52003AE0288

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen Europeiska området för forskningsverksamhet - Ökad satsning på projektet 'Utvidgning' - nya inriktningar av verksamheten - nya framtidsmöjligheter"

(KOM(2002) 565 slutlig)

(2003/C 95/13)

Den 17 oktober 2002 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 29 januari 2003. Föredragande var Gerd Wolf.

Vid sin 397:e plenarsession den 26 och 27 februari 2003 (sammanträdet den 26 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 72 röster för, 7 röster mot och 4 nedlagda röster:

1. Sammanfattning

- Kommittén stöder i princip de förslag och mål som kommissionen presenterar i sitt meddelande.

- Kommittén vill återigen betona vikten av att ett europeiskt område för forskningsverksamhet skapas. Kommittén ser positivt på de framsteg som redan gjorts för att nå denna målsättning och för att skapa en "inre marknad" för forskning.

- Generellt sett stöder kommittén även de olika specifika åtgärder som föreslås.

- Kommittén rekommenderar dock att nya åtgärder vidtas för att främja forskningsverksamhet och samordning, nätverksuppbyggnad och integration, samt att tidsramarna för dessa anpassas till de mycket speciella villkor som råder för vetenskap och forskning på toppnivå.

- Kommittén vill peka på hur viktigt det är med fri rörlighet för aktörer inom vetenskap och forskning eftersom dessa fungerar som informationsförmedlare och katalysatorer för nätverk. Kommittén stöder kommissionens förslag på detta område. För att förhindra att rörligheten begränsas, och i stället skapa incitament för ökad rörlighet, rekommenderar kommittén att de negativa konsekvenser som olika stödåtgärder och bestämmelser kan ha på rörligheten beaktas och kompenseras.

- Kommittén stöder uttryckligen skapandet av ett "europeiskt gemenskapspatent".

- I samband med den samordning av medlemsstaternas forskningspolitik som kommissionen vill få till stånd rekommenderar kommittén att man anlägger ett differentierat synsätt. Kommittén ser positivt på varje form av åtgärder som kan stimulera forskningsinstitutionerna och deras aktörer att själva samordna sin verksamhet på EU-nivå. Samordning via kommissionen bör - inte minst med tanke på subsidiaritetsprincipen - koncentreras och begränsas till sådana tematiska målsättningar och utrustningsmässiga behov (större apparatur, infrastruktur) där en sådan överstatlig samordning faktiskt skulle vara till nytta eller rent av nödvändig.

- Kommittén stöder därför kommissionens insatser för att få till stånd en europeisk forskningsinfrastruktur, som även omfattar större forskningsapparatur.

- Kommittén ser positivt på kommissionens avsikt att i första hand främja det vetenskaplig-tekniska samarbetet mellan regioner på olika utvecklingsnivåer via ökat stöd ur regionalfonden.

- Vad gäller den viktiga frågan "vetenskap och samhälle" hänvisar kommittén till ett nyligen antaget yttrande.

- I frågan "Insatser för mer privata investeringar inom forskningsområdet" utarbetar kommittén ett separat yttrande.

2. Bakgrund

2.1. Själva idén om ett europeiskt forskningsområde och olika åtgärder för att förverkliga ett sådant presenterades av kommissionen i början av år 2000(1), och redan i mars samma år bekräftades förslaget av Europeiska rådet i Lissabon. Idén utvecklades sedan i samband med kommissionens förslag till sjätte ramprogrammet(2) samt i förslagen till de s.k. deltagandereglerna(3).

2.2. EESK har lagt fram utförliga yttranden(4) i dessa frågor där kommittén ger sitt uttryckliga stöd till ett europeiskt område för forskningsverksamhet och betonar den fundamentala betydelse som vetenskap, forskning och utveckling har som grund och drivkraft för välfärden och konkurrenskraften. Kommittén har dessutom framhållit att de flesta vetenskaplig-tekniska landvinningar som hittills gjorts utgör produkten av en gemensam europeisk kulturansträngning, som i sin tur pekar på den historiska betydelsen av ett europeiskt forskningsområde och utgör ett viktigt bidrag till den europeiska integrationen.

