1.10.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 267/12

---

Yttrande från Regionkommittén om ”Utvidgningsstrategi och huvudfrågor 2009–2010: potentiella kandidatländer”

(2010/C 267/04)

I.   POLITISKA REKOMMENDATIONER

REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna framsteg och tidsplan

1.   Regionkommittén välkomnar Europeiska kommissionens ”Utvidgningsstrategi och huvudfrågor 2009–2010 – potentiella kandidatländer” och meddelandet om Islands ansökan om medlemskap.

2.   Kommittén välkomnar de framsteg som gjorts bland de potentiella kandidatländerna, vilka har lett till Albaniens och Serbiens medlemsansökan under 2009, och via en fortsatt implementering av interimsavtalen om handel och handelsrelaterade frågor och stabiliserings- och associationsavtalen i alla potentiella kandidatländer liksom fortsatta reformer i Kosovo.

3.   Kommittén konstaterar att stora insatser gjorts från EU:s sida för att närma de potentiella kandidatländerna till EU. Nyligen har ansträngningarna bl.a. gällt att mildra effekterna av finanskrisen liksom de föreslagna lättnaderna i fråga om viseringskraven. I båda fallen rör det sig om initiativ som tydliggör värdet av EU för befolkningen.

4.   Kommittén välkomnar avskaffandet av viseringskravet för medborgare från Montenegro och Serbien, som nu kan resa utan visum till de flesta EU-medlemsstater. ReK hoppas att Albanien och Bosnien och Hercegovina snart kommer att uppfylla kriterierna för avskaffande av viseringskrav.

5.   Regionkommittén har tagit del av rådets slutsatser angående EU:s strategi för Östersjöregionen, som antogs den 26 oktober 2009, och förklaringen från rådet för Adriatiska havet – Joniska havet till stöd för EU:s strategi för regionen Adriatiska havet – Joniska havet, som antogs i Ancona den 5 maj 2010 (1) av utrikesministrarna från åtta av de länder som deltar i det adriatisk-joniska initiativet (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Grekland, Italien, Kroatien, Montenegro, Serbien och Slovenien). Vi noterar med tillfredsställelse att EU:s strategi för makroregioner utgör ett viktigt instrument för att skynda på integrationsprocessen, bland annat genom att de lokala och regionala myndigheterna får en viktigare roll.

6.   ReK betonar att stöd från en bred allmänhet till ett framtida medlemskap är en viktig framgångsfaktor för integrationsprocessen. Detta kan lokala och regionala samhällsnivåer bidra till liksom till den så kallade absorptionsförmågan av EU:s regelverk och finansiella stöd. Därför är det av största vikt

—	att kommuner och regioner ges möjligheter att delta som en aktiv part i den nationella integrationsprocessen, vilket överensstämmer med grundtankarna i Europarådets stadga för lokal och regional självstyrelse,

—	att IPA (Instrument for Pre-Accession Assistance) utformas så att kommuner och regioner i högre grad än i dag kan utnyttja programmet för investeringar och kapacitetsuppbyggnad,

—	att, eftersom Köpenhamnskriterierna förutsätter robusta institutioner och finansieringssystem, den lokala och regionala nivån blir engagerad i integrationsprocessen. På så sätt skapas förutsättningar för transparenta berednings- och beslutssystem.

—

Rådets IPA-förordning 1085/2006 har enligt artikel 2.1 som mål att stödja ”a) Stärkande av de demokratiska institutionerna […]” och ”c) Reformer av den offentliga förvaltningen, inklusive införande av ett system som möjliggör att förvaltningen av stödet decentraliseras till det mottagande landet […]”. Mot bakgrund av detta mål och nuvarande praxis i potentiella kandidatländer bör förordningen innehålla en obligatorisk mekanism för samråd med företrädare för lokala och regionala myndigheter i samband med programplaneringsfasen för IPA.

—	Programplaneringsperioden för IPA på nationell nivå är oacceptabelt lång. Kommittén uppmanar kommissionen att omedelbart se över villkoren för programplanering i syfte att effektivisera förfarandena.

