29.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 206/44

1.1

Regionkommittén framhåller att Europas styrka ligger i mångfalden. Respekt för kulturell, språklig, etnisk och religiös mångfald är en av grundprinciperna bakom den europeiska integrationsprocessen. Denna process handlar inte om att utjämna skillnader eller att skapa en enhetlig identitet, utan om att skapa ett utökat samarbete och bättre förståelse mellan Europas folk.

1.2

För närvarande är migration en viktig fråga i EU. De offentliga myndigheterna bör med alla krafter se till att invandrarna kan ge upphov till utbyten mellan kulturerna samt säkerställa att de integreras ordentligt i samhället.

1.3

Den samlade effekten av EU:s olika utvidgningar, den ökade rörligheten till följd av den inre marknaden, gamla och nya migrationsströmmar, ökat utbyte med resten av världen genom handel, utbildning, fritid och globaliseringen i stort bidrar till att utöka kontakterna mellan EU-medborgarna.

1.4

Vi välkomnar Europeiska kommissionens initiativ i fråga om året för interkulturell dialog, och instämmer i följande huvudmål för Europeiska året för interkulturell dialog: att ge EU-medborgare och alla andra som bor i EU insikt om vikten av att utveckla ett aktivt europeiskt medborgarskap med öppenhet inför resten av världen och gemensamma kulturella värderingar i Europa som erkänner mångfald av olika slag med respekt för EU:s gemensamma värderingar. Ett europeiskt år för interkulturell dialog är ett utmärkt sätt att göra medborgarna medvetna och delaktiga. Interkulturell bör i detta fall betyda att dialogen omfattar alla miljöer och alla samhällets delar.

1.5

Regionkommittén instämmer i att kandidatländerna bör vara nära knutna till projektet genom andra initiativ för att främja den interkulturella dialogen och håller med om att det europeiska året för interkulturell dialog och de initiativ för att främja den interkulturella dialogen som inleds i samarbete med EFTA-länderna, länderna på västra Balkan och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör inriktas så att de kompletterar varandra.

1.6

Vi vill framhålla att lokala och regionala myndigheter

2.1

Regionkommittén erinrar om att den grundläggande principen för den europeiska integrationen är respekten för och främjandet av den kulturella mångfalden. Kulturell mångfald är en källa till rikedom som måste bevaras, och dess förtjänster bör framhållas som ett av huvuddragen i den europeiska identiteten. Den interkulturella dialogen är i detta avseende ett nyckelinstrument för att öka förståelsen av den kulturella mångfalden.

2.2

Kommittén framhåller att interkulturell dialog kan leda till ökad förståelse, särskilt när det gäller kulturella traditioner, religionsutövning och historia. Den kan också motverka risken för kulturell likgiltighet och utslätning samt ökade rasistiska och främlingsfientliga attityder som underblåser ett antisocialt beteende. ReK erinrar om att det interkulturella samarbetet måste utvidgas, så att det blir ett verktyg för att stärka och ena människorna i ett mångspråkigt, multikulturellt Europa.

2.3

Det är centralt att dialogen mellan kulturerna bland annat bidrar till att bromsa vissa samhällsgruppers radikalisering.

2.4

Kommittén framhåller att den särskilt vill stödja en effektivare integration av invandrarna.

2.5

Kommittén betonar att den interkulturella dialogen kan bidra till att befästa det privata, sociala och medborgerliga livets grundläggande värden, t.ex. solidaritet, tolerans, demokrati och förståelse för den kulturella mångfalden. Interkulturell dialog kan gynna olika kulturella gruppers förmåga att kommunicera och delta i samhällslivet. Denna dialog är mycket viktig eftersom rasismen, främlingsfientligheten och motsättningarna ökar alltmer. Rätten till skillnader får inte ligga till grund för rättsliga skillnader.

