Yttrande från Europeiska regionkommittén – EU-uppdrag

(2022/C 301/05)

Föredragande: Markku MARKKULA (FI-EPP), ordförande, landskapsstyrelsen, Nylands förbund Referensdokument: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU-uppdrag COM(2021) 609 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT (ReK)

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar EU-uppdragen, som en samordnad insats från kommissionens sida för att samla de resurser som krävs i fråga om finansieringsprogram, politik och föreskrifter samt annan verksamhet för att mobilisera och aktivera offentliga och privata aktörer, för att gemensamt skapa reella och varaktiga resultat i syfte att öka användningen av nya lösningar och metoder i samhället. ReK betonar behovet av en inkluderande strategi där EU-uppdragen, vid sidan av den EU-omfattande sammanhållningspolitiken, och alla andra EU-finansieringsinstrument, bör användas för att främja territoriell sammanhållning och för att målen för hållbar utveckling ska uppnås.

2.

Mot bakgrund av konferensen om Europas framtid betonar kommittén (1) att EU-uppdragen, som ett nytt och vitalt instrument för att hantera högaktuella samhällsutmaningar, utgör ett verkligt test av EU:s inverkan och trovärdighet. De måste åtnjuta omfattande legitimitet och acceptans. Som kommissionen har framhållit spelar kommunerna och regionerna, med alla sina berörda parter och invånare, en avgörande roll för att EU-uppdragens ambitiösa mål ska kunna nås.

3.

ReK upprepar (2) sitt stöd för genomförandet av EU-uppdragen som ett djärvt steg för att ta itu med samhällsutmaningar, och understryker behovet av ett ändamålsenligt system för flernivåstyre där EU-uppdragen kombineras med de lokala och regionala utvecklingsstrategierna, strategierna för smart specialisering, åtgärderna för återhämtning från covid-19 och innovationsfinansieringen genom strukturfonderna.

4.

Kommittén uppmanar med kraft de främsta beslutsfattarna i EU och medlemsstaterna att reagera snabbt och beslutsamt på situationen i Ukraina, bland annat i samband med lanseringen av EU-uppdragen, särskilt stadsuppdraget. Finansieringskriterierna för medlen inom ramen för NextGenerationEU och övriga offentliga finansieringskällor måste vara flexibelt inriktade på att få en del av verksamheten inom stadsuppdraget att skapa europeiska energiomställningsmotorvägar. Dessa bör stödja offentlig-privat forskning som syftar till att ta fram nya lösningar för energisystem. Kommunerna och andra offentliga aktörer kan i synnerhet använda innovativ offentlig upphandling, tillsammans med företag, för att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och skapa hållbara, innovativa energilösningar i syfte att ersätta fossila bränslen som EU-länderna nu köper från Ryssland.

5.

ReK välkomnar att man i meddelandet om EU-uppdrag (3) vederbörligen erkänner de lokala och regionala myndigheternas relevans såväl i genomförandet som i utformnings- och kommunikationsfaserna för EU-uppdragen.

6.

Mot bakgrund av det gemensamma skapandet av kunskap och know-how måste genomförandet av EU-uppdragen vara förankrat i det dagliga arbetet med att utveckla och förnya processerna i kommuner och regioner. Detta kommer att skapa systematiska synergier med EU:s sammanhållningspolitik, användningen av strukturfonder och andra särskilda instrument. Det kommer också att globalt visa upp regionernas och lokalsamhällenas potential och kommunernas roll när det gäller att få de avsedda omställningarna att inträffa.

EU-uppdragen som ett ambitiöst nytt instrument för att ta itu med stora samhällsutmaningar

7.

Kommittén konstaterar att EU-uppdragen är tänkta som ett ”nytt” och ”vitalt” instrument, i enlighet med kommissionen uttalande: EU-uppdragen utgör ett nytt sätt att finna konkreta lösningar på några av våra största utmaningar genom att ge konkreta resultat och konkret inverkan senast 2030 genom att forskning och innovation ges en ny roll, i kombination med nya former av styrning och samarbete, och genom att medborgarna görs delaktiga (4).

8.

För varje EU-uppdrag bör man fastställa en tydlig färdplan och skapa en helhetsinriktad ny strategi för flernivåstyre och metoder för experiment, prototyputveckling, övervakning och uppskalning av verksamheten på alla styresnivåer. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att skapa portföljer med åtgärder både på EU-nivå och på regional/lokal nivå och åt att på ett ändamålsenligt sätt sprida dessa i alla skeden av planeringen och genomförandet. Detta kräver deltagande och engagemang av de lokala och regionala myndigheterna samt partnerskap för att utbyta erfarenheter av ändamålsenlig innovativ styrning.

9.

ReK pekar på behovet av att tilldela uppdragsfinansiering till den lokala och regionala nivån för att gemensamt skapa icke-standardiserade genombrott i många situationer ”där man fastnat” och som alltför ofta blockerar tillräckliga framsteg när det gäller att uppnå nya lösningar och effekter. Detta kräver nya europeiska partnerskap som bygger på lokala och regionala intressen som fastställs i strategier för smart specialisering. I EU-uppdragen bör man utnyttja de erfarenheter som ReK:s och JRC:s gemensamma pilotåtgärd ”Partnerskap för regional innovation” kommer att ge.

10.

ReK uppmuntrar till att man i EU-uppdragen betonar framstegen mot mänsklighet och människocentrering, där hållbarhet i alla dess dimensioner – miljömässig, ekonomisk, social och kulturell – är drivkraften för förändring för att EU-uppdragens ambitiösa mål ska kunna uppnås. Livskvaliteten kan höjas enbart om vi på ett medvetet sätt arbetar tillsammans i komplexa entiteter. I detta sammanhang måste vi finna en bättre balans mellan materiellt och immateriellt välbefinnande i Europa och globalt. Naturen gör det möjligt att leva på denna planet. Vi måste respektera människans beroende av naturen.

11.

Inom EU-uppdragen måste man gemensamt skapa nya sätt att fungera. Utvecklingen kräver att alla aktörer förvärvar ny kompetens genom att integrera teknik och forskning med en människocentrerad syn, åta sig att genomföra de gemensamma gröna och digitala omvandlingsprocesserna och säkra tillgång till de nödvändiga resurserna. Kraven är nödvändiga för att skapa välfungerande regionala och lokala ekosystem för forskning, utveckling och innovation som bygger nya innovativa kunskapsbroar för att koppla samman europeiska kunskapsskapare på högsta nivå med regionala och lokala levande laboratorier och andra experimentcentrum samt demonstrationsverksamhet såsom fyrtornsprojekt. Med hjälp av dessa kan alla kommuner och regioner skapa benchlearningprocesser och partnernätverk för att utnyttja koncept och lösningar som tagits fram av föregångare i fråga om smarta och hållbara metoder.

12.

ReK påpekar att regional och lokal styrning, framsyn och ökade investeringar i forskning, utveckling och innovation är hörnstenarna i EU-uppdragens portföljer, som består av professionellt samordnade åtgärder på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Samordning i EU-uppdragen ökar samarbetet, motivationen och kapaciteten, det vill säga konkurrenskraften, genom att nya portföljer och åtgärder skapas gemensamt. Samordning omfattar många parallella steg och verksamheter med flernivåstyre tvärsöver skilda system. Såväl offentliga som privata finansieringsinstrument måste utnyttjas, och stöd måste i synnerhet tillhandahållas mindre utvecklade regioner för att uppmuntra alla regioner att förbättra sina forsknings-, utvecklings- och innovationsekosystem och bidra till genomförandet av EU-uppdragen.

13.

Kommittén framhåller sin avgörande roll, på grundval av sina erfarenheter genom sina sex utskott och kampanjer såsom den gröna given på lokal nivå och utmärkelsen Europeiska entreprenörsregioner (EER), i genomförandet av EU-uppdragen, och noterar att ReK utgör en naturlig åtkomstpunkt för samarbete med den offentliga och den privata sektorn, industri och tjänster samt medborgarna.

Kommunernas och regionernas roll i EU-uppdragen

14.

I enlighet med den gemensamma handlingsplan som undertecknades 2020 av kommissionsledamot Mariya Gabriel och ReK understryker kommittén att den tillsammans med medlemsstaterna och de europeiska regionerna och kommunerna är redo att spela en aktiv roll när det gäller att gemensamt skapa ett system för flernivåstyre i syfte att uppnå EU-uppdragens mål. Åtgärder för att säkerställa den nödvändiga utvecklingen kommer att bygga på regionala platsbaserade innovationsekosystem och strategier för smart specialisering (S3/S4).

15.

ReK kan påverka EU-uppdragens övergripande processer, informera beslutsfattare, mobilisera regioner och kommuner så att de blir aktiva bidragsgivare på olika sätt osv. EU-uppdragsplanerna har en kraftfull regional och lokal platsbaserad dimension, och genomförandemekanismerna inkluderar förslag som sätter regionerna och kommunerna – och deras forsknings-, utvecklings- och innovationsekosystem – i centrum för dem. ReK kan således samarbeta brett med alla partner för att se till att detta nya nedifrån-och-upp-riktade politiska instrument får önskat genomslag.

16.

Vi vill – med hjälp av alla ReK-utskott som ansvarar för olika uppdragsämnen – bidra till att engagera så många kommuner och regioner som möjligt för att se till att den regionala och lokala nivån stöder EU-uppdragen genom att a) genomföra informationskampanjer, direkt dialog och andra gemensamma öppna och interaktiva engagerande processer som riktar sig till olika grupper, även barn under 18 år, b) få föregångarsamhällena att åta sig att experimentera med innovativa lösningar i sin praxis i verkliga livet, c) få demonstratorsamhällena att bidra till storskaliga införandeprocesser för innovativa lösningar och uppskalning av de bästa lösningarna för användning i hela Europa, d) se till att den europeiska mångfalden av regioner med sina många olika grupper av berörda parter och medborgare avspeglas brett i genomförandet av uppdragen.

17.

ReK uppmanar medlemsstaterna att stödja genomförandet av EU-uppdragen genom att skapa synergier med nationella och regionala program och underlätta tillgången till EU-finansiering och nationell finansiering.

18.

ReK anser att det bör säkerställas att alla stads- och landsbygdsområden och regioner (med förstklassiga, genomsnittliga eller sämre resultat) har tillräcklig kapacitet och förmåga att skapa innovation i sina samhällen och att de stöds genom relevanta lärandeprocesser som gör att de också kan fungera som plattformar för fleraktörstjänsteleverantörer som stöder andra, inbegripet alla aktörsgrupper. De lokala/regionala processerna för värdeskapande måste styras på nivån för effektiva samarbetsinriktade värdekedjor och värdeflöden för att vidareutveckla ekosystemen.

19.

För de ambitiösa målen krävs, som en avgörande förutsättning, att beslutsfattare, offentliganställda och yrkesverksamma inom innovation skaffar sig kompetens att fungera som förändringsaktörer när det gäller att förvärva ny kunskap och kapacitet. De tre avgörande processerna är a) kommunernas och regionernas operativa lärandeprocesser, med fokus på att integrera uppdragsrelaterad verksamhet i annan lokal verksamhet som en del av det normala strategiska och operativa beslutsfattandet, b) att motivera och stödja företag, forskningsinstitut, universitet, yrkesutbildningsanstalter och deras platsbaserade och tematiska ekosystem, så att de bidrar till att gemensamt skapa nya innovativa banbrytande lösningar, och c) att använda nya inkluderande metoder inom innovation. Instrumenten i dessa processer bör omfatta brett upplagda partnerskap, innovativ offentlig upphandling, snabbt utvecklade prototyper och experimentering med nya lösningar.

20.

ReK påminner om att beprövade processer är tillgängliga, men de kräver engagemang från enskilda kommuner och regioner och det särskilda samarbete som anordnas av EU-uppdragsteamen. Genom att anslå medel till partnerskap som omfattar hela Europa kommer man att främja förvärvandet av dessa avgörande faktorer i en mängd europeiska kommuner och regioner. Flera befintliga EU-instrument, såsom JRC, Interreg, initiativ för gemensam programplanering samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och dess kunskaps- och innovationsgrupper, kan spela en viktig roll i detta.

21.

ReK betonar behovet av att se över alla EU:s finansieringsinstrument för att stödja uppdragsverksamhet, särskilt på lokal och regional nivå. Horisont-medlen är inte lättillgängliga för regioner och kommuner och ännu inte tillräckligt anpassade till EU-uppdragens nya strategiska mål. Många regioner har stora svårigheter att få tillgång till finansiering med flera ansökningsomgångar, mycket specialiserade kriterier och komplexa system. Många regioner har exempelvis problem när det gäller att finansiera kompetensutveckling av sin arbetskraft för att påskynda den gröna omställning som är avgörande i EU-uppdragen. Detta kommer att kräva en översyn för att förenkla tillgången till EU-medel.

Riktlinjer för ett mer inflytelserikt genomförande av EU-uppdragen

22.

Kommittén understryker behovet av att bidra till att skapa dynamiska partnerskap, som delvis måste vara formaliserade ömsesidiga engagemang, men delvis också flexibla, för partnerskapsavtalen mellan EU-uppdragen och de demonstrerande kommunerna och regionerna för att öka den Europaomfattande inverkan av betydelsefulla uppgifter och distribuerade demonstratorers arbete.

23.

Vi stöder en flexibel användning och understryker den aktiva konceptuella utveckling av kommun- och regionkontrakt som föreslås i EU-uppdragens genomförandeplaner.

24.

ReK föreslår att man konkretiserar tanken på en EU-uppdragsmärkning för de kommuner och regioner som, i egenskap av demonstrerande föregångare och understödjare av Europas gröna och digitala omställning, kommer att ta ansvar för att uppnå EU-uppdragens mål och skala upp resultaten av de innovativa lösningarna, och uppmanar till att dra lärdom av befintlig praxis, såsom borgmästaravtalet.

25.

Vi föreslår olika sätt att använda EU-uppdragsmärkningen för att skapa synergier med andra relevanta EU-initiativ och andra relaterade initiativ och användningen av finansieringsinstrument, såsom InvestEU-fonden, faciliteten för återhämtning och resiliens, interregionala innovationsinvesteringar (I3), Interreg Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet EU för hälsa, EIB och EIT. ReK föreslår att man skapar ett Europaomfattande system där både EU och medlemsstaterna använder EU-uppdragsmärkningen för att förenkla ansökningsförfarandena. Märkningen bör göra det lättare att få tillgång till EU-medel och nationella medel för att stödja verksamhet på lokal och regional i syfte att uppnå EU-uppdragens ambitiösa mål och samtidigt förbättra de lokala och regionala förfarandena.

26.

ReK påpekar att nav för det europeiska forskningsområdet (”ERA Hubs”) kan vara ett av de mest effektiva verktygen på lokal och regional nivå för att anpassa regionala FoI-strategier, inklusive strategier för smart specialisering (S3/S4), till nationella och europeiska strategier, det europeiska forskningsområdet, Horisont Europa och EU-uppdragen. ERA Hubs kan således bidra till uppkomsten av struktureringsprojekt som särskilt används i EU-uppdragen och mobilisera de olika finansieringskällorna runt dem. Det skulle därför vara lämpligt att när så är möjligt koppla samman EU-uppdragsmärkningen med ERA Hubs.

27.

Kommittén erinrar om behovet av att skapa och använda effektiva kunskapshanteringsförfaranden för att genomdriva EU-uppdragen genom att använda bästa globala och regionala kunskap, med beaktande av de etiska kriterierna i kommissionens nya internationaliseringsstrategi för forskning och innovation. För att resultaten ska kunna utnyttjas och skalas upp måste Horisont Europa och övriga instrument bli mer dynamiska när det gäller experiment och prototyputveckling under verkliga förhållanden.

28.

EU-uppdragen bör genomföras genom en öppen och deltagandebaserad process som omfattar alla berörda parter på lokal, regional, europeisk och global nivå (5). Regionernas, kommunernas och medborgarnas deltagande kommer att vara särskilt avgörande för ett framgångsrikt genomförande av EU-uppdragen. I detta hänseende bör man garantera direkt dialog med dessa berörda parter inom vart och ett av uppdragen. ReK står redo att vara en stark bundsförvant med EU-uppdragen.

29.

Experimenten och demonstrationerna inom EU-uppdragen bör inriktas på styrande verksamhet för att ytterligare flytta fram vetenskapens gränser, behärska deep tech och kombinera digitala, fysiska, miljömässiga och biologiska innovationer – samt regelbundet se över och dela resultaten på spetsnivå. Strategierna för smart specialisering som koncept för regionalt samarbete med industri och forskning bör ha en hög profil i EU-uppdragen.

Framsyn och samhällsinnovationer som är avgörande för och skapas av EU-uppdragen

30.

Utmaningarna är komplexa, och bara en del av den nödvändiga vetenskapliga och tekniska kunskapen existerar. Det är möjligt att uppnå målen med hjälp av omfattande framsynsverksamhet, ökade FoU-investeringar, prototyputveckling under verkliga förhållanden, experiment och uppskalning av resultaten.

31.

Kommittén erkänner den betydande potentialen hos forskning för alla typer av innovationer och för att ta itu med stora samhällsutmaningar. ReK förväntar sig i detta avseende att det politiska beslutsfattandet i allmänhet ska vara mer evidensbaserat, forskningsstödjande och inriktat på att skapa gynnsamma förutsättningar för samhällsinnovationer, samtidigt som de genomförs tillräckligt snabbt i praktiken och i verkliga processer.

32.

ReK påminner om att EU-uppdragens ambitiösa mål endast kan uppnås om man stöder effektiva lärandeprocesser för regionala och organisatoriska politiska ledare, chefer, experter och medborgare. Europeiska kommun-/regiondrivna koncept måste skräddarsys till regionens situation genom en systemisk yrkesmässig utveckling förankrad i lokalt praktiskt lärande för alla.

33.

ReK betonar att EU-uppdragen bör inriktas på att utnyttja potentialen hos immateriella tillgångar och intellektuellt kapital. Att införliva denna kunskap i det politiska beslutsfattandet, särskilt för att skapa intelligenta och människocentrerade städer där fokus ligger på hållbarhet, kan vara avgörande för att katalysera investeringar i humankapital, strukturkapital, relationskapital samt forskning, utveckling och innovation i allmänhet.

34.

ReK framhåller vikten av att gå från ord till handling, på grundval av de viktigaste uttalandena om den europeiska forsknings-, utvecklings- och teknikpolitiken enligt EU:s rapport om strategisk framsyn 2021 (6), särskilt följande: a) De kommande årtiondena kommer att präglas av en ökande omfördelning av den globala makten, där dess geoekonomiska tyngdpunkt flyttas österut. b) EU konkurrerar globalt om en pionjärfördel när det gäller standardisering. c) EU måste flytta fram sina positioner i utvecklingen och produktionen av nästa generations inkluderande teknik. d) Utöver specifik teknik driver hyperkonnektiviteten omvandlingen. e) Råvaror av avgörande betydelse är nödvändiga för EU:s gröna och digitala omställning. f) En förutsättning för EU:s digitala oberoende är att EU har kapacitet att lagra, extrahera och bearbeta data, samtidigt som kraven på tillförlitlighet, säkerhet och grundläggande rättigheter uppfylls. g) EU:s strategiska oberoende måste främjas. h) En smart blandning av industri-, forsknings- och handelspolitik med internationella partnerskap skulle kunna garantera ett hållbart och mångsidigt utbud.

35.

När man övergår från ord till handling bör teknikutvecklingen i högre grad än hittills anpassas till den socioekonomiska utvecklingen och äga rum under verkliga förhållanden, för att på så sätt säkerställa ett snabbt införande och en snabb uppskalning av resultaten.

36.

Vi föreslår att EU:s interinstitutionella samarbete om framsyn utökas med särskilda roller för JRC, Europaparlamentets utredningstjänst och ReK. ReK föreslår att man på nationell, regional och kommunal nivå överväger att anordna deltagandebaserade medborgarvetenskapliga aktiviteter i allmänhet och framför allt för ungdomar, särskilt högskolestuderande och gymnasieelever, för entreprenörer och för politiskt beslutsfattande genom att inrätta kommittéer för framtiden med fokus på framsyn och teknikbedömning.

EU-uppdragens nya syn på teknik- och FoU-politik

37.

ReK understryker att samhälls- och beteendeomvandlingen till stöd för EU-uppdragens mål måste vara inkluderande och positiv genom att man brett tillämpar prototyputveckling och experimentering som metod.

38.

Kärnan i EU-uppdragen är forskning och innovation. De komplexa samhällsutmaningarna kan bara hanteras genom ökade investeringar i forskning, utveckling och innovation. Av både det europeiska forskningsområdets och näringslivets studier framgår det tydligt (7) att EU ligger efter sina största globala konkurrenter när det gäller näringslivets FoU-intensitet, särskilt i högteknologiska sektorer, och i fråga om att låta innovativa små och medelstora företag växa, vilket har negativa effekter på produktiviteten, skapandet av arbetstillfällen och konkurrenskraften.

39.

Kommittén instämmer i målen för det europeiska forskningsområdet (8) om att främja EU:s återhämtning och stödja dess gröna, digitala och sociala omställningar genom att stödja innovationsbaserad konkurrenskraft och främja teknisk suveränitet inom viktiga strategiska områden (t.ex. artificiell intelligens, robotteknik, cybersäkerhet, dataekologi, mikroelektronik, kvantdatorer, 5G, nästa generations batterier, förnybar energi, vätgasteknik, utsläppsfria bebyggda miljöer, smart mobilitet osv.) i linje med modellen för öppet strategiskt oberoende.

40.

Kommittén efterlyser efterfrågebaserade strategier för koldioxidneutralitet som omfattar koldioxidavtryck och koldioxidhandavtryck som kriterier för hållbar offentlig upphandling. Utöver koldioxidavtrycket framhåller ReK vikten av koldioxidhandavtryck, en ny metod för att uppnå och beräkna klimateffekter genom att visa den positiva inverkan som klimatvänliga produkter och tjänster har (9).

41.

ReK stöder industriella forsknings-, utvecklings- och innovationsåtgärder beträffande koldioxidhandavtryck för att skapa nya utvidgade produkter, system och andra innovativa lösningar som spelar en avgörande roll för att uppnå klimatmålen, och påpekar att målen om nettonollutsläpp inte kommer att kunna uppnås om inte innovationen för ren energi påskyndas avsevärt.

42.

Vi påminner även om behovet av ny teknik. En rapport från Internationella energiorganet (IEA) (10) innehåller analytiska belägg för att 25 % av den minskning av koldioxidutsläppen som krävs för att sätta jordens klimat på en hållbar väg kommer att komma från mogen teknik. Som en jämförelse kommer 41 % av den nödvändiga tekniken att komma från ny teknik som för närvarande befinner sig i den tidiga införandefasen, och 34 % kommer att komma från teknik i demonstrations- eller protypstadiet eller teknik som ännu inte finns.

43.

ReK pekar på vikten av och komplexiteten i att mäta växthusgasutsläppen. Den grundläggande mätningen av växthusgasutsläppen använder scope 1 och 2. Genom att även använda scope 3 kan nettonollmål och nettonegativa mål uppnås. Scope 3 omfattar alla andra indirekta utsläpp genom hela värdekedjan.

44.

Kommittén betonar den roll som EU-uppdragen spelar i centrum för EU:s prioriteringar när det gäller att förverkliga den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen har inlett pilotfasen av initiativet med ERA Hubs för att underlätta regionalt samarbete i fråga om forskning, utveckling och innovation samt utbyte av bästa praxis, med incitament för att maximera värdet av att producera, sprida och använda kunskap. ReK uppmuntrar till att man i EU-uppdragen utforskar användningen av ERA Hubs som ett verktyg för att koppla samman lokala och regionala forsknings- och innovationsekosystem och aktivt ingår partnerskap med lokala och regionala beslutsfattare i pilotarbetet med ERA Hubs för att utveckla ett konkret samarbete.

45.

ReK betonar att ERA Hubs-systemet innebär ett försök att föra in inslag som saknas i landskapen för det europeiska forskningsområdet och det europeiska området för utbildning för att skapa starka europeiska kunskapssamhällen i hela Europa i syfte att påskynda omställningen av samhällena för en grön, hållbar och digital tillväxt. ERA Hubs-nätverket bör helst säkerställa att lokala och regionala forsknings-, utvecklings- och innovationsekosystem blir en integrerad del av det EU-omfattande ekosystemet för forskning, utveckling och innovation.

46.

ReK stöder möjliggörandet av aktiva lokala bidrag till ett integrerat genomförande av ERA Hubs, andra experiment i regionala ekosystem och EU-uppdragen när det gäller att experimentera, snabbt utveckla prototyper, testa, demonstrera och skala upp forsknings- och innovationseffektiviteten i kommunerna och regionerna.

47.

ReK inser att samordning av olika slags insikter, idéer och lärande på regional och lokal nivå är avgörande för att skapa en alleuropeisk strategi för innovativa åtgärder. Utbyte av lärandet mellan kommuner och regioner, liksom mellan de fem EU-uppdragen, är viktigt. ReK rekommenderar att man tidigt inrättar ett nätverk för gemensamt lärande genom vilket viktiga insikter om både process och innehåll kan utbytas och överföras – i mindre skala till andra kommuner och regioner och i större skala till andra EU-uppdrag och till Europa som helhet.

48.

ReK anser att rådets slutsatser om EU-uppdrag, som ska offentliggöras under det franska ordförandeskapet, också bör utgöra en möjlighet att stärka konceptet med ERA Hubs, som uppdragen måste förlita sig på för att framgångsrikt kunna förankras på lokal och regional nivå. I slutsatserna bör man också understryka vikten av forskningsinfrastruktur som får starkt stöd av kommuner och regioner och som är avgörande för genomförandet av EU-uppdrag.

49.

ReK bekräftar att även om det är en prioritering att genomföra de uppdrag som redan beslutats, måste reflektionerna fortsätta utan avbrott kring möjligheten att skapa nya uppdrag när det uppstår nya stora gemensamma utmaningar. Den avgörande frågan om att förbereda de europeiska samhällena för att ta itu med beredskap för och hantering av hälsohot och kriser bör, efter inrättandet av EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera), ingå i en reflektion om ett nytt uppdrag som inriktas på denna utmaning med tanke på dess systemiska och övergripande karaktär med flera aktörer.

ReK:s erfarenheter: synergier mellan EU-uppdragen och andra viktiga politiska instrument

50.

EU-uppdragen bör bygga på erfarenheterna och kunskaperna från befintliga EU-initiativ och EU-program för att verka i synergi. Systemförändringar kräver gemensamt skapande av ekosystem för omställning som bygger på lärande samt forskning, utveckling och innovation med tvärvetenskapliga och operativa synergier inom Europa och omfattar alla fem EU-uppdrag.

51.

ReK upprepar att man måste stärka mentaliteten att öppet arbeta tillsammans och stärka lokalt samarbete och europeiska partnerskap för att uppfinna den nya människocentrerade hållbara framtiden för Europa. Den potentiella kapaciteten är i hög grad beroende av den lokala och regionala nivån i alla delar av Europa. Snabbhet är avgörande. Man måste ta itu med de stora samhällsutmaningarna under de närmaste åren. Kunskap och lärande utgör kärnan.

52.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt stegen i kommunernas och regionernas genomförande av EU-uppdragen med ReK:s stöd, inbegripet flernivåstyre, finansiering och framgångsrikt genomförande, beträffande hur de ambitiösa målen kan uppnås genom att de faktiskt integreras i EU:s forsknings- och innovationspolitik, särskilt strategierna för smart specialisering (S3/S4), ERA Hubs, Bauhausinitiativet och andra högst relevanta initiativ, program och instrument som tillhandahålls genom EU:s flernivåpolitik.

53.

Kommittén är fast besluten att organisera utbildningsverksamhet i samarbete med JRC för att stödja EU-uppdragens verksamhet under rubrikerna ”City Science” och ”Vetenskapen möter regionerna” genom att främja verksamhet med brett genomslag och sprida EU-uppdragens resultat. Kortsiktiga åtgärder är inte ett lämpligt svar för att tillgodose de faktiska behoven. En ändamålsenlig åtgärd är att stödja inrättandet av ett nätverk av regionala framtidscentrum för att stimulera kreativitet och företagaranda och koppla dessa till Bauhausinitiativet, arbetet med FN:s mål för hållbar utveckling och Unescos Futures Literacy Labs i syfte att se till att initiativen är både kort- och långsiktigt hållbara.

54.

ReK uppmuntrar till ett fördjupat samarbete med europeiska nätverk som verkar för att stärka forskning, utveckling och innovation när det gäller att ta itu med samhällsutmaningar, såsom EUA, Earto och Errin. Dessutom bör man inom varje EU-uppdrag samarbeta effektivt med de tematiska nätverken, såsom CEMR, Eurocities och CPMR. ReK har ett omfattande samarbete med alla dessa nätverk av berörda parter för att se till att EU-uppdragen som ett nytt nedifrån-och-upp-riktat politiskt instrument får önskat genomslag.

55.

Kommittén framhåller vikten av att förbättra regioners och kommuners kapacitet att ansöka om medel inom ramen för EU-uppdragen och utnyttja erfarenheterna från EU-finansierade, storskaliga initiativ såsom European Network of Living Labs (ENoLL), Vanguard-initiativet, Digitalising Cities, Open & Agile Smart Cities, City Science Initiative och Living-in.EU (det europeiska sättet att digitalt omvandla städer och samhällen). Detta kommer att öka kommunernas och regionernas motståndskraft, reaktionsförmåga och aktiva deltagande i EU-reformer, samt främja medborgarnas delaktighet i hela EU. Det kommer i sin tur att fungera som en multiplikator för EU-initiativens genomslag och säkerställa en bredare och rättvisare fördelning av resurserna så att förutsättningarna överallt är bättre anpassade för att erhålla finansiering från EU och andra källor och nå utvecklingens framkant.

Uppdragsspecifika rekommendationer

56.

ReK framhåller vikten av uppdragsöverskridande samarbete på alla styresnivåer. Vi betonar att EU-uppdragen tillsammans har ett tydligt gemensamt fokus på att uppfinna en hållbar smart framtid. Detta kan konkretiseras genom att man tar itu med gemensamt skapande och lösningar som bygger på forskning, utveckling och innovation: — Klimatanpassning: hantering av översvämningar, skogsbränder och andra katastrofer, naturbaserade lösningar, klimatsäkring av kritisk infrastruktur, system för att övervaka och varna för effekterna för folkhälsan. — Cancer: hälsa i allmänhet, stärka de förebyggande åtgärderna, särskilt genom att främja hälsosamma levnadsvanor. — Hav och vatten: skydda och återställa akvatiska ekosystem, minska föroreningar och göra den blå ekonomin klimatneutral. — Klimatneutrala städer: framsteg inom övergripande miljö-, infrastruktur- och industrilösningar som bidrar till städernas koldioxidneutralitet. — Mark: förebyggande av föroreningar till följd av markanvändning och under alla omständigheter säkerställande av friskt och hälsosamt grundvatten.

57.

ReK föreslår följande uppdragsspecifika åtgärder för att öka EU-uppdragens genomslag:

a)   Anpassning till klimatförändringar

ReK betonar att klimatanpassningsuppdraget bör ha en viktig övergripande roll, särskilt när det gäller framsyn och att motivera alla Europas aktörer att aktivt bidra till EU-uppdrag. Detta uppdrag bör inriktas på social och samhällelig medvetenhet och på att erhålla ett allmänt åtagande om att skapa storskaliga systematiska lösningar. Det bör i synnerhet ta itu med utmaningarna i samband med den gröna omställningen av industrin, bostäderna och mobiliteten. Förlusterna på grund av klimatförändringar uppgår redan i genomsnitt till 12 miljarder euro per år, och EU bör göra makrofinansiella klimatanalyser för att övertyga om behovet av att påskynda anpassningsåtgärderna parallellt med begränsningsåtgärderna. Strategin för att skydda människor mot klimatförändringar måste också omfatta sociala aspekter och frågor som rör sammanhållning.

b)   Cancer

ReK framhåller vikten av global spetsforskning och uppmuntrar forskare och innovatörer att öka det europeiska och sektorsövergripande samarbetet mellan berörda parter för att detta uppdrag ska lyckas. ReK betonar vikten av att utöka HPV-vaccineringen och användningen av biobanker samt tillgången till de mest innovativa behandlingarna, liksom vikten av att sprida bästa praxis mellan länder och regioner. En av de största utmaningarna ligger i skillnaderna i tillgång till cancervård mellan och inom länder och regioner i EU samt i patienternas livskvalitet. Därför är det mycket viktigt att förbättra tillgången till tidig screening, nya diagnosverktyg och innovativa cancerbehandlingar i EU:s länder och regioner, vilket kräver investeringar i infrastruktur, utrustning, hälso- och sjukvårdens digitala omställning, hälso- och sjukvårdspersonal samt nya vårdmodeller. En annan utmaning är tillgång till ekonomiskt överkomliga behandlingar och läkemedel, liksom kvaliteten på det individanpassade stödet för patienter och social innovation till stöd för anhörigvårdare.

c)   Återställa våra hav och vatten senast 2030

ReK framhåller att återställandet av friska hav och vatten och säkerställandet av sötvatten är globala ödesfrågor på kort och lång sikt. Föroreningsproblemen kan bara lösas genom att man betonar den internationella dimensionen: havsområdesdimensionen i t.ex. Medelhavet, Atlanten, Östersjön, Svarta havet och Donaus avrinningsområde, samt ökat samarbete mellan regioner. Det behövs ett särskilt fokus på Arktis. ReK vill att hav och vatten blir en ny gemensam ambition i centrum för nystarten av det europeiska projektet. Vi betonar att det specifika fokuset på forskning och teknik för rent vatten samt på en effektivare försörjning är avgörande för uppdraget, liksom den blå havsekonomin med tonvikt på entreprenörskap, hållbar turism, minskade koldioxidutsläpp från sjöfarten och havsbaserad förnybar energi. Detta kommer att skapa nya omfattande möjligheter för gränsöverskridande och innovativt affärssamarbete. ReK framhåller vikten av att mobilisera kommunerna och regionerna för att bygga upp europeiska nätverk som sammanför de lokala havsbaserade innovationsekosystemen kring värdekedjor och skapar innovationer i havsnäringarna.

d)   Klimatneutrala och smarta städer

ReK framhåller att Europa behöver aktiva föregångarstäder som gemensamt skapar nya lösningar på brådskande problem och delar med sig av resultaten av sina experiment med andra – alla städer och regioner i hela Europa måste engageras och stödjas. Föregångarstäderna bör användas som innovationsnav som gemensamt skapar reproducerbara och direkt tillämpbara lösningar som kan skalas upp för alla andra europeiska städer i deras omställning till klimatneutralitet senast 2050. Städer som har ansökt men som inte valts ut bör av kommissionen sammanföras i en utvidgad grupp så att de på många sätt kan utnyttja föregångarstädernas framsteg och resultat, bl.a. direkt tillämpa reproducerbara lösningar. Befintliga framgångsrika program och projekt eller relaterade ”gröna initiativ” förtecknas i bilagan till detta uppdrags genomförandeplan. De lärdomar som dragits bör tas som utgångspunkt för att skapa färdplaner på flera nivåer för att åstadkomma klimatneutrala städer. Omställningsgemenskaper med flera aktörer med gemensamma instrument bör tillämpas för att förhindra att varje samhälle agerar på egen hand. ReK framhåller de deltagande städernas utarbetande av klimatstadskontrakt som en efterfrågestyrd process som bör möjliggöra lokala lösningar men som behöver starkt stöd från nationell och regional nivå.

e)   En giv för den europeiska marken

ReK betonar behovet av systemtänkande och instrumentell omställningshantering, inklusive forskning, utveckling och innovation samt lärande, för att nå målen för markuppdraget, som omfattar alla typer av markanvändning, och för att utforska nya vägar mot en mer ambitiös omvandling av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. För att uppdraget ska bli framgångsrikt är det avgörande att stärka det kolinlagrande jordbruket och koldioxidbindningen i skogarna genom att omforma jordbruksproduktionssystem och inrätta transnationella kluster av levande laboratorier. Att stödja biologisk mångfald och medborgarnas preferenser för skogsbaserade bioprodukter samt hållbara och lokalt producerade livsmedel är nödvändiga åtgärder i landsbygds- och stadsmiljöer. En annan viktig punkt är hur man kan göra skogsverksamheten attraktiv och ekonomiskt hållbar utan att lönsamheten går förlorad när det gäller att stödja målen för markuppdraget.

ReK:s roll när det gäller att stödja en europeisk och global omvandling

58.

Människorna bor och arbetar i kommuner och regioner, och all verksamhet inom ramen för EU-uppdragen bör inriktas på människor: från näringslivsaktörer, akademiska aktörer och regeringsaktörer till enskilda medborgare i alla åldrar och med alla bakgrunder. ReK, JRC och andra relevanta aktörer känner till olika effektiva och beprövade tekniker för medborgardeltagande, från entreprenöriellt upptäckande till läger för samhällsinnovation, som kan användas för att säkerställa medborgarnas engagemang.

59.

ReK är redo att nå ut till lokalsamhällena för att öka medvetenheten om EU-uppdragen som sådana och hjälpa dem att interagera med EU:s medborgare och företag.

60.

EU-uppdragen kommer enbart att bli framgångsrika om man fokuserar på överbryggandet av kunskaps- och innovationsklyftan i Europa och innovationsklyftan mellan Europa och Förenta staterna. Fokus måste ligga på ambitiösa konkreta och inkluderande åtgärder i verkliga livet där resultaten av forskning, utveckling och innovation utnyttjas.

61.

ReK betonar att det krävs nya utvecklingar inom forskning, utveckling och innovation för att EU-uppdragen ska lyckas. Detta innebär nya omfattande lösningar för att säkerställa komplementaritet och främja synergier med unionens ramprogram för forskning och innovation och andra EU-program och EU-fonder samt globala program och fonder. Ett nytt steg är att genomföra ett pilotprojekt med ERA Hubs-systemet, som bör främja användningen av alla relevanta EU-initiativ för forskning, utveckling och innovation som en viktig del av regionalt beslutsfattande.

62.

Genomförandet av EU-uppdragen kommer att främja lokalt och regionalt ledarskap inom EU, men även globalt. I stärkandet av kommunernas och regionernas roll inom borgmästaravtalet och andra globala nätverk bör ReK skapa synergier mellan EU-uppdragen samt verksamheten kring FN:s mål för hållbar utveckling och kampanjerna Race to Zero och Race to Resilience. Att stärka EU:s kommuners och regioners globala ledarskap kan också stödja ReK:s insatser för ett formellt erkännande av lokala och regionala myndigheter inom ramen för UNFCCC och i förberedelserna inför COP27.

Sammanfattning av de avgörande framgångsfaktorerna

63.

EU måste stärka sin globala konkurrenskraft på grundval av kunskap, EU-omfattande partnerskap, kapacitet och talanger för att arbeta för framtiden – en inkluderande strategi för att få alla ombord. EU har möjlighet att axla rollen som global ledare när det gäller att genomföra en samarbetsinriktad politik för att uppnå målen för hållbar utveckling och ta itu med klimatförändringarna.

64.

Insatser i verkliga livet är nyckeln till EU-uppdragen. Forskning är avgörande för att skapa nya lösningar och fastställa de bästa sätten att gå vidare – lämpliga tillämpningar är mycket viktiga för att uppnå resultat. EU-uppdragen kommer att bli framgångsrika om de möter ett lokalt möjliggörande ekosystem. Det handlar inte bara om teknik och forskning, utan framför allt om en människocentrerad strategi för att bygga upp kompetens, ta itu med lokala risker och ge tillgång till de bästa resurserna i hela Europa. Mänskliga aspekter inom innovation är avgörande för gemensamt skapande av hållbara lösningar.

65.

ReK konstaterar att EU-uppdrag är avgörande för att stödja Europas omställning till en grönare, hälsosammare, mer inkluderande och motståndskraftig kontinent. För att de ambitiösa målen ska kunna nås måste varje EU-uppdrag fungera som en omfattande portfölj av åtgärder. Dessa europeiska portföljer måste bildas baserat på omfattande regionala och lokala samordnade portföljer av åtgärder, inklusive integrerade forskningsprojekt, policy- och lagstiftningsåtgärder samt lokala genomförandeaktiviteter.

66.

ReK framhåller behovet av att medfinansiera och stödja kommunernas och regionernas dagliga arbete med värdeskapande och benchlearning för att skala upp de bästa processerna och åtgärderna till förmån för medborgarnas dagliga välbefinnande. Demonstratorsamhällenas roll är att agera som pionjärer, utvecklare och testare i främsta ledet av systemförändringar för alla andra.

67.

ReK är redo att samarbeta med EU-uppdragen för att göra riktmärknings- och benchlearningprocesserna mellan demonstrerande kommuner/regioner och andra attraktiva. Finansieringsinstrumenten måste vara flexibla och innovativa samt uppmuntra kommunernas/regionernas verkliga intressen.

68.

Viktiga frågor är hur kommunerna och regionerna lär sig att styra den nödvändiga verksamheten och hur verksamheten kan locka privata industriella och andra investeringar. ERA Hubs-nätverket bör helst säkerställa att lokala och regionala forsknings-, utvecklings- och innovationsekosystem blir en integrerad del av det EU-omfattande ekosystemet för forskning, utveckling och innovation.

69.

Kommittén efterlyser bättre samhällelig och teknisk förutsägbarhet och ökat samarbete som de avgörande framgångsfaktorerna för att påskynda industriella och andra investeringar i syfte att uppnå koldioxidneutralitet och EU-uppdragens övriga mål. Den uppdragsinriktade politiken lämpar sig väl för att stärka nedifrån-och-upp-dimensionen i EU:s unika system för flernivåstyre: de lärdomar som dragits kan och kommer att spridas aktivt mellan medlemsstaterna. Det är nödvändigt att i större utsträckning beakta och integrera EU-uppdragens mål i utarbetandet av framtida lagstiftning. Koldioxidprissättning och 55 %-paketet är exempel på detta.

70.

De senaste riktlinjerna och planerna för industri- och innovationspolitiken på EU-nivå samt de nödvändiga nya vetenskapliga och tekniska rönen och innovationerna måste integreras i EU-uppdragen samt utvecklas och överföras till lösningar och praxis i verkliga livet med hjälp av effektiv nedifrån-och-upp-riktad kunskapsförvaltning och andra åtgärder.

71.

ReK har erkänt behovet av digitala plattformar för EU-uppdrag: för att påskynda överföring och förvaltning av kunskap, stödja virtuellt samarbete och partnerskapsmatchning, förenkla finansieringsprocesserna osv. Dessa måste skapas tillsammans med företrädare för kommuner och regioner.

72.

Sammanfattningsvis är nya lämpliga och effektiva arbetsprocesser avgörande för att säkerställa EU-uppdragens framgång. Dessa processer måste återspegla lärdomarna av Open Innovation 2.0, olika quadruple helix-initiativ och många andra vid det gemensamma skapandet av en attraktiv deltagandebaserad styrning av nästa generationstyp. Hela skalan av medborgare måste involveras, från ungdomar till äldre. Uppdragsverksamheten bör inbegripa olika generationers olika aspekter och skapa innovativa och ansvarsfulla sätt att uppnå det engagemang som krävs för att uppfinna en hållbar framtid för Europa.

---

(1)  ReK:s plenarsession den 27 januari 2022, resolution om konferensen om Europas framtid (EUT C 270, 13.7.2022, s. 1).

(2)  ReK:s plenarsession den 1–2 december 2021, resolution om Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2022 (EUT C 97, 28.2.2022, s. 1).

(3)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU-uppdrag – (COM(2021) 609 final).

(4)  ”European Research Area Policy Agenda – Overview of actions for the period 2022–2024”, Europeiska kommissionen 2021.

(5)  ReK:s yttrande ”Horisont Europa: nionde ramprogrammet för forskning och innovation” (COR-2018-03891) (EUT C 461, 21.12.2018, s. 79).

(6)  Strategisk framsynsrapport 2021 (COM(2021) 750 final).

(7)  En ny era för det europeiska forskningsområdet.

(8)  En ny era för det europeiska forskningsområdet.

(9)  ReK:s plenarsession den 1 juli 2021, yttrandet ”Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning” (EUR C 440, 29.10.2021, s. 42).

(10)  IEA, ”Energy Technology Perspectives 2020”.