Informationsinsatser

7.   Regionkommittén konstaterar att den lokala och regionala nivån har utomordentliga förutsättningar att bidra till en dialog med och information till medborgarna om integrationsprocessen och inte minst om de utmaningar som följer av närmandet till EU:s regelverk.

8.   ReK betonar vikten av att EU uppmuntrar delaktighet och god tillgång till information på alla samhällsnivåer. Inte minst i nya demokratier är informationsåtkomst av största vikt. Sådana länder är ofta särskilt sårbara för populistiska strömningar, som inte alltid balanseras mot en pluralistisk debatt.

9.   ReK understryker vikten av att de informationsinsatser som görs från EU:s sida, liksom analyser av situationen i potentiella kandidatländer, är konkreta och tydliga. Det finns annars risk för vantolkningar. Detta kan göra att regeringar med ansvar för integrationsprocessen utsätts för svårigheter att hantera processens alla dimensioner. Öppen debatt och välinformerade medborgare kan däremot bidra till att konfliktrelaterade systemlösningar, som över tid cementerat etniska motsättningar, har större förutsättningar att luckras upp.

Kapacitetsuppbyggnad

10.   Kommittén anser att IPA-programmet bör tillvaratas bättre för att ge förutsättningar för kommuner och regioner liksom civilsamhället att bidra med kompetens som breddar integrationsprocessen. IPA kan dessutom bidra till institutionellt kapacitetsbyggande på alla samhällsnivåer.

11.   Kommittén delar kommissionens uppfattning att det inomregionala samspelet i regionen är av största betydelse för integrationsprocessen. Den lokala nivån i regionen har genom NALAS (2) skapat en förebild för utbytet mellan länderna.

12.   ReK konstaterar att kommissionsrapportens värde skulle öka betydligt om perspektivet vidgades till att i högre grad omfatta den lokala och regionala nivån. Här implementeras väsentliga delar av de regelverk som följer med integrationen.

13.   ReK beklagar att inte kommissionens kapacitetsbedömningar regelmässigt görs också med fokus på samhällsnivåerna under den centrala nivån i kandidatländerna.

Den lokala och regionala nivån och civilsamhället

14.   Regionkommittén anser att det civila samhället är av stor betydelse för uppbyggnaden av stabila demokratier. Därför bör även den civila sektorn vara företrädd i integrationsprocessen.

15.   Kommittén rekommenderar ett ökat engagemang genom normgivning till stöd för de utsatta i samhället. I flera av kandidatländerna har folkhälsa och socialpolitiska frågor släpat efter liksom frågor som rör kvinnors utsatthet och jämställdhet.

16.   Kommittén konstaterar att de potentiella kandidatländernas förmåga att tillgodose minoriteters intressen är av största vikt för integrationsprocessen. Praktiska samförståndslösningar står ofta att finna just på lokal eller regional nivå.

17.   ReK delar kommissionens uppfattning att den institutionella kapaciteten behöver förstärkas i de potentiella kandidatländerna. När den regionala skolan för offentlig förvaltning startar i full skala är det av största vikt att regionala och lokala företrädare kan ta del av utbildningsprogrammen.

Länderspecifika kommentarer

Albanien

18.   ReK välkomnar det faktum att oppositionen åter deltar i det parlamentariska arbetet, om än med vissa begränsningar. För integrationsprocessen saknas i Albanien fortfarande en koordineringsfunktion mellan samhällsnivåerna.

19.   Kommittén noterar att det gjorts framsteg i harmoniseringsarbetet av lagstiftning inom flera områden som omfattas av gemenskapens regelverk – inte minst sedan landet gjort en formell ansökan om EU-medlemskap. När regelrätta förhandlingar inleds kommer dessa att följa Lissabonfördragets process, vilket gör det angeläget med en analys av kommuner och regioner och att de görs delaktiga.

20.   Kommittén understryker vikten av att kommunerna görs delaktiga i den process Albanien nu står inför, dvs. en framtida förhandlingsprocess.

21.   ReK betonar betydelsen av att kommissionens instrument för kapacitetsutveckling utnyttjas i den pågående förvaltningsreformen på alla nivåer i Albanien (Twinning, Taiex och Sigma). Detta är av största vikt både för att skapa effektiva och öppna institutioner och för att stimulera insatser som kan begränsa en allvarlig korruption.

22.   ReK framhåller vikten av att Albanien påskyndar arbetet med att utveckla en fungerande fastighetsmarknad. En sådan process erbjuder också möjligheter för kommunerna att på sikt förbättra sitt skatteunderlag.

23.   Kommittén påminner om att decentraliseringsprocessen i Albanien fortfarande är i sin linda. Antagen lagstiftning som är avsedd att genomföras på kommunal nivå är inte alltid implementerad. Vikten av implementering av lagstiftning gäller också skyddet av minoriteters intressen.

24.   Kommittén noterar också att kommissionen har begränsat rapportens avsnitt om ekonomiska och sociala rättigheter till bedömningar på lagstiftningsområdet, men att det förslagsvis också bör omfatta implementering och analys av hur brister i genomförandet av ny lagstiftning berör utsatta grupper.

25.   ReK delar kommissionens uppfattning att det gjorts framsteg på skatteområdet, men noterar samtidigt att obalanser mellan ansvars- och resursfördelningen i decentraliseringsprocessen medför risker.

Bosnien och Hercegovina

26.   Regionkommittén konstaterar att Bosniens konstitution, som baseras på Daytonavtalet, har bidragit till en komplex förvaltningsstruktur. Daytonavtalets konstruktion har gjort att Bosnien och Hercegovina saknar den beslutskraft som krävs för anpassning till europeisk normgivning. Det delade Bosnien behöver ett ledarskap som förmår överbrygga motsättningar och i stället initiera samlande lösningar. Ett ledarskap som ser etnicitet som ledstjärnan för beslutsfattandet ligger inte i de bosniska medborgarnas intresse.

27.   Kommittén beklagar sammanbrottet i Butmirsamtalen om konstitutionella reformer och uppmanar ledarna för alla etniska grupper i Bosnien och Hercegovina att söka finna en lämplig lösning för att landet ska kunna uppnå full suveränitet och förmåga att fortsätta reformarbetet och den europeiska integrationsprocessen.

28.   Kommittén konstaterar också att när konsekvenserna av det splittrande ledarskapet i Bosnien synliggörs för allmänheten, så uppstår ett tryck på beslutssystemen som ändå leder till reformer. För att denna drivkraft ska frigöras krävs tydlighet från EU:s sida om vilka de verkliga politiska alternativen är, dvs. ett fortsatt fokus på frågor som förstärker motsättningar eller en politik som öppnar landet mot den inre marknadens fyra friheter.

29.   Kommittén drar slutsatsen att visumfrågan ger vägledning om att debatten måste föras i nya former och med ett nytt innehåll. Visumfrågan visar att när folkopinionen förväntas kräva det, då finns också handlingskraften hos de nationella ledarna. EU och inte minst Regionkommittén har här ett ansvar. Det handlar om att medborgarna i Bosnien via sina lokala ledare måste få möjlighet att förstå vad integrationen kräver och vad den kan bidra till. Här finns behov av att bidra till engagemang och sammanhang liksom till att värderingar och idéer med respekt för människan och hennes rättigheter sätts i fokus.

30.   ReK delar kommissionens uppfattning att den nuvarande samhällsorganisationen leder till en ineffektivitet som inverkar negativt på företagsklimatet.

31.   Regionkommittén ser möjligheter att stödja reformkrafter i Bosnien, som vill verka såväl för en starkare stat som för en decentraliseringsprocess med stärkta kommuner. Medborgare som vill ha möjlighet att resa, som förstår varför investeringar uteblir eller varför strukturfonder förblir framtidsfonder, kan bli den grupp som driver på debatten mot andra områden än viseringarna. Regionkommittén bör medverka till informationsinsatser och möten i Bosnien med lokalt valda ledare som i sin tur kan bidra till förändringar.

32.   Kommittén konstaterar att den komplexa samhällsorganisationen har bidragit till att kommunerna och deras organisationer endast har begränsad information om EU och IPA-stödet.

33.   Kommittén drar slutsatsen att den nationella nivån behöver stärkas inom flera ansvarsområden, inte minst genom att ansvaret för en gemensam kommunallag läggs på denna nivå.