2.6

ReK påpekar att den interkulturella dialogen kan bidra till att lindra missgynnade gruppers, och framför allt invandrarnas, sociala utestängning och marginalisering. Kultur och medverkan i kulturverksamheter kan ge dem nya möjligheter att stärka sin identitet och självkänsla och att erhålla en ny status i samhället.

2.7

Kommittén efterlyser en permanent mekanism för att underlätta den interkulturella dialogen och de relevanta aktiviteterna på lokal myndighetsnivå, i syfte att stödja olika befintliga initiativ och att utöka kulturutbytet mellan medborgare genom en mångfald åtgärder som inbegriper kultur, idrott, ungdomar osv.

2.8

Vi efterlyser en ökad betoning på att övergripande integrera kultur i alla politikområden, i synnerhet i politik som rör utbildning, i social- och sysselsättningspolitiken samt i idrotten.

3.1

Regionkommittén anser att mindre utbredda språk och regionala språk i Europa, inklusive några av de mindre medlemsstaternas språk, måste främjas.

3.2

Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna genom sin närhet till medborgarna är strategiskt placerade för att agera utifrån särskilda behov och krav i olika kulturella grupper inom EU, och att på ett effektivt sätt mobilisera människor på lokal och regional nivå i strävan efter en mer omfattande interkulturell dialog.

3.3

Kommittén menar att de lokala och regionala myndigheterna i första hand bör medverka i genomförandet av Europeiska året för interkulturell dialog (Europaåret), särskilt för att organisera informationskampanjer på lokal och regional nivå. Tack vare att de står nära lokalsamhällena och representerar dem befinner de sig i en unik position när det gäller att säkerställa att så många insatser som möjligt framför allt når ”missgynnade” grupper och att de möjligheter som finns kan ge bästa tänkbara resultat.

3.4

Att utforma program och bestämmelser mot kulturell och social diskriminering är särskilt viktigt – och möjligen också särskilt komplicerat – på lokal och regional nivå snarare än på internationell diplomatisk nivå.

3.5

ReK framhåller att man för att effektivt kunna främja den interkulturella dialogen måste skapa samarbete på regional och lokal nivå med deltagande av berörda parter, särskilt arbetsmarknadens parter, utbildningsinrättningar, religiösa och icke-statliga organisationer, ungdoms-, idrotts- och kulturorganisationer på gräsrotsnivå.

3.6

Regionkommittén betonar att den interkulturella dialogen på internationell nivå håller på att bli allt viktigare.

3.7

Regionkommittén understryker i samband med detta betydelsen av Unescos konvention om skydd för mångfalden i kulturella innehåll och konstnärliga uttryck av den 20 oktober 2005, som för det första syftar till samstämmighet kring en rad riktlinjer och begrepp rörande den kulturella mångfalden, bl. a. i samband med handelspolitiska beslut, och som har lagt grunden för en ny global pelare för styrning inom kulturområdet.

3.8

Regionkommittén vill också uttrycka sin uppskattning för Anna Lindh-stiftelsen för dialog mellan kulturerna i Europa och Medelhavsområdet och sin förhoppning att lokala och regionala myndigheter involveras i denna stiftelses verksamhet.

3.9

Vi vill understryka det viktiga bidrag som befintliga program för samarbete mellan regioner och kommuner samt för vänortsverksamhet har gett när det gäller att berika det kulturella samarbetet mellan olika tätorter och städer.

3.10

Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna kan stödja den interkulturella dialog som utformas i samordning med andra politikområden, t.ex. utbildnings-, näringslivs- och sysselsättningsstrategier.

3.11

Vid sidan av alla dessa åtgärder för att uppnå kulturutbyte, grundar sig EU på de kulturella fenomen som är gemensamma för samtliga européer, som bygger på olika traditioner och som tillsammans utgör vad man skulle kunna kalla den europeiska kulturen.

4.1

Kommittén vill att evenemangen under Europaåret skall utformas på ett sådant sätt att de komponenter som används och testas under det året skall kunna utgöra en del av en ingående analys i avsikt att utforma ett verktyg för kommunikation och utbyte för de lokala och regionala myndigheterna.

