Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Amsterdamfördraget

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen

VILKET SYFTE HAR FÖRDRAGET?

VIKTIGA PUNKTER

I fördraget anges som mål att

  • främja ekonomiska och sociala framsteg, hög sysselsättning och en väl avvägd och hållbar utveckling,
  • hävda EU:s identitet i internationella sammanhang,
  • stärka EU-medborgarnas rättigheter och intressen,
  • bevara och utveckla EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa,
  • upprätthålla och utveckla EU:s regelverk av fördrag och rättsakter (unionens regelverk).

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

  • Denna stärks genom att
    • möjliggöra gemensamma strategier, gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter och mer systematiskt samarbete mellan EU-länderna,
    • inkludera alla frågor som rör EU:s säkerhet, inklusive den gradvisa utvecklingen av en gemensam försvarspolitik inom ramen för Gusp,
    • utveckla närmare förbindelser med försvarsorganisationen Västeuropeiska unionen,
    • kräva att medlemsländerna ska samordna sitt uppträdande i internationella organisationer, särskilt FN,
    • inrätta posten hög representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – en roll som ges till rådets generalsekreterare,
    • etablera en enhet för politisk planering och tidig förvarning.

Polissamarbete och straffrättsligt samarbete

  • EU:s polissamarbete omfattar att
    • förebygga, upptäcka och undersöka brott,
    • samla in, lagra, behandla, analysera och utbyta relevant information,
    • organisera gemensamma utbildningsinitiativ och utbyte av tjänstemän,
    • utvärdera utredningsteknik, särskilt för att upptäcka organiserad brottslighet,
    • använda Europols resurser på områden såsom förbindelser mellan åklagare och utredare och upprätta ett forsknings-, dokumentations- och statistiknätverk för brottslighet inom EU.
  • EU:s straffrättsliga samarbete omfattar att
    • underlätta utlämning (den mekanism där stater begär att personer från andra stater återlämnas när de antingen är anklagade för brott eller efterlysta) mellan EU-länderna,
    • säkerställa att de nationella reglerna är förenliga,
    • förebygga behörighetskonflikter,
    • fastställa minimiregler för brott och straff för organiserad brottslighet, terrorism och olaglig narkotikahandel.

Närmare samarbete

De regeringar i EU som vill samarbeta närmare på vissa politikområden kan göra det, förutsatt att samarbetet

  • främjar EU:s mål och intressen och respekterar dess principer,
  • används som en sista utväg,
  • innefattar åtminstone en majoritet av EU-länderna,
  • inte påverkar EU-lagstiftningen,
  • respekterar befogenheter, rättigheter, skyldigheter och intressen för de länder som inte deltar.

Visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer

  • Dessa strategier går från att hanteras genom mellanstatligt samarbete till att bli en del av EU:s beslutsfattande. EU:s regeringar måste inom fem år vidta åtgärder för att
    • förebygga och ta itu med brottslighet samtidigt som EU-medborgarnas rättigheter skyddas,
    • stärka det rättsliga och administrativa samarbetet,
    • etablera standarder och rutiner för kontroller vid EU:s yttre gränser,
    • fastställa regler för visering,
    • införa kriterier och mekanismer för hantering av asylansökningar.
  • Schengenavtalet om passfria resor inom EU ingår i EU:s rättssystem (även om Storbritannien (1) och Irland inte deltar i detta system).

Sysselsättning

  • EU:s engagemang för hög sysselsättning stärks genom att
    • detta mål tas i beaktande när EU:s politik och verksamhet utarbetas och genomförs,
    • en årsrapport överlämnas till EU:s ledare för övervägande,
    • alla regeringar en gång om året måste lämna information om vilka åtgärder man har vidtagit för att nå en hög sysselsättningsnivå,
    • en rådgivande sysselsättningskommitté inrättas.

Institutionella frågor

  • Lagstiftningsförfarandet
    • Medbeslutandeförfarandet, där EU:s regeringar, genom omröstning med kvalificerad majoritet, och Europaparlamentet gemensamt antar lagstiftning, utvidgas till de flesta politikområdena och tydliga regler för att hantera tvister i en förlikningskommitté fastställs.
  • Europaparlamentet
    • kan ha högst 700 medlemmar,
    • utarbetar förslag till en enhetlig ordning för Europaparlamentsval,
    • fastställer bestämmelser och allmänna villkor för sina ledamöters uppgifter,
    • röstar för att godkänna tillsättning av Europeiska kommissionens ordförande och av kommissionen som organ.
  • Europeiska kommissionen
    • I en union med upp till 20 medlemmar skulle varje land ha en kommissionsledamot, under förutsättning att det finns en överenskommelse om den nationella vägningen av röster i rådet.
    • Minst ett år innan det 21:a medlemslandet går med i EU skulle EU:s institutionella upplägg behöva granskas grundligt.

Sanktioner

EU:s regeringar kan upphäva ett medlemslands fördragsrättigheter, inklusive dess rätt att rösta om utkast till lagstiftning, om landet anses ha begått ”en allvarlig och bestående överträdelse” av EU:s grundläggande principer.

Förenklingar

Fördraget förenklar de olika EU-fördragen genom att ändra eller ta bort över 50 föråldrade artiklar och omnumrera resten för att göra dem mer läsbara.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRDRAGET FÖR?

Det undertecknades den 2 oktober 1997 och trädde i kraft den 1 maj 1999.

HUVUDDOKUMENT

Amsterdamfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem (EGT C 340, 10.11.1997, s. 1).

Senast ändrat 04.04.2018



(1) Den 1 februari 2020 lämnar Storbritannien EU och blir ett tredjeland (land utanför EU).

Top
  翻译: