52007DC0832

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 20.12.2007

KOM(2007) 832 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om erfarenheterna av tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 3

1 INLEDNING 3

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 3

1.2 POLITISK BAKGRUND 4

1.3 GENOMFÖRANDEREGLER 5

1.4 MEDLEMSSTATER OCH ANDRA LÄNDER SOM OMFATTAS 6

2 FÖRORDNINGENS GENOMFÖRANDE 7

2.1 PROBLEM SOM UPPSTÅTT 7

2.1.1 Rättsliga skyldigheter 7

2.1.2 De rapporterande ländernas börda i samband med införandet av förordningen och det regelbundna inlämnandet av uppgifter 9

2.1.3 Insamling och sammanställning av uppgifter samt valideringsförfarande 9

2.1.4 Metodfrågor 10

2.2 RESULTAT 10

2.2.1 Överföring och validering av uppgifter 10

2.2.2 Metodvägledning 11

2.2.3 Uppgiftsspridning 11

3 SLUTSATSER 14

3.1 UTVECKLING PÅ KORT SIKT 15

3.2 UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT 15

SAMMANFATTNING

Enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik[1] ska kommissionen samla in uppgifter under en period av tre år och därefter avge en rapport till Europaparlamentet och rådet om erfarenheterna av tillämpningen av förordningen. Syftet med denna rapport är att uppfylla detta krav då de första tre åren av uppgiftsinsamling har avslutats (2003-2005).

Efter en allmän beskrivning av rättsaktens bakgrund, syfte och politiska sammanhang diskuteras frågor som har samband med förordningens genomförande. Rapporten innehåller också uppgifter om de viktigaste resultat som uppnåtts. Den sista delen av rapporten innehåller slutsatser och eventuell framtida utveckling.

Genomförandet av denna förordning har lett till att vi nu har tillgång till detaljerade uppgifter om europeisk gods- och persontransport på järnväg samt uppgifter om järnvägsolyckor och har utgjort en förbättring av uppgifternas kvalitet och deras inlämning i rätt tid. Medlemsstaterna har bemödat sig om att uppfylla kraven i förordningen och dessa ansträngningar måste fortsätta för att förbättra uppgiftsinsamlingens aktualitet och fullständighet.

1 INLEDNING

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE

Förordning nr 91/2003 utarbetades för att kommissionen, andra EU-institutioner, medlemsstaternas regeringar och allmänheten skulle få tillgång till jämförbara, tillförlitliga, harmoniserade, regelbundna och omfattande statistiska uppgifter om omfattningen och utvecklingen av gods- och persontransporter på järnväg i Europeiska unionen.

Detta kan uppnås genom en utvidgning av viktiga delar av de uppgifter som tidigare samlats in genom rådets direktiv 80/1177/EEG om statistisk rapportering om varutransporter på järnväg så att de omfattar upplysningar om persontransporter, trafikflöden och olyckor på järnvägsnätet, typ av farligt gods, typ av transportenhet samt nationella och internationella gods- och persontransporter på järnväg på regional nivå (NUTS-2).

De viktigaste punkterna i förordning nr 91/2003 kan sålunda sammanfattas på följande sätt:

- Uppgiftsinsamlingen bör omfatta hela järnvägsnätet i gemenskapen.

- Uppgiftsinsamlingen är fastställd för både gods- och persontransporter på järnväg. De insamlade uppgifterna ska omfatta årsstatistik och kvartalsstatistik över gods- och persontransporter.

- Skyldigheten att lämna uppgifter om ursprung och destination för både gods och passagerare är geografiskt fastställd på NUTS-2-nivå.

- De insamlade uppgifterna omfattar statistik över trafikflöden på järnvägsnätet för gods- och persontåg.

- Uppgiftsinsamlingen omfattar statistik över järnvägsolyckor.

1.2 POLITISKT SAMMANHANG

För att utarbeta en gemensam transportpolitik krävs att man har bästa möjliga kunskaper om omfattningen och utvecklingen av gods- och persontransporter på järnväg. Enligt vitboken ”Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden”[2] är målet för den gemensamma transportpolitiken att skapa förutsättningar för tillgång till väl fungerande och effektiva transportsystem i Europeiska unionen. Detta mål har bibehållits vid halvtidsöversynen av vitboken[3] även om det där är mer inriktat mot att säkra hållbara transporter i Europa. I Europeiska unionens förnyade strategi för hållbar utveckling[4] anges hållbara transporter som ett huvudmål för EU. Gemenskapens järnvägstransportstatistik används sålunda för att utarbeta, övervaka och utvärdera EU:s transportpolitik och annan EU-politik, t.ex. den förnyade strategin för hållbar utveckling och den inre marknadens funktion.

Dessa uppgifter blir allt viktigare för beslutsfattandet i EU, bland annat efter de befogenheter kommissionen tilldelats enligt det andra och tredje järnvägspaketet av förslag.

Det andra järnvägspaketet består av tre direktiv (direktiven om säkerhet, driftskompatibilitet och marknadens avreglering) och en förordning om inrättandet av Europeiska järnvägsbyrån.

Det tredje paketet av rättsliga åtgärder omfattar två direktiv (ett direktiv om en fortsatt avreglering av marknaden för den internationella persontrafiken på järnväg och ett direktiv om tågförarlicenser) samt en förordning (om internationella tågresenärers rättigheter och skyldigheter). Dessa uppgifter används också för att mäta trafikflödet av passagerare och gods samt vid beräkningen av uppdelningen enligt transportsätt i Europeiska unionen.

Uppgifterna kan också användas för följande politiska behov:

- Europeiska järnvägsbyrån (ERA) är också intresserad av att använda dessa uppgifter, bland annat för att utarbeta gemensamma säkerhetsindikatorer.

- Det finns även en möjlighet att använda dessa uppgifter i miljöpolitiskt syfte jämfört med andra transportsätt. Behovet av uppgifter växer med den politiska viljan att öka antalet järnvägstransporter av miljöskäl. Denna statistisk är relevant för TERM, transport- och miljörapporteringsmekanismen, som är utformad för att informera EU:s beslutsfattare inom transportpolitiken och utarbetas av Europeiska miljöbyrån i samarbete med experter från medlemsstaterna och Europeiska kommissionen.

1.3 GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

Genom förordning (EG) nr 91/2003 tilldelas kommissionen genomförandebefogenheter som ska utövas enligt det kommittéförfarande som anges i artiklarna 10 och 11. Eurostat har använt detta förfarande för att anta en uppsättning regler som täcker olika aspekter av genomförandet av förordningen. Dessa regler antas i form av kommissionsförordningar efter yttrande av kommittén för det statistiska programmet.

Hittills har följande två genomförandeförordningar antagits:

- Kommissionens förordning (EG) nr 1192/2003[5]av den 3 juli 2003 syftar främst till att ange harmoniserade definitioner som ska användas av samtliga rapporterande länder i järnvägsstatistiken men även till att anpassa innehållet i bilagan om olycksstatistik.

- I kommissionens förordning (EG) nr 332/2007[6]av den 27 mars 2007 anges det tekniska formatet för dataöverföring (datauppsättningar som ska tillhandahållas med motsvarande utformning och kodifiering).

Ytterligare en kommissionsförordning diskuteras för närvarande i relevanta kommittésammanhang. Syftet är att harmonisera ett antal definitioner och ändra bilaga H till förordning (EG) nr 91/2003 så att den stämmer med bilaga 1 till järnvägssäkerhetsdirektivet 2004/49/EG.

1.4 MEDLEMSSTATER OCH ANDRA LÄNDER SOM OMFATTAS

Förordning nr 91/2003 gäller direkt och i sin helhet i samtliga medlemsstater. Den behöver alltså inte införlivas i nationell lagstiftning. Det gradvisa införandet av bilagorna till förordningen (för vissa järnvägsföretag, uppgiftsuppsättningar och variabler) har dock inletts enligt vissa bestämmelser för en period av högst tre år (t.o.m. 2005).

Både Rumänien och Bulgarien har förklarat att de var villiga att fullt ut uppfylla kraven i EU-lagstiftningen på detta område, med 2006 som det första referensåret för uppgiftsinlämning. Rumänien har lämnat in nästan alla uppgifter för 2005 i enlighet med förordningens bestämmelser.

När det gäller kandidatländerna har Kroatien och Turkiet lämnat vissa uppgifter medan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ännu inte har överlämnat några uppgifter.

Genom gemensamma EES-kommitténs beslut införlivades år 2003 förordning (EG) nr 91/2003 formellt i bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet[7]. Enligt det beslutet måste Norge överlämna de uppgifter som krävs enligt förordningen. I förordningen anges den förenklade rapportering som gäller för uppgifter från Liechtenstein[8].