4.2

Kommittén vill att Europaåret skall innebära en intensifierad samverkan och en öppen diskussion mellan EU:s alla medborgare i syfte att stärka visionen om den europeiska integrationen och dess värden. Vi vill även påpeka att det inte räcker att endast betona framgångsrika exempel, utan det behövs också klara riktlinjer för tillämpning på medellång sikt av framgångsrika utbytesmodeller.

4.3

Regionkommittén uppmanar Europeiska kommissionen att under Europaåret även ta hänsyn till erfarenheterna inom sådana varaktiga utbytesprogram som t.ex. Kultur 2007, i vilket den interkulturella dialogen ingår.

4.4

I detta syfte uppmanar vi också medlemsstaterna att integrera frågan om den kulturella dialogen och därmed sammanhängande program i de nationella och regionala parlamentens samlade lagstiftningsarbete. Detta gäller framför allt i fråga om bestämmelser som rör utbildning, kultur och medborgarinitiativ.

4.5

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att konkretisera innehållet i åtgärder på gemenskapsnivå (åtgärderna A och B) och att ge detaljerade upplysningar om vilka instrument som kan användas.

4.6

Vi noterar att det i den fördelning av medel som finns i bilagan till förslaget anges att en stor andel av den föreslagna budgeten för Europaåret skall gå till att stödja åtgärder med stort symbolvärde på gemenskapsnivå (8 planerade åtgärder – Åtgärder B). ReK vill att större fokus skall läggas på småskaliga åtgärder, särskilt på lokal och regional nivå, som får bestående återverkningar och multiplikatoreffekter i samhället och som kan ge ett viktigt mervärde till EU:s kultursatsningar. Det finns många kreativa lokala initiativ av blygsamt format som inte kan genomföras på grund av brist på resurser. ReK rekommenderar därför att Europaåret lägger tonvikten vid småskaliga lokala initiativ som bör tillförsäkras ett rimligt finansiellt stöd.

4.7

ReK anser att man bör stödja verksamheten i det europeiska migrationsnätverk som håller på att växa fram. Detta forum kan fungera som plattform för en alleuropeisk debatt om migrationsfrågor och om marginaliseringen av invandrargrupper, i syfte att kanalisera kulturella missförstånd och upplysa beslutsfattarna och allmänheten om dessa frågor.

4.8

De sociala nätverken i lokalsamhället måste ses som en positiv faktor. De spelar redan nu en mycket viktig roll som medlande och motiverande kraft och katalysator för den interkulturella dialogen.

4.9

Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheternas medverkan i genomförandet av Europaåret förefaller vara det mest effektiva sättet att se till att Europaåret når ut till EU:s medborgare. Det är avgörande för Europaårets framgång att den lokala och regionala dimensionen finns med.

4.10

Regionkommittén uppmanar Europeiska kommissionen att involvera de lokala och regionala myndigheterna i genomförandet av Europaåret, särskilt för att organisera informationskampanjer på lokal och regional nivå.

4.11

I första hand bör stöd gå till program med ett övergripande konstnärligt grepp, där de olika konstarterna är företrädda sida vid sida (eventuellt sammankopplade till en helhet kring en central tanke).

4.12

Regionkommittén uppmanar kommissionen att formulera ett kort budskap eller en central tanke för att hjälpa EU-medborgarna att förstå slagordet ”enhet i mångfalden”. Vi vill också att ett särskilt stöd skall gå till projekt som betonar sökande efter gemensamma europeiska kulturtraditioner eller som lyfter fram tankar om detta för framtiden.

4.13

Vi skulle gärna se att de åtgärder avseende interkulturell integration som de olika gemenskapsinstitutionerna utvecklade inom ramen för det interkulturella året utvärderas för att undersöka hur de, via kulturen, har bidragit till samhällsintegreringen av invandrare och till att dessa snarare ses som en tillgång än som ett problem i Europa