2.3. Kommittén har även analyserat kommissionens ovannämnda förslag i detalj, varvid man i vissa fall framfört synpunkter och konkreta rekommendationer om ändringar och vidareutveckling av förslagen. Det rörde sig då mestadels om hur man skulle kunna säkerställa optimala förutsättningar för framgångsrik forskning och utveckling och se till att det råder balans mellan de tre grundpelarna "grundforskning - tillämpad forskning - utveckling" genom väl avvägda stöd till samtliga tre pelare. Några av dessa rekommendationer och påpekanden som kommittén redan tidigare framfört har relevans även för föreliggande kommissionsmeddelande och kommer att behandlas längre fram i detta dokument.

3. Kommissionens meddelande

3.1. Som utgångspunkt för meddelandet konstaterar kommissionen att hittillsvarande initiativ och åtgärder har bidragit till en förändring av det forskningspolitiska klimatet i Europa. Medvetenheten har ökat i medlemsstaterna om forskningsverksamhetens europeiska dimension. Ett närmande har skett mellan verksamma inom forskningen i Europa, och nya initiativ för samarbete har tagits. Detta har gjort att det nya ramprogrammet för forskning kunde antas med en helt ny inriktning. Trots de framsteg som gjorts på dessa nivåer brister det dock fortfarande vad gäller medlemsstaternas medverkan. Detta får till följd att de insatser som görs får begränsad räckvidd, och utsikterna minskar för att man skall få till stånd en "inre marknad för forskningsverksamhet".

3.2. Syftet med kommissionens meddelande är att på basis av resultatet av de åtgärder som redan vidtagits klarlägga vilka ytterligare åtgärder som behövs för att ge projektet ny fart.

3.3. Kommissionen diskuterar och presenterar förslag om följande frågor:

- Jämförande analys ("benchmarking") av forskningspolitiken.

- Kartläggning av kompetensen inom forskning och teknisk utveckling.

- Forskares rörlighet.

- Forskningsinfrastruktur.

- Nätverk för medlemsstaternas forskningsprogram.

- Ökning av privata investeringar på forskningsområdet.

- Immateriella rättigheter.

- Transeuropeiskt elektroniskt forskningsnät.

- Den europeiska forskningens internationella dimension.

- Den europeiska forskningens regionala dimension.

- Konceptet "Vetenskap och samhälle".

- Förutsättningar för en effektiv samordning av forskningspolitiken.

- Ökad användning av lagstiftningsåtgärder.

- Optimering av effekten av insatser för ökat europeiskt samarbete.

- Kandidatländernas fulla medverkan.

4. Allmänna kommentarer

4.1. Kommittén stöder i princip de förslag och mål som kommissionen presenterar i sitt meddelande och vill återigen betona vikten av att ett europeiskt område för forskningsverksamhet skapas. Med vissa specifika förbehåll stöder kommittén även de föreslagna åtgärderna.

4.1.1. Kommittén menar dock att kommissionen underskattar de alls icke föraktliga framsteg som redan gjorts, när man hävdar att arbetet för att skapa en "inre marknad för forskningsverksamhet" är hotat. Kommittén förordar och stöder eftertryckligen målsättningen att skapa en "inre marknad för forskningsverksamhet" och stimulera och främja europeisk spetsforskning. Denna målsättning kan dock endast nås genom en längre utvecklingsprocess i ett väl avvägt tempo. Detta gäller inte bara en avgränsning i ansvarsfrågor samt samspel och arbetsfördelning mellan kommissionen och medlemsstaternas regeringar - dvs. tillämpning och tolkning av subsidiaritetsprincipen - utan även den anpassningsprocess som behövs för de enskilda forskningsinstitutionerna och de verksamma där (se även bilagan).

4.1.2. Förvisso återstår det en hel del arbete och förbättringar. Under punkt 5 kommenterar kommittén detta utförligare.

4.1.3. Särskilt viktigt är att den politiska drivkraften bibehålls så att regelverket för inre marknaden i stort kan vidareutvecklas och färdigställas. De åtgärder som hänger samman med detta kan nämligen samtidigt utgöra den grund som behövs för att skapa och utveckla ett "europeiskt forskningsområde" och en "inre marknad för forskning".

4.1.4. Det gäller dock att se till att de arbetsgrupper eller enskilda personer som arbetar med forskning och utveckling har genomgått avancerad - helst mångårig - utbildning, så att kompetens, effektivitet och t.o.m. en ledande ställning uppnås inom ett visst vetenskapligt område. Dessutom är det ofta fallet att man måste bygga upp avancerad teknisk utrustning och skapa ett stimulerande klimat, dvs. lämpliga forskningsstrukturer. Detta innebär en viktig och samtidigt kostsam investering i "humankapital" och forskningsinfrastruktur.

4.1.4.1. Gedigen och framgångsrik forskning kräver kontinuitet och stabilitet och kan därför inte plötsligt bara avslutas, återupptas, ändra inriktning eller underställas nya stödinstrument eller spelregler alltefter den ekonomiska konjunkturen eller aktuella politiska tendenser(5) Detta gäller även tidsramarna för genomförandet av de nya åtgärder och metoder som man förväntar sig eller önskar att kommissionen inför. Annars finns det risk för att de i sig ändamålsenliga åtgärder som kommissionen i bästa välmening tar initiativ till leder till motstånd och irritation hos berörda institutioner och aktörer.

4.1.4.2. I detta sammanhang konstaterar kommittén med tillfredställelse att kommissionen beaktat (tyvärr bara delvis) kommitténs tidigare rekommendation, nämligen att i anbudsinfordran erbjuda de sökande de instrument som kommissionen föreslog skulle införas i det sjätte ramprogrammet som komplement till dem som redan införts i samband med femte ramprogrammet. Det skulle dock vara önskvärt att man i anbudsinfodran för ett speciellt forskningspaket inte föreskriver vilka instrument som står till förfogande, utan ger de sökande valfrihet att använda de instrument som de anser vara lämpligast.

4.2. Det oerhört mångfacetterade konceptet "vetenskap och samhälle" har kommittén redan behandlat mycket ingående i ett yttrande(6) som fortfarande äger giltighet, även i samband med de frågor kommissionen tar upp i föreliggande meddelande. Några av slutsatserna i detta yttrande kommer att upprepas i förkortad form även i detta yttrande.

4.2.1. Särskilt viktigt är att skapa en ekonomisk, politisk och kulturell miljö där kreativiteten och uppfinningsrikedomen kan utvecklas på bästa sätt, och som gör det möjligt att locka de bästa forskarna och ingenjörerna till det europeiska forskningsområdet och få dem att stanna. Åtgärder måste sålunda vidtas för att bibehålla respektive skapa bästa möjliga verksamhetsförhållanden för framgångsrik forskning, exempelvis följande:

- Stärka samspelet mellan grundforskning, tillämpad forskning och utveckling i ett pluralistiskt och multipolärt forskningssystem.

- Säkerställa forskarnas oberoende och den fria forskningen med hänsyn till etiska och rättsliga aspekter.

- Skydda och stärka forskningens rätt att finna sina egna organisations- och förvaltningsformer inom ramen för de politiska riktlinjerna.

- Undersöka effekterna, den administrativa belastningen och effektiviteten hos olika ansöknings- och godkännandeförfaranden.

- Ge utrymme för mångfald i fråga om samhällets olika målsättningar och intressen.

- Främja och vara öppen även för sådan kunskap som "samhället" för närvarande inte visar intresse för.

4.2.2. Vetenskap och forskning behöver en miljö präglad av konkurrens om de bästa idéerna, metoderna och resultaten, där en oberoende reproducering (alternativt motbevisning av nya rön kan ske) - dvs. ett slags certifiering - och där de kan spridas, fördjupas och utvecklas. Även s.k. dubbelforskning utgör en avgörande faktor för vetenskapligt erkännande och vetenskapliga framsteg.

4.2.3. Man måste sålunda stödja och tillämpa pluralistiska och tvärvetenskapliga forskningsmetoder, utvärderingsförfaranden och forskningsstrukturer så att denna konkurrens om de bästa idéerna och forskningsresultaten stimuleras och utnyttjas.

4.2.4. Följande princip bör därför gälla för all forskningspolitik: så mycket "nedifrån-och-upp" som möjligt, och så mycket "uppifrån-och-ned" som är nödvändigt, samt så mycket decentralisering som möjligt, och så mycket centralisering som är nödvändigt. Kommittén anser att denna princip inte strider mot målen för det europeiska området för forskningsverksamhet, utan snarare innebär att - allt efter respektive mål - ansvar och befogenheter att fatta beslut och ta initiativ skall delegeras så mycket som möjligt, även vad gäller kommissionen och kommissionens forskningspolitik.

4.3. Vad gäller en ökning av de privata forskningsinvesteringarna har kommissionen lagt fram ett meddelande(7), i samband med vilket kommittén i ett separat yttrande har lagt fram rekommendationer som i princip innebär ett stöd för kommissionens förslag. Denna fråga kommer därför inte att beröras vidare här.

5. Särskilda kommentarer

5.1. Rörlighet

Kunskapsöverföring, kontakter och nätverk är något som sker via människor. Rörlighet är därför en nyckelfaktor när man vill skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet. Kommittén hänvisar här även till ett tidigare yttrande(8).

5.1.1. Rörlighet för forskare och tekniker är dock en fråga som rör helt olika aspekter och kategorier, bl.a. följande:

- Den ömsesidiga rörligheten mellan den akademiska världen och näringslivet.

- Rörligheten mellan medlemsstaterna och EU.

- Rörligheten mellan EU och stater utanför EU.

- Ökat återvändande till EU av forskare i stater utanför EU.

- Ökad rörlighet med hjälp av finansiella incitament/stöd från exempelvis kommissionen.

- Hinder för rörligheten (för de olika kategorier som nämns ovan) och hur dessa skall undanröjas.

Några av dessa kategorier behandlas i kommissionens meddelande. I första hand föreslås åtgärder för att ge potentiella kandidater starkare incitament och bättre information. Kommittén ger sitt uttryckliga stöd för dessa förslag.

5.1.2. Vid sidan av de hinder för rörligheten som kommissionen anger vill kommittén även uppmärksamma följande problem i samband med den rörlighet som man vill uppnå för forskare och ingenjörer:

- Konsekvenser för familjens eller livspartners integritet. Här måste vi finna lösningar som även tar hänsyn till och tillgodoser livspartners önskan att yrkesarbeta och ev. barns skolutbildning. Detta är en viktig familjepolitisk aspekt.

- De stundtals avsevärda kostnader som är förbundna med att skaffa ny bostad eller dubbel bosättning (mäklararvoden, skatter, juridiska kostnader, renoveringskostnader etc.). Även här måste man hitta lösningar som inte medför nackdelar för berörda parter, dvs. som inte skapar allvarliga hinder för rörligheten.

- Bristande överensstämmelse och överförbarhet mellan olika socialförsäkringssystem (intjänade ålders- och sjukpensionsrättigheter, sjukförsäkringar etc.).

5.1.3. De problem som nämns under punkt 5.1.2 gäller dock inte bara rörligheten för forskare, utan även för andra yrkesgrupper och därmed inre marknaden i stort. Desto viktigare är det att snabbt hitta en lösning på dessa problem.