Uppgifter baserade på förordningens principer kommer också att överlämnas av Schweiz i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet[9]. Schweiz ska samla in de uppgifter som krävs enligt denna förordning senast från och med början av 2006[10].

2 FÖRORDNINGENS GENOMFÖRANDE

2.1 PROBLEM SOM UPPSTÅTT

2.1.1 Rättsliga skyldigheter

Fullgörandet av skyldigheterna att lämna in uppgifter enligt förordningen har utvecklats positivt under den berörda perioden. Utvecklingstrenden orsakades främst av att bestämmelserna i bilagorna gradvis har införts på följande sätt:

- Uppgifter från 2003 – tabellerna A1, A2, A3 och bilaga I krävdes för första gången.

- Uppgifter från 2004 – tabellerna A4, A5, A6, A7, A8 och A9, bilaga B, bilaga C, bilaga D, bilaga E och bilaga H krävdes för första gången.

- Uppgifter från 2005 – bilaga F och bilaga G krävdes för första gången.

Tabell 1 visar hur uppgifterna levererats under referensåret 2005 uppdelade efter uppgiftsuppsättningar och periodicitet. Enligt förordning (EG) nr 91/2003 är

- uppgiftsuppsättningar relaterade till bilaga E (statistik över gods- och persontransporter) kvartalsvisa,

- uppgiftsuppsättningar i bilagorna A, B, C, D (statistik över gods- och persontransporter) och H (statistik över olyckor) årliga,

- uppgiftsuppsättningar i bilaga F (regional statistik över gods- och persontransporter) och bilaga G (statistik över trafikflödet på järnvägsnätet) vart femte år (och ska börja lämnas in från och med referensåret 2005).

Tabell 1: Överensstämmelse med kraven i förordningen rörande aktualitet och fullständighet för 2005 (referensår)

Kvartalsvis uppgifts inlämning | Årlig uppgiftsinlämning | Femårig (med början 2005) |

T | Aktualitetsproblem |

M | Vissa tabeller saknas |

Q | Kvalitetsproblem, ofullständiga uppgifter |

– | Ej berört |

När det gäller inlämning av uppgifter från 2003 hade vissa rapporterande länder problem med leveransen av vissa uppgiftsuppsättningar (främst när det gäller statistik över järnvägsolyckor, etc.) eller vissa delar (tågtrafik, etc.). Inlämningen av uppgifter har förbättrats under de två följande åren, även om det fortfarande krävs ansträngningar för att förbättra uppgiftsuppsättningarnas periodicitet och fullständighet.

2.1.2 De rapporterande ländernas börda i samband med införandet av förordningen och det regelbundna inlämnandet av uppgifter

För att kunna uppfylla kraven i förordningen har man i de flesta rapporterande länderna utnyttjat befintliga uppgifter och således inte vidtagit några särskilda åtgärder eftersom de befintliga förfarandena räckte till för att uppfylla kraven. I vissa länder krävdes en utvidgning av uppgiftsinsamlingen och ytterligare kompileringsförfaranden. Det bör noteras att det i förordningen inte nämndes något om ett ekonomiskt stöd för att täcka kostnaderna för genomförandet.

De flesta rapporterande länderna anser att regelbunden uppgiftsinlämning är en acceptabel arbetsbelastning. I vissa länder medför det dock en betydande arbetsbörda, särskilt för de järnvägsföretag som är ursprungliga uppgiftsleverantörer och för de behöriga nationella myndigheterna i de länder där EU:s liberaliseringsregler tillämpas och följaktligen många nya järnvägsföretag är aktiva.

År 2006 inleddes en pilotstudie om kostnaderna på uppdrag av arbetsgruppen för planering och samordning inom det europeiska statistiksystemet. Studien avslöjade en mycket heterogen situation där de genomsnittliga årliga kostnaderna för rapportering av järnvägstransportstatistik varierade avsevärt från land till land, till och med mellan medlemsstater av likartad storlek och med liknande marknadsstrukturer. Med mycket få undantag bekräftade medlemsstaterna att de siffror som lades fram i kostnads-nyttoanalysen[11] faktiskt återspeglar den totala årskostnaden för rapportering av järnvägstransportstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 91/2003.

