1.

Har medlemsstaterna befogenhet att fastställa huruvida uppehållsrätt med stöd av artikel 20 FEUF till sin natur är av tillfällig karaktär eller ska detta fastställas i enlighet med unionsrätten?

2.

För det fall en unionsrättslig tolkning ska tillämpas, finns det vid tillämpningen av direktiv 2003/109/EG (1) i så fall någon skillnad mellan olika former av den uppehållsrätt på grund av ett beroendeförhållande som tillkommer tredjelandsmedborgare med stöd av unionsrätten, däribland en sådan uppehållsrätt på grund av ett beroendeförhållande som beviljas en familjemedlem till en unionsmedborgare med stöd av direktiv 2004/38/EG och uppehållsrätt med stöd av artikel 20 FEUF?

3.

Är uppehållsrätten med stöd artikel 20 FEUF, vilken till sin natur bygger på att det föreligger ett beroendeförhållande mellan tredjelandsmedborgaren och unionsmedborgaren och således är begränsad i tiden, av tillfällig karaktär?

4.

Om uppehållsrätt med stöd artikel 20 FEUF är av tillfällig karaktär, ska artikel 3.2 e i direktivet i så fall tolkas så, att den utgör hinder för nationella bestämmelser som endast utesluter möjligheten att beviljas ställning som varaktigt bosatt i den mening som avses i direktivet i samband med nationella uppehållstillstånd?