9.5.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 133/8

1.1

Stora delar av Europas näringsliv går igenom en svår tid. Ändå ägnar sig allt fler företag i Europa och andra delar av världen åt att förbereda sig för att möta de många utmaningar som världen står inför, bland annat konsekvenserna av befolkningsutvecklingen, klimatförändringarna och inte minst målen om hållbara, låga koldioxidutsläpp.

1.2

EESK vill erinra om de nya tänkesätt som håller på att bana väg för nya eller anpassade affärsmodeller. Hållbarhet är en strategisk fråga för WBCSD (World Business Council for Sustainable Development), i initiativ bland företag på nationell nivå och vid utarbetandet av sektorsspecifika färdplaner för låga koldioxidutsläpp på EU-nivå. Företagen och de internationella värdekedjorna går igenom förändringar som påverkar deras inriktning och struktur, vilket ger upphov till nya affärsmodeller.

1.3

En viktig aspekt är att företagsledare ofta gör proaktiva åtaganden, vilket också påverkar relationerna uppåt och nedåt i produktionskedjan. Ett liknande engagemang och en liknande innovationsförmåga återfinns på alla nivåer, understödda av en interaktiv dialog med företagsråd och särskilda program inom företagen, samt av en sektorsspecifik dialog mellan arbetsmarknadens parter på nationell nivå och EU-nivå.

1.4

Under övergången till en utsläppssnål ekonomi måste man säkra aktuell kompetens och tillgången till högkvalificerade arbeten för att så långt det är möjligt undvika bristande kontinuitet och tillfällig arbetslöshet. Man bör inrätta program på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå, liksom skräddarsydda åtgärder på företagsnivå.

1.5

Nya perspektiv och ny dynamik stärker återhämtningsförmågan hos företag och värdekedjor och tryggar därigenom investeringar och sysselsättning. För att uppnå en utsläppssnål ekonomi krävs det en kontinuerlig och noggrant avpassad samordning mellan offentliga och privata aktörer, vilket även omfattar finansiella överenskommelser. Inom den offentliga politiken bör man dra nytta av den privata sektorns synsätt och metoder, och man bör tillämpa målinriktade företagsstyrda strategier, som ofta ligger steget före myndigheternas arbetsmetoder.

1.6

För att stödja tillväxtinitiativet uppmanar EESK EU och medlemsstaterna att överväga att använda medel som för närvarande är outnyttjade, eller rent av helt nya medel, som en källa till finansiering av brådskande åtgärder. Kommissionen bör stimulera forskning, utveckling och innovation genom att prioritera initiativ för låga koldioxidutsläpp i det kommande Horisont 2020-programmet, som absolut inte får skäras ned. Dessutom bör kommissionen uppmuntra operativa offentlig-privata partnerskap i nära samarbete med europeiska teknikplattformar och industrisektorer som omfattar hela innovationskedjan.

1.7

Det är mycket viktigt att man är konsekvent i sitt arbete. EESK betonar behovet av en väldefinierad, sammanhängande och långsiktig EU-ram som diskuteras med alla berörda parter. Dessutom krävs det en strategi för att undvika en alltför långt driven reglering, en stark koppling mellan forskning, utveckling och innovation å ena sidan och energi- och klimatpolitiken å andra sidan samt effektiv energiinfrastruktur och lagringskapacitet. God praxis och effektiva, gemensamma modeller måste diskuteras. En sådan EU-ram skulle även leda till ökad acceptans hos allmänheten och bland de direkt berörda.

1.8

EU står för runt 10 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Denna procentuella andel kommer att minska till ungefär 5 % under perioden 2040–2050. Det råder inga tvivel om att EU är ledande i de globala förhandlingarna om en bindande global överenskommelse om klimatförändringarna, men EESK betonar att snedvridningar måste undvikas. Så länge det inte råder lika villkor i fråga om koldioxidkostnaderna och minskningen av växthusgasutsläpp måste obalanser mellan EU och resten av världen hanteras med hjälp av EU-insatser för globala sektorer.

1.9

De senaste utvecklingstendenserna måste beaktas. EESK förespråkar en uppdaterad utvärdering av målen om låga koldioxidutsläpp mot bakgrund av den oroväckande förskjutningen av industriverksamhet mot tredjeländer, särskilt USA, på grundval av deras pragmatiska och framåtblickande energipolitik, som visar sig inverka negativt på investeringar och arbetstillfällen i Europa.