2.1.3 Insamling och sammanställning av uppgifter samt valideringsförfarande

Insamling och sammanställning av uppgifter i de rapporterande länderna följer ett traditionellt informationsflöde nerifrån och upp. Informationsflödet börjar i allmänhet vid järnvägsföretaget som överlämnar uppgifterna till den behöriga nationella myndigheten som sammanställer, validerar och överför de nationella uppgifterna till Eurostat.

I vissa fall använder den behöriga nationella myndigheten uppgifter från andra källor, som transportministeriet, infrastrukturförvaltare eller nationella säkerhetsmyndigheter, särskilt för statistik över trafikflödet på järnvägsnätet och för statistik över olyckor.

Alla behöriga nationella myndigheter validerar uppgifterna innan de sänder dem vidare till Eurostat, med hjälp av internt utvecklade kontrollförfaranden och/eller genom att använda den förvalideringsmjukvara som Eurostat tillhandahåller. Valideringsreglerna omfattar många aspekter, t.ex. uppgiftsformat, kodifiering, intern överensstämmelse i varje uppgiftsuppsättning, överensstämmelse mellan uppgiftsuppsättningar och variabler, etc. När felaktigheter upptäcks korrigeras de manuellt innan uppgifterna överlämnas till Eurostat.

2.1.4 Metodfrågor

I metodbestämmelserna för tillämpningen av förordning (EG) nr 91/2003 anges en gemensam ram för att säkra en harmoniserad uppgiftsinsamling och skapa jämförbara resultat. Under referensperioden har följande viktiga metodfrågor tagits upp:

- Frågan om inbegripande/uteslutande av transittrafik med passagerare.

- Metodproblem vid upprättandet av jämförelsetabellen för Internationella järnvägsunionens (UIC) stationskoder och NUTS 2-regionerna och ett gemensamt konverteringsverktyg för NST/R och NST 2000 (CPA, KN) för transportstatistik.

- Behov av att harmonisera definitionerna i järnvägssäkerhetsdirektiv 2004/49/EG och järnvägsförordningarna (tillsammans med ändringar av insamlingsområdet) för att förbättra kvaliteten på statistiken över järnvägsolyckor.

- Metodhjälp för bilaga G – statistik över trafikflödet på järnvägsnätet.

- Överensstämmelseproblem mellan bilaga I och de levererade uppgifterna.

2.2 RESULT AT

2.2.1 Överföring och validering av uppgifter

I varje bilaga till förordning (EG) nr 91/2003 finns särskilda tidsfrister för de rapporterande ländernas överföring av uppgifter. Under referensperioden har uppgiftslämnarnas iakttagande av tidsfristerna förbättrats.

När det gäller de tekniska aspekterna av uppgiftsöverföring har man uppnått en hög standardiseringsnivå. Uppgifter överförs elektroniskt till Eurostat i överensstämmelse med kraven för datafilernas uppbyggnad och posternas format. Detta möjliggör ett snabbt införlivande av informationen i Eurostats produktionsdatabas och tidig upptäckt av grundläggande fel och okända koder.

När uppgifterna har laddats ner i Eurostats databas används detaljerade valideringsförfaranden för att säkra att de överförda uppgifterna håller en hög kvalitet. Valideringen omfattar uppgiftsuppsättningarnas interna överensstämmelse, överensstämmelse över tiden, samanvändbarhet mellan uppgiftsuppsättningar samt en jämförelse av resultaten för tågtrafik mellan två rapporterande länder.

Den allmänna uppgiftskvaliteten kan anses vara hög inom godstransport (som baseras på transporthandlingar). Passageraruppgifter kan inte uppnå samma kvalitetsnivå på grund av medlemsstaternas olika metoder för uppgiftsinsamling. När det gäller statistik över olyckor är uppgifterna ibland ”förorenade” med siffror som avser självmord eller självmordsförsök. Delar av olycksuppgifterna saknar fortfarande en nationell anpassning till de gemensamma definitionerna (troligtvis på grund av den övergångsperiod på fem år som tillåts genom förordning (EG) nr 91/2003). De harmoniserade definitionerna kommer att förbättra uppgifternas kvalitet. Detta påstående grundas på genomförandet av en fast gemensam metodram, ansträngningar vid sammanställnings- och valideringsförfarandena på nationell nivå samt påföljande kvalitetskontroller som utförs av Eurostat innan uppgifterna sprids.

