15.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 306/5

—

med beaktande av yttrandet om ”Halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen”,

—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2017 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2018, avsnitt III – kommissionen (2016/2323(BUD).

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar att man i den årliga EU-budget som antagits för 2017 har införlivat ReK:s rekommendationer om ökade investeringar i forskning, innovation och infrastruktur, tillräckliga åtagande- och betalningsbemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet samt mer medel till de gränsöverskridande transportförbindelser som saknas (1). Kommittén påpekar vidare att det fortfarande finns många områden där ReK:s uppmaningar inte beaktats, främst på grund av EU-budgetens begränsade storlek, men där det skulle behövas ytterligare insatser.

2.

EU:s budget för 2018 måste ge EU de medel som behövs för att ta itu med överhängande gemensamma europeiska utmaningar, framför allt i fråga om migration, säkerhet, klimatförändringar och den ekonomiska och sociala återhämtningen och i samband med detta skapa ett konkret europeiskt mervärde för EU-medborgarna.

3.

Kommittén upprepar att EU-budgeten fortfarande saknar en viss flexibilitet för att kunna reagera på flera oförutsedda händelser samtidigt och att den föreslagna halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen syftar till att åtgärda detta.

4.

ReK beklagar att det tagit så lång tid för rådet att anta sin ståndpunkt beträffande kommissionens förslag till halvtidsöversyn, och att budgetmyndigheten därför inte kunde utnyttja alla de åtgärder som kommissionen föreslagit i budgetförfarandet för 2017. Vi välkomnar dock den överenskommelse som Europaparlamentet och rådet slutligen nådde den 5 april 2017 och som leder till ett tillägg på 6 009 miljoner euro (15 % omfördelningar, 85 % icke tilldelade medel), inklusive 3,9 miljarder euro för migrationsrelaterade åtgärder inom EU (2,55 miljarder euro) och för att ta itu med de bakomliggande externa orsakerna till migration (1,39 miljarder euro) samt 2,1 miljarder euro för sysselsättning och tillväxt, varav 1,2 miljarder euro för ungdomssysselsättningsinitiativet.

5.

Kommittén välkomnar de ökade medlen för att hantera migrations- och flyktingkrisen under 2017. ReK efterlyser en ytterligare ökning av medlen för att tillhandahålla ett systematiskt och hållbart sätt att hantera migrationen och gränskontrollerna, t.ex. Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF), Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Kommittén upprepar sin uppmaning om att underlätta en mer direkt tillgång för de lokala och regionala myndigheterna till de medel som finns tillgängliga för att hantera migration och integration. Vi föreslår också att man ska tillhandahålla tillräckliga medel för att genomföra frivilliga återvändanden och för att hjälpa ursprungsländerna att återintegrera återtagna medborgare. Det är även viktigt med riktlinjer för möjliga synerger mellan de befintliga fonderna för detta ändamål.

6.

Kommittén noterar med oro att man i EU:s årliga budget för 2017 på ett exempellöst kraftigt sätt minskade betalningsbemyndigandena för de sammanhållningspolitiska programmen och att bara ändringsbudget nr 4 för 2016 förhindrade en ännu kraftigare minskning. Alla berörda aktörer måste göra allt de kan för att påskynda genomförandet, och det är mycket viktigt att sörja för tillräckliga betalningsbemyndiganden under 2018 för att förhindra att nya betalningseftersläpningar uppstår. I detta avseende välkomnar ReK den betalningsprognos fram till 2020 som kommissionen lade fram inom ramen för förslaget till halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen. Kommittén kommer att sträva efter att kartlägga hittillsvarande bästa praxis för att öka de sammanhållningspolitiska programmens utnyttjandegrad och informera budgetmyndigheten om denna praxis.

7.

ReK upprepar att EU:s ekonomiska stöd till landsbygdsutveckling måste ökas med tanke på landsbygdsområdenas betydelse i Europa, och efterlyser omedelbart tillgängliga finansiella medel till de europeiska jordbrukarna, som har drabbats av katastrofer och en rad kriser (2). Kommittén understryker särskilt vikten av att intensifiera åtgärderna för att trygga livsmedelsförsörjningen och stödja jordbrukare som drabbats hårt av krisen, främst inom mejerisektorn, men även inom kött-, frukt- och grönsakssektorerna.

8.

Kommittén anser att tillräckliga medel bör anslås till att stärka strategierna för territoriellt samarbete i syfte att se till att de bidrar till förverkligandet av en harmonisk ekonomisk, social och territoriell utveckling i hela EU.

9.

Kommittén välkomnar kommissionens förslag om att förlänga Efsi till 2020, men framhåller att synergierna med de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) bör klargöras och förstärkas ytterligare. ReK påminner om att Efsi 2.0-fonden inte är avsedd att ersätta befintliga EU-fonder, och anser att man bör förtydliga definitionen av additionalitetsprincipen och uppmuntra till geografisk balans genom att intensifiera utarbetandet av regionala investeringsstrategier och användningen av investeringsplattformar. Kommittén upprepar att den kraftigt motsätter sig idén om att finansiera förlängningen av Efsi med medel ur Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

10.

Såsom anges i punkt 25 i ReK:s yttrande SEDEC-VI/008 på temat ”EU:s svar på den demografiska utmaningen” anser kommittén att EU bör sträva efter att integrera de demografiska aspekterna på alla politikområden och inbegripa särskilda poster i budgeten för att möjliggöra utvecklingen av dessa politiska strategier och åtgärder samt utforma prioriteringsåtgärder för de regioner som påverkas särskilt starkt av den demografiska förändringen.

11.

ReK anser att man måste sörja för en lämplig nivå av åtagandebemyndiganden för Horisont 2020 under 2018, men noterar med oro att många berörda parter, bl.a. små och medelstora företag, avskräcks från att lämna in Horisont 2020-projektförslag på grund av begränsade resurser.

12.

Anslagen till Cosme måste ökas för att se till att små och medelstora företag har lämplig tillgång till finansiering och för att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen inom EU.

13.

Kommittén välkomnar kommissionens avsikt att lägga till 500 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet. Vi framhåller dessutom vikten av att fortsätta att utveckla ungdomsgarantin, eftersom de resultat som uppnåtts inom programmet ännu inte kan anses vara fullt tillfredsställande.

14.

Under 2018 kommer man att göra en halvtidsöversyn av Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020 och lägga fram förslag för nästa ramprogram (FP9). Eftersom hela denna process är kopplad till förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram kommer många avgörande frågor att behöva behandlas i diskussionerna beträffande Storbritanniens utträde ur EU.

15.

Erasmus-programmet har varit ytterst framgångsrikt när det gäller att ta itu med ungdomars problem att få tillgång till lämpliga utbildnings- eller sysselsättningsmöjligheter. Den europeiska solidaritetskåren bör tilldelas lämpliga medel. Det gynnar den offentliga och den privata sektorn om man gör det möjligt för unga människor att förvärva ytterligare färdigheter genom arbete och volontärverksamhet. Vi betonar därför vikten av att tillsammans med den privata sektorn arbeta för att koppla samman offentliga och privata medel för sådana initiativ som den europeiska solidaritetskåren (3).

16.

EU bör intensivt verka för att fullgöra sina miljöåtaganden genom att genomföra en konkret och trovärdig klimatpolitik som bygger på ett sammanhängande regelverk och tilldelas gedigna ekonomiska medel. Kommissionen bör därför tillhandahålla tillräckliga anslag i sitt budgetförslag för 2018 och lägga fram en interimsbedömning av läget när det gäller att uppnå målet om att 20 % av utgifterna ska gå till klimatåtgärder inom ramen för den fleråriga budgetramen 2014–2020.

17.

Kommittén konstaterar med oro att utan betydande ytterligare insatser kommer EU:s mål för biologisk mångfald för 2020 inte att uppnås. Det är därför viktigt att integrera skyddet av den biologiska mångfalden i hela EU-budgeten, öka medlen till Natura 2000 i enlighet med artikel 9.4 i Life-förordningen under det nuvarande Life-programmet och tillhandahålla ytterligare medel för nya åtgärder inom ramen för den kommande handlingsplanen för bättre genomförande av naturvårdsdirektiven fram till 2020. ReK betonar i detta sammanhang att inrättandet av kommissionens peer-to-peer-verktyg inom ramen för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken kommer att kräva tillräckliga budgetanslag under 2018, som bör komplettera de befintliga budgetmedlen till stöd för ett effektivt genomförande av EU:s miljölagstiftning, i enlighet med agendan för bättre lagstiftning.

18.

Vi stöder kommissionens förslag att höja finansieringsgraden till upp till 90 % för att inom ramen för Erufs investeringsprioriteringar stödja åtgärder för att förutspå, förebygga och återhämta sig från större naturkatastrofer.

19.

ReK emotser kommissionens lansering under 2017 av peer-to-peer-verktyget inom ramen för granskningen av genomförandet av miljöpolitiken och förväntar sig att detta verktyg kommer att ges tillräckliga anslag under 2018, utan att det påverkar andra budgetposter som stöder genomförandet av EU:s miljölagstiftning.

20.

Den europeiska grannskapspolitikens ekonomiska medel för samarbete bör gradvis koncentreras på att finansiera projekt på lokal och regional för att anpassa EU:s ekonomiska medel till de regionala och lokala aktörernas behov.

21.

Det är viktigt att utnyttja synergier mellan befintliga fonder såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet (3 miljarder euro), EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (1,8 miljarder euro), EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien (1 miljard euro) och andra finansieringsinstrument som skulle kunna bidra med upp till 8 miljarder euro under perioden 2016–2020 i syfte att förverkliga pakterna. Ytterligare möjliga synergier med ESI-fonderna bör också undersökas.

22.

Kommittén uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att återinföra programmet för kommunal förvaltning (LAF), som användes av anslutningsländerna, och utvidga omfattningen av dess användning till grannskapsländerna med striktare ersättningsbestämmelser som förutsätter att man genomför mer konkreta och hållbara projekt.

23.

ReK efterlyser en EU-stabiliseringsfacilitet som genom program för kapacitetsuppbyggnad ger t.ex. de libyska lokala myndigheterna möjlighet att öka sin egen kapacitet att tillhandahålla tjänster till invånarna och skapa territoriell utveckling och sysselsättning. I detta sammanhang skulle en förvaltningsfond, som förvaltas i partnerskap med europeiska kommuner och regioner, kunna betraktas som ett värdefullt instrument, i synnerhet om man utnyttjar innovativa rättsliga instrument.

24.

Man bör finansiera ett ”Erasmus-program för lokalt och regionalt folkvalda företrädare” som syftar till att öka deras förmåga att utbyta idéer och bästa praxis med sina kollegor i syfte att främja hållbar lokal och regional utveckling.

25.

Kommittén påminner om kraven på lika möjligheter vid budgetering och anser att denna princip bör införlivas i budgeten för 2018.

26.

ReK betonar behovet av att jämställdhetsperspektivet tydligt beaktas i EU:s budget för 2018, i överensstämmelse med de grundläggande principerna för den europeiska sociala modellen när det gäller kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män.

27.

Europeiska regionkommittén ger sin ordförande i uppdrag att översända denna resolution till kommissionen, Europaparlamentet, rådet, revisionsrätten och Europeiska rådets ordförande.