5.1.4. Incitament och stödmekanismer för att främja rörligheten för "kunskapsbärare" krävs emellertid även för att underlätta för de små och medelstora företagen att delta i olika forsknings- och utvecklingsprogram, och för att undanröja de hinder som fortfarande finns i samband med detta. Denna fråga, och den speciella problematik som hänger samman med den, behandlas ingående i ett tidigare framlagt yttrande om det europeiska forskningsområdet(9).

5.2. Immateriella rättigheter

Kommittén stöder kommissionens fortsatta ansträngningar för att få till stånd ett europeiskt gemenskapspatent - ansträngningar som dock på grund av motstånd från medlemsstaterna hittills inte varit särskilt framgångsrika. Kommittén rekommenderar ännu en gång att procedurerna för att få och bibehålla ett "europeiskt patent" görs enklare, snabbare och billigare, en åtgärd som skulle få mycket stor samhällsekonomisk betydelse. Vi hänvisar här till kommitténs tidigare kommentarer framförallt om reglerna för språkanvändning, de nationella patentbyråernas roll och det rättsliga patentskyddet. Dessutom bör en tidsfrist för förhandspublicering införas som inte skadar nyhetsvärdet (i likhet med vad som gäller i USA), så att resultat som offentliggjorts på förhand av uppfinnaren inte skadar patenterbarheten i ett senare skede.

5.3. Samordning av forskningspolitiken

Enligt kommissionen utgör samordningen av de olika medlemsstaternas forskningspolitik ett centralt inslag i det europeiska området för forskningsverksamhet.

5.3.1. Kommittén ser positivt på de förslag från kommissionens sida som kan stimulera medlemsstaterna samt olika forsknings- och utvecklingsinstitut och andra aktörer på området att själva samordna(10) sin forskningspolitik och forskningsverksamhet på EU-nivå.

5.3.2. En samordning uppifrån ledd av kommissionen bör koncentreras och begränsas till sådana tematiska målsättningar och utrustningsmässiga behov (större apparatur och infrastruktur) där en sådan överstatlig samordning skulle vara till reell nytta eller helt enkelt nödvändig.

5.3.3. Detta är således en känslig fråga som måste ses utifrån många olika synvinklar och som har med den centrala subsidiaritetsproblematiken att göra. Kommittén hänvisar i detta sammanhang till sitt första yttrande om ett europeiskt forskningsområde(11), vars punkt 9 har rubriken "Den europeiska dimensionen: Subsidiaritet, koncentration och mångfald, konkurrens och ordning". Med tanke på denna frågas fundamentala betydelse återges denna punkt (fram till och med underpunkt 9.8.5) som bilaga och tillägg till föreliggande yttrande.

5.4. Infrastruktur och större apparatur

5.4.1. En särskilt viktig och prioriterad fråga i detta sammanhang rör den mycket kostsamma infrastruktur och apparatur som krävs för spetsforskning. Kostnaderna och utnyttjandepotentialen för dessa överstiger ofta de enskilda medlemsstaternas förmåga och även behov. Behovet av sådan infrastruktur och apparatur, val av bästa lokaliseringsort, nybyggnad, användning och utbyggnad etc. utgör därför helt naturligt en europeisk uppgift som bör främjas och samordnas av kommissionen. Begreppet större apparatur omfattar exempelvis acceleratorer, strål- och neutronkällor, astronomiska observationsstationer och satelliter, försökslaboratorier för energiforskning (ITER), försökslaboratorier för luft- och rymdfart etc. Även här måste kommissionen givetvis påverka, samordna och stödja de metoder, det vetenskapliga stöd etc. som krävs för denna apparaturs användning (inte minst genom att främja rörligheten). Kommittén stöder uttryckligen kommissionens insatser på detta område.

5.4.2. Kommittén stöder förslaget att inom det europeiska forumet för forskningsinfrastruktur fastställa rutiner för samråd och för utlåtanden till medlemsstaterna, men förbehåller sig rätten att framföra synpunkter på de konkreta åtgärder som skall vidtas i denna riktning.

