52021AE3939

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021AE3939 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021AE3939

Help

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Rapport om EU:s konkurrenspolitik 2020” [COM(2021) 373 final]

EESC 2021/03939

EUT C 152, 6.4.2022, p. 77–81 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

6.4.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 152/77

[COM(2021) 373 final]

(2022/C 152/12)

Föredragande:

Giuseppe GUERINI

Remiss	Europeiska kommissionen, 28.10.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	18.11.2021
Antagande vid plenarsessionen	8.12.2021
Plenarsession nr	565
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	225/0/7

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) understryker vikten av att anpassa och omforma EU:s konkurrenspolitik i linje med de snabba sociala och ekonomiska förändringar som vi bevittnar. Det är absolut nödvändigt att kontinuerligt anpassa regelverket och tillämpningsprioriteringarna för att hålla dem uppdaterade.

1.2

EESK uppskattar att den europeiska ekonomin tack vare den flexibilitet som kommissionen beviljat i fråga om statligt stöd har kunnat hantera covid-19-krisen genom att förlita sig på ett betydande offentligt stöd på statlig nivå.

1.3

EESK anser att kommissionen har lyckats finna en god kompromiss mellan det aldrig tidigare skådade brådskande behovet att göra reglerna för statligt stöd flexibla och det samtidiga behovet av att säkerställa en minimigrund av reglering och en allmän kontroll från kommissionens sida, i syfte att begränsa alltför stora ojämlikheter på den inre marknaden på grund av medlemsstaternas olika förmåga att ge finansiellt stöd till sina nationella ekonomier.

1.4

När det gäller förhållandet mellan antitrustreglerna (artikel 101 i EUF-fördraget) och pandemikrisen välkomnar EESK att kommissionen snabbt antog ett meddelande som syftar till att uppmuntra samarbetsprojekt mellan företag i syfte att minska bristen på väsentliga produkter och tjänster under pandemin. Detta var ett exempel på en snabb och användbar anpassning av kommissionens riktlinjer om horisontella samarbetsavtal till den särskilda sociala, ekonomiska och hälsomässiga situation som uppstod 2020.

1.5

EESK välkomnar också att Europeiska konkurrensnätverket, som syftar till att samordna de nationella konkurrensmyndigheternas och GD Konkurrens åtgärder, har kunnat uttrycka en gemensam ståndpunkt om tillämpningen av konkurrensreglerna under covid-19-hälsokrisen, för att undvika möjliga opportunistiska och exploaterande beteenden som skulle vara särskilt skadliga i kristider.

1.6

EESK anser att kommissionens lagstiftningsförslag om konkurrens på de digitala marknaderna är mycket användbara när det gäller att uppnå harmoniserade regler som kan ge medborgare, konsumenter och små och medelstora företag (särskilt mikroföretag) förtroende för ett adekvat skydd av marknadernas konkurrensstruktur, å ena sidan, och skyddet av personuppgifter, å andra sidan. Sådana uppgifter och deras användning bör förstås som att de både avser skyddet av enskilda och deras friheter och är konkurrensfaktorer av avgörande strategisk betydelse.

1.7

EESK välkomnar kommissionens avsikt att klargöra i vilken utsträckning konkurrensreglerna är tillämpliga på kollektivförhandlingar som förs av tjänsteleverantörer i den digitala ekonomin och digitala plattformar, som inte alltid omfattas av arbetsrättens traditionella anställningsformer. Detta förtydligande är nödvändigt för att förhindra eventuella negativa resultat för tjänsteleverantörer till följd av tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.

1.8

Med hänvisning till Europeiska unionens domstols dom i Tercas-målet påpekar EESK att garantisystem för privatfinansierade banker som inte är föremål för dominerande statligt inflytande måste anses vara undantagna från EU:s regler för statligt stöd, eftersom de inte utgör ett statligt ingripande i ekonomin, utan snarare är ett uttryck för ett privat system för ömsesidig solidaritet mellan kreditinstitut som omfattar privata medel och inte statliga medel.

