52005DC0473

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.10.2005

KOM(2005)473 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om ändamålsenligheten i att fastställa europeiska regler för mer detaljerade nivåer i NUTS-nomenklaturen

BAKGRUND

I början av 1970-talet upprättade kommissionen ett gemensamt, enhetligt system för indelning av EU:s territorium, den s.k. NUTS-nomenklaturen (nomenklaturen för statistiska territoriella enheter), för att kunna ta fram regional statistik för hela gemenskapen. Under ett trettiotal år tillämpades och uppdaterades NUTS-nomenklaturen genom en rad icke-bindande överenskommelser mellan medlemsstaterna och kommissionen, ibland efter långa och svåra förhandlingar. Under våren 2000 inleddes arbetet med en förordning för att ge NUTS-nomenklaturen rättslig status. Denna NUTS-förordning antogs i maj 2003 och trädde i kraft i juli 2003[1].

I den nuvarande NUTS-indelningen delas medlemsstaterna in i ett antal regioner på NUTS 1-nivå. Var och en av dessa regioner delas sedan in i regioner på NUTS 2-nivå, som i sin tur delas upp i regioner på NUTS 3-nivå.

Fram till 1990-talets början bestod NUTS-nomenklaturen endast av dessa tre regionnivåer. För att kunna tillgodose det växande behovet av information på lokal nivå inrättade kommissionen ett system för uppgifter under den regionala nivån. Som ett första steg sammanställde man en gemenskapsklassificering bestående av lokala administrativa enheter (”LAU”, local administrative units ) som är kompatibla med NUTS-regionerna. Två LAU-nivåer har fastställts i enlighet med principerna för NUTS, men endast den sista och minsta (LAU 2) har inrättats för samtliga medlemsstater. I regel utgörs den nivån av kommunerna.

Under diskussionerna kring NUTS-förordningen i rådet gick åsikterna isär om hur många nivåer av NUTS som skulle omfattas av rättsakten. Flera länder tyckte att det räckte med tre NUTS-nivåer, medan andra (till vilka Europaparlamentet anslöt sig genom sitt yttrande) ville inkludera nivåerna 4 och 5, dvs. de nuvarande LAU-nivåerna 1 och 2. För att sammanjämka de olika åsikterna åtog sig kommissionen att under två års tid utreda huruvida det vore lämpligt att låta ytterligare NUTS-nivåer omfattas av förordningen. I NUTS-förordningen står följande att läsa i artikel 2.5:

- ”I varje medlemsstat kan det på NUTS 3-nivå finnas ytterligare hierarkiska nivåer som medlemsstaten har fastställt. Senast två år efter det att denna förordning har trätt i kraft skall kommissionen, efter att ha hört medlemsstaterna, lägga fram ett meddelande för Europaparlamentet och rådet om huruvida det är lämpligt att inrätta mer detaljerade nivåer i NUTS-klassificeringen för hela Europa.”

Vad skulle ytterligare en NUTS-nivå i förordningen innebära med tanke på förordningens olika principer?

- NUTS 4-nivån skulle bli en underavdelning till NUTS 3-regionerna.

- Regioner på NUTS 4-nivå bör täcka in varje lands hela territorium.

- Regionindelningen skulle förbli densamma under åtminstone tre år innan nya ändringar skulle kunna göras.

- Övre och nedre gränser för befolkningens storlek skulle införas.

- Fullständiga förteckningar över namnen/beteckningarna på nivå 4-regionerna skulle behöva lämnas in.

- Särskilda bestämmelser skulle behöva utarbetas för att ta hänsyn till sådana ändringar av NUTS 4-nivån som avses i artikel 5.

Med andra ord skulle det innebära mycket merarbete för såväl medlemsstaterna som kommissionen om man införde ytterligare en regional nivå i NUTS-förordningen. Kommissionen har under de senaste månaderna utrett om fördelarna med ytterligare en NUTS-nivå uppväger merarbetet.