1.10

För ett öppet och lärande samhälle krävs det flexibla delaktighetsformer, bestämmelser och ansvarsområden. Man måste utveckla en ny innovationskultur som bygger på de berörda gruppernas medverkan. Syftet måste vara att uppnå ett grundläggande samförstånd i samhället. Det är viktigt att ha en grundläggande förståelse av utmaningarna och att erkänna att de komplexa problem som världen står inför bara kan lösas genom samverkan mellan näringslivet, det vetenskapliga samfundet, samhället och politiken. Alla berörda parter – företagen och deras anställda, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, leverantörer och kunder – bör vara delaktiga. Öppenhet och insyn måste säkras.

1.11

EESK insisterar på att förslagen i det här yttrandet införlivas i den framtida näringslivspolitiken och i andra relevanta politikområden. När det gäller klimatpolitik och konkurrenskraft bör EU samarbeta nära med industrin för att finna lösningar där politikens tekniska bärkraft och ekonomiska genomförbarhet beaktas.

2.1

Avgörande element i dagens ekonomi är teknik och innovation, finansmarknadernas och handelns globalisering, specialtillverkade produkter, dynamiska värdekedjor samt återvinning.

2.2

Samtidigt har fler utmaningar kopplade till världens växande befolkning, inkomstskillnader och problem kring råvaror, vatten och livsmedel uppstått. Högt uppe på den internationella dagordningen står klimatförändringar, hållbar utveckling och energi – med avseende på effektivitet, krav på lägre koldioxidutsläpp, förnybar energi och tillgång till resurser. De nya målen måste ställas upp under osäkra förutsättningar, med låg tillväxt i Europa.

2.3

Multinationella företag och deras personal samt företagen uppåt och nedåt i värdekedjan drabbas i allt större utsträckning av den komplexa situation som nu råder. Europeiska värdekedjor tillhör fortfarande de ledande i världen och deras ställning måste säkras.

2.4

I det här yttrandet diskuteras några aktuella tänkesätt och attityder inom branscher och företag som håller på att bana väg för nya affärsmodeller. Det enda sättet att lyckas ta itu med de enorma utmaningar som vi står inför är genom offentliga och privata satsningar som omfattar gemensamma analyser, avpassad samordning och initiativ som syftar till att skapa tillväxt och hållbara jobb. Offentliga och privata aktörer måste samarbeta med varandra.

2.5

Det råder en bred samsyn om att de påtagliga växthuseffekterna, bland annat i form av högre genomsnittstemperaturer, märkbara förändringar i vädermönster och andra oförutsägbara effekter, såsom högre havsnivåer och förändringar i ekologi och ekosystem som har en (negativ) påverkan på jordbruket, har orsakats av flera decenniers ökade koldioxidutsläpp. Detta har i sin tur lett till oproportionerligt höga matpriser och en utbredning av hungern och fattigdomen.

2.6

Problemen med klimatförändringarna blir allt större (1). Hur komplicerat det än må vara vet vi att det är högst angeläget att politiska åtgärder och handlingsplaner för lägre koldioxidutsläpp är inriktade på världen som helhet.

2.7

Trots avsaknaden av ett stabilt långsiktigt ramverk arbetar många företag med att utveckla hållbara affärsstrategier uppåt och nedåt i produktionsledet och producerar mer hållbara, utsläppssnåla produkter och tjänster. Det pågår också stora förändringar på grund av omstrukturering, optimering och omformningar. Ett fokus på utsläppssnål teknik och innovation är avgörande för att kunna hitta världsomfattande lösningar.

2.8

Värdekedjorna är fortfarande en stor socioekonomisk tillgång för Europa. För hållbar produktion krävs det konkurrenskraft, innovation, nya färdigheter och sysselsättning av hög kvalitet. Viktig möjliggörande teknik, såsom bioteknik, nanoteknik och nya material, blir alltmer nödvändig eftersom snabbt sjunkande kommunikations- och samordningskostnader underlättar den geografiska spridningen av olika verksamheter inom värdekedjorna. Även om detta inte är en linjär process innebär den ofta omlokalisering av arbetskraftsintensiva och digitalt baserade verksamheter.

