AVTAL

mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

EUROPEISKA GEMENSKAPEN och JAPANS REGERING (nedan kallade de avtalsslutande parterna),

SOM BEAKTAR vikten av handelsförbindelserna mellan Europeiska gemenskapen (nedan kallad gemenskapen) och Japan och som önskar bidra till att dessa förbindelser utvecklas på ett harmoniskt sätt till fördel för båda de avtalsslutande parterna,

SOM ANSER att det bör finnas ett åtagande att utveckla tullsamarbetet i syfte att uppnå detta mål,

SOM TAR HÄNSYN TILL utvecklingen av tullsamarbetet mellan de avtalsslutande parterna med avseende på tullförfaranden,

SOM BEAKTAR att verksamhet som strider mot tullagstiftningen är till skada för båda de avtalsslutande parternas ekonomiska, skattemässiga och handelsrelaterade intressen och som inser vikten av att säkerställa att tullar och andra skatter fastställs på ett korrekt sätt,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att samarbete mellan tullmyndigheter leder till effektivare åtgärder mot sådana transaktioner,

SOM ERKÄNNER tullmyndigheternas viktiga roll och tullförfarandenas betydelse för att underlätta handel,

SOM BEAKTAR båda de avtalsslutande parternas stora engagemang för att tullen vidtar åtgärder och samarbetar i kampen mot överträdelser av immateriella rättigheter,

SOM BEAKTAR de skyldigheter enligt internationella konventioner som redan har godtagits av eller tillämpas på de avtalsslutande parterna, liksom de åtgärder på tullområdet som vidtas av Världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO),

SOM BEAKTAR Tullsamarbetsrådets (nu Världstullorganisationen, nedan kallad WCO) rekommendation av den 5 december 1953 om ömsesidigt administrativt bistånd,

SOM BEAKTAR att den gemensamma förklaringen om förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Japan 1991 innehåller allmänna riktlinjer för förbindelserna och hur man ska gå till väga för att vidareutveckla förbindelserna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

I detta avtal avses med

a)   tullagstiftning: alla lagar och andra författningar i Japan och gemenskapen som reglerar import, export eller transitering av varor eller hänförande av varor till varje annat tullförfarande, inbegripet förbud, restriktioner och kontroller som omfattas av tullmyndigheternas behörighet,

b)   den avtalsslutande partens lagar och andra författningar respektive de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar: Japans lagar och andra författningar och/eller gemenskapens lagar och andra författningar, beroende på sammanhanget,

c)   tullmyndighet: i Japan finansministeriet och i gemenskapen de behöriga enheter inom Europeiska gemenskapernas kommission som är ansvariga för tullfrågor samt tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater,

d)   begärande myndighet: en avtalsslutande parts tullmyndighet som gör en framställan om bistånd på grundval av detta avtal,

e)   anmodad myndighet: en avtalsslutande parts tullmyndighet som mottar en framställan om bistånd på grundval av detta avtal,

f)   personuppgifter: all information om en identifierad eller identifierbar individ,

g)   verksamhet som strider mot tullagstiftningen: alla överträdelser eller försök till överträdelse av tullagstiftningen,

h)   person: en fysisk person, en juridisk person och varje annan enhet som inte är en juridisk person, som inrättats eller organiserats enligt de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar och som utför import, export eller transitering av varor,

i)   information: uppgifter, handlingar, rapporter och andra meddelanden oavsett form, även elektroniska exemplar av dessa.

Artikel 2

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas dels på Japans territorium där dess tullagstiftning är i kraft, dels på de områden där fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tillämpas och på de villkor som fastställs i fördraget.

Artikel 3

Genomförande

Detta avtal ska genomföras av de avtalsslutande parterna i enlighet med deras lagar och andra författningar och inom ramen för deras respektive tullmyndigheters tillgängliga resurser.

Artikel 4

Samarbetets räckvidd

1.   Tullsamarbetet inom ramen för detta avtal ska omfatta alla frågor som rör tillämpningen av tullagstiftningen.

2.   De avtalsslutande parterna åtar sig att genom sina tullmyndigheter utveckla tullsamarbetet. De avtalsslutande parterna ska särskilt samarbeta när det gäller

a)	att upprätta och vidmakthålla kommunikationskanaler mellan sina tullmyndigheter för att underlätta ett säkert och snabbt informationsutbyte,

b)	att underlätta en effektiv samordning mellan sina tullmyndigheter,

c)	alla andra administrativa frågor i samband detta avtal beträffande vilka det kan krävas gemensamma åtgärder.

3.   De avtalsslutande parterna åtar sig också att genom sina tullmyndigheter samarbeta för att utveckla handelsfrämjande åtgärder på tullområdet i enlighet med internationella standarder.

Artikel 5

Biståndets räckvidd

1.   De avtalsslutande parterna ska genom sina tullmyndigheter, inom ramen för sina befogenheter och tillgängliga resurser samt på det sätt och enligt de villkor som fastställs i detta avtal, bistå varandra i syfte att säkerställa att tullagstiftningen tillämpas på ett korrekt sätt, särskilt genom att förebygga, utreda och beivra verksamhet som strider mot den lagstiftningen.

2.   Bistånd i tullfrågor enligt detta avtal ska lämnas mellan de avtalsslutande parternas tullmyndigheter som är behöriga att tillämpa detta avtal. Det ska inte påverka någon av de