34.   ReK vill uppmuntra att IPA öppnas för engagemang på kommunal nivå.

Serbien

35.   Regionkommittén välkomnar det serbiska parlamentets godkännande av den autonoma regionen Vojvodinas nya stadgar, som trädde i kraft den 1 januari 2010 och stärker Vojvodinas regionala befogenheter. Kommittén konstaterar att Serbien gör viktiga framsteg i integrationsprocessen. Vad gäller decentraliseringsprocessen är denna dock något fragmenterad och med olyckliga överlappningar i ministeriernas ansvarsområden. Reformarbete pågår för att utveckla en regional nivå med ansvar för utvecklings- och tillväxtfrågor, men fortfarande finns oklarheter i genomförandet. Den kapacitetsförstärkning som genomförts med internationellt stöd av kommunförbundet i Serbien (3) är enligt Regionkommittén en viktig resurs för en modernisering av kommunerna.

36.   ReK påpekar vikten av att integrationsprocessen åtföljs av interna reformer som genomförs på alla samhällsnivåer.

37.   ReK välkomnar också att Serbiens nationella råd för decentraliseringsfrågor (National Council for Decentralisation of the Republic of Serbia), som inrättades i mars 2009 och inkluderar en expertgrupp, kommer att få i uppgift att utarbeta en omfattande decentraliseringsstrategi som uppfyller EU:s normer. Det här kan göra att det fortsatta reformarbetet förstärks.

38.   Kommittén välkomnar de framsteg som gjorts för att institutionellt stärka kommunerna. Solida och därmed förutsägbara finanser är kärnfrågor, som vid sidan av kapacitetshöjande insatser kräver åtgärder för att kommunerna fullt ut ska möta Köpenhamnskriteriernas krav på stabila offentliga institutioner. En viktig fråga i det nära perspektivet är återbördande av fast egendom till kommunerna samt att göra det möjligt för kommunerna att förvärva egendom.

39.   Kommittén konstaterar att vissa kommuner har svårt att upprätthålla en grundläggande servicenivå, trots att Serbien har ett skatteutjämningssystem. Bland reformbehoven kan nämnas insatser för att öka självfinansieringsgraden i kommunerna. Detta kan göras i kombination med en finansieringsprincip som innebär att kostnaderna för nya ansvarsområden kompenseras genom statlig finansiering.

40.   ReK välkomnar det initiativ som tagits i Serbien för att underlätta kommunernas miljösatsningar genom en miljöfond som grundas på miljöskatter. Detta är ett bra exempel på insatser som kan underlätta kommunernas anpassning till EU. Andelar av dessa skatteinkomster tillfaller kommunerna som specialdestinerade intäkter vilka bl.a. kan användas för att skapa erforderlig kompetens för miljökonsekvensbeskrivningar.

41.   ReK har funnit att IPA till största delen ses som ett redskap för att reformera centralförvaltningen i Serbien liksom för att möjliggöra större infrastruktursatsningar. Med den betoningen går tyvärr endast en mycket begränsad del till absolut nödvändiga satsningar på exempelvis kapacitetsutveckling på den lokala nivån.

42.   Regionkommittén välkomnar det serbiska parlamentets resolution av den 31 mars 2010 om händelserna i Srebrenica i juli 1995, i vilken det fördömer de massakrer som utfördes där. Beslutet att anta resolutionen är ett viktigt steg i bearbetningen av den egna historien. Den serbiska regeringen sänder på detta sätt ut en positiv signal om försoning, om utvecklingen inom Serbien och om en fortsatt tillnärmning till EU.

Kosovo (4)

43.   Kommittén välkomnar den stabilisering som skett i Kosovo. De insatser som görs av internationella organisationer och däribland en större grupp EU-länder har banat väg för en vidmakthållen rättstat och en ökad säkerhet för medborgarna. Samtidigt finns det drag i denna utveckling mot större stabilitet som påminner om situationen i Bosnien och Hercegovina och risken för en etnisk separation som kan försvåra framtida integration. Detta kan bli försvårande för integrationsprocessen i ett land med ett samhälle med låg utbildningsnivå och ännu svagt utvecklade offentliga institutioner.