2.9

Allt fler företag börjar nu tänka tanken att de bör låta sig vägledas av devisen ”People, Planet, Profit”, ett välkänt uttryck från 1990-talet som nu har kommit tillbaka, trots att vi står inför många gånger komplicerade dilemman och motstridiga val. Det bör leda till en företagsstyrd ekonomisk, social och miljöorienterad reaktion på samtida synsätt, trender och indikatorer runt om i världen.

2.10

En målinriktad företagsstyrd strategi är nu på gång i många länder, och den kommer att stärka de Europabaserade företagens ställning. Man kan se den som ett strategiskt sätt att förhålla sig till framtiden för företagsledare och styrelser, personal, leverantörer och kunder, fackliga organisationer och andra arbetsmarknadsparter samt andra intressenter.

3.1

Västvärldens tidigare dominans har ersatts av en polycentrisk värld med många tyngdpunkter. Länken mellan olika centrum utgörs ofta av multinationella företag. Världsekonomin utsätts ständigt för påfrestningar i form av varierande (obalanserade) politiska och ekonomiska faktorer.

3.2

Situationen påverkas även av målen på området klimatförändringar och energi. FN, OECD och EU, och även den privata sektorn, gör analyser och fastställer önskvärda åtgärder för att möta de nya utmaningarna. Det är kommissionens och rådets uppgift att ta täten och fastställa dagordningen genom att ange spelregler och skapa förutsättningar för investeringar och innovation.

3.3

Dow Jones hållbarhetsindex från 1999 och hållbarhetsredovisningen GRI (Global Reporting Initiative) är exempel på insatser som – i likhet med en rad olika aktörer såsom ledande företag och deras personal, arbetsmarknadsparter och icke-statliga organisationer av alla slag – främjar en medvetenhet om hållbarhet. WBCSD (World Business Council on Sustainable Development) i Genève är ett aktivt affärsnätverk som sammanställer näringslivets ståndpunkter i samband med de världsomspännande förhandlingarna om klimatförändringar. Detta affärsnätverk är också ledande när det gäller att utveckla nya affärsstrategier och föra samman företag i mångsidiga projekt. Bland dess viktigaste initiativ återfinns ”Vision 2050” från 2010, vilket år 2012 följdes av ”Changing Pace” som handlar om betydelsen av lagar och regler för att främja god praxis i affärslivet (2).

3.4

Enligt ”Changing Pace” måste regeringar tydligt välja mellan prioriteringar, slå fast regler som definierar dessa prioriteringar i förhållande till målen om tillväxt och köpkraft samt bestämma sig för hur bästa möjliga resultat ska uppnås. Näringslivets grundläggande syfte är ”att tillhandahålla ständigt bättre varor och tjänster för allt fler människor till överkomliga priser, utan skadlig inverkan på hållbarheten, och på ett sätt som skapar arbetstillfällen och ekonomiskt värde” (3).

3.5

”Changing Pace” innehåller en beskrivning av globala megatrender på medellång och lång sikt samt offentliga strategier och mål, och därefter framförs näringslivssynpunkter på politiska alternativ. I kapitlet ”People's values” diskuteras också medborgarnas och konsumenternas ansvar.

3.6

Det finns en tydlig klyfta mellan de allmänt accepterade analyserna och de mål som regeringarna verkligen uppnår. Den pågående krisen tycks bli en alltför stor börda för den europeiska ekonomin: Många företag måste anpassa sin produktionskapacitet efter den krympande efterfrågan i västvärlden och uppenbarligen även i Kina och Indien.

3.7

EU är ledande när det gäller att ta itu med klimatförändringarna och öka energieffektiviteten genom att ställa sig bakom Kyotoprotokollet och anta lagar och regler, samtidigt som andra stora aktörer i världen ännu inte har infört jämförbara principer, än mindre bindande lagstiftning. Det innebär att förhållandet mellan olika aktörer fortfarande är obalanserat och otillfredsställande, trots FN:s senaste konferenser. För EU:s industri är bristen på klarhet en källa till osäkerhet och oro bland de berörda företagens anställda. Det krävs en välorganiserad och balanserad strategi som inbegriper samordning mellan offentliga och privata aktörer.

3.8

Företagen arbetar nu med att rationalisera. Samtidigt som teknik, innovation och starka värdekedjor ger goda resultat påverkas företagen och sysselsättningen negativt. Arbetslösheten är rekordhög i länder i hela Europa, och nästan överallt är ungdomsarbetslösheten ett problem. Det finns ett akut behov av nya perspektiv.

