31.3.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 77/96

1.1

EESK välkomnar vitboken med titeln ”Tillsammans för hälsa”, eftersom också kommittén betonar sambandet mellan hälsa, ekonomiskt välstånd och konkurrenskraft och även erkänner medborgarnas rätt till större inflytande över sjukvården vad gäller såväl mental som fysisk hälsa och till en hälsovård av god kvalitet.

1.2

Vi ser positivt på att rådet ställde sig bakom gemensamma värderingar och principer i EU:s hälso- och sjukvårdssystem och angav som övergripande värderingar allmängiltighet, tillgång till vård av bra kvalitet, rättvisa och solidaritet (1). EESK förväntar sig att folkhälsofrågorna utvecklas med utgångspunkt i dessa principer och principen att hälsofrågor ska integreras i all politik. Därför måste handeln på inre marknaden, konkurrenspolitiken och den ekonomiska politiken samordnas och inriktas på att stödja EU:s mål att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för att främja, bevara och förbättra människors hälsa.

1.3

Kommittén ställer sig också bakom kommissionens åsikt att man inte kan föreställa sig ett aktivt EU-medborgarskap utan relevant information och grundläggande rättigheter. Hit hör bland annat att framhålla, sprida kunskap om och säkerställa patienternas rättigheter. Utan detta kan man inte heller tänka sig en hälsopolitik på EU-nivå.

1.4

Vi stöder kommissionens prioriteringar särskilt i syfte att bekämpa de stora gränsöverskridande svåra sjukdomarna och allvarliga folkhälsoriskerna, samt åtgärder för att förutsäga och följa upp katastrofer och genomföra folkhälsoskyddsåtgärder avseende tobak och alkoholmissbruk.

1.5

Kontinuerlig och samordnad medverkan av specifika EU-byråer (2) spelar en viktig roll när det gäller att genomföra och skapa acceptans för strategin.

1.6

EESK vill se en mer målgruppsfokuserad insamling av data på EU-nivå, och att man gemensamt utvärderar dessa uppgifter i syfte att öka chanserna för att strategin ska bli framgångsrik. Förutom faktiska och jämförbara indikatorer bör insatser göras för att uppdatera databaserna och utveckla metoder för att kontrollera de insamlade uppgifternas riktighet. Kommittén vill emellertid fästa uppmärksamheten på att det är mycket viktigt med ett extra strikt skydd av personuppgifter.

1.6.1

EESK anser att de patienter som behöver gränsöverskridande vård bör erhålla information om sin rätt till kvalitetsvård. Medlemsstaterna bör dessutom se till att friheten att tillhandahålla tjänster inte leder till social dumpning, eftersom det skulle påverka vårdpersonalen och deras professionalism negativt, samt i sista hand även patienterna.

1.7

Kommittén ställer sig positiv till att kommissionen vill komma till rätta med den stora brist på jämlikhet som råder inom och mellan medlemsstaterna. Vi vill dock fästa kommissionens uppmärksamhet på att ökad rörlighet för patienterna och en förbättring av vårdpersonalens rörlighet inte får förvärra dessa ojämlikheter.

1.8

EESK stöder kommissionens avsikt att stärka och främja de förebyggande insatserna, och vi ser positivt på att kommissionen främjar program för bättre hälsokunskap för olika åldersgrupper. Public service-radio och -TV bör spela en viktig roll och bör fokuseras på de fattiga, som utgör en stor del av EU:s befolkning, och särskilt barn och ungdomar, som inte har möjlighet att på annat sätt få tillgång till kunskap och objektiv och värdefull information.

1.9

EESK föreslår att man ska inleda en långsiktig kampanj på temat ”Friska EU-medborgare”, som skulle åtfölja femårsstrategin till planerat slutdatum. Det skulle möjliggöra en fortlöpande utvärdering, och vid behov en anpassning, tack vare ett rullande årligt program med möjligheter till feedback. Kommittén rekommenderar kommissionen att utvidga tidsperioden för såväl strategin och programmet som den långsiktiga kampanjen till tio år, i syfte att väcka ett mer medvetet förhållningssätt till hälsan bland EU-medborgarna.

1.10

EESK vill framhålla behovet av att i stor utsträckning inbegripa de berörda aktörerna i olika insatser för att informera om strategin, väcka debatt om den och genomföra den. Genom insyn och samarbete kan den godtas och bli framgångsrik, och deltagardemokratin kan bli verklighet.

1.11

EESK vill fästa kommissionens uppmärksamhet på den viktiga roll som hälsa och säkerhet på arbetsplatsen spelar. Inom ramen för gemenskapspolitiken efterlyser vi ett välorganiserat samarbete som inbegriper arbetsmarknadsparterna och medlemsstaterna, och som stärker de förebyggande insatserna och skyddsåtgärderna.

1.12

Kommittén föreslår att sakkunniga på olika politikområden samt företrädare för arbetsmarknadsparterna, branschorganisationerna och det civila samhället inrättar forum på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Dessa forum för samarbete på olika nivåer skulle kunna fungera som ett nätverk, främja informationsutbyte, företräda olika intressen och göra det möjligt att utforma europeiska och nationella politiska strategier samt bidra till att dessa genomförs. Utbildning av befolkningen i individuellt och kollektivt beteende i samband med allvarliga hälsovårdsrelaterade krissituationer bör ingå i dessa samarbetsforum som täcker ett brett spektrum av befolkningen och som i förekommande fall möjliggör en effektiv förvaltning i samband med allvarliga händelser, vilket ligger i allas intresse.

1.13

Genom att inrätta liknande forum på området för EU:s internationella politik i samarbete med internationella organisationer och under medverkan av berörda aktörer menar EESK att man kan säkerställa en diskussion om de politiska frågorna och se till att strategier utarbetas och genomförs.

1.14

EESK stöder innovationer i medlemsstaternas hälsosystem, och vi välkomnar utvecklingen på området e-hälsa. För att subsidiaritetsprincipen och ett effektivt utövande av patienträttigheterna ska kunna säkerställas bör man emellertid studera frågan och fortsätta att lägga fram förslag till lösningar.

1.15

EESK beklagar att denna strategi – som rör samtliga EU-medborgare – inte förfogar över en oberoende budget. För att säkerställa ett effektivt genomförande av den nya strategin förordar vi att man granskar EU:s budget (3), att man kartlägger projekt som rör EU-medborgarnas hälsa och att man säkerställer utvärdering och uppföljning liksom en senare harmonisering. Under hela strategins förlopp bör insatser göras för att man vid sidan av finansieringen av enskilda projekt ska kunna säkerställa en budgetfinansiering för återkommande uppdrag för perioden efter 2013.

2.1

Hälsa och högkvalitativ vård är en del av den europeiska sociala modellen som inbegriper omistliga värden som solidaritet och bör utvecklas på ett välunderbyggt sätt (4).

2.2

Rätten till goda möjligheter att vårda den mentala och fysiska hälsan och till mental och fysisk hälsovård tillhör EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och är en av de viktigaste drivkrafterna bakom ett aktivt EU-medborgarskap.

2.3

EU-medborgarna bör sättas i centrum och vi bör arbeta gemensamt för att skapa en gemensam kultur för hälsa och säkerhet.

2.4

Inom EU är det mycket angeläget att bekämpa fattigdomen och säkerställa tillgången till hälsovård av god kvalitet; det är en grundläggande indikator för att mäta framgångarna på hälsoområdet men även när det gäller att främja konkurrenskraften (5).

3.1

Europeiska kommissionen har hållit två samråd på temat hälsa. Samråden visade att det finns ett allmänt stöd för att man inom EU utformar en ny strategi för hälsopolitiken. Dessutom önskar man se ett intensivare samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att ytterligare förbättra hälsoskyddet inom unionen.

3.2

Flera viktiga frågor lyftes fram vid de allmänna samråden:

3.3

Lissabonfördraget, som undertecknades den 13 december 2007, kompletterar och preciserar artikel 152 i EG-fördraget genom att ”människors hälsa” ersätts med ”den fysiska och mentala hälsan”. Innehållet i fördraget utvidgas genom att man säkerställer ”övervakning av, tidig varning för och bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa.”

