i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utökat samarbete med tredje land inom högre utbildning skall den framtida utvecklingen av detta system bygga på Bolognaprocessen och slutsatserna från mötet i Prag i maj 2001 mellan ministrarna med ansvar för högre utbildning, där de framhävde rörlighet, godkännande och kvalitetssäkring(1).

1.5. De nuvarande programmen medger bara i begränsad utsträckning samarbete med tredje land i fråga om till exempel studentutbyte, tillträde för studerande från tredje land till högre utbildningsinrättningar i EU, inrättandet av nya centrum för EU-studier och samarbete med AVS-länderna för att förbättra utbildningen i dessa länder. Dessa program, som i vissa fall har funnits under lång tid, bör både kvantitativt och kvalitativt spridas och utökas på ett mer ambitiöst sätt eftersom de annars kan visa sig otillräckliga för att uppnå målen i förslaget till beslut.

Dessa program omfattar varken inrättande av EU-masterkurser, samarbete mellan universitet om denna fråga eller tilldelning av stipendier som kan ge många meriterade studerande och akademiker från tredje land möjligheten att studera vid europeiska universitet.

1.6. Förslaget till beslut bygger på de erfarenheter och det goda anseende som byggts upp genom program som Sokrates och Erasmus samt samarbetsprogrammen med USA och Kanada. Det finns inget EU-program som på ett så ambitiöst sätt kombinerar ett specifikt internt initiativ och ett omfattande stipendiesystem. Internationellt välrenommerade stipendier kan i en nära framtid komma att utgöra en del av det mål som eftersträvas i detta beslut.

1.7. Beslutsförslaget är av stort intresse för de högre utbildningssystemen i EU:s medlemsstater. Det bidrar till att bevara och höja kvaliteten på utbildningsinrättningarnas kursutbud och göra dem mer attraktiva för både de studerande med goda akademiska grunder och de högt kvalificerade lärare från länder utanför EU som under en period vill ägna sig åt studier, undervisning eller forskning vid ett universitet i EU.

1.8. Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 149 i EG-fördraget skall förslaget till beslut stödja och komplettera medlemsstaternas insatser samt bidra till att utveckla en högre utbildning av hög kvalitet som är attraktiv för medborgare från tredje land och mer lättillgänglig för dem.

1.9. EESK vill slutligen i denna inledning, i linje med förslaget till beslut, påminna om en punkt som kommittén tog upp i sitt yttrande om "Förslag till rådets rekommendation om europeiskt samarbete i fråga om kvalitetssäkring i högskoleutbildning"(2):

"Kvalitetssäkring som ett instrument för att kontinuerligt förbättra kvaliteten genom att systematiskt tillämpa alla tillgängliga kvalitetssäkringsmetoder är det bästa sättet att främja en högskoleundervisning av god kvalitet inom unionen för att främja ländernas högskoleundervisning och underlätta jämförelsen av olika utbildningar inom gemenskapen(3)."

2. Förslaget till beslut

Beslutets övergripande mål är att "öka utbildningens kvalitet genom att förbättra uppfattningen om europeisk högre utbildning i hela världen och genom att främja samarbete med tredje land för att förbättra utvecklingen av mänskliga resurser och främja dialog och förståelse mellan folk och kulturer".

Programmet skall löpa under femårsperioden 2004-2008.

2.1. Programmet har följande specifika mål:

- En europeisk högre utbildning som är attraktiv såväl inom som utanför EU.

- En europeisk utbildning med hög profil.

- Större intresse i världen för att förvärva europeiska kvalifikationer.

- Mer strukturerat samarbete mellan EU och tredje land i avsikt att öka rörligheten.

2.2. Dessa mål skall uppnås med följande åtgärder:

- Europeiska unionens masterkurser.

- Stipendier för studerande från tredje land.

- Stipendier för akademiker från tredje land.

- Partnerskap mellan EU:s masterkurser och institutioner för högre utbildning i tredje land.

- En europeisk högre utbildning med större attraktionskraft.

- Stödåtgärder.

2.3. EU:s masterutbildningar utgör en samling europeiska kurser som följer på en första grundexamen och syftar till att europeisk utbildning skall bli mer attraktiv i tredje land. Varje masterutbildning skall inbegripa minst tre institutioner för högre utbildning i tre olika medlemsstater, och studierna skall genomföras i två av de tre institutionerna. Utbildningen resulterar i tilldelning av dubbla eller flerfaldiga erkända eller godkända examina.

Masterkurser kan hållas vid utbildningsinstitutioner i EU, de länder som deltar i programmet och kandidatländerna. Studietiden beräknas till 15 månader. Ett minsta antal platser skall reserveras för studerande från tredje land som omfattas av programmets stipendieprogram.

