52005DC0645

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 7.12.2005

KOM(2005) 645 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Interimsrapport om uppföljningen av det informella mötet mellan stats- och regeringscheferna på Hampton Court

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Interimsrapport om uppföljningen av det informella mötet mellan stats- och regeringscheferna på Hampton Court

Interimsrapporten består av två delar. I del 1 redovisas den generella ansats som tillämpats och de åtgärder som vidtagits efter mötet på Hampton Court. I del 2 lämnas ytterligare uppgifter om hur kommissionen för arbetet vidare på vart och ett av de arbetsområden som diskuterades på Hampton Court.

DEL 1

1. INLEDNING

Europeiska unionens stats- och regeringschefer hade vid sitt möte på Hampton Court den 27 oktober 2005 en givande diskussion om hur Europa bör bemöta globaliseringen. Diskussionerna om de utmaningar och möjligheter vi står inför ägde rum på grundval av bland annat kommissionens meddelande Europeiska värderingar i en globaliserad värld . Alla var överens om att Europa behöver ekonomiska reformer och social modernisering för att kunna slå vakt om sina grundläggande värderingar. Vid det informella mötets slut fick kommissionen i uppdrag att gå i spetsen för ett fortsatt arbete på områdena forskning och utveckling, universitet, demografiska utmaningar, energi, migration och säkerhet. Man kom överens om att arbetet inte skulle leda till några nya processer eller strukturer utan att det skulle äga rum genom de kanaler som redan finns. Kommissionens ordförande José Manuel Barroso meddelade att han kommer att lägga fram ett idédokument om Europeiska unionen i ett omvärldsperspektiv. Snabba och beslutsamma insatser på alla dessa områden är nödvändiga för att Europa skall bli bättre rustat att bemöta globaliseringen.

2. Hur kommissionen gått tillväga i sitt arbete

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso skickade den 9 november 2005 en skrivelse till premiärminister Tony Blair, den österrikiska förbundskanslern Wolfgang Schüssel och Europaparlamentets talman Josep Borrell Fontelles om den omedelbara uppföljningen av det informella mötet på Hampton Court. I denna informerande not redovisades i stora drag vilka huvudfrågor kommissionen skulle koncentrera sig på och angavs när och hur den skulle avrapportera sitt arbete. Det nämndes också att kommissionen skulle utarbeta en interimsrapport inför Europeiska rådets möte i december och i den rapporten dels lämna ytterligare uppgifter om hur den går till väga för att följa upp vart och ett av arbetsområdena, dels redovisa hur långt man kommit, även när det gäller att engagera utomstående sakkunniga.

Kommissionen har omedelbart satt i gång arbetet på vart och av de områden som fastställdes på Hampton Court. Som ett första steg har den kartlagt vilka frågor det är nödvändigt att ta itu med inom varje arbetsområde, med beaktande av de initiativ som håller på att beredas i kommissionen och vad medlemsstaterna själva gjort för att bemöta globaliseringens utmaningar. Nu gäller det att, med detta som grundval, få fram ett nytänkande i dessa frågor.

3. Hjälp från utomstående sakkunniga

För att fördjupa och uppdatera sina egna kunskaper i de olika frågorna kommer kommissionen, som överenskommet, att utnyttja den sakkunskap som utomstående sakkunniga besitter. Denna expertmedverkan kommer förmodligen att variera beroende på hur långt utvecklingen kommit på varje område. På några områden har en omfattande sakkunskap redan inhämtats, t.ex. i samband med samråd som ägt rum på grundval av grönböcker. På andra områden kommer ett mera omfattande samråd att behöva äga rum. På vilket sätt experterna kommer att medverka varierar därför beroende på vilket arbetsområde det rör sig om. När det gäller exempelvis forsknings- och utvecklingsområdet har kommissionen bett en liten expertgrupp under den förutvarande finska premiärministern Esko Ahos ledning att komma med bidrag. På universitetsområdet har kommissionen genomfört ett omfattande samråd under de senaste två åren. Här kommer kommissionen därför att be experterna lämna synpunkter på hur man bäst kan ta tillvara resultatet av samrådet. På andra områden kommer kommissionen att kontakta experter individuellt och då agera snabbt eftersom den skall avrapportera sitt arbete under det österrikiska ordförandeskapet första halvåret 2006. På energiområdet bör experter anlitas i enlighet med de särskilda behov som framgår av den omfattande grönbok på området som kommissionen avser att lägga fram.