3.9

Krisen på den europeiska arbetsmarknaden påverkar möjligheterna att genomdriva en ambitiös klimatpolitik. Omfattande friställningar inom industrin, i kombination med att det är svårt eller omöjligt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden, försvårar överföringen av färdigheter och kunskaper som är nödvändiga för övergången till en utsläppssnål ekonomi.

3.10

Å andra sidan uppstår nya möjligheter till följd av den utbredda medvetenheten om klimatförändringarna och andra utmaningar. Europeiska företag tar allt oftare hänsyn till den här frågan i sina strategier och försöker uppnå konkurrensfördelar. En liknande utveckling märks också bland ledande företag i USA och Japan och även i tillväxtländer som Kina. I många europeiska företag – från högsta ledningen till fabriksgolvet – finns det en tro på att anpassningarna kommer att ge resultat som alla vinner på. De mest intressanta resultaten har nåtts genom ”vagga till vagga”-konceptet och genom utvecklingen av en cirkulär ekonomi där knappa resurser och material tas till vara.

3.11

EESK uppmanar offentliga och privata aktörer att samordna analyser, ståndpunkter och dagordningar på ett effektivt sätt. Detta är helt avgörande på många olika nivåer – den globala, europeiska, nationella och regionala nivån – för att den europeiska ekonomin ska behålla sin konkurrenskraft samtidigt som hållbarhet och social innovation garanteras. Teknik och innovationsfrämjande samt färdigheter, kompetens och ledarskap som ständigt aktualiseras är nyckelfaktorer.

4.1

Hållbarhetsmål integreras allt oftare av och inom företag som en del i företagskulturen, företagens sociala ansvar och riskhanteringsprocesserna. På samma sätt ställer sig ett antal ledande företag på global nivå bakom principerna i ”Changing Pace” (4), och liknande initiativ tas i Europa på sektors- och företagsnivå.

4.2

Denna utveckling går olika snabbt beroende på sektor och företag. Det krävs tid och ansträngningar för att införa ett nytt tänkesätt som främjar nya mål, särskilt i en tid som präglas av långsam tillväxt. Bredare samhällstrender – som icke-statliga organisationer och kritiska konsumenter ger uttryck för – uppmuntrar också nya attityder och tillvägagångssätt.

4.3

Denna utveckling är påtaglig i flera studier som genomförts av kommissionen och olika experter. I en rapport från förra året drogs följande slutsats: ”Den allmänna bilden av den europeiska industrins miljöprestanda är att det under de 20 senaste åren har gjorts stora framsteg för att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. Ökad hållbarhet och större resurseffektivitet inom industrin spelar en viktig roll i den utvecklingen.” (5)

4.4

För att bygga upp företagens framtida återhämtningsförmåga tar företagschefer och styrelser ofta tag i processen genom att själva åta sig ett direkt ansvar, vilket utgör en garanti för mer strukturerade och fokuserade företag. I WBCSD-nätverket är det vanligt med ett personligt engagemang. Det exemplet följs av företag i olika länder. Kopplingen mellan näringsliv och hållbarhet har blivit synligare och mer påtaglig.

4.5

Europeiska företag tar många initiativ för att koppla samman miljömål och ekonomisk återhämtningsförmåga. Processen, som startade i norra Europa, har nu trappats upp och sprider sig successivt över hela kontinenten. De enskilda företagens mål uttrycks i form av verksamhetsmål, projekt och samarbeten med akademiker, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter och andra. Här följer några exempel på nationella organisationer:

4.6

Det finns fortfarande stora skillnader i tänkesätt som är kopplade till ländernas ekonomiska utveckling och till i hur hög grad ländernas ekonomi, forskning och utveckling är kopplade till utvecklingen utanför den nationella och europeiska spelplanen. Inom överskådlig framtid kommer dock företagen runtom i Europa att verka inom samma världsomfattande ramar, vilket innebär att det krävs att de tillämpar liknande attityder och lösningar. Såväl företagens ledningar som utbildningssfären måste förbereda sig inför den verkligheten.

4.7

Vi kan slå fast ett antal gemensamma faktorer:

5.1

Strategier för låga koldioxidutsläpp kommer att ha en central roll i arbetet för att främja hållbar tillväxt. De hänger samman med EU:s industripolitik.