2.4. Stipendier. Det gemensamma stipendiesystemet riktar sig till två kategorier:

Studerande. Systemet skall stödja längre vistelser på upp till två läsår eller totalt 20 månader. Stipendierna kommer att vara direkt knutna till det masterkursutbud som erbjuds den studerande. Vid uttagningen av stipendiaterna skall man ta hänsyn till en lämplig balans mellan masterkurserna, olika studieområden och de studerandes ursprung samt uppmuntra deltagande av kvinnor och mindre gynnade studerande.

Gästlärare/-akademiker. Dessa akademiker skall ha utmärkta akademiska erfarenheter eller yrkeserfarenheter. Stipendierna är avsedda för undervisnings- eller forskningsuppdrag med anknytning till masterutbildningen. Högst tre gästlärare/-akademiker får bjudas in per läsår under i genomsnitt 3 månader.

2.5. Partnerskap med institutioner för högre utbildning i tredje land syftar till att stärka den europeiska högre utbildningens ställning runtom i världen. Ett annat mål är att skapa förbindelser mellan olika institutioner för att främja utbyte inom kultur och utbildning. Partnerskapen med välrenommerade institutioner skall främja EU:s masterkurser och erbjuda studerande och akademiker som bjudits in av EU att delta i masterkurser möjligheten att resa till tredje land.

Partnerskapsprojekten skall inrättas för en period på upp till tre år och engagera universitet i tredje länder i masterkurserna, med en fast studieperiod i dessa länder. Studietiden varierar mellan en och sex månader. Projekten omfattar också undervisnings- och forskaruppdrag samt spridning av ny informations- och kommunikationsteknik.

2.6. Programmet har också som mål att göra den högre utbildningen i Europa mer attraktiv och förstärka dess profil och synlighet. Verksamheterna skall bedrivas i nätverk som omfattar organisationer från minst tre olika medlemsstater och kan inbegripa organisationer från tredje land. De skall genomföras på tre områden:

- Stöd till gemensamma PR-åtgärder.

- Stöd till tjänster som underlättar tillträde för studerande från tredje land till europeisk utbildning.

- Kompletterande verksamheter, däribland kvalitetssäkring.

3. Allmänna kommentarer

3.1. EESK ser positivt på Europaparlamentets och rådets förslag till beslut och på de initiativ som läggs fram för att på basis av artikel 149 i EG-fördraget bidra till utbildning av god kvalitet i EU-frågor. Därför anser EESK att kommitténs synpunkter i yttrandet om "Förslag till rådets rekommendation om europeiskt samarbete i fråga om kvalitetssäkring i högskoleutbildning" fortfarande är fullt relevanta (se ovan för hänvisning till dokumentet).

I fråga om det aktuella förslaget till beslut önskar EESK hänvisa till kommentarerna till ovannämnda yttrande.

3.2. EESK ser positivt på att initiativ för att gynna högre utbildning av god kvalitet tar konkret form, bland annat genom samarbete med tredje part som tar sig uttryck i samarbete mellan de främsta universiteten, värvning av framgångsrika forskare och incitament för de välutbildade i tredje land. Denna ömsesidigt fruktbara synergi ger möjlighet att utöka kontaktytorna och bäddar för större förståelse framöver samt för samarbete mellan EU och ursprungsländerna.

Kommittén anser att de nationella programkontoren bör spela en viktig roll i utdelningen av stipendier som främjar rörlighet, i spridningen av information samt inom rådgivning. Uppgifterna på EU-nivå bör övertas av redan befintliga strukturer eller strukturer som bör inrättas, t.ex. inom ramen för Sokrates-programmet.

3.3. EESK konstaterar att det på ett flertal ställen i förslaget och dess bilaga nämns att beslutets mål skall vara en förbättrad kvalitet inom högre utbildning i EU genom en förbättrad image och samarbete med tredje länder. Trots det mervärde som kan vinnas genom att locka studerande och framstående forskare bör man även i förslaget överväga andra faktorer som sammanhänger med kvaliteten.

3.4. EESK stöder det kriterium som presenteras i meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utökat samarbete med tredje land inom högre utbildning när det gäller behovet av ansträngningar på gemenskapsnivå för att stimulera högskolorna att systematiskt ansluta sig till samarbetet med tredje länder.

Den ökade internationella efterfrågan på rörlighet och utbyte bland studerande bör uppmuntra högskolorna att kontinuerligt marknadsföra sig för att locka studerande som är villiga att förflytta sig. Det vanliga tillflödet av studerande till Förenta staterna och vissa EU-länder bör i högre grad kompletteras med ett större tillflöde till de övriga EU-länderna. De åtgärder som föreslås kan visa sig vara början till ett utvidgat erkännande av den högre utbildningen i EU som helhet.