5.5. Den europeiska forskningens regionala dimension

Arbetet för att skapa ett europeiskt område för forskningsverksamhet har två dimensioner med skilda bedömningskriterier.

5.5.1. Å ena sidan skall man främja de bästa forskarnas och forskningsinstitutionernas nätverksbaserade deltagande i de olika tematiska europeiska forsknings- och utvecklingsprogrammen i enlighet med ramprogrammets bestämmelser.

5.5.2. Å andra sidan måste man samtidigt se till att främja det vetenskaplig-tekniska samarbetet mellan olika regioner som befinner sig på skilda nivåer tekniskt sett, och därvid se till att även isolerade regioner medverkar.

Kommittén välkomnar och stöder kommissionens avsikt att via olika stödprogram främja båda dessa målsättningar. Främjandet av spetskompetens i enlighet med punkt 5.5.1 bör i första hand ske via ramprogrammet för forskning och utveckling, medan den regionala dimensionen som nämns i punkt 5.5.2 främst skall främjas via ökat stöd ur regionalfonden.

Bryssel den 26 februari 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) KOM(2000) 6 slutlig.

(2) KOM(2001) 94 slutlig - 2001/0053 (COD) och 2001/0054 (CNS).

(3) KOM(2001) 500 slutlig, ändrat genom KOM(2001) 822 slutlig - 2001/0202 (COD) och KOM(2001) 823 slutlig/2-2001/0327 (CNS).

(4) EGT C 204, 18.7.2000, EGT C 260, 17.9.2002, EGT C 241, 7.10.2002, EGT C 221, 7.8.2001, EGT C 94, 18.4.2002.

(5) EGT C 221, 7.8.2001, punkt 4.3.

(6) EGT C 221, 7.8.2001, punkt 4.3.

(7) KOM(2002) 499 slutlig.

(8) EGT C 204, 18.7.2000, punkt 8.

(9) EGT C 204, 18.7.2000, punkterna 7.7, 7.8, 8.2.2 och 11.7.5.

(10) Även av kommissionen kallat "open coordination".

(11) EGT C 204, 18.7.2000.

BILAGA

till yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Följande ändringsförslag, som fick mer än en fjärdedel av rösterna, förkastades under loppet av debatten.

Punkt 5.3.1

Ändra enligt följande:

"Kommittén ser positivt på de förslag från kommissionens sida som kan stimulera medlemsstaterna samt olika forsknings- och utvecklingsinstitut och andra aktörer på området att själva samordna sin forskningspolitik och forskningsverksamhet på EU-nivå."

Motivering

Formuleringen att "själva samordna" är obegriplig och även om man med den vill antyda en nedifrån och upp-metod är formuleringen olämplig i samband med forskningspolitik och inskränkande med avseende på forskningsprogram.

I enlighet med motiveringarna för ändringsförslag till punkt 1, vilka vi hänvisar till, är denna begränsning av kommissionens insatser inte acceptabel.

Hänvisningen till texten i EESK:s tidigare yttrande, som redan publicerats i EGT, är tillräcklig. Texten behöver inte tas med som bilaga, särskilt som innehållet inte helt och hållet stämmer med den text som vi här föreslår skall strykas (punkterna 5.3.2 och 5.3.3).

Resultat av omröstningen

För: 20, mot: 25, nedlagda: 33.

Punkt 5.3.2

Ändra enligt följande:

"Kommissionen bör särskilt verka för att EU uppnår målet att inom 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi, och sätta upp allmänna målsättningar och riktlinjer för unionen som i sin tur resulterar i särskilda mål och politiska åtgärder från de olika medlemsstaternas sida. En samordning uppifrån ledd av kommissionen bör koncentreras och begränsas till sådana tematiska målsättningar och utrustningsmässiga behov (större apparatur och infrastruktur) där en sådan överstatlig samordning skulle vara till reell nytta eller helt enkelt nödvändig."

Motivering

Se motiveringen till punkt 5.3.1.

Resultat av omröstningen

För: 26, mot: 45, nedlagda: 7.