4. Överläggningar i rådet

Rådet har redan haft en rad överläggningar om uppföljningen av mötet på Hampton Court. Kommissionen och medlemsstaterna har informerat varandra om sina nya bemödanden och initiativ på de olika arbetsområden som fastställdes på Hampton Court.

Vid rådets (Utbildning, ungdom och kultur ) möte den 15 november hade man ett åsiktsutbyte om högre utbildning och diskuterade framför allt hur den högre utbildningens kvalitet kan förbättras och hur man kan befrämja universitet och högskolor av högsta kvalitet. Förbindelserna mellan företag, universitet/högskolor och forskning diskuterades också. Medlemsstaterna underströk sin beslutsamhet att införa reformer av den högre utbildningen, betydelsen av att främja partnerskap med den privata sektorn samt behovet av att utveckla kompetenscentrum och garantera internationellt erkända höga standarder för att dra till sig studenter.

Vid rådets (Konkurrenskraft) möte den 28 november kom man i vissa delar överens om en allmän hållning till det föreslagna sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling . Rådet ställde sig i sina slutsatser bakom kommissionens meddelande Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning , som behandlar hela forsknings- och innovationsfältet och konkretiserar åtagandena i gemenskapens Lissabonprogram. Vid sin diskussion om uppföljningen av mötet på Hampton Court bekräftade ministrarna betydelsen av att främja forskning och utveckling och erinrade om de viktigaste åtgärder som redan vidtagits.

Rådets (Transport, telekommunikation och energi) möte den 1 december ägnades åt genomförandet av den inre marknaden för energi och de praktiska konsekvenserna av detta. Till grund för diskussionerna låg en rapport från kommissionen i detta ämne och kommissionens preliminära slutsatser beträffande energisektorn. I en not från ordförandeskapet behandlades genomförande-, tillsyns- och öppenhetsfrågor, fortsatt marknadsintegration och förbättrad tillgång för tredje part till näten. Kommissionen informerade om den kommande grönboken om en europeisk energipolitik. Rådet diskuterade också klimatförändring och hållbar energi, på grundval av grönboken om effektivare energiutnyttjande . Rådets överläggningar tjänade också som bidrag till arbetet med att utforma den kommande handlingsplanen för effektivare energiutnyttjande.

Vid rådets (Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor) möte den 1–2 december fick kommissionen tillfälle att presentera sitt meddelande Prioriterade åtgärder för att lösa migrationsutmaningarna - Första uppföljningen av mötet på Hampton Court. Rådet hade ett första åsiktsutbyte om meddelandet inför de fortsatta diskussionerna vid Europeiska rådets möte i december. Rådet enades vidare om en ny EU-strategi för att bekämpa terrorism vilken Europeiska rådet förväntas ställa sig bakom.

Vid det möte som rådet (Sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) kommer att ha den 8–9 december kommer kommissionens grönbok Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna att ligga till grund för ett åsiktsutbyte. Ordförandeskapet kommer att lägga fram en not med frågor om eventuella nationella initiativ i syfte att höja den samlade sysselsättningsgraden för människor i arbetsför ålder och maximera möjligheterna för ungdomar, äldre arbetstagare och andra missgynnade grupper att få arbete.

5. Rapportering

I enlighet med vad som överenskoms på Hampton Court kommer kommissionen att avrapportera resultatet av sitt arbete under det österrikiska ordförandeskapet första halvåret 2006. Med tanke på den första sammanställningen över pågående och planerade arbetsuppgifter för 2006 kommer kommissionen att, i de fall det är befogat och lämpligt, försöka kombinera avrapporteringen med andra åligganden och förfaranden för att på så sätt utnyttja synergieffekterna optimalt och undvika överlappning.