Innan det nya Erasmus World-programmet införs bör de rättsliga ramvillkoren för tredjelandsmedborgares rörlighet i Europa säkerställas.

3.5. Högskolornas konkurrenskraft måste stärkas genom kontinuerliga kvalitetshöjande åtgärder inom utbildningen. Som EESK ser det skall garantin för god kvalitet överträffas vid högskolorna, och de olika läroanstalterna, institutionerna och examina bör omfattas av högklassiga forskningsramar med system för full kvalitetskontroll som samtidigt innehåller en kvalitetsgaranti.

Institutionerna inom högre utbildning bör anta kvalitetskriterier som innebär att olika aktörers belåtenhet, fortsatt förbättring och goda resultat kan jämföras med institutioner som inte deltar i processen. Därför föreslår EESK att de referenser till kvalitetssäkring som görs i texten för att garantera god kvalitet byts ut mot referenser till styrsystem som eftersträvar övergripande kvalitetsmål.

I sitt yttrande om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om en andra fas av gemenskapens åtgärdsprogram inom utbildningsområdet (Sokrates)(4) bedömde EESK det som positivt att man inför åtgärder för att utarbeta kvalitetsindikatorer och utvärdera utbildningens kvalitet(5). Institutioner för högre utbildning i EU som deltar i de åtgärder som presenteras i direktivet bör ha deltagit i utvärderingsprocesser som mäter kvaliteten på utbildningsinstitutioner eller examina.

3.6. Rörligheten bland studerande när det gäller institutioner för högre utbildning i Europa har enligt EESK en dimension som sträcker sig längre än ren överföring och tillägnande av material och kunskaper som är mer eller mindre nydanande och betydelsefulla. Rörligheten omfattar även en dimension av mänskligt kunnande, utbyte och samverkan som efter några år kan ge goda utslag i form av förståelse och förtroende mellan studerandenas ursprungsländer och EU. Att locka de mest framgångsrika kan innebära att locka potentiella framtida politiker och tekniker på hög nivå i ursprungsländerna, varför arbetet med att främja flexibla relationer mellan olika kulturer inom programmet är ytterligare ett element som EESK anser ger ett mervärde av största intresse.

3.7. I detta hänseende är stödåtgärderna för hemvändande resurspersoner viktiga för att förhindra en kulturell och yrkesmässig åderlåtning av länder som i allra högsta grad behöver sitt främsta mänskliga kapital på utbildningsområdet. Det är lika viktigt att locka denna intellektuella elit i tredje länder som att gynna dess återvändande till ursprungslandet. Det är därför särskilt betydelsefullt att uppmärksamma institutioner för högre utbildning som har utbytesprogram med motsvarande institutioner i utvecklingsländer.

3.8. Den språkliga mångfalden bör garanteras då programmet utvecklas. EESK har ett antal gånger framhållit vikten av kunskaper i medlemsstaternas språk samt av spridning, skydd och främjande av mindre talade språk.

På samma sätt anser EESK att utbildningsinstitutionerna har full rätt att tillåta examensarbeten på de språk som de anser vara lämpligast. Kommittén påpekar dock att den språkliga mångfalden i EU måste bevaras och att man i mån av möjlighet bör undvika en språklig likriktning med hänvisning till effektivitet och verkningskraft.

Därför stöder EESK de åtgärder som presenteras i förslaget till beslut om en EU-masterexamen, utvidgade språkkunskaper bland studerande och stödfunktioner för att uppnå detta.

3.9. I sina yttranden uttrycker EESK genomgående sitt engagemang för att integrera funktionshindrade personer. Kommittén vill därför uppmana kommissionen, rådet och Europaparlamentet att i programmet avsätta budgetmedel för detta ändamål.

3.10. EESK uppmanar Europaparlamentet och rådet att om möjligt handlägga ärendet så att de föreslagna åtgärderna kan börja vidtas under 2004.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Under punkt 3.1 i motiveringsdelen till förslaget nämns stöd till de "associerade länderna" för att dessa bättre skall kunna förbereda sina medborgare på de åtgärder som kommer att vidtas när beslutet har antagits.

Eftersom uttrycket "associerade länder" har en mycket konkret betydelse och rättsligt avser länder som har associeringssavtal med EU, vore det i stället lämpligt att ersätta uttrycket med något annat som ligger närmare uttrycket "vänländer", vilket har en vidare betydelse i detta sammanhang.

4.2. I samma punkt i motiveringsdelen sägs följande:

"I sin strävan att förverkliga dessa mål kommer gemenskapen även att försöka förbättra förbindelserna mellan institutioner inom högre utbildning och näringslivet.

