15.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 434/43

Föredragande:

Dimitris DIMITRIADIS

1.1

EESK anser att en effektiv tullunion är en grundförutsättning för den europeiska integrationen som ska säkerställa fri rörlighet för varor och stärka EU:s konkurrenskraft och handels- och förhandlingskapacitet, men också viktig för utvecklingen av en säkerhetsunion eftersom den på ett betydande sätt bidrar till att bekämpa nya och hittills okända hot mot säkerheten och samtidigt skydda medborgarnas säkerhet och finansiella intressen.

1.2

Enligt EESK är den nya tullagstiftningens huvudsyfte att förenkla förfarandena och anpassa dem till de senaste uppgifterna, och kommittén anser att ett ändamålsenligt genomförande av unionens tullkodex skulle göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig internationellt.

1.3

EESK instämmer med kommissionens förslag om att utveckla tullunionens styrning, men anser att det krävs reformer på flera nivåer och kraftfulla tekniska åtgärder för att det ska kunna göras på ett heltäckande sätt utan att ändra EU:s befogenheter eller äventyra balansen mellan institutionerna. EESK understryker dock att eventuella reformer som genomförs inte bör hindra underlättandet av den lagliga handeln eller skyddet av de grundläggande rättigheterna.

1.4

Kommittén anser att en effektiv tillämpning av tullagstiftningen främst kräver insatser för att minimera risken för att medlemsstaternas myndigheter tolkar lagstiftningen på olika sätt. Innan detta görs krävs emellertid installation av driftskompatibla datorsystem och en övergång till en helt digital miljö, med hjälp av de resurser som ligger till grund för de nationella myndigheternas organisation och funktion.

1.5

EESK anser att det krävs en övergång till automatisk centraliserad klarering för att underlätta samordningen av åtgärder för att förebygga och motverka brottslighet och skydda EU:s finansiella intressen, så att företagens och de europeiska konsumenternas rättigheter, intressen och säkerhet kan skyddas. Därför efterlyser vi inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet, som skulle kunna lämna ett positivt bidrag till detta.

1.6

Kommittén är av den åsikten att det behövs en gemensam europeisk tullstrategi som omfattar tullmyndigheternas dubbla roll, dvs. gränsbevakning, och andra typer av arbetsuppgifter: tullkontroller och insamling av tullavgifter samt hjälp i arbetet med att förebygga och bekämpa brottslighet. Samtidigt måste den möjliggöra optimering av materiella och personella resurser, genom investeringar för att utöka och uppgradera de materiella resurserna och prioritering av utbildning och beredskap för de personella resurserna. Administrativa stödåtgärder bör också utformas på EU-nivå när det gäller genomförandet av den relevanta lagstiftningen och stärkt övervakning av dess tillämpning.

1.7

EESK vill se en strategi som utformas med beaktande av mångfalden hos de ekonomiska aktörer som är skyldiga att efterleva tullagstiftningen och av det omedelbara behovet av att utnyttja ny teknik och innovationer, samtidigt som man garanterar ett fullständigt uppgiftsskydd för privatpersoner och företag och för immateriella, industriella och kommersiella äganderätter, och tar hänsyn till den mänskliga faktorn, som är tullmyndigheternas drivkraft. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt mikroföretag och små och medelstora företag samt konsumenter.

1.8

EESK anser att den decentraliserade operativa modellens funktion måste stärkas genom administrativt samarbete, med central samordning via ett stödorgan eller en organisation under kommissionens ledning. Dessutom bör tullpolicygruppen involveras, för att hjälpa till med problem med genomförandet av unionens tullkodex. Detta organ skulle också bland annat ges i uppgift att driva åtgärds- och utbildningsprogram med särskild inriktning på säkerhetsfrågor, bidra med en hög nivå av specialisering och öka den professionella expertisen på tullområdet. Organet skulle utöver detta kunna utfärda riktlinjer för att snabbt och direkt bemöta nya utmaningar.

1.9

EESK lägger mycket stor vikt vid en utökning och förstärkning av programmen Tull 2020 och Fiscalis 2020, vilka kan driva på den målinriktade upptagningen av finansiering för styrningsändamål (utbildning, informationsspridning, operativa åtgärder, utrustning osv.).

1.10

Kommittén hoppas på att förfarandena för att sluta avtal om ömsesidig administrativ hjälp med handelspartner intensifieras på ett sätt som till fullo återspeglar det ständigt ökade handelssamarbetet med länder utanför EU och Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om förenklade handelsprocedurer.

1.11

EESK ser ett behov av åtgärder på skydds- och säkerhetsområdet, där tullmyndigheterna redan i nuläget står inför utmaningar. Kommittén anser därför att tull- och polismyndigheternas samarbete bör institutionaliseras i högre grad och samordnas centralt. Sektorsövergripande samarbete mellan europeiska organ och decentraliserade tjänster måste också stödjas i syfte att stärka unionens åtgärder och öka dess närvaro vid de yttre gränserna genom medlemsstaterna. Samarbetet bör bland annat inriktas på att förebygga finansiering av terrorism och olaglig handel med vapen samt på stärkt kontroll av varor med dubbla användningsområden och relaterad teknik. Dessutom måste varumärkesförfalskning och piratkopiering bekämpas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

1.12

EESK anser att alla åtgärder som vidtas måste omfatta en öppen dialog med samtliga intressenter (företag, konsumenter, tullmyndigheter, tulltjänstemän, fackföreningar och civilsamhällesorganisationer), för att man ska få en tydligare och mer fullständig bild av de problem som måste lösas, samtidigt som man tar hänsyn till alla parters intressen.

1.13

EESK anser slutligen att oavsett vilket tillvägagångssätt som används för att modernisera tullunionen, måste den på ett lämpligt sätt ta hänsyn till de förändringar i unionens yttre gränser som brexit kommer att medföra.

2.1

Tullunionen har varit en viktig förutsättning för den europeiska integrationen, särskilt när det gäller att säkerställa ett enhetligt och smidigt genomförande av den fria rörligheten för varor på ett säkert, transparent och miljö- och konsumentvänligt sätt, med effektiva åtgärder mot straffbar gränsöverskridande verksamhet (1).

2.2

Tullunionen är hörnstenen för den inre marknaden och måste därmed återspegla dess behov till fullo. Den har också bidragit till att stärka EU:s konkurrenskraft på den globala marknaden. En betydande del av EU-budgeten består dessutom av tullavgifter. År 2015 uppgick intäkterna till 18,6 miljarder euro, vilket motsvarar 13,6 % av EU:s budget.

2.3

Utöver skyddsåtgärder i form av förbud och åtgärder som syftar till att säkerställa EU-medborgarnas trygghet och säkerhet kräver inrättandet av tullunionen också att man inför eller ändrar sådana åtgärder som antagandet av en gemensam handelspolitik och en gemensam yttre tulltaxa samt förmånstull som införts genom associeringsavtal mellan EU och grannländer och potentiella kandidatländer, men också genom frihandelsavtal med tredjeländer.

2.4

Syftet med tullunionen är att underlätta laglig handel och på så sätt sträva efter att bekämpa bedrägerier i samband med handelstransaktioner och samtidigt stoppa olagliga flöden av varor och finansiella transaktioner som skulle kunna användas för olagliga ändamål eller terrorism.

3.1

Kommissionens syfte med att offentliggöra meddelandet var att inleda en dialog om en modernisering av tullunionen med beaktande av den nya situation som har växt fram på grund av

Syftet är att genomföra en strukturreform av vissa grundläggande delar av tullunionen och att inrätta en ny modell för dess styrning.

3.2

I meddelandet betonar kommissionen behovet av att effektivisera tullunionen genom att modernisera dess struktur, i syfte att öka samarbetet mellan EU:s tullmyndigheter och inrätta flexibla strukturer som kan utvecklas och anpassas.

3.3

I meddelandet föreslås inte att EU:s befogenheter utökas till nya områden, utan det är ett försök att modernisera tullunionen genom att göra den mer flexibel och effektiv så att den ska kunna anpassas till de nya situationer som hela tiden uppkommer.

4.1

Vid översynen av unionens tullkodex infördes omfattande ändringar i syfte att förenkla och underlätta handeln. Tullagstiftningen och lagstiftningen om fri rörlighet för varor är emellertid som helhet mycket invecklad och omfattar för närvarande 1 127 gällande texter (avtal, direktiv, förordningar och beslut) (2). Det gör det svårt att åberopa relevanta bestämmelser för någon som inte redan är väl insatt i EU-lagstiftningen.

4.2

Det tidigare systemet var mer tvetydigt och gav utrymme för viss användning av nationella bestämmelser, vilket resulterade i en mindre enhetlig tillämpning. Den omfattande kodifieringen av unionens tullkodex innebär att EU-lagstiftningen är direkt tillämplig och har direkt effekt, trots att den fortfarande genomförs uteslutande av de nationella tullsystemen. Eftersom dessa organiseras på mycket olika sätt uppstår fragmentering, en onödigt stor administrativ börda, byråkratiska brister och förseningar (3). Dessutom leder den utomordentligt långa övergångsperioden till osäkerhet vilket eventuellt kan skada företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag samt konsumenter.

4.3

Tullmyndigheterna har traditionellt sett haft ansvaret för uppbörd av tullavgifter och indirekta skatter, men utöver detta ombeds de nu att hjälpa till att stärka EU:s yttre gränser och ta itu med olaglig verksamhet med skadliga följder både externt och internt.

4.4

Utvidgningarna av EU har lagt ett större ansvar på den decentraliserade modellen, vilket har krävt samordning och omskolning av mer än 120 000 tulltjänstemän, eftersom det föreligger grundläggande skillnader mellan tullsystem, kontrollmekanismer, logistisk infrastruktur – som nu kräver högteknologiska system – som tillhandahåller såväl personal för tullkontor som resurser.

4.5

Den europeiska industrins användning av ny teknik, införandet av den digitala inre marknaden och den föreslagna reformen av systemet för mervärdesskatt är exempel på framsteg, men de ökar också behovet av flexibla tullförfaranden som är anpassade till de moderna transaktionernas komplexa natur. Detsamma gäller de föränderliga produktions- och konsumtionsmönstren, ökad internationell handel och globala hot mot utvecklingen av den globala handeln, som påverkar EU:s handelspolitik.

5.1

Tullstyrningen bör utformas med hänsyn till följande:

6.1

I linje med kommissionens förslag, vilket EESK stöder, bör den operativa visionen för tullunionen uppgraderas till en enhetlig strategi med en tydlig tidsplan, som bygger på de principer som anges ovan och de punkter som tas upp nedan.

6.2

Det krävs en konsekvensanalys och en bedömning av unionens nya tullkodex – en tillfällig version ska tas fram före slutet av 2017 – som bygger vidare på tidigare studier men är bredare och omfattar alla verksamhetsområden (4). På så sätt kan man utforma en strategi som avhjälper problem, brister, överlappningar, inkonsekvens och föråldrade åtgärder och säkerställer att kommande steg i processen utgår från en sund bas (5). Studien bör också särskilt ta upp inverkan på tullmyndigheternas personal.

6.3

Fokus bör ligga på utbyte av information och bästa praxis mellan tull- och förvaltningsmyndigheter, genom systematisk och metodisk användning av informationsteknik. Därför bör de befintliga databasernas lämplighet för tulländamål bedömas.

6.4

En decentraliserad och företagsvänlig modell som bygger på medlemsstaternas administrativa strukturer kan bara fungera om de nationella förvaltningsmyndigheterna beaktas. Det innebär att permanenta, flexibla institutionella strukturer måste inrättas. Därför föreslås det att ett stödorgan eller en organisation som får stöd från kommissionen och tullpolicygruppen inrättas och ges i uppgift att

När det gäller denna organisation står EESK fast vid sin ståndpunkt och rekommenderar att en europeisk enhet för snabba insatser inrättas, med uppgiften att stödja det specialiserade och viktiga arbete som tullmyndigheterna utför, särskilt de som är belägna vid unionens yttre gränser.

6.5

EESK anser att kommissionens tullpolicygrupp – en informell grupp som för närvarande har mycket begränsade befogenheter och ett försumbart inflytande – skulle kunna spela en viktig roll i den nya tullstyrningen (7). Kommittén rekommenderar därför att en arbetsordning utarbetas och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samarbeta för att detta organ ska kunna fungera så effektivt som möjligt. En annan viktig fråga är enligt EESK att på ett betydande sätt stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och olika expertgrupper i frågor som rör tullpolitik.

6.6

EESK anser att programmet Tull 2020 har gett positiva resultat när det gäller att sprida och överföra information om tullunionen till både tullpersonal och företag. Det är ett användbart verktyg för samarbete mellan EU och kandidatländer/potentiella kandidatländer (8), och att utöka och förlänga det bortom den ursprungliga tidsfristen skulle därför underlätta genomförandet av övergripande åtgärder (9) på följande områden:

6.7

EESK anser också att programmet Fiscalis 2020, som syftar till att förbättra medlemsstaternas skattesystem, skulle kunna användas för att ta fram gemensamma åtgärder och för att främja ett närmare transnationellt samarbete mellan skatte- och tullmyndigheter.

6.8

Kommittén välkomnar kommissionens ansträngningar – bl.a. de som tas upp i meddelandet om en handlingsplan för mervärdesskatt – för att stärka detta samarbete genom att skapa en verktygslåda som lagstiftande och andra myndigheter i medlemsstaterna kan använda i sin kamp mot momsrelaterat skattebedrägeri. En sådan verktygslåda skulle kunna underlätta övergången till ett robust momssystem för gränsöverskridande handel inom EU, som utgår från principen om destinationsland.

6.9

EESK stöder initiativ på standardiseringsområdet som ingår i en dialog med Världstullorganisationen (WCO), och välkomnar därför införandet av statusen ”godkänd ekonomisk aktör” och gemensam ackreditering och certifiering. Kommittén uppmanar följaktligen kommissionen att undersöka möjligheten att förbättra dessa initiativ i syfte att minska den administrativa bördan och hindren för företag ytterligare.

6.10

I detta sammanhang anser EESK att det är nödvändigt att behålla och genomföra WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer, som förenklar och förtydligar internationella förfaranden för import och export, tullformaliteter och transitkrav. EESK anser också att det är mycket viktigt att intensifiera arbetet med att sluta avtal om ömsesidig administrativ hjälp med handelspartner som till fullo återspeglar det ständigt ökade handelssamarbetet med länder utanför EU.

6.11

EESK välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner, vilket tyvärr har försenats betydligt. Ett antagande av detta direktiv, tillsammans med Europaparlamentets ståndpunkter vid första behandlingen och de argument som redan framförts av EESK (10), skulle bidra till större enhetlighet och rättssäkerhet.

6.12

EESK anser att en gemensam europeisk kontaktpunkt (portal), som bygger på principen om samordnad granskning, bör inrättas i syfte att minimera den administrativa bördan och förenkla tullklareringsförfarandet på ett drastiskt sätt. Det kräver en omedelbar utveckling av certifikatdatabasen för EU och automatisk verifiering av certifikat.

6.13

EESK hyser farhågor för de förändringar som brexit kommer att medföra för EU:s gränser. Vi stöder dock helt öppna förhandlingar som genomförs i god tro. Vi anser att engagemanget för fredsprocessen i Nordirland måste säkerställas och att man bör undvika att inrätta en ”hård gräns” samtidigt som unionen och dess intressen inte får skadas.

7.1

Här bör tonvikten ligga på att skydda EU:s yttre gränser från hot genom att utveckla synergier med grannländer eller kandidatländer och potentiella kandidatländer och deras tullmyndigheter för att hantera risker kopplade till exceptionella säkerhetssituationer (bedrägeri och annan olaglig verksamhet, terrorism, sanitära, veterinära och fytosanitära incidenter eller miljöincidenter), samtidigt som man undersöker möjligheten att utöka det internationella samarbetet av samma skäl, särskilt med potentiella och nuvarande handelspartner.

7.2

Man bör också noga undersöka om det krävs en översyn av annan specifik lagstiftning som har varit i kraft i över tio år utan att ändras och som har betydande inverkan på tullstyrningen. Refit-plattformen kan vara ett användbart verktyg för att bedöma om den rättsliga ramen för tullagstiftningen är ändamålsenlig i detta avseende. EESK understryker dock att eventuella reformer som genomförs inte bör hindra underlättandet av den lagliga handeln eller skyddet av de grundläggande rättigheterna.

7.3

EESK ser positivt på utvecklingen och genomförandet av EU:s strategi och handlingsplan för förbättrad riskhantering på tullområdet och noterar behovet av att öka ansträngningarna på områden som ligger utanför tullens behörighetsområde, i enlighet med kommissionens lägesrapport från 2016.

7.4

Dessutom välkomnar EESK de ansträngningar som gjorts på bilateral nivå, men kommittén anser att samarbetet mellan tullmyndigheter, rättsliga myndigheter och polismyndigheter bör institutionaliseras i högre grad, för att man mer effektivt ska kunna bekämpa finansiering av terrorism och olaglig handel med vapen och skydda immateriella rättigheter, varor med dubbla användningsområden och relaterad teknik genom riskbaserade kontroller, i enlighet med vad som föreskrivs i tullriskhanteringssystemet (CRMS) och med vederbörlig hänsyn tagen till kommissionens handlingsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att bekämpa varumärkesförfalskning och piratkopiering på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

7.5

Det är nödvändigt att gå vidare med förfarandet för ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen på grundval av resultaten av det offentliga samrådet och rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

7.6

Den svarta listan över de länder som vägrar att vidta adekvata åtgärder för att bekämpa penningtvätt bör i detta syfte ses över. Listan avvisades av Europaparlamentet eftersom den inte på ett lämpligt sätt återspeglade det nuvarande läget. Man bör därför öka kontrollerna, vilket också föreskrivs i det relevanta direktivet, som nu revideras (det fjärde penningtvättsdirektivet).

7.7

EESK uppmanar rådet och Europaparlamentet att slutföra inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, som ansvarar för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, och uppmanar alla medlemsländer att ansluta sig till ansträngningarna.

7.8

Kommittén anser vidare att sektorsövergripande samarbete mellan europeiska organ och tjänster (decentraliserade eller inte), såsom Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa), den europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), bör stärkas och förbättras på grundval av strategin för integrerad gränsförvaltning och förordning (EU) 2016/1624 och med särskild hänvisning till den europeiska säkerhetsagendan, i syfte att