Arbetet när det gäller forskning och utveckling, universitet, energi och demografiska utmaningar kommer därför att nära knytas till avrapporteringen inom ramen för Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. I årsrapporten till Europeiska rådets vårmöte om de framsteg som gjorts kommer särskilt dessa ämnen att behandlas. Kommissionen kommer också att lägga fram korta rapporter avseende de ovannämnda områdena, som bland annat kommer att bygga på bidrag från utomstående sakkunniga. Dessa rapporter kan komma att innefatta förslag för vidare bearbetning som så småningom kan leda till nya åtgärder eller initiativ på europeisk nivå.

Avrapporteringen på migrationsområdet kommer att kombineras med en rad initiativ och förslag från kommissionen som är planerade till nästa år. Uppföljningen av de föreslagna initiativen och de första resultaten bör göra det möjligt för kommissionen att avge rapport till rådet senast i slutet av 2006. Synergieffekter med det befintliga Haagprogrammet – huvudramen för åtgärder på området rättvisa, frihet och säkerhet – kommer att eftersträvas.

Omfattningen av avrapporteringen när det gäller området säkerhet kommer självfallet att till stor del bli beroende av resultaten av Europeiska rådets möte i december 2005. Det brittiska ordförandeskapet och samordnaren för kampen mot terrorism har utarbetat ett förslag till strategi för att bekämpa terrorism.

Idédokumentet rörande Europeiska unionen i ett omvärldsperspektiv väntas kunna läggas fram inför Europeiska rådets möte i juni 2006. Detta dokument kommer att innehålla en granskning av EU:s inre och yttre politik på olika områden som bidrar till att bestämma dess roll i världen.

DEL 2

1. ARBETSOMRÅDENA FRÅN HAMPTON COURT

Med utgångspunkt i de uppgifter som redan lämnats i informationsnoten av den 9 november redovisas i det följande hur långt man har kommit i arbetet med huvudfrågorna inom vart och ett av arbetsområdena från Hampton Court. De viktigaste initiativ på europeisk nivå som nyligen har tagits eller som planeras för 2006 redovisas också.

2. Forskning och utveckling

Det behövs nya impulser för att väsentligt öka Europas kapacitet när det gäller forskning och utveckling och innovation. Särskilt viktigt är att vi får fler företag med en ledande ställning inom t.ex. informations- och kommunikationsteknik, rymdsektorn, bioteknik och nanoteknik. Viktiga impulser skulle ges om vi kan komma överens om sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling och programmet för konkurrenskraft och innovation. Men mer måste göras för att Europa skall bli en mera attraktiv plats för investeringar i forskning och utveckling. Av avgörande betydelse är att se till att det finns goda finansieringsmöjligheter för småföretag med hög utvecklingspotential och att söka hejda kompetensflykten, dvs. att Europas bästa och mest skärpta förmågor ger sig i väg.

Kommissionen håller på att bereda flera initiativ som är av direkt betydelse för de här frågorna. Under första kvartalet 2006 kommer den att lägga fram ett meddelande där den anger en rad prioriterade åtgärder i syfte att öka investeringar i finansiering av forskning och utveckling, skapa attraktiva marknader och bidra till tillväxt i europeiska innovationsföretag, särskilt små och medelstora företag. Meddelandet kommer att bygga på bland annat sjunde ramprogrammet, meddelandet om statligt stöd, initiativet i2010 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning och de strategiska riktlinjerna för sammanhållningspolitiken. Kommissionen kommer att försöka att med konkreta exempel belysa hur det genom offentlig finansiering av forskning och utveckling har varit möjligt att underlätta tillgången till finansiering, undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar, öka hävstångseffekten när det gäller att få fram finansiering av forskning och utveckling från den privata sektorn samt främja offentlig-privata partnerskap. Kommissionen avser att undersöka olika aspekter av tillämpningen av statsstödsregler och konkurrensregler, i syfte att underlätta forskning och utveckling samt innovation. Den kommer också att lägga fram ett meddelande om försvarsindustrier och försvarsmarknader. Dess syfte är att den europeiska försvarssektorns konkurrenskraft skall främjas genom lämplig marknadslagstiftning och lämpliga forsknings- och utvecklingsprogram.