44.   Kommittén betonar vikten av att rättstatens principer upprätthålls i Kosovo och tillerkänner den internationella närvaron i Kosovo en avgörande roll för de insatser som gjorts för en fredlig samexistens mellan landets etniska grupper.

45.   ReK välkomnar initiativen till kommunreformer och det decentraliseringsarbete som pågår i Kosovo.

46.   ReK konstaterar att den nuvarande utvecklingen i Kosovo leder till ytterligare ett antal etniskt bildade kommuner. Detta innebär samtidigt ett ökat behov av dialog på den lokala nivån. Genom denna utveckling får inte minst den lokala nivåns samarbetsorgan en viktig roll i att uppmuntra samverkan på den här nivån. I sådana ansträngningar bör gemensamma IPA-projekt kunna vara överbryggande. För den framtida utvecklingen i Kosovo, och givet såväl de begränsade samhällsresurserna i landet som institutionernas viktiga roll för att främja social solidaritet samt de grundläggande allmännyttiga tjänsternas universella karaktär, är det av största vikt att etniskt betingade dubbla institutioner som skolor och sjukhus kan undvikas. Sådana satsningar kommer att framstå som symboler för politiska tillkortakommanden och dålig hushållning med offentliga resurser samt endast ytterligare vidga den etniska klyftan.

47.   Regionkommittén rekommenderar ett fokus på Kosovos utbildningskapacitet för att Kosovo ska kunna dra fördel av sin demografiska sammansättning. Risken är betydande att en stor andel av dagens stora ungdomskullar emigrerar efter avslutad skolgång.

48.   Kommittén betonar betydelsen av kapacitetsutveckling inom institutionerna för ett effektivt utnyttjande av landets begränsade samhällsresurser. Samtidigt kan resurser därigenom frigöras för förbättringar inom exempelvis sjukvården.

49.   Kommittén stödjer kommissionens uppfattning att det krävs omfattande utbildningsinsatser för att förbättra tillämpningen av den nyligen antagna lagen om offentlig upphandling.

50.   ReK rekommenderar att IPA-programmet tillvaratas som en resurs för en bred kapacitetsutveckling inom landet. Därmed kan förståelsen breddas inom landet för integrationskrav och de fördelar som följer med EU-medlemskap.

Montenegro

51.   ReK välkomnar att Montenegro uppvisar beslutsamhet i integrationsprocessen. Detta återspeglas i en institutionaliserad dialog mellan regering och kommunföreträdare som möts flera gånger per år.

52.   Kommittén delar kommissionens uppfattning att Montenegros offentliga förvaltning på alla nivåer är i stort behov av utbildad personal. Detta har gjort att regeringen samlat sina resurser i en koordineringsfunktion där den lokala nivån är väl företrädd. Detta har visat sig ge effekter såväl på takten i reformprocessen som på landets kapacitet att samordna externa finansiärers insatser. Det hela har möjliggjorts genom det fokus som lagts på den lokala nivån i IPA-programmet.

53.   Kommittén konstaterar att de pågående reformerna av kommunerna trots en utdragen reformprocess har föregåtts av en bred debatt såväl om borgmästarrollen som om frivilliga kommunsammanläggningar, för att kommunerna ska stå bättre förberedda för strukturfondsstöd.

54.   ReK välkomnar den skärpta lagstiftning som genomförts för att begränsa korruption i samband med lokala val och korruption överlag med hjälp av utökad extern revision.

55.   ReK noterar att kommunernas inflytande på skattenivåerna är begränsat, vilket har effekt på den kommunala självstyrelsen.

56.   Kommittén konstaterar vidare att den treårsperiod från programplanering till programstart som krävts för att de första IPA-finansierade projekten i landet ska nå genomförandefasen är en oacceptabelt lång tid. Även om beredningsprocessen blir kortare under följande års IPA-stöd är regelförenklingar angelägna för att förkorta tiden.

Island

57.   ReK ställer sig bakom Europeiska kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar med Island och om att landet ska få ekonomiskt föranslutningsstöd inom ramen för IPA.

---

(1)  www.aii-ps.org

(2)  Network of Associations of Local Authorities of South East Europe.

(3)  Standing Conference of Towns and Municipalities.

(4)  Enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244/99.

---