5.2

Europas industri måste i dag förhålla sig till en bred och sammansatt mix av politiska mål och instrument på EU-nivå samt nationell och även lokal nivå som handlar om lägre koldioxidutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet. Målen och instrumenten är ibland tvetydiga, överlappande och inte tillräckligt integrerade. För att nå resultat och kostnadseffektivitet behöver industrin enklare, förutsägbara och integrerade politiska åtgärder.

5.3

Övergången till en hållbar utsläppssnål ekonomi har framför allt drivits framåt av den strävan efter lägre kostnader som uppstod när olje- och energipriserna sköt i höjden innan miljöskyddstänkandet började slå igenom för att förebygga (de faktiska eller förväntade) konsekvenserna av de klimatförändringar som beror på utsläppen av växthusgaser.

5.4

EESK:s ståndpunkt är att en enhetlig och konsekvent EU-ram för en utsläppssnål, tryggare och mer konkurrenskraftig energiförsörjning bör tillämpas på ett konsekvent sätt i medlemsstaterna, och att den bör bygga på fyra hörnstenar:

5.5

ETS kommer att vara EU:s viktigaste politiska instrument för att nå målen om minskade utsläpp av växthusgaser på ett enhetligt och kostnadseffektivt sätt. Det bör genomföras på ett marknadsbaserat sätt. EESK noterar att det finns tre avgörande frågor som man måste ta itu med:

5.6

Det råder dessutom en bred samsyn om att det krävs betydande grundinvesteringar i offentlig infrastruktur, det vill säga det europeiska energinätet. Det är mycket viktigt att offentliga aktörer gör de första investeringarna och stärker privata investerares tilltro. Detta bör diskuteras i rådet och ingå i EU:s initiativ för tillväxt.

5.7

Detta bör också motverka den tydliga trend som innebär att vissa europeiska industriverksamheter omlokaliseras till andra delar av världen, även om risken för koldioxidläckage vägs in i Europa 2020-strategin och genomförandet av den.

5.8

I alla förslag om en strukturell förbättring av ETS måste man beakta de frågor som nämns i punkterna 5.4 och 5.5. Den pågående debatten om en anpassning av ETS är inte tillräckligt inriktad på att lösa dessa frågor eller på att förändra utformningen av ETS. Från 2020 och framåt bör de nya riktlinjerna resultera i ett stabilt koldioxidpris som marknadsaktörerna bör kunna utgå ifrån för att planera långsiktiga investeringsbeslut för utsläppssnåla lösningar. Om ETS blir bättre utformat minskar behovet av kortsiktiga politiska ingripanden.

5.9

Utformningen av ETS måste också förbättras för att systemet ska bli mer accepterat av medborgare och arbetstagare. Samtidigt som en del ”traditionella” arbetsplatser väntas försvinna inom kort har nya ”gröna” arbetsplatser med låga utsläpp ännu inte etablerats. Alltför plötsliga förändringar leder till att övergången till en utsläppssnål ekonomi ofta upplevs som ett hot inom traditionella produktionsområden. Arbetsmarknadens parter måste föra en dialog på olika nivåer för att värna om öppenheten och de berörda människornas acceptans, och för att starta utbildnings- och omskolningsprogram för alla arbetstagare, så att de kan skaffa sig sådan kompetens som ligger i linje med förändringarna i efterfrågan på arbetsmarknaden.

5.10

Det allra viktigaste behovet är en ny politik för forskning, utveckling och innovation där fokus ligger på att skapa värde i komplexa (internationella) värdekedjor med siktet inställt på en utsläppssnål ekonomi. Den nuvarande tekniska orienteringen måste breddas. Klimatförändringar, ständigt större brist på strategiska resurser och därmed prisökningar tvingar fram nya tänkesätt inom energi- och råvarusektorn. Det faktum att tillväxt- och utvecklingsländer arbetar för att hinna ikapp utvecklingsmässigt, vilket bland annat innefattar tekniköverföring, måste också vägas in. Efterfrågan på resurser ökar samtidigt som det är riskfyllt och mycket kostsamt att omstrukturera energisystemen och öka resurseffektiviteten. Framgången är också beroende av olika, tätt sammankopplade industrier och kompetensområden. För samtliga dessa faktorer krävs det en konsekvent teknisk planering inom EU (6) som stöds av samstämmiga politiska beslut.