3. Universitet

Universiteten är mötesplatsen för undervisning, forskning och innovation. Det måste skapas sådana betingelser att de får möjlighet att till fullo utnyttja sin potential. Det betyder att man måste behandla frågor som finansieringsnivå och finansieringskällor, regelramar och förvaltningssystem, säkerställandet av tillträde till högre utbildning och den mycket viktiga frågan om hur universiteten slussar innovationer och färdigheter vidare till marknaden. Universiteten är numera verksamma på en global marknad för högre utbildning och forskning. De europeiska universiteten har goda chanser att dra nytta av de möjligheter som denna marknad erbjuder, t.ex. genom partnerskap med inrättningar för högre utbildning och forskningscentrum i tredjeländer och med företag. De europeiska universiteten skulle ytterligare förbättra sin ställning om de lyckas dra till sig och behålla de bästa begåvningarna – både lärare, studenter och forskare – och bättre ta tillvara det kunnande de genererar. Framför allt måste det göras mer för att förbättra doktorandutbildningen. Finansieringen behöver förbättras och diversifieras och samarbetet mellan universitet och företag behöver intensifieras.

Med utgångspunkt i det arbetet som hittills har gjorts kommer kommissionen att be om synpunkter från experter på vilka konkreta mått och steg som nu måste vidtas.

Kommissionen avser att lägga fram ett meddelande om de europeiska systemen för högre utbildning och särskilt universiteten. Den kommer att undersöka hur de europeiska universitetens forsknings- och innovationsresultat skulle kunna förbättras. Efter det offentliga samråd i frågan som nyligen hållits kommer kommissionen att under första kvartalet 2006 lägga fram ett förslag om inrättande av ett europeiskt teknologiinstitut. Syftet är att stärka Europas kapacitet när det gäller universitet på toppnivå.

4. Demografiska utmaningar

Under de kommande årtiondena kommer antalet européer i arbetsför ålder att minska. Europa behöver verka för ett ökat deltagande på arbetsmarknaden och se över möjligheterna att förena yrkes- och familjeliv. En mera familjevänlig politik och bättre barnomsorg är viktiga komponenter i en sådan ny hållning, liksom livslångt lärande och ett ökat deltagande av äldre arbetstagare. Strategier och program som främjar lika möjligheter för alla kan positivt bidra till ett ökat deltagande på arbetsmarknaden och stärka social delaktighet.

Kommissionen studerar för närvarande de synpunkter som har kommit in på grönboken från 2005 och håller på att utarbeta förslag om förbättrade förutsättningar att förena yrkes- och familjeliv. Kommissionen kommer att engagera utomstående experter i detta arbete och använda deras bidrag som underlag för nya förslag. Den kommer före sommaren att lägga fram ett meddelande om Europas demografiska framtid. Den kommer också att redovisa resultaten av de analytiska studier som gjorts inom ramen för Europaparlamentets pilotåtgärd (”Walter-initiativet”) samt flera ytterligare förslag till fortsatta åtgärder. Senare under 2006 kommer kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk ram för kvalifikationer ( European Qualifications Framework ). Syftet är att underlätta överskådlighet beträffande samt överföring och erkännande av utbildning i Europa genom gemensamma referensnivåer. Kommissionen kommer också att lägga fram förslag om en färdplan för hur ökad jämställdhet mellan kvinnor och män kan åstadkommas. Syftet är att angripa återstående hinder, särskilt på arbetsmarknaden.