Vad kommissionen kommit fram till i sin utredning framgår av det här meddelandet.

Samråd med medlemsstaterna

Först och främst vände sig kommissionen till medlemsstaternas statistikbyråer för synpunkter. Den 15 juni 2004 skickades en enkät ut till alla nationella statistikinstitut. Samtliga 25 medlemsstater medverkade genom att svara på frågorna[2]. Svaren skilde sig åt avsevärt, både i fråga om längd och innehåll. Följande slutsatser kan dras:

- De allra flesta länder har en regional indelning mellan NUTS 3-nivån och LAU 2-nivån, dvs. en LAU 1-nivå.

- Denna LAU 1-nivå används också för att samla in och sprida regional statistik inom landet.

- Endast ett fåtal länder har mer än en regional nivå mellan NUTS 3 och LAU 2. Kommissionens förslag kan därför inriktas på LAU 1-nivån.

- I flertalet av länderna ändras gränserna för LAU 1-nivån sällan eller aldrig. Stabilitet är därmed så gott som garanterad.

- Endast i ett fåtal av svaren anges största respektive minsta befolkning för NUTS 4-regionerna. Frågan anses vara svår att besvara.

- I frågan om huruvida en NUTS 4-nivå i EU bör införas i förordningen verkar åsikterna gå isär. Om Frankrike och Finland (som förespråkar funktionella regioner som inte är underavdelningar till NUTS 3-regionerna) räknas till ”nej”-rösterna, motsätter sig 14 av 25 medlemsstater att förordningen utökas med ytterligare en NUTS-nivå.

Vid det möte i en arbetsgrupp med medlemsstaterna som hölls i Luxemburg den 3–5 november 2004 diskuterades frågan ingående. Med undantag för ett fåtal medlemsstater enades man om att LAU 1-nivån skulle harmoniseras för hela EU och att kommissionen skulle åta sig att samordna arbetet. Man kom dock överens om att inte föra in nivån i NUTS-förordningen som NUTS 4. Kommissionen konstaterade att statistik på LAU 1-nivå var mycket välkommen (men skulle vara frivillig) och att sådana statistiska uppgifter skulle föras in i lämplig databas.

Bedömning

Efter samrådet med medlemsstaterna om deras synpunkter på genomförbarheten slutförde kommissionen sin bedömning enligt följande analysschema:

1. ÄR DET ENLIGT EU:S POLITISKA KRAV MOTIVERAT ATT INFÖRA YTTERLIGARE EN NUTS-NIVÅ?

Regional statistik används i första hand för sammanhållningspolitiska ändamål. Nu och inom den närmaste framtiden är den lägsta nivån för sådana statistiska uppgifter NUTS 3. Även om det för vissa politikområden (t.ex. landsbygdsutvecklingen) krävs mer detaljerade statistiska uppgifter, är det ännu inte helt klart huruvida dessa krav bäst kan tillgodoses med hjälp av administrativa enheter. Några andra omedelbara behov av systematisk insamling av regional statistik på lägre administrativa nivåer (dvs. NUTS-nivåer) har inte kunnat klarläggas.

I och med att EU blir allt mer omfattande kommer politiken snarare att få större geografisk spridning än tvärtom. Genom subsidiaritetsprincipen kan det hända att medlemsstaterna måste hantera vissa politiska initiativ (t.ex. storstadsprogram) mer i detalj, men kommissionen vare sig kan eller bör hantera denna detaljnivå över hela EU, utan endast för särskilda politiska ändamål.

Ur EU-politisk synvinkel är det således inte motiverat att införa och hantera ytterligare en NUTS-nivå i NUTS-förordningen.

2. ÄR DET ENLIGT RÄTTSAKTENS PRINCIPER MÖJLIGT ATT INKLUDERA EN NUTS 4-NIVÅ I FÖRORDNINGEN FÖR ALLA MEDLEMSSTATER?