5.11

Integrerade strategier omfattar mer än produktionsfasen och syftar till att förbättra miljöprestandan i varje etapp av livscykeln, det vill säga design, råmaterial, montering, distribution och bortskaffande. Offentliga och privata aktörer måste diskutera integrerade produktstrategier. Strategierna måste definieras noggrant så att man undviker överreglering. Bland de instrument som finns tillgängliga, i tillämpliga fall, återfinns överenskommelser mellan producenter och regeringar eller EU om miljömärkning, energimärkning, ekodesign, förbud mot vissa ämnen och märkning som speglar det ekologiska fotavtrycket. För att dessa märkningar ska fungera effektivt bör de innehålla lämplig och tillförlitlig konsumentinformation i enlighet med direktivet om otillbörliga affärsmetoder, som bör genomföras fullt ut.

5.12

Stora satsningar på grundläggande och tillämpad forskning och utveckling är dessutom en nödvändig förutsättning för att nå målet om en trygg, globalt konkurrenskraftig, rimligt prissatt och effektiv energiförsörjning för Europa, något som garanteras med en effektiv energiinfrastruktur och motsvarande regleringar (7).

5.13

Systeminnovationer som omfattar flera sektorer och integrerade värdeskapande kedjor påverkar företagen, eftersom de fossilbaserade energisystemen i världen på lång sikt måste utfasa de fossila bränslena och eftersom bristen på råvaror kommer att kräva en resurssnål ekonomi. Hållbarhet blir steg för steg allt viktigare på alla marknader, vilket leder till att traditionella gränser mellan sektorer suddas ut och nya värdeskapande kedjor uppstår.

5.14

Den pågående debatten är också ett incitament för de ständigt fler initiativ som tas nedifrån och upp inom företagen. Både större företag och små och medelstora företag utvecklar utsläppssnåla affärsstrategier och modeller för hela värdekedjan. Att föregripa framtida energikrav ger också konkurrensfördelar. Detta medför ett krav på lämplig lagstiftning. Framväxten av interna innovativa idéer och innovationsprocesser för produktion och organisation, från ledningen till fabriksgolvet, är på väg att bli en del av rutinerna inom många företag.

5.15

Nedan följer ett antal exempel:

5.15.1

Eftersom den byggda miljön står för en betydande andel av den slutgiltiga efterfrågan på energi kan den fossila energiförbrukningen minskas avsevärt och på ett kostnadseffektivt sätt genom att befintliga och nya byggnaders energiprestanda förbättras, bland annat med hjälp av isolering och bättre uppvärmningsteknik. Andra exempel är projekt som drivs av företag och kommuner för att utveckla transportinfrastruktur och transport av lokalt producerad hållbar energi. Dessa aspekter och deras specifika kontext kommer att behandlas i ett särskilt EESK-yttrande (8).

5.15.2

Branschorganisationen Euracoal föreslår en trestegsstrategi för ren kolteknik som avspeglar resultaten i energifärdplanen för 2050. Den omfattar införandet av modern teknik för koldriven energiproduktion som leder till minskade utsläpp, utveckling av nästa generation av högeffektiv och flexibel teknik samt demonstration och utnyttjande av metoder för avskiljning, lagring (CCS-teknik) och transport av koldioxid, i kombination med CCS-tekniken för andra typer av bränslen och sektorer. Det finns utrymme att förbättra möjligheterna att exportera ren kolteknik från EU.

5.15.3

De skogsbaserade industrierna, som är beroende av förnybara råmaterial och använder sig av naturligt förnybar energi, är mycket proaktiva. För att lyckas föra ut banbrytande teknik och nya produkter på marknaden krävs branschspecifika åtgärder som även riktar in sig på forskning och utveckling. Målet måste vara en bra balans mellan råmaterial och energianvändning av råmaterial. De politiska åtgärderna måste också vara förenliga med den globala utvecklingen, andra politikområden och industrins investeringscykler.

5.15.4

Övergripande initiativ håller på att utarbetas. Offentlig-privata partnerskap, till exempel med inriktning på hållbara industriprocesser genom resurs- och energieffektivitet (SPIRE) och initiativet för forskning inom energimaterialindustrin (EMIRI), för att endast nämna två, bör ges hög prioritet och tillräcklig finansiering inom ramen för Horisont 2020.