5. Energi

Efterfrågan på energi i världen kommer att öka men utbudet kommer att vara fortsatt begränsat. Av ekonomiska skäl, försörjningsskäl och miljöskäl får ett effektivt energiutnyttjande och miljövänligare teknik allt större betydelse. Europa måste diversifiera sina energikällor och därigenom bredda sina försörjningsmöjligheter. Med tanke på de utmaningar som den globala uppvärmningen ställer oss inför behöver särskild vikt läggas vid energiproduktion med låga utsläpp eller nollutsläpp och vid förnybara energikällor. Detta är relevant också med hänsyn till försörjningstryggheten.

Kommissionen kommer under våren 2006 att offentliggöra en grönbok om en europeisk energipolitik. Syftet är att det skall utarbetas en sammanhängande EU-politik omfattande konkurrenskrafts-, hållbarhets- och trygghetsaspekter när det gäller energiförsörjningen. Olika aspekter av den europeiska energimarknaden kommer att bedömas, till exempel i vilken utsträckning det europeiska nätet är integrerat. Förbindelserna med externa leverantörer kommer också att undersökas. Kommissionen avser att under första halvåret 2006 också lägga fram andra initiativ på energiområdet, t.ex. om biobränslen och biomassa och användningen av ren kolteknik. Om man når enighet om direktivet angående effektivt energiutnyttjande skulle det kunna utarbetas en handlingsplan om effektivt energiutnyttjande med syfte att förverkliga målet om en energibesparing på 20 % senast 2020.

En grönbok om anpassning till klimatförändringen och ett meddelande om minskade koldioxidutsläpp från bilar kommer att offentliggöras under tredje kvartalet. Några av de långsiktiga utmaningarna på detta område kommer också att behandlas i den kommande översynen av EU:s strategi för hållbar utveckling.

6. MIGRATION

Laglig invandring kan bidra positivt till Europas ekonomi och kunskapsbas. En aktiv politik när det gäller laglig invandring samt integrering kommer att åtföljas av ett strikt förhållningssätt i kampen mot illegal migration. Europeiska unionen kommer att fortsätta sin vittomfattande dialog med tredjeländer i syfte att förbättra hanteringen av migrationen, ta itu med de problem som ligger bakom den illegala migrationen, främja möjligheter till laglig migration och bekämpa illegal migration och människohandel.

Kommissionen antog den 30 november 2005 ett meddelande med titeln Prioriterade åtgärder för att lösa migrationsutmaningarna: Första uppföljningen av mötet på Hampton Court , och Europeiska rådet väntas nu fastställa konkreta åtgärder med inriktning på Afrika och Medelhavsländerna. Ett meddelande om illegal migration kommer att läggas fram under första halvåret 2006.

Kommissionen kommer också inom kort att offentliggöra en handlingsplan om laglig invandring. I den presenteras en rad lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som kommissionen har för avsikt att vidta under perioden 2006–2009. Handlingsplanen kommer att fokusera på de positiva ekonomiska verkningarna av laglig invandring, på ökad kunskapsuppbyggnad och på integrationsåtgärder avseende ekonomiska invandrare.

7. Säkerhet

De europeiska medborgarnas säkerhet är en central fråga, som blivit än mer aktuell mot bakgrund av de terroristattacker som genomförts på senare tid. Att förhindra radikalisering och skydda kritisk infrastruktur är av avgörande betydelse. Vi måste också samarbeta mera effektivt med länder utanför EU:s gränser i alla rättsliga och inrikes frågor. I detta samarbete bör alla till buds stående mekanismer för att bekämpa terrorism, människohandel och narkotikahandel utnyttjas.

Ordförandeskapet och samordnaren för kampen mot terrorism har lagt fram ett förslag till en europeisk strategi för att bekämpa terrorism. Europeiska rådet kommer att diskutera strategin vid sitt möte i december 2005. När det gäller bekämpning av terrorism fullgör kommissionen sina förpliktelser enligt den handlingsplan som antogs efter attentaten i Madrid och enligt Haagprogrammet. Härvid beaktas den nya tidsplan som fastställdes efter bombdåden i London.