1.9

EESK hoppas att kommissionen kan samordna sin konkurrenspolitik med annan politik som är strategiskt relevant för europeiska företag, såsom den internationella handelspolitiken. Detta skulle vara en positiv utveckling, eftersom företag från tredjeländer ofta åtnjuter en konkurrensfördel i förhållande till europeiska företag till följd av otillbörliga statliga subventioner och produktionsmodeller som är oförenliga med de värden och principer som fastställs i EU:s fördrag och lagstiftning.

2. Inledning

2.1

Kommissionens femtionde årsrapport om konkurrenspolitiken, som avser år 2020, är i hög grad inriktad på de initiativ som tagits för att begränsa de sociala och ekonomiska konsekvenserna av den globala covid-19-pandemin.

2.2

Detta är den första rapporten om konkurrenspolitiken under Europaparlamentets nya mandatperiod och efter slutförandet av brexit, samt den första rapporten från kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen.

2.3

Tillämpningen av EU:s konkurrenslagstiftning har under årens lopp på ett avgörande sätt bidragit till strävan efter en social marknadsekonomi i enlighet med EU:s grundfördrag, som därmed kan förena de europeiska värdena tillväxt och konkurrenskraft med de lika viktiga värdena rättvisa och solidaritet på en inre marknad som är både konkurrenskraftig och inkluderande.

2.4

De senaste årens snabba och oväntade förändringar i hälsomässigt, socialt, tekniskt och ekonomiskt hänseende understryker vikten av att ha en konkurrenspolitik som kontinuerligt kan uppdateras och utvecklas i linje med förändringarna, så att regelverket och tillämpningsprioriteringarna anpassas i syfte att hållas uppdaterade.

2.5

Under 2020 inträffade en av historiens värsta globala kriser, och i dag kan vi konstatera att EU:s insatser och dess reaktionsförmåga har hjälpt EU:s företag och medborgare att hantera en kris utan motstycke genom att förlita sig på ett betydande offentligt stöd på statlig nivå tack vare den flexibilitet i fråga om statligt stöd som kommissionen beviljat. Konkurrenspolitiken har således visat sig ha en betydande förmåga att anpassa sig till oväntade och extrema omständigheter.

2.6

EU har också lyckats införa en lämplig stimulansplan för att driva de nationella ekonomierna i riktning mot en stabil återhämtning som bidrar till att återställa förtroendet på marknaderna, genom att kombinera tillförsel av resurser till medlemsstaterna med noggrann övervakning i syfte att undvika alltför stora snedvridningar av marknaden och skadliga effekter för ekonomin.

2.7

För att se till att konkurrenspolitiken även i framtiden är effektiv och lyhörd välkomnar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) den förstärkning av den privata tillämpningen av antitrustreglerna som framhålls i kommissionens rapport och som följer av antagandet av direktivet från 2014.

2.8

EESK stöder också kommissionens pågående bedömning av en eventuell översyn av de regler för statligt stöd som gäller för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, särskilt när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster av avgörande betydelse för den sociala sammanhållningen i EU.

2.9

EESK hoppas att kommissionen kan samordna sin konkurrenspolitik och tillämpningen av reglerna för statligt stöd med annan politik som påverkar europeiska företag, såsom den internationella handelspolitiken. Detta skulle kunna vara särskilt värdefullt med tanke på att företag från tredjeländer ofta får konkurrensfördelar jämfört med europeiska företag genom otillbörliga statliga subventioner och produktionsmodeller som är oförenliga med de europeiska värden och hållbarhetsprinciper som fastställs i fördragen.

3. Konkurrenspolitiken och pandemikrisen

3.1

EESK välkomnar den flexibilitet som kommissionen har medgett när det gäller reglerna för statligt stöd efter covid-19-utbrottet, med godkännandet av en särskild tillfällig ram (mars 2020), som uppdaterades fem gånger fram till januari 2021 i linje med pandemikrisens utveckling.

3.2

EESK uppskattar att kommissionen först klargjorde vilka åtgärder som kunde vidtas utan förhandsanmälan på grundval av de gällande reglerna, samtidigt som man införde ett tillfälligt och flexibelt regelverk som har gjort det möjligt att bevilja statligt stöd utan motstycke inom ramen för ett förenklat förfarande.