Med tanke på att en majoritet av medlemsstaternas statistikbyråer motsatt sig ytterligare en nivå, vore det svårt att tvinga alla medlemsstater att skapa en NUTS 4-nivå som måste omfatta hela landet, vara stabil över tid, följa vissa storleksbestämmelser osv.

Många statistikbyråer hade goda argument för att inte införa ytterligare en formell NUTS-nivå, nämligen att en fjärde nivå i regionindelningen inte skulle öka kvaliteten eller förbättra jämförbarheten inom EU-statistiken. Den territoriella indelningen i administrativa regioner utgörs av mycket olika slags områden, som skiljer sig allt mer ju längre ner i hierarkin man kommer. Befolkningsgränser i sig skulle inte medföra att områdena harmoniserades eller blev mer användbara om de tillämpades på förhållandevis små ”regioner”. Stöd finns däremot för ett flexibelt bruk (från fall till fall) av andra geografiska indelningar än NUTS-nivåerna 1–3 om det finns politiska behov för detta.

3. VILKA UPPGIFTER SKALL TILLHANDAHÅLLAS OM YTTERLIGARE EN NUTS-NIVÅ INFÖRS SOM ETT FORMELLT KRAV ENLIGT FÖRORDNINGEN?

Den typ av regelbunden statistik som ligger närmast till hands att dela upp på NUTS 4-nivå är den årliga befolkningsstatistiken. I nuläget får kommissionen detaljerade befolkningsuppgifter på LAU 2-nivå (kommuner) vart tionde år genom folkräkningarna. Med hjälp av färskare harmoniserade uppgifter på LAU 1-nivå (eller NUTS 4-nivå) skulle det bli möjligt att göra en djupanalys av den regionala utvecklingen i hela EU.

4. VILKA RESURSER KRÄVS FÖR ATT TILLHANDAHÅLLA STATISTIK PÅ EN EVENTUELL NUTS 4-NIVÅ?

Här bör två olika typer av kostnader nämnas: dels de resurser som behövs för att hålla strukturen kring den ytterligare NUTS-nivån à jour (administrering av koder och regionnamn, kontroll av tröskelvärden, hantering av ändringar osv.), dels de resurser som krävs för statistiken. NUTS-förordningen omfattar endast själva klassificeringen och INTE de statistiska uppgifterna, som regleras i andra statistiska rättsakter. För närvarande finns inget regelverk för att samla in uppgifter på en mer detaljerad nivå än NUTS 3, och det finns i dagsläget inte heller några planer på insamling av mer detaljerade uppgifter. Det tycks därför olämpligt att använda de knappa resurser som finns till att upprätthålla en klassificering där det för närvarande inte finns några planer på att ta fram statistiska uppgifter.

SLUTSATS

Kommissionen sluter sig till att det för närvarande inte bör införas någon ytterligare nivå i regionindelningen i NUTS-förordningen. Arbetet bör koncentreras på att befästa de statistiska uppgifter som finns att tillgå på de nuvarande NUTS-nivåerna i det utvidgade EU, på att förbättra kvaliteten och på att ta fram ytterligare regionala uppgifter när så behövs för politiska ändamål.

Vidare bör kommissionen aktivt stödja harmoniseringen av LAU 1-nivån i hela EU på ett informellt plan. Detta innebär att kommissionen uppmuntrar och stöder ett intensivt utbyte av synpunkter mellan statistikbyråerna, och utarbetar riktlinjer för att harmonisera de begrepp som rör LAU 1-regionerna.

Kommissionen föreslår att situationen utreds på nytt vid en senare tidpunkt – förslagsvis 2008, dvs. strax efter det att nästa sammanhållningspolitiska period börjat.

BILAGA

4.1. Frågor till medlemsstaterna

Fråga 1

Används någon officiell geografisk indelning under NUTS 3-nivå (men över LAU 2, dvs. lokala administrativa enheter) för statistikändamål i ert land? Redogör i så fall för denna klassificeringsnivå (antal regioner, genomsnittlig storlek, med eller utan förvaltningsfunktion, ställning i regionhierarkin).