Det kommande året blir avgörande för genomförandet av de strategier och lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram under 2005, t.ex. rörande informationsutbyte (principen om tillgänglighet), inbegripet uppgiftsskydd och tillgång till informationssystemet för viseringar, radikalisering och rekrytering, skydd av kritisk infrastruktur, finansiering av terrorism samt sprängämnen.

8. Den yttre dimensionen

Mot bakgrund av de vittgående effekterna av globaliseringen krävs det att ett starkt och konsekvent EU i ett omvärldsperspektiv. Europas roll i världen bestäms av unionens inre och yttre politik. De europeiska medborgarna förväntar sig att EU agerar på ett konsekvent och beslutsamt sätt gentemot omvärlden. Europeiska unionen måste öka konsekvensen, effektiviteten och synligheten i sina yttre åtgärder.

Kommissionen håller på att utarbeta ett idédokument rörande EU:s yttre dimension. Syftet med dokumentet är att granska de instrument för den inre och den yttre politiken som bestämmer unionens roll i förhållande till omvärlden. I idédokumentet kommer man också att behandla EU:s kapacitet och handlingsmöjligheter samt ange en strategi och en rad praktiska åtgärder för att hjälpa EU att möta de aktuella utmaningarna. Idédokumentet syftar till att skapa större konsekvens mellan den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och gemenskapsinstrumenten och mellan EU:s och medlemsstaternas politik. Det bör också leda till bättre synlighet och ökat erkännande av de resultat och framsteg som EU åstadkommit utanför unionen och större konsekvens mellan EU:s inre och yttre politik, samtidigt som ansvarigheten inför både de andra europeiska institutionerna och allmänheten bibehålls.

Under de tre senaste åren har insatserna inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) ökat avsevärt, och både rådet och kommissionen har skaffat sig värdefull erfarenhet när det gäller att bedöma sina respektive handlingsmöjligheter och när det gäller att hantera de ibland svåra frågor som aktualiseras inom ramen för samarbetet på alla nivåer mellan gemenskapens och ESFP:s strukturer. Efter mötet på Hampton Court har generalsekreteraren/den höge representanten Javier Solana ombetts att, tillsammans med ordförandeskapet och kommissionen, föra arbetet vidare när det gäller EU:s försvarskapacitet och krishanteringsstrukturer, finansieringen av GUSP och unionens roll i Kosovo. Kommissionen välkomnar detta tillfälle att bygga vidare på resultaten av EU:s arbete på dessa områden, särskilt genom att vidareutveckla räckvidden för och effektiviteten i gemenskapens politik på områden som bidrar till krishantering och till att understödja GUSP och ESFP. Detta arbete bör också återspegla behovet av att sörja för en smidig övergång från krisförvaltning till långsiktig återuppbyggnad och utveckling. Kommissionen välkomnar också målsättningen att påskynda förfarandena för finansiering av GUSP och därigenom förbättra reaktionsförmågan, särskilt i samband med förberedelserna för den kommande budgetplanen.

Annex

Hampton Court follow-up: authoritative figures to be consulted

The following authoritative figures have been identified as external experts to be consulted by the Commission in the implementation of the follow-up to Hampton Court. Other experts could be associated in different forms to the work to be carried out.

RESEARCH AND DEVELOPMENT

- AHO, Esko

- CONSEMÜLLER, Knut

- CORNU, Jo

- GEORGHIOU, Luke

- SUBIRÀ, Antoni

UNIVERSITIES

- BLANCHARD, Olivier

- CREWE, Ivor

- MAYOR, Frederico

- MONTI, Mario

- NIELSEN, Linda

- SOKOL, Jan

- WINCKLER, Georg

MEETING THE DEMOGRAPHIC CHALLENGE

- BÖRSCH-SUPAN, Axel

- DON, Henk

- GODET, Michel

- KALACHE, Alexandre

- RYCHTARIKOVA, Jitka

ENERGY[1]

- BORGES, Antonio

- HAIDER, Hans

- LARSSON, Allan

- SUTHERLAND, Peter

[1] There may be recourse to a wider group of experts if necessary in the context of the preparation of the Green Paper.