De flesta medlemsstater anser att nivån av överensstämmelse med förordning (EG) nr 91/2003 är hög. De flesta svårigheterna påträffas vid inlämningen av uppgifter på regional nivå på grund av dåliga uppgiftskällor och aggregeringsverktyg, begränsad tillgång till uppgifter och i vissa fall svårigheter vid uppgiftsbearbetning. I flera rapporterande länder görs emellertid ansträngningar för att förbättra situationen, som regelbundna kontakter med uppgiftsinlämnare för att kunna komplettera uppgiftsöverföringen eller utveckla nya databehandlingssystem.

2.2.2 Metodvägledning

Eurostat har utarbetat en referenshandbok om tillämpningen av förordning (EG) nr 91/2003 ( Guidelines for the implementation of the Regulation 91/2003 ) som ger medlemsstaterna och andra rapporterande länder vägledning om tillämpningen av förordningen. Referenshandboken uppdateras varje år med den senaste informationen samt dokumentation om eller riktlinjer för insamling av statistik på detta område.

Dessutom har jämförelsetabellen över Internationella järnvägsunionens koder och motsvarande NUTS-2-regioner fastställts av Eurostat i samarbete med medlemsstaterna och Internationella järnvägsunionen.

2.2.3 Spridning av uppgifterna

I enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 91/2003 får kommissionen sprida alla uppgifter som inte har sekretessbelagts av medlemsstaterna. I praktiken har väldigt få länder använt sig av denna bestämmelse och merparten av de uppgifter som lämnas in till Eurostat kan spridas. Uppgifterna i bilaga I (information om järnvägsföretag) är sekretessbelagda enligt bestämmelserna i förordningen.

Eurostat offentliggör de insamlade uppgifterna via sin databas som är tillgänglig kostnadsfritt på Eurostats webbplats. Det finns redan 19 tabeller som är ifyllda med uppgifter från bilagorna A–E och H. I år (2007) kommer antalet tabeller att öka på grund av spridningen av uppgifterna från bilagorna F och G. Eurostat offentliggör även denna information genom särskilda publikationer, exempelvis serien Statistics in Focus eller pressmeddelanden som ger medierna och allmänheten tillgång till uppgifterna.

Utifrån de uppgifter som har lämnats inom ramen för bestämmelserna i förordningen kunde man publicera följande tre Statistics in Focus om uppgifterna från 2005:

- Järnvägsolyckor vid transport i Europeiska unionen 2004-2005,

- Godstransport på järnväg 2005,

- Persontransport på järnväg 2004-2005.

Tabell 2 innehåller en del viktiga uppgifter om järnvägstransporter i Europa som samlats in enligt denna förordning.

Tabell 2: Sammanlagda[12] person- och godstransporter på järnväg och antal omkomna personer i järnvägsolyckor uppdelade efter land för 2005

Persontransporter (miljoner passagerar-km) | Förändring jämfört med 2004 (%) | Godstransporter (miljoner tonkilometer) | Förändring jämfört med 2004 (%) | Antal omkomna pers. i järnvägs- olyckor[13] |

Belgien | 8305 | -4.3 | :c[14] | 5.7 14 | 24 |

Tjeckien | 6667 | 1.3 | 14866 | -1.5 | 249 |

Danmark | 5957 | 0.7 | 1976 | -14.9 | 23 |

Tyskland | 78244 | 7.4 | 95421 | 3.8 | 157 |

Estland | 248 | 28.6 | 10639 | 1.4 | 21 |

Grekland | 1854 | 11.1 | 613 | 3.6 | 26 |

Spanien | 21153 | 4.1 | 11635 | -2.0 | 65 |

Frankrike | 76886 | 3.4 | 40701 | -9.8 | 79 |

Irland | 1781 | 12.6 | 303 | -24.1 | 0 |

Italien | 50088 | 1.7 | 22761 | 2.6 | 99 |

Cypern | - | - | - | - | - |

Lettland | 894 | 10.3 | 19779 | 6.2 | 5 |

Litauen | 280 | -1.0 | 12457 | 7.0 | 33 |

Luxemburg | 267 | 5.8 | 392 | -33.9 | 0 |

Ungern | 9851 | -3.1 | 9090 | 3.9 | 91 |

Malta | - | - | - | - | - |

Nederländerna | 14036 | -0.4 | 5025 | -3.8 | 25 |

Österrike | 9236 | 5.0 | 18957 | 1.1 | 44 |

Polen | 17882 | -3.0 | 49972 | -4.5 | 291 |

Portugal | 3809 | 1.5 | 2422 | 6.1 | 99 |

Slovenien | 716 | 3.0 | 3245 | 3.0 | 5 |

Slovakien | 2182 | -2.0 | 9463 | -2.5 | 7 |

Finland | 3478 | 3.8 | 9706 | -4.0 | 22 |

Sverige | 8910 | 3.2 | 21675 | 3.9 | 21 |

Förenade kungariket | 44415 | 2.5 | 22322 | -1.0 | 74 |

EU-25 | : | : | : | : | 1464 |

Bulgarien | : | : | : | : | : |

Kroatien | 1227 | 5.0 | 2835 | 13.7 | 35 |

FYROM | : | : | : | : | : |

Island | - | - | - | - | - |

Liechtenstein | 1 | 0.0 | 17 | -17.3 | 0 |

Norge | 2709 | 3.4 | 3149 | 10.7 | 4 |

Rumänien | 7960 | -7.6 | 16582 | -2.6 | 36 |

Schweiz[15] | : | : | : | : | : |

Turkiet | 5036 | -3.8 | 9077 | -2.7 | 154 |

3 SLUTSATSER

De erfarenheter och resultat som uppnåtts vid genomförandet av förordning (EG) nr 91/2003 kan rent allmänt anses vara mycket positiva. Antagandet av förordningen samt det arbete och de resurser som både medlemsstaterna och Eurostat har investerat för att införa de rättsliga kraven har gjort det möjligt att snabbt få jämförbara och tillförlitliga resultat . Detta gäller särskilt de tio länder som anslöt sig till Europeiska unionen 2004.

Fler problem vid insamlingen av järnvägsuppgifter påträffades i de länder där järnvägsmarknaden är utvecklad (det finns många järnvägsoperatörer).

Uppgiftsinlämningen har förbättrats under de följande två åren, även om det fortfarande finns problem, särskilt när det gäller uppgiftsuppsättningarnas periodicitet och fullständighet.

På grund av den ständiga inlärningsprocessen (under de tre föregående åren) var samtliga kvartalsuppgifter från 2006 redan tillgängliga i maj 2007 (samtliga medlemsstater respekterade tidsfristen för inlämning av kvartalsuppgifterna).

Stora framsteg har gjorts i en del länder för att häva sekretessen på vissa tabeller. Till en början sekretessbelade sju länder vissa av sina tabeller men efter kontakterna mellan de nationella statistikbyråerna och järnvägsföretagen kunde uppgifterna offentliggöras. För närvarande är det endast tre länder (AT[16], BE[17] och BG[18]) som har sekretessbelagt vissa av sina uppgifter. Förfarandet för utlämnande av uppgifter pågår fortfarande i dessa länder. Som ett resultat av detta är EU-aggregaten (för vissa variabler) fortfarande inte tillgängliga. Detta är ett allvarligt hinder för övervakningen av järnvägsmarknaden på EU-nivå och följaktligen för uppgiftsuppsättningarnas användbarhet.

Merparten av de problem som uppstått vid tolkningen av förordningen samt vid insamlingen, sammanställningen, överföringen och valideringen av uppgifterna har lösts på ett effektivt sätt. Genomförandet av förordningen har lett till att vi nu har tillgång till mycket mer information om sektorn samt bättre uppgiftskvalitet och leverans i rätt tid. Resultaten kan användas omedelbart i beslutsprocessen, särskilt när det gäller att utveckla, genomföra och övervaka politik för järnvägstransportsektorn på nationell nivå och EU-nivå. Spridning av uppgifterna genom olika offentliga kanaler har bidragit till att öka insynen i hela processen och att ge medborgarna något tillbaka som kompensation för de resurser som investerats.

3.1 UTVECKLING PÅ KORT SIKT

Insatserna på kort sikt bör inriktas på följande frågor:

- Slutföra införandet av harmoniserade definitioner för bättre jämförbarhet mellan olika länders uppgifter och olika transportsätt.

- Införlivande och harmonisering av vissa uppgifter om järnvägsolyckor (som för närvarande samlas in separat av Europeiska järnvägsbyrån och Eurostat) för att undvika dubbelarbete och publicering av olika siffror i framtiden.

- Vidare förbättringar av uppgiftskvaliteten på vissa delar och leverans i rätt tid. Vissa rapporterande länder måste ytterligare bemöda sig om att regelbundet tillhandahålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter och förbättra leveranstiderna.