Fråga 2

Finns det för statistikändamål fler än en geografisk nivå mellan NUTS 3 och LAU 2 i ert land? Om ja, beskriv samtliga och redogör för skillnaderna. Om så är fallet skall frågorna nedan besvaras för samtliga nivåer.

Fråga 3

Används, samlas det in och sprids det någon regional statistik i ert land för denna detaljnivå under NUTS 3-nivån? Ge några exempel på statistikområden där data regelbundet tas fram eller sprids för denna detaljnivå.

Fråga 4

Hur ofta ändras gränserna för enheterna på denna nivå i er klassificering av regionerna? Ange såväl hur ofta de geografiska ändringarna skett som hur många enheter som berörts.

Fråga 5

Oavsett vilken situation som råder i ert land, skulle ni vilja ha en mer detaljerad NUTS-nivå än NUTS 3 för Europeiska unionen? Skulle ni vilja att det infördes ytterligare en nivå (NUTS 4) eller fler än en ny NUTS-nivå (NUTS 4, 5 …)? Förklara varför.

Fråga 6

Vilken anser ni borde vara minimi- respektive maximibefolkningen för den nya NUTS-nivån eller de nya NUTS-nivåerna?

Fråga 7

Kommentera gärna frågan om fler NUTS-nivåer ytterligare.

4.2. Bilaga 2: Översikt över medlemsstaternas svar

Regional uppdelning under NUTS 3? | Mer än en nivå | Insamling och offentliggörande av uppgifter | Hur ofta förändras gränserna? | Vill den nationella statistikbyrån ha NUTS-nivåer under nivå 3? | Befolknings-gränser? |

Belgien | nej | ▬ | ▬ | ▬ | nej | ▬ |

Tjeckien | ja | delvis | ja | sällan | nej | ▬ |

Danmark | nej | ▬ | ▬ | ▬ | nej | ▬ |

Tyskland | delvis | nej | ja | ofta | nej | ▬ |

Estland | ja | nej | ja | sällan | ja | 30 000 - 500 000 |

Grekland | ja | nej | ja | sällan | ja | svårt |

Spanien | ja | inom vissa områden | nej | sällan | ja | svårt |

Frankrike | ej för statistik | nej | nej | sällan | funktionella regioner | 50 000 - 150 000 |

Irland | ja | nej | ja | sällan | nej | ▬ |

Italien | ja | nej | i framtiden | vart tionde år | ja | ännu ej svarat |

Cypern | ja | nej | ja | aldrig | ja | 40 000 - 150 000 |

Lettland | ja, men kommer att tas bort | nej | ja | sällan | nej | ▬ |

Litauen | ja | nej | ja | sällan | nej | ▬ |

Luxemburg | ja | inom vissa områden | ja | sällan | ja | svårt |

Ungern | ja | nej | ja | ofta | nej | ▬ |

Malta | ja | nej | ja | sällan | kanske | 30 000 - 130 000 |

Nederländerna | nej | ▬ | ▬ | ▬ | nej | ▬ |

Österrike | ja | nej | ja | aldrig | nej | ▬ |

Polen | ja | nej | ja | ofta | ja | ländernas genomsnitt |

Portugal | ja | nej | ja | sällan | ja (med vissa förbehåll) | ▬ |

Slovenien | ja | nej | ja | ofta | kanske | svårt |

Slovakien | ja | nej | ja | sällan | nej | svårt |

Finland | ja | nej | ja | ofta | funktionella regioner | ingen mening |

Sverige | ja | nej | nej | aldrig | nej | ▬ |

Storbritannien | ja | ja | ja | sällan | ja | 25 000 - 150 000 |

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1).

[2] Frågorna och en översiktstabell med medlemsstaternas svar finns i bilagan till detta meddelande.