EESK välkomnar detta förslag och delar åsikten att det är nödvändigt att utvidga kontakterna mellan dessa institutioner och företag över lag. Däremot anser kommittén att denna aspekt inte uttrycks tillräckligt tydligt i förslaget och dess bilaga. EESK anser att kommissionen bör fastställa vilka instrument som skall tillgripas för att de föreslagna åtgärderna skall utvidgas till att omfatta även dessa kontakter."

4.3. Utgående från de allmänna kommentarerna om kvaliteten vid de institutioner för högre utbildning som kan komma i fråga för de olika åtgärderna anser kommittén att man bör beakta urvalskriterier som kan tillämpas samtidigt och oberoende av varandra vid valet av vilka europeiska universitet som skall få delta i programmet för en EU-masterexamen.

Det ena kriteriet är att det är önskvärt att deltagande institutioner för högre utbildning har antagit ett godkänt system för kvalitetskontroll och att de redan varit föremål för åtminstone självutvärdering. På så sätt kan man garantera att institutionen inte endast eftersträvar högklassig forskning utan även deltar i processen.

Det andra kriteriet är att det är önskvärt att de examina som skall ligga till grund för EU-masterexamen underkastas ett utvärderingsförfarande för att fastställa kvaliteten på strukturen.

Dessa former för att mäta kvalitet eller andra motsvarande metoder bör utgöra en del av urvalskriterierna för EU-masterexamen eller för de institutioner som önskar delta i ett program för förbättrad kvalitet vid institutionerna för högre utbildning inom EU.

4.4. EESK anser det vara lämpligt att de olika deltagande institutionerna inom programmet för EU-masterexamen godkänner en dubbel eller flerdubbel examen som omfattar motsvarande examen i samtliga deltagande utbildningsinstitutioner. En sådan utformning av examen ger en god överblick av den avslutade akademiska utbildningen och ger en enhetlig bild av studierna i EU.

4.5. Under punkt 5.3 i finansieringsöversikten nämns att stipendierna för studerande och forskare i tredje länder kan ge möjlighet att bevilja fasta summor för att täcka boende- och levnadskostnader, och att dessa skall räknas ut enligt meriter. Å andra sidan nämns det i punkt 6 att en genomsnittskostnad fastställs för alla åtgärder, inklusive stipendierna.

EESK anser att kommissionen bör göra kriteriet "enligt meriter" mer konkret för att det skall vara möjligt att se vilka villkor som tillämpas vid beviljande av ekonomiskt stöd till varje enskild studerande.

Oberoende av detta och i enlighet med den linje som EESK hållit i sina tidigare yttranden, t.ex. i fråga om yttrandet om andra fasen av Sokrates-programmet, anser kommittén att det är önskvärt att tillämpa korrigerande kriterier vid resursfördelningen, för att även personer med begränsade ekonomiska resurser i ursprungsländerna skall kunna få mer stöd och stipendier.

4.6. I anslutning till studerandes och akademikers rörlighet i EU till institutioner med högre utbildning i tredje länder, önskar EESK upprepa de kommentarer som gavs i yttrandena om Sokrates-programmets första och andra fas. Här anser EESK att kommissionen bör införa mekanismer för fördelning och kontroll av de ekonomiska resurser som beviljas för sådan rörlighet i syfte att göra det möjligt att få tillgång till dessa resurser men samtidigt undvika att enskilda personer eller institutioner missbrukar medlen.

4.7. I fråga om medborgare i tredje land som vistas i EU ger beslutet en möjlighet för dessa att delta i rörlighetsplanen genom samarbete med utbildninginstitutioner i tredje land. I motiveringsdelen fastställs minimivistelsen till tre år utan att det anges huruvida det rör sig om oavbrutna eller upppdelade vistelser.

Enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förslag till direktiv om unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och vistas på medlemsstaternas territorier(6) tillåts familjemedlemmar till medborgare i EU med ursprung i tredje land att göra avbrott i vistelsen upp till sex månader och mer om det är väl motiverat, utan att uppehållstillståndet dras in.

Därför anser EESK att det är nödvändigt att göra kravet på tre års vistelse klarare för att tydliggöra om vistelsen skall vara oavbruten eller om den kan avbrytas tillfälligt. Det vore likaså lämpligt att fastställa att bestämmelserna även gäller medborgare i tredje land som är familjemedlemmar till en medborgare i EU.

Bryssel den 26 februari 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) KOM(2001) 385 slutlig.

(2) KOM(97) 159 slutlig.

(3) EGT C 19, 21.1.1998.

(4) KOM(98) 329 slutlig.

(5) EGT C 410, 30.12.1998.

(6) KOM(2001) 257 slutlig.

Top
  翻译: