BILAGA

DEL 1

CAS nr: 7440-43-9		EINECS-nr: 231-152-8
Einecs-namn:	Kadmium
IUPAC-namn:	Kadmium
Rapporterande medlemsstat:	Belgien
Klassificering (1):	Carc. Kat. 2; R45 Muta. Kat. 3; R68 Repr. Kat. 3; R62-63 T; R48/23/25 T+; R26 N; R50-53

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen (2).

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används vid tillverkning av nickelkadmiumbatterier men också som utgångsmaterial för ett stort antal andra kadmiumföreningar (främst färgpigment och stabiliseringsmedel). Det används också beläggningar och i ytbehandling (kadmiering) samt som beståndsdel i legeringar. Kadmium kan också förekomma som förorening, och exponering kan förekomma i samband med flera verksamheter som innefattar användning av (icke-)järnmetaller (t.ex. gjutning och (om)smältning). På arbetsplatser där kadmium produceras eller används, kan arbetstagare exponeras för kadmiumdamm och/eller kadmiumoxidrök som bildas när metallen upphettas, främst genom inandning. Hudexponering kan förekomma när pulver eller damm av kadmiummetall hanteras eller under underhållsverksamhet.

För befolkningen i allmänhet, som inte är yrkesmässigt verksam i kadmiumindustrin, sker upptag av kadmium (alla typer, inte bara metalliskt) främst genom intag av livsmedel som är förorenade med kadmium. Tobaksrökning är ytterligare en betydande orsak till kadmiumexponering genom inandning.

Miljöexponeringen för kadmium beräknas på grundval av alla kända aktuella antropogena utsläpp av kadmium, exempelvis kadmium som släpps ut från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid samt kadmium från diffusa källor som gödselmedel, ståltillverkning, förbränning av olja och kol, trafik, avfallsförbränning och deponier. Bedömningen av lokal exponering baseras på utsläpp från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid och innefattar uppskattad regional miljökoncentration. Bedömningen av regional och kontinental exponering baseras på alla antropogena utsläpp av kadmium, även diffusa utsläpp, och återspeglar den koncentration som uppnåtts efter 60 års diffusa utsläpp. Nuvarande kadmiumhalter i miljön (omgivningshalter) innefattar också den naturliga bakgrundshalten för kadmium (med geologiskt ursprung eller från naturliga processer) och kadmium som tidigare har tillförts miljön av människan (historisk förorening).

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Ämnet har inte testats tillräckligt för eventuella neurotoxiska effekter, särskilt när det gäller hjärnans utveckling. Ytterligare epidemiologiska uppgifter och försöksresultat skulle krävas för att mer exakt bestämma effekternas karaktär, karakterisera exponeringen och fastställa de neurotoxiska verkningsmekanismerna. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter om resultatmåttet utvecklingstoxicitet, eftersom ämnet har klassificerats som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjlig akut toxicitet till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmium och kadmiumlegeringar samt vid lödning och svetsning.

—	Möjliga effekter på fertilitet och reproduktionsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiummetall, tillverkning och återvinning av batterier, tillverkning av färgpigment och legeringar samt vid lödning.

—

Möjlig irritation i andningsorgan, möjlig toxicitet för njurar och skelett vid upprepade doser, möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av exponering genom inandning i samband med all industriell användning, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga akuta effekter på andningsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med användning av svetstråd som innehåller kadmium (för ”gör det själv”-bruk).

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter oberoende av exponeringsväg vid användning av (importerade) smycken och/eller användning av svetstråd som innehåller kadmium (för ”gör det själv”-bruk), eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga toxiska effekter på andningsorgan till följd av exponering (främst genom inandning) som kan förekomma nära vissa punktkällor.

—	Möjliga toxiska effekter på njurar och skelett vid upprepade doser till följd av miljöexponering hos vuxna som röker och/eller vars förråd av järn i kroppen är tömda och/eller som bor nära punktkällor.