5.16

Just nu arbetar ett antal andra sektorer på EU-nivå med att utveckla långsiktiga handlingsplaner för minskade koldioxidutsläpp.

5.17

Att Europa går över till en bioekonomi är också en del av lösningen och kommer att utgöra ett viktigt steg i utvecklingen och uppbyggnaden av ett utsläppssnålt samhälle. Företagen presenterar nya biobaserade produkter och lösningar som tillgodoser stigande förväntningar och specifikationer.

6.1

Processer såsom de som beskrivs ovan måste på ett effektivt sätt kombineras med och införlivas i tekniska, ekonomiska och sociala ramar och villkor. Dessa omfattar riktade forsknings- och investeringsprogram i företagen och en välavvägd dialog på både bransch- och företagsnivå, med offentliga myndigheter – på EU-nivå och nationell nivå – och andra intressenter.

6.2

För att stödja tillväxtinitiativet bör EU och medlemsstaterna överväga att använda medel som för närvarande är outnyttjade, eller rent av helt nya medel, som en källa till finansiering av brådskande åtgärder. De sjunde och åttonde ramprogrammen bör främja banbrytande teknik och innovativa projekt. Europeiska investeringsbanken (EIB) bör också ha en stöttande roll. Dessutom rekommenderar EESK att man diskuterar om skattelättnader kan utgöra ett användbart instrument i detta hänseende.

6.3

Teknikplattformarna inom EU, som i de flesta fall är industridrivna, för samman företag, forskningsinstitut och universitet liksom offentliga ståndpunkter i fråga om framtida utveckling (9). Dessa plattformar har en central roll när det gäller att analysera världstrender och förväntningar samt att gemensamt fastställa målsättningar och tidsplaner.

6.4

Arbetet med att ställa upp marknadsmål innefattar diskussioner och tester med leverantörer och kunder samt intressenter såsom arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, regionala myndigheter och konsumenter. EU och regeringarna ansvarar för lagar och regler, men denna process får aldrig vara enkelriktad. I stället bör den kopplas till genomförbara handlingsplaner och fortlöpande processer och planer i ledande företag (10). Detta innebär att det krävs ett kontinuerligt utbyte av analyser och synpunkter mellan den offentliga och den privata sektorn.

6.5

Den politiska diskussionen inriktas ofta i första hand på ”uppifrån och ned”-initiativ som tas av EU (eller regeringarna) på områden som klimatförändringar, befolkningsutveckling, hälsa, livsmedel, vatten osv., utan hänsyn till situationen i näringslivet. EESK efterlyser ett större intresse för de privata företagens analyser och lösningar, eftersom de har samma problem. Det är i synnerhet privata investeringar, med stöd av en kvalificerad arbetskraft, som kommer att visa sig nödvändiga för att ta itu med de främsta problemen.

6.6

Företagens sociala mål och behovet av att upprätthålla arbetstagarnas engagemang måste ingå i moderniseringsprocesserna. EU och medlemsstaterna bör, genom såväl sektorsvisa som branschövergripande sociala dialogkommittéer, främja och vidta åtgärder för att stödja en socialt godtagbar hantering av övergången till en utsläppssnål ekonomi. Bortsett från tonvikten på den kompetens som krävs av arbetstagarna (11), måste även kvantitativa aspekter och tidsplaneringen vägas in.

6.7

Uppdaterade läroplaner, utbildnings- och vidareutbildningsprogram samt lärlingsutbildningar kan avspegla det faktum att regeringar och förvaltningar, företag, personal och arbetstagarrepresentanter har ett gemensamt åtagande att komma till rätta med de rekordhöga arbetslöshetssiffrorna.

6.8

En viktig om än inte avgörande aspekt är lika och rättvisa villkor i hela världen. Detta kan till exempel uppnås med hjälp av globala standarder och certifieringar, överskådlig lagstiftning, symmetriskt marknadstillträde, skydd av immateriella rättigheter och liknande konsumentskydd. Dessutom måste grundläggande arbetstagarrättigheter respekteras. Dessa aspekter bör vara en väsentlig del av EU:s handelspolitik (12).

6.9

EESK anser att alla aktörer bör uppmärksamma den process som innebär att företag och grupper av företag själva inför olika krav och metoder, eftersom arbetet för att uppnå de eftersträvade målen inom de uppsatta tidsramarna kan bli en mycket tung börda.