3.3

I enlighet med denna rättsliga ram har kommissionens generaldirektorat för konkurrens (GD Konkurrens) godkänt ett anmärkningsvärt antal nationella stödordningar på mycket kort tid, såsom krävdes till följd av pandemikrisen, vilket visar på en extraordinär operativ kapacitet.

3.4

EESK anser att kommissionen har lyckats finna en god kompromiss mellan det aldrig tidigare skådade brådskande behovet att göra reglerna för statligt stöd flexibla och det samtidiga behovet av att säkerställa en minimigrund av reglering och en allmän kontroll från kommissionens sida, som båda syftar till att begränsa alltför stora ojämlikheter på den inre marknaden på grund av medlemsstaternas olika förmåga att ge finansiellt stöd till sina nationella ekonomier.

3.5

Mångfalden av stödåtgärder till företag som omfattas av den tillfälliga ramen – bland annat direktstöd, offentliga garantier för bankkrediter, subventionerade lån och kapitalinnehav i företag – och det betydande utrymmet inom de tillåtna stödtaken, framför allt efter kommissionens sista korrigerande åtgärd i januari 2021, har visat sig vara tillräckliga för att hantera krisen och har visat på en betydande kvalitativ utveckling jämfört med den tidigare tillfälliga ram som antogs efter 2008 års finanskris.

3.6

När det gäller förhållandet mellan offentliga ingripanden i ekonomin och reglerna för statligt stöd betonar EESK den betydelse som konkurrensreglerna kan få i fråga om medlemsstaternas användning av de EU-medel som ställs till deras förfogande samt deras korrekta och icke snedvridande genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

3.7

När det gäller förhållandet mellan antitrustreglerna enligt artikel 101 i EUF-fördraget och pandemikrisen välkomnar EESK att kommissionen snabbt antog ett meddelande som syftar till att uppmuntra samarbetsprojekt mellan företag i syfte att minska bristen på väsentliga produkter och tjänster under pandemin, genom att anpassa sina traditionella riktlinjer för horisontella samarbetsavtal till den särskilda sociala, ekonomiska och hälsomässiga situation som uppstod 2020.

3.8

Samtidigt anses de genomförandeförordningar som kommissionen antog i april 2020 och som syftar till att tillfälligt göra tillämpningen av konkurrensreglerna mer flexibel i de jordbrukssektorer som drabbats hårdast av covid-19-pandemin vara särskilt användbara. Dessa förordningar har gjort det möjligt för jordbrukare och branschorganisationer att vidta tillfälliga kollektiva åtgärder för att stabilisera vissa jordbrukssektorer.

3.9

I rapporten om konkurrenspolitiken 2020 beskrivs också verksamheten i fråga om kontroll av företagskoncentrationer, med 361 anmälda transaktioner och 352 antagna beslut, som ledde till fördjupade insatser i 18 ärenden. Detta innebär att 76 % av alla transaktioner som anmäldes 2020 godkändes genom ett förenklat förfarande i ”fas 1”, vilket visar att förfarandereglerna fungerar effektivt. Detta är särskilt användbart med tanke på återhämtningen i sammanslagningar och förvärv globalt, som underlättas av den betydande likviditet som för närvarande finns tillgänglig.

3.10

Slutligen anser EESK att det är mycket viktigt att Europeiska konkurrensnätverket, som syftar till att samordna de nationella konkurrensmyndigheternas och GD Konkurrens åtgärder, har kunnat uttrycka en stark gemensam ståndpunkt om tillämpningen av konkurrensreglerna under covid-19-hälsokrisen, för att undvika möjliga opportunistiska och exploaterande beteenden som skulle vara särskilt klandervärda och skadliga i kristider.

4. Digital omställning och konkurrens

4.1

Den digitala omställningen och utvecklingen av den ekonomi som bygger på ny informations- och kommunikationsteknik ger upphov till nya och viktiga frågor ur konkurrenssynpunkt. Därför anser EESK att det är viktigt att EU-institutionerna ingriper med lämpliga regler i detta sammanhang.

4.2

EESK har redan uttalat sig om de tre viktigaste lagstiftningsförslag som kommissionen antagit med förslag till regleringsåtgärder för den digitala ekonomin: förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) (1), förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en inre marknad för digitala tjänster (rättsakten om digitala tjänster) (2) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om dataförvaltning (dataförvaltningsakten) (3).

4.3

Den röda tråden i EESK:s tre yttranden i dessa frågor är behovet av att EU antar harmoniserade regler som kan ge medborgare, konsumenter och små och medelstora företag (särskilt mikroföretag) förtroende för ett adekvat skydd av marknadernas konkurrensstruktur, å ena sidan, och skyddet av personuppgifter, å andra sidan. Sådana uppgifter och deras användning bör förstås på två sätt, eftersom de både avser skyddet av enskilda och deras friheter och är konkurrensfaktorer av avgörande strategisk betydelse.

4.4

I detta avseende är tillräckligt konkurrenskraftiga och faktiskt konkurrensutsatta marknader avgörande för att undvika missbruk av marknadsinflytande av digitala plattformar som fungerar som grindvakter i syfte att trygga utvecklingen av nya och framtida digitala företag, till fördel för innovation, tillväxt och i slutändan konsumenternas välfärd.

4.5

EESK anser att de lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram under 2020 utgör en lämplig utgångspunkt för att skapa en rättslig ram som kommer att behöva förbättras under årens lopp genom att man ständigt uppdaterar regleringen av sektorn och konkurrensreglerna i förhållande till den marknadsstruktur som gradvis håller på att uppstå genom den digitala ekonomins utveckling.

4.6

I detta sammanhang är det mycket viktigt att säkerställa lika villkor i fråga om tillträde och förmåga att konkurrera för de olika aktörer som är aktiva på de digitala marknaderna, både för att möjliggöra en bättre fungerande inre marknad och för att undvika snedvridning av konkurrensen till skydd för europeiska konsumenter och företag, samtidigt som man tar tillräcklig och större hänsyn till de sociala konsekvenserna av det regelverk som är tillämpligt på den digitala ekonomin.

4.7

I detta avseende uppskattar EESK särskilt följande avsnitt på s. 30 i kommissionens rapport: ”EU är i grunden en social marknadsekonomi som stöds av EU:s konkurrenspolitik. Både människor och företag frodas när ekonomin arbetar för dem.” Vi hoppas att denna princip kommer att tillämpas även vid analyser och utvärderingar när konkurrenspolitiken genomförs.

5. Konkurrens och kollektivförhandlingar

5.1

Utvecklingen av den digitala ekonomin och de digitala plattformarna har betydande konsekvenser, inte bara för marknadernas struktur, utan även för arbetsförhållanden och arbetssätt, vilket skapar nya sysselsättnings- och utvecklingsmöjligheter. Samtidigt finns det, som vi vet, dock även möjliga problem med arbetsvillkoren för tjänsteleverantörerna, som skulle kunna dra nytta av förmågan att organisera sig och agera kollektivt.

5.2

EESK välkomnar därför kommissionens avsikt att på ett effektivt sätt klargöra i vilken utsträckning konkurrensreglerna är tillämpliga på kollektivförhandlingar som förs av tjänsteleverantörer i den digitala ekonomin och digitala plattformar, som inte alltid omfattas av arbetsrättens traditionella anställningsformer.

5.3

Medan det i domstolens rättspraxis sedan länge har klargjorts att konkurrensreglerna inte är tillämpliga på kollektivförhandlingar mellan anställda och företag, råder det fortfarande ett antal oklarheter beträffande ”huruvida” och ”i vilken utsträckning” konkurrensreglerna är tillämpliga på kollektivförhandlingar som rör tjänsteleverantörer som är egenföretagare.

5.4

Det är därför lämpligt att åstadkomma större rättssäkerhet och förutsägbarhet i denna fråga för att undanröja oklarheter i lagstiftningen som skulle kunna leda till ineffektivitet och efterlevnadskostnader, samtidigt som man beaktar tjänsteleverantörernas intresse av att organisera sig effektivt i syfte att uppnå bättre villkor och en mer skyddad miljö för att bedriva sin verksamhet.

6. Konkurrens och klimat- och miljömålen

6.1

Det kommer att bli svårt att genomföra EU:s ambitiösa klimatförändringsagenda och den strategiska agenda som främjas genom den europeiska gröna given utan en lämplig anpassning av konkurrenspolitiken, särskilt reglerna för statligt stöd, incitamentsprogrammen och finansieringen av grön innovation.

6.2

Konkurrenspolitiken kan därför ge ett aktivt bidrag till att EU:s klimat- och miljömål uppnås. I kommissionens rapport beskrivs vissa åtgärder, särskilt beträffande kontrollen av statligt stöd, genom vilka kommissionen har bedömt och godkänt statliga åtgärder för att främja den cirkulära ekonomin, förnybar energi och energieffektivitet, vilket EESK välkomnar och stöder.

6.3

EESK stöder således detta tillvägagångssätt, men rekommenderar samtidigt att man vid bedömningen av de olika åtgärderna även beaktar deras sociala konsekvenser. I många fall utgör investeringar i den cirkulära ekonomin och förnybar energi möjligheter att skapa nya arbetstillfällen, bl.a. genom instrument för att inkludera de mest utsatta och sårbara grupperna.

6.4

När det gäller frågan om förnybar energi vill vi här framhålla den roll som spelas av de energigemenskaper och gemenskaper för förnybar energi som främjas i EU:s sektorsdirektiv och som genom att inrätta horisontella nätverk, ofta i kooperativ form, främjar medborgarnas direkta deltagande i produktionen och delningen av energi, som även framställs ur förnybara källor.

6.5

EESK anser att dessa aktörers deltagande är användbart för att bredda spektrumet av aktörer med tillträde till energimarknaderna, med den dubbla funktionen att säkerställa mångfalden av företag och ökad konkurrens på marknaderna för energi och förnybar energi.

7. Konkurrens och banksektorn

7.1

Enligt rapporten om konkurrenspolitiken 2020 anmäldes inga nya ärenden om statligt stöd till banker eller finansinstitut. Kommissionen meddelar också att den har förlängt vissa befintliga nationella stödordningar enligt vilka medlemsstaterna vid behov kan ingripa för att underlätta en ordnad hantering av svårigheter eller kriser i små kreditinstitut.

7.2

EESK pekar på betydelsen av lokala och regionala banker, som sörjer för en tillräcklig biologisk mångfald av företag inom banksektorn och är marknadsaktörer som befinner sig nära hushåll och företag i randområden, och välkomnar kommissionens godkännande av en förlängning av ordningarna om det blir nödvändigt att hantera ett ordnat utträde från marknaden av banker av alla storlekar till skydd för spararna och förtroendet för den ekonomiska och finansiella ramen.

7.3

Med hänvisning till Europeiska unionens domstols dom i Tercas-målet, som bekräftade domen i första instans med liknande slutsatser, påpekar EESK att garantisystem för privatfinansierade banker som inte är föremål för dominerande statligt inflytande måste anses vara undantagna från EU:s regler för statligt stöd.

7.4

Sådana garantisystem utgör inte ett statligt ingripande i ekonomin, utan är snarare ett uttryck för ett privat system för ömsesidig solidaritet mellan kreditinstitut och självorganisation med hjälp av egna medel i syfte att skydda insättarnas och spararnas förtroende för banksystemet, även i händelse av specifika kriser.

8. Konkurrens och skattesystemen

8.1

Utgången av de olika rättstvister med kommissionen som part som hänskjutits till Europeiska unionens domstol beträffande selektiva skatteförmåner och nationella förhandsbesked i skattefrågor som ursprungligen inte ansågs vara förenliga med artikel 107 i EUF-fördraget understryker kommissionens lovvärda önskan att sörja för verkligt harmoniserade skatteregler i Europa med hjälp av alla instrument som står till dess förfogande, inbegripet beslut om genomförande av reglerna för statligt stöd.

8.2

De olika resultaten av dessa beslut inför de europeiska domstolarna understryker dock behovet av att uppnå större effektivitet och harmonisering i skattereglerna i Europa genom att genomföra den relevanta handlingsplan i denna fråga som kommissionen antog i början av 2021 och därmed genom att anta lämpliga lagstiftningsinitiativ på skatteområdet till skydd för den inre marknaden och dess konsolidering.

Bryssel den 8 december 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 286, 16.7.2021, s. 64.

(2) EUT C 286, 16.7.2021, s. 70.

(3) EUT C 286, 16.7.2021, s. 38.

Top

Choose the experimental features you want to try