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av miljöexponering i alla exponeringsscenarier, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på att kontrollnivån inom tillverkning och användning gör att riskerna till följd av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper är låga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM (inklusive sediment)

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid fem anläggningar/scenarier för produktion av kadmium (en anläggning för produktion av kadmiummetall) eller bearbetning av kadmium (två anläggningar för produktion av färgpigment, en för ytbeläggning och en för tillverkning av legeringar).

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid en återvinningsanläggning.

—	Möjligt läckage från en deponi direkt till ytvatten där lakvattnets kadmiumhalt är 50 μg/l.

—	Möjliga effekter på vatten i Förenade kungariket och i regionen Vallonien i Belgien, grundat på regionala medelvärden av 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i sjöar och vattendrag.

—	Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av kadmiumlegeringar.

—

Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid fyra anläggningar (en för produktion av kadmiummetall, två för produktion av färgpigment och en för kadmiumåtervinning) och för fyra scenarier för bortskaffande (ett för förbränning av fast kommunalt avfall, tre för deponering av fast kommunalt avfall) om den lägsta 10-percentilen för EU-regionerna (tyska data från tre flodsystem) i databasen över sura flyktiga sulfider används för korrigering av biotillgänglighet.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av legeringar.

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Ingen slutsats på grund av följande:

Ingen riskkarakterisering har gjorts för atmosfären.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på interna och externa avloppsreningsverk för kadmierings- och legeringsindustri.

—	Möjliga effekter på mikroorganismer i avloppsreningsverk när det gäller en anläggning för återvinning av nickelkadmiumbatterier som leder avloppet till ett externt avloppsreningsverk.

Slutsats av riskbedömningen för

SEKUNDÄR FÖRGIFTNING

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt rådets direktiv 2004/37/EG (3) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden och ett biologiskt gränsvärde för kadmium i enlighet med direktiv 98/24/EG (4) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt.

För KONSUMENTER

—

Begränsningar på gemenskapsnivå för utsläppande på marknaden och användning, i enlighet med rådets direktiv 76/769/EEG (5) (om begränsning av användning och utsläppande på marknaden), bör övervägas för svetstråd som innehåller kadmium och för smycken som innehåller kadmium och är avsedda att komma i kontakt med huden.

För MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

—	Man bör överväga att ändra de gränsvärden för kadmium i livsmedel som anges i förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (6).

—	Man bör överväga att fastställa ett gränsvärde för kadmium i blandningar/blad av tobak enligt direktiv 2001/37/EG (tobaksdirektivet) (7).

—	Man bör överväga att på gemenskapsnivå fastställa högsta tillåtna halter av kadmium i gödselmedel, med beaktande av de olika förutsättningarna i olika delar av gemenskapen.

DEL 2

CAS nr: 1306-19-0		EINECS-nr: 215-146-2
Molekylformel:	CdO
Einecs-namn:	Kadmiumoxid
IUPAC-namn:	Kadmiumoxid
Rapporterande medlemsstat:	Belgien
Klassificering (8):	Carc. Kat. 2; R45 Kat. 3; R68 Kat. 3; R62-63 T; R48/23/25 T+; R26 T+; R26 N; R50-53

Riskbedömningen grundar sig på nuvarande hantering av ämnet under dess livscykel, i det fall ämnet produceras i eller importeras till Europeiska gemenskapen, enligt beskrivningen i den riskbedömning som den rapporterande medlemsstaten överlämnat till kommissionen.

Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga har man i riskbedömningen konstaterat att ämnet i Europeiska gemenskapen huvudsakligen används vid tillverkning av nickelkadmiumbatterier men också som utgångsmaterial för ett stort antal andra kadmiumföreningar (främst färgpigment och stabiliseringsmedel). Kadmiumoxid kan också förekomma som förorening, och exponering kan förekomma i samband med flera verksamheter som innefattar användning av (icke-)järnmetaller (t.ex. gjutning och (om)smältning). På arbetsplatser där kadmiumoxid produceras eller används, kan arbetstagare exponeras för damm eller rök främst genom inandning. Hudexponering kan förekomma när pulver eller damm av kadmiumoxid hanteras eller under underhållsverksamhet. För befolkningen i allmänhet, som inte är yrkesmässigt verksam i kadmiumindustrin, sker upptag av kadmium (alla typer, inte bara kadmiumoxid) främst genom intag av livsmedel som är förorenade med kadmium. Tobaksrökning är ytterligare en betydande orsak till kadmiumexponering (främst kadmiumoxid) genom inandning.

Miljöexponeringen för kadmium beräknas på grundval av alla kända aktuella antropogena utsläpp av kadmium, exempelvis kadmium som släpps ut från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid samt kadmium från diffusa källor som gödselmedel, ståltillverkning, förbränning av olja och kol, trafik, avfallsförbränning och deponier. Bedömningen av lokal exponering baseras på utsläpp från anläggningar som producerar eller bearbetar kadmium eller kadmiumoxid och innefattar uppskattad regional miljökoncentration. Bedömningen av regional och kontinental exponering baseras på alla antropogena utsläpp av kadmium, även diffusa utsläpp, och återspeglar den koncentration som uppnåtts efter 60 års diffusa utsläpp. Nuvarande kadmiumhalter i miljön (omgivningshalter) innefattar också den naturliga bakgrundshalten för kadmium (med geologiskt ursprung eller från naturliga processer) och kadmium som tidigare har tillförts miljön av människan (historisk förorening).

RISKBEDÖMNING

A.   Människors hälsa

Ämnet har inte testats tillräckligt för eventuella neurotoxiska effekter, särskilt när det gäller hjärnans utveckling. Ytterligare epidemiologiska uppgifter och försöksresultat skulle krävas för att mer exakt bestämma effekternas karaktär, karakterisera exponeringen och fastställa de neurotoxiska verkningsmekanismerna. Dock krävs kontrollåtgärder som inte påverkas av ytterligare uppgifter om resultatmåttet utvecklingstoxicitet, eftersom ämnet har klassificerats som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

ARBETSTAGARE

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjlig akut toxicitet till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiumoxid.

—	Möjliga effekter på fertilitet och reproduktionsorgan till följd av exponering genom inandning i samband med produktion av kadmiumoxid, tillverkning och återvinning av batterier och produktion av färgpigment.

—

Möjlig irritation i andningsorgan, möjlig toxicitet för njurar och skelett vid upprepade doser, möjlig genotoxicitet och möjliga cancerframkallande effekter till följd av exponering genom inandning i samband med all industriell användning, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

KONSUMENTER

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits. Denna slutsats grundas på följande:

—	I de scenarier som undersökts i riskbedömningen används kadmiumoxid endast för tillverkning av nickelkadmiumbatterier, och i detta fall bedöms konsumentexponeringen vara obefintlig eller försumbar.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga toxiska effekter på andningsorgan till följd av exponering (främst genom inandning) som kan ske nära vissa punktkällor.

—	Möjliga toxiska effekter på njurar och skelett vid upprepade doser till följd av miljöexponering hos vuxna som röker och/eller vars förråd av järn i kroppen är tömda och/eller som bor nära punktkällor.

—	Möjliga genotoxiska och cancerframkallande effekter till följd av miljöexponering i alla scenarier, eftersom ämnet klassificeras som ett cancerframkallande ämne utan tröskelvärde.

Slutsats av riskbedömningen för

MÄNNISKORS HÄLSA (fysikalisk-kemiska egenskaper)

Det finns för närvarande inte behov av ytterligare information eller tester, eller av riskbegränsande åtgärder utöver dem som redan vidtagits.

Denna slutsats grundas på följande:

—	Kontrollnivån inom tillverkning och användning gör att riskerna till följd av ämnets fysikalisk-kemiska egenskaper är låga.

B.   Miljö

Slutsats av riskbedömningen för

AKVATISKA EKOSYSTEM (inklusive sediment)

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid fem anläggningar/scenarier för produktion av kadmium (en anläggning för produktion av kadmiummetall) eller bearbetning av kadmium (två anläggningar för produktion av färgpigment, en för ytbeläggning och en för tillverkning av legeringar).

—	Möjliga effekter på det lokala akvatiska ekosystemet vid en återvinningsanläggning.

—	Möjligt läckage från en deponi direkt till ytvatten där lakvattnets kadmiumhalt är 50 μg/l.

—	Möjliga effekter på vatten i Förenade kungariket och i regionen Vallonien i Belgien, grundat på regionala medelvärden av 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i sjöar och vattendrag.

—	Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av kadmiumlegeringar.

—

Möjliga effekter på sedimentlevande organismer vid fyra anläggningar (en för produktion av kadmiummetall, två för produktion av färgpigment och en för kadmiumåtervinning) och för fyra scenarier för bortskaffande (ett för förbränning av fast kommunalt avfall, tre för deponering av fast kommunalt avfall) om den lägsta 10-percentilen för EU-regionerna (tyska data från tre flodsystem) i databasen över sura flyktiga sulfider används för korrigering av biotillgänglighet.

Slutsats av riskbedömningen för

TERRESTRA EKOSYSTEM

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter vid anläggningar för kadmiering och tillverkning av legeringar.

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

Slutsats av riskbedömningen för

ATMOSFÄREN

Ingen slutsats på grund av följande: Ingen riskkarakterisering har gjorts för atmosfären.

Slutsats av riskbedömningen för

MIKROORGANISMER I AVLOPPSRENINGSVERK

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter på interna och externa avloppsreningsverk för kadmierings- och legeringsindustri.

—	Möjliga effekter på mikroorganismer i avloppsreningsverk när det gäller en anläggning för återvinning av nickelkadmiumbatterier som leder avloppet till ett externt avloppsreningsverk.

Slutsats av riskbedömningen för

SEKUNDÄR FÖRGIFTNING

Det behövs särskilda åtgärder för att begränsa riskerna. Denna slutsats grundas på följande:

—	Möjliga effekter för en region (Förenade kungariket) grundat på 90-percentilen av uppmätta kadmiumhalter i europeiska jordar.

STRATEGI FÖR ATT BEGRÄNSA RISKERNA

För ARBETSTAGARE

Gemenskapens nu gällande arbetarskyddslagstiftning, särskilt direktiv 2004/37/EG (3) (direktivet om carcinogener och mutagena ämnen) ska tillämpas. Den bedöms generellt sett vara ett lämpligt regelverk för att i tillräcklig utsträckning begränsa riskerna med det aktuella ämnet.

Med stöd av detta regelverk rekommenderas

—	att det på gemenskapsnivå fastställs yrkeshygieniska gränsvärden och ett biologiskt gränsvärde för kadmiumoxid i enlighet med direktiv 98/24/EG (4) eller direktiv 2004/37/EG beroende på vad som är lämpligt.

För MÄNNISKOR SOM EXPONERAS VIA MILJÖN

—	Man bör överväga att ändra de gränsvärden för kadmiumoxid i livsmedel som anges i förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (6).

—	Man bör överväga att fastställa ett gränsvärde för kadmium i blandningar/blad av tobak enligt direktiv 2001/37/EG (tobaksdirektivet) (7).

—	Man bör överväga att på gemenskapsnivå fastställa högsta tillåtna halter av kadmiumoxid i gödselmedel, med beaktande av de olika förutsättningarna i olika delar av gemenskapen.

---

(1)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 3).

(2)  Riskbedömningsrapporten finns på Europeiska kemikaliebyråns webbplats:

http://ecb.jrc.it/existing-substances/

(3)  EUT L 158, 30.4.2004.

(4)  EGT L 131, 5.5.1998, s. 11.

(5)  EGT L 262, 27.9.1976, s. 201.

(6)  EUT L 394, 20.12.2006, s. 5.

(7)  EGT L 194, 18.7.2001.

(8)  Ämnets klassificering fastställs i kommissionens direktiv 2004/73/EG av den 29 april 2004 om anpassning till tekniska framsteg för tjugonionde gången av rådets direktiv 67/548/EEG om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EUT L 152, 30.4.2004, s. 1, ändrat genom EUT L 216, 16.6.2004, s. 3).