- Spridning av uppgifter om trafikflödet på järnvägsnätet och regionala uppgifter.

- EU:s utvidgning till Bulgarien och Rumänien. Eurostat kommer att lägga särskild vikt vid att se till att de två nya medlemsstaterna följer EU:s lagstiftning när det gäller järnvägstransportstatistik .

- Ett totalt upphävande av sekretessbelagda uppgifter för att tillåta en snabb spridning av EU-aggregaten.

3.2 UTVECKLING PÅ LÅNG SIKT

På lång sikt kommer förmodligen uppgiftsinsamlingen att utvidgas till att omfatta nya variabler utifrån de behov som angetts av uppgiftsanvändarna (t.ex. att antalet körda tågkilometrar delas upp i diesel och elektricitet för att förenkla vid beräkningar av miljöpåverkan). Möjligheten att samla in uppgifter från höghastighetståg för passagerare (antalet passagerare, passagerar-km och tåg-km) kan också diskuteras.

De rapporterande länderna har dock tydligt klargjort problemen med att samla in fler uppgifter och behovet att vederbörligen motivera ytterligare belastningar, förbundna med insamling av statistik i allmänhet och statistik över järnvägstransporter i synnerhet.

Man kan dock förvänta sig minst två kommande ändringar som inte är förbundna med nya uppgiftskrav:

- Uppgiftsöverföringsperioden kan förkortas till fem månader efter observationsperiodens slut för årliga uppgifter om tågpassagerare. Detta ligger i linje med den statistiska uppgiftsinsamlingen från andra transportsätt.

- Den geografiska täckningen kan komma att utvidgas, antingen till följd av framtida utvidgningar av Europeiska unionen eller till följd av att tredjeländer frivilligt deltar genom samarbetsavtal.

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 december 2002 om järnvägstransportstatistik, EGT L 14, 21.1.2003, s. 1.

[2] KOM(2001) 370 av den 12 september 2001.

[3] KOM(2006) 314 av den 22 juni 2006: “Hållbara transporter för ett rörligt Europa - Halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken”.

[4] Antaget av Europeiska rådet den 15-16 juni 2006.

[5] Kommissionens förordning (EG) nr 1192/2003 av den 3 juli 2003 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 om järnvägstransportstatistik, EUT L 167, 4.7.2003, s. 13.

[6] Kommissionens förordning (EG) nr 332/2007 av den 27 mars 2007 om tekniska anvisningar för överföring av järnvägstransportstatistik, EUT L 88, 29.3.2007, s. 16.

[7] Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 12/2004 av den 6 februari 2004 om ändring av bilaga XXI (Statistik) till EES-avtalet, EUT L 116, 22.4.2004, s. 63-64.

[8] Uppgifter om Liechtenstein lämnas in av Österrike, eftersom endast ett (österrikiskt) järnvägsföretag verkar på Liechtensteins territorium.

[9] Undertecknade den 26 oktober 2004 och godkänt genom rådets beslut av den 27 februari 2006 om ingående av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet, EUT L 90, 28.3.2006, s. 1-21.

[10] Bilaga A Transport- och turismstatistik i ovanstående avtal.

[11] Rapporten lades fram och diskuterades med medlemsstaten i arbetsgruppen för planering och samordning av europeisk säkerhetsstrategi den 19 juni 2006 (punkt 2.1 på föredragningslistan, Granskning av prioriteringar - resultat av kostnads-nyttoanalyser ).

[12] Förenklad och detaljerad rapportering, alla typer av transporter (internationell, nationell, transittrafik endast för godstransporter).

[13] Vissa uppgifter kan omfatta självmord.

[14] Sekretessbelagda uppgifter på grund av sekretessklausulen om förenklad rapportering (små företag), uppgifter för stora företag (detaljerad rapportering) var 8130 miljoner tonkilometer 2005.

[15] Schweiz ska lämna in järnvägsuppgifter från och med referensåret 2006 (enligt avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet, EUT L 90, 28.3.2006, s. 1-21).

[16] Tabellerna A3, F1 och F2 är sekretessbelagda, och tabellerna C1, C2, C3 C4, E2, F3 och F4 genomgår utlämningsförfarandet.

[17] B1 från 2004 och 2005 är sekretessbelagda.

[18] Tabellerna E1 och E2, pågående förfarande för uppgiftsutlämning.