3.4

I vitboken framhölls gemensamma värden som rätten till tillgång till högkvalitativ vård grundad på principerna om rättvisa och solidaritet. Kommissionen har utarbetat gemenskapsstrategin med utgångspunkt i fyra grundläggande principer:

3.5

Mot denna bakgrund formulerar kommissionen tre viktiga målsättningar för kommande år:

Kommissionen presenterar för övrigt 18 förslag till åtgärder för att förverkliga dessa målsättningar.

4.1

EESK ställer sig bakom de grundläggande principer som fastställs i vitboken. Följaktligen välkomnar vi principen ”att integrera hälsoaspekten i all politik” (Health in All Policies). För att främja och genomföra strategin krävs ett mycket tätare samarbete mellan kommissionen, arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets organisationer, den akademiska världen och medierna.

4.2

Kommittén är införstådd med de tre viktigaste utmaningar som den offentliga globala folkhälsan står inför: kampen mot en mikrobiologisk värld i ständig förändring, utvecklingen av mänskliga vanor och attityder och kampen för större insyn och större ekonomiska resurser (6). Vi har identifierat de utmaningar som EU står inför och de möjligheter som man förfogar över:

4.3

EESK vill understryka att det är viktigt att de berörda aktörerna (de offentliga myndigheterna, arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets organisationer och framför allt patientorganisationer och konsumentskyddsorganisationer) kan spela en aktiv och avgörande roll såväl när det gäller att kartlägga och lösa problem som när det gäller att utveckla en större medvetenhet om hälsofrågor.

4.4

Kommittén beklagar att arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets aktörer, branschorganisationerna och patientorganisationerna inte har involverats i större utsträckning. Inom ramen för det sociala partnerskapet bör det ske ett samarbete med de offentliga myndigheterna – på lokal, regional, nationell och europeisk nivå – och en effektiv användning av de ekonomiska resurserna utgör enligt vår mening en absolut nödvändig förutsättning för att hälsostrategin ska kunna genomföras och Europeiska unionen nå ekonomiska framgångar.

5.1

EESK håller med kommissionen om att EU:s hälsopolitik för att kunna bygga vidare på medborgaragendan måste grundas på medborgarnas och patienternas rättigheter. För att främja allas hälsa bör man aktivt utveckla solidariteten, som är den europeiska sociala modellens drivkraft (7).

5.2

Kommittén stöder ett aktivt europeiskt medborgarskap på hälsoområdet, vilket förutsätter att denna fråga får större uppmärksamhet. Trots de insatser som EU och medlemsstaterna hittills har gjort kvarstår stora skillnader när det gäller medborgarnas hälsa (8), deras tillgång till en sund livsstil och lika möjligheter – mellan könen och med avseende på missgynnade eller svaga grupper (9). EESK vill uppmana kommissionen att efter att ha kartlagt de handikapp som dessa grupper står inför utforma specifika lösningar och stödsystem, samtidigt som samarbetet mellan medlemsstaterna bör uppmuntras. Med hänsyn till den demografiska utvecklingen skulle främjande av särskilda program som syftar till att undersöka och bevara äldre människors hälsa dessutom få positiva konsekvenser för hela samhället.

5.3

Med hänsyn till skillnaderna inom och mellan medlemsstaterna stöder kommittén den gemensamma målsättningen enligt vilken hälsopolitiken bör bidra till strategierna för att minska och utrota fattigdomen. Även om kostnaderna inom hälsovårdssektorn fortsätter att stiga, får denna ökning inte leda till att enskilda individer och familjer får det sämre eller tvingas in i fattigdom, vare sig inom eller utanför EU. Man måste också säkerställa ett motsvarande lokalt tillgängligt utbud av allmänna sociala tjänster och hälsovårdstjänster samt lika möjligheter i hälsovårdshänseende, och detta till rimliga priser. Det är viktigt att man undviker att utvidga den klyfta mellan rika och fattiga som redan finns i vårt samhälle.

5.4

EESK anser att alla EU:s medborgare bör ges inflytande över sjukvården vad gäller såväl mental som fysisk hälsa och lika rättigheter till en hälsovård av god kvalitet. Det kräver att man ägnar särskild uppmärksamhet åt missgynnade grupper, exempelvis personer som lever i långvarig fattigdom, marginaliserade grupper och personer som är utestängda av religiösa skäl. Att förbättra folkhälsan förutsätter att man fäster större uppmärksamhet vid den mentala hälsan, särskild med avseende på missgynnade grupper (10).

5.5

EESK anser att medlemsstaterna ytterligare bör främja den interkulturella dialogen för att stödja EU:s och dess medborgares insatser, framför allt när det gäller utbudet och användningen av hälsotjänster. Att man erkänner och stöder den kulturella mångfalden och flerspråkigheten kan i hög grad bidra till att legitimera och förankra ett ökat medvetande om hälsofrågorna, och till och med främja ett ömsesidigt bistånd (11) och tillgång till hälso- och sjukvård i god tid.

5.6

Kommittén uppmanar kommissionen att utarbeta förslag som syftar till att utveckla medvetenheten om hälsofrågor i syfte att integrera denna målsättning på EU:s samtliga politikområden. Målsättningen är att ge oberoende information om mental och fysisk hälsa som är tillgänglig även för medborgare som inte har tillgång till Internet och för missgynnade personer, som tyvärr hela tiden blir allt fler. Som medel för att lyckas med detta kan man tänka sig ett samarbete med icke-kommersiell radio och TV för att sprida information om folkhälsa och hälsouppgifter (bland annat om förebyggande vård) samt förmedla sådana uppgifter som krävs för att i god tid komma i kontakt med instanser för uppföljning och vård. Här skulle man också kunna använda kommunikationsverktyg som Internet, som är tillgängligt både för patienter och vårdpersonal.

5.7

EESK betonar att kampanjen för att bekämpa rökning, fastställandet av gemensamma märkningsnormer för livsmedel, läkemedelsforskningen och utvecklingen och spridningen av hälsorelaterade webbplatser tillför ett mervärde. Utbytet av god praxis och utvärderingen av uppnådda resultat kan spela en viktig roll på flera områden som rör ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av de begränsade finansiella resurserna.

5.8

EESK anser att politiken för stöd till familjen, lämplig utbildning och anpassade stödåtgärder är viktiga för att göra människor mer hälsomedvetna. För att förbättra denna medvetenhet kan stöd till kvinnor sättas in redan under graviditeten (12). För att främja EU-medborgarskapet föreslår kommittén därför att man lanserar en långsiktig kampanj på temat ”friska EU-medborgare”.

5.9

Även om EESK stöder arbetstagarnas fria rörlighet och erkänner patienternas rättigheter vill vi göra kommissionen uppmärksam på att patienternas och hälsovårdspersonalens mobilitet inte på något sätt får förvärra de ojämlikheter som redan finns på hälsoområdet. I stället bör orättvisorna avskaffas (13).

5.10

EESK anser att fullgoda offentliga sociala tjänster och hälsovårdstjänster av god kvalitet är en förutsättning för att täcka behovet av välutbildad personal inom dessa sektorer. Därför bör de anställda få högre lön och ett större socialt och moraliskt stöd så att dessa yrken blir mer lockande för ungdomar. Kommittén är oroad över hälsotillståndet bland de arbetstagare inom den sociala sektorn och hälsovårdssektorn som är äldre och som lider av utbrändhet och stress på arbetet. Kommittén anser att det arbete som utförs på det sociala området och inom sjukvården bör få större uppskattning, och vi betonar att arbetstagarna inom branschen utför ett mycket värdefullt arbete som syftar till att främja hälsan i samhället som helhet.

5.11

På nationell nivå bör man medvetet eftersträva en effektiv hälsopolitik, som bara kan genomföras om tillräckliga budgetmedel eller medel från de sociala trygghetssystemen ställs till förfogande. Medlemsstaterna måste inte bara investera i sina befolkningars välstånd, utan också i sina medborgares välbefinnande.

6.1

EESK håller med om att EU vad gäller globalisering och hälsa kan spela en viktig roll såväl inom som utanför sina egna gränser genom att hjälpa till att lösa de globala hälsoproblemen, genom att bidra med europeiska lösningar på katastrofer, pandemier och klimatförändringens nya utmaningar och genom att hantera den globala bristen på yrkesfolk inom hälsovården med hjälp av särskilda kompensationsfonder (14). Unionen kan också tillföra ett mervärde vad gäller att främja tillgång till läkemedel.

6.2

De befintliga och nya hälsohoten (hiv/aids), som inte känner några gränser, bekräftar än mer att EU skapar ett mervärde, eftersom medlemsstaterna inte var och en för sig förmår vidta effektiva åtgärder mot dessa problem (problem med tillgång till kombinationsbehandling). Detta gäller framför allt förbättrade kontroller och ökat skydd och samordning av förebyggande åtgärder vad gäller smittsamma sjukdomar.

6.3

EESK beklagar att kommissionen har så få förslag på specifika åtgärder till förmån för de anställda inom denna sektor, som är så viktiga för att EU:s hälsostrategi ska bli en framgång. Det råder ett obestridligt samband mellan bristen på personal inom hälsovården och problemen med otillräcklig eller bristande vård.

6.4

EESK framhåller vikten av ett etiskt förhållningssätt vad gäller patienträttigheter i förhållandet mellan läkare, patienter och övrig vårdpersonal. I en föränderlig värld som ständigt utvecklas – t.ex. den dynamiska utvecklingen inom medicinsk teknologi – bör etik och skydd av personuppgifter spela en allt viktigare roll. Dessa frågor bör därför särskilt uppmärksammas inom utbildning och vidareutbildning.

6.5

EESK vill peka på den ökande bristen på hälsovårdspersonal och på att denna yrkeskategori blir allt äldre. Därför krävs också ett verkligt etiskt förhållningssätt vid personalrekrytering. Situationen för den vårdpersonal som kommer från medlemsstaterna eller tredjeländer kräver också adekvat integration och kunnande samt en särskilt anpassad lönepolitik. Man bör fundera över metoder att få den kvalificerade vårdpersonal som migrerat att återvända så att de kan bidra till att utveckla hälsovårdssystemet i sina ursprungsländer. När det gäller sjukvårdspersonalens omflyttning inom EU bör medlemsstaterna säkra att friheten att tillhandahålla tjänster inte leder till social dumpning, eftersom det skulle påverka vårdpersonalen och deras professionalism negativt, samt i sista hand även patienterna.

7.1

EESK beklagar att det saknas tillräckliga, objektiva, jämförbara och analyserbara uppgifter om EU-medborgarnas situation. Det finns inget uppföljningssystem som skulle möjliggöra jämförelser mellan medlemsstater eller regioner. Uppgifterna rörande hälsa och säkerhet i arbetet uppvisar också mycket stora skillnader och innehåller många gråzoner (15). Vissa av EU:s olika byråer spelar här en viktig roll.

7.2

Kommittén föreslår att ytterligare insatser görs på lokal, regional, nationell nivå och EU-nivå i arbetet med att fastställa vilka relevanta statistiska data och indikatorer som ska samlas in.

7.3

Den förnyade Lissabonstrategins framgång är till stor del avhängig av arbetstagarnas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. En vuxen tillbringar en tredjedel av livet på arbetsplatsen, varför de förhållanden som råder där är särskilt viktiga ur hälsosynpunkt. En farlig och hälsovådlig arbetsplats innebär för övrigt en BNP-förlust på 3–5 %. Förebyggande åtgärder är det viktigaste medlet för att sörja för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen också på lång sikt. De små och medelstora företagen, som sysselsätter 80 % av arbetstagarna, bör – såvida de godkänner och följer kollektivavtalen – få ett särskilt stöd, eftersom de är missgynnade vad gäller möjligheter och finansiella resurser (gentemot multinationella företag). EESK beklagar att oberoende arbetstagare inte omfattas av bestämmelserna för arbetsskydd.

7.4

Kommittén är positiv till ändringar i medlemsstaternas hälsovårdssystem i riktning mot bättre kvalitet på tjänsterna. När det gäller ojämlikheter såväl inom som utanför medlemsstaterna är det viktigt att tänka inte bara på medlemsstaternas ansvar utan också på den roll som regionerna spelar, en roll som på intet sätt får innebära att man tummar på medlemsstaternas behörighet. I det sammanhanget beklagar EESK med eftertryck de reformer av de offentliga socialförsäkringssystemen och hälsovårdssystemen som för närvarande pågår i vissa medlemsstater i syfte att begränsa de offentliga sjukförsäkringssystemen och genomföra en massiv privatisering av den offentliga hälsovården.

7.5

EESK stöder kommissionens målsättning att främja och stärka de förebyggande åtgärderna eftersom avsikten är att verka för en bättre hälsa bland äldre, barn och ungdomar. Åtgärder som rör tobak, livsmedel, alkohol, mental hälsa (däribland Alzheimers sjukdom) och cancerscreening spelar också en avgörande roll för att detta mål ska kunna uppnås (16).

7.6

Kommittén välkomnar framstegen inom den tekniska utvecklingen. Vi anser dock att kraven vad gäller lika möjligheter inte tycks uppfyllas genom den föreslagna lösningen med e-hälsa. Man vet faktiskt inte hur de sjukvårdsanställda ser på saken. Även om det är motiverat att peka på sänkta kostnader och ett mer individcentrerat angreppssätt redogörs inte tillräckligt tydligt för åtgärder för att värna om patienträttigheterna och medlemsstaternas ansvar vad gäller utveckling och kontroll.

7.7

EESK stöder att samarbetet utökas och att nya initiativ tas med de internationella organisationerna. Eftersom EU spelar en framträdande roll vad gäller internationellt stöd är kommittén positiv till att stärka samarbetet med WHO.

7.8

EU kan bara verka för att WHO-målen för det 21:a århundradet uppfylls genom ett effektivt samarbete med medlemsstaterna, FN:s olika organ, WHO, ILO, andra internationella organisationer och International Office for Migrations (IOM) (internationella migrationskontoret). Kontakterna med internationella finansieringsorganisationer som IMF och Världsbanken måste också stärkas. Man måste se till att det skapas nya internationella diskussionsforum med arbetsmarknadsparterna och branschorganisationerna i det civila samhället, och särskilt med patientorganisationer och konsumentskyddsorganisationer.

7.9

I samband med EU:s ökade närvaro på det internationella planet hoppas kommittén – inom ramen för sitt kompetensområde – få spela en mer aktiv roll i de internationella diskussionerna om vissa frågor, särskilt sådana som rör de nya utmaningar som följer på klimatförändringen och deras återverkningar på människors hälsa.

7.10

Hälsostrategin bör bli ett stadigvarande ämne på dagordningen för EU:s grannskapspolitik och internationella politik, just för att vi tillsammans ska kunna tackla nya hälsohot och pandemier, följderna av katastrofer och de nya hälsoproblem som orsakas av klimatförändringen eller andra faktorer.

8.1

EESK framhåller vikten av att beakta hälsostrategin inom EU-politikens alla områden. Nödvändiga finansiella resurser måste säkerställas, eftersom det enligt vitboken inte förutses några ytterligare resurser i budgeten för detta ändamål. Därför tvivlar kommittén på att kontrollen på EU-nivå och förslagen att stärka mekanismerna för övervakning av och hantering av hälsohot kommer att bli framgångsrika om inte adekvat finansiering tillhandahålls. För en effektivare finansiering av projekten vore det tillrådligt, också med tanke på gemenskapspolitikens fortlöpande karaktär, att inrätta en permanent finansiering för varje enskild uppgift (17).