29.8.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 205/25

1)

Ska artiklarna 3 g EG, 4 EG, 10 EG, 81 EG och 98 EG tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser, såsom artiklarna 1 och 2 i lag nr 339 av den 25 november 2003, vilka innebär ett återinförande av regeln att deltidsanställda offentliga tjänstemän inte får utöva advokatyrket och som hindrar dessa tjänstemän, även om de redan var behöriga att utöva advokatyrket, från att utöva detta yrke genom att det i bestämmelserna föreskrivs de ska avföras från advokatsamfundets medlemsregister genom ett beslut av behörig styrelse i advokatsamfundet, såvida tjänstemannen inte väljer att avsluta anställningsförhållandet?

2)

Ska artiklarna 3 g EG, 4 EG, 10 EG och 98 EG tolkas så, att de utgör hinder för nationella bestämmelser, såsom artiklarna 1 och 2 i lag nr 339 av den 25 november 2003, vilka innebär ett återinförande av regeln att deltidsanställda offentliga tjänstemän inte får utöva advokatyrket och som hindrar dessa tjänstemän, även om de redan var behöriga att utöva advokatyrket, från att utöva detta yrke genom att det i bestämmelserna föreskrivs de ska avföras från advokatsamfundets medlemsregister genom ett beslut av behörig styrelse i advokatsamfundet, såvida tjänstemannen inte väljer att avsluta anställningsförhållandet?

3)

Ska artikel 6 i rådets direktiv 77/249/EEG (1) av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster, där det föreskrivs att ”[v]arje medlemsstat får undanta advokater som har avlönad anställning i offentlig eller privat verksamhet från att representera denna verksamhet i rätten, i den mån advokater som är etablerade i denna stat inte har tillstånd att utöva denna verksamhet”, tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser, såsom artiklarna 1 och 2 i lag nr 339 av den 25 november 2003, vilka innebär ett återinförande av regeln att deltidsanställda offentliga tjänstemän inte får utöva advokatyrket och vilka hindrar dessa tjänstemän, även om de redan var behöriga att utöva advokatyrket, från att utöva detta yrke genom att det i bestämmelserna föreskrivs de ska avföras från advokatsamfundets medlemsregister genom ett beslut av behörig styrelse i advokatsamfundet, såvida tjänstemannen inte väljer att avsluta anställningsförhållandet, när dessa nationella bestämmelser även är tillämpliga på advokater som innehar avlönad anställning och som utövar advokatverksamhet i enlighet med friheten att tillhandahålla tjänster?

4)

Ska artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG (2) av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls, där det föreskrivs att ”[e]n advokat som är registrerad i ett värdland under hemlandets yrkestitel kan utöva advokatyrket som anställd hos en annan advokat, i en sammanslutning av advokater eller ett advokatbolag eller i offentlig eller privat verksamhet, i den omfattning värdlandet ger advokater, som är registrerade under yrkestiteln i den staten, rätt till detta”, tolkas så, att den inte är tillämplig på en advokat som är anställd som offentlig tjänsteman på deltid?

5)

Utgör de allmänna principerna i gemenskapsrätten om skydd för berättigade förväntningar och förvärvade rättigheter hinder för nationella bestämmelser, såsom artiklarna 1 och 2 i lag nr 339 av den 25 november 2003, vilka innebär ett återinförande av regeln att deltidsanställda offentliga tjänstemän inte får utöva advokatyrket och vilka även är tillämpliga på advokater som redan var medlemmar i advokatsamfundet det datum då nämnda lag nr 339/2003 trädde i kraft, samtidigt som det i artikel 2 i denna lag föreskrivs en kort frist för det tvingande valet mellan anställning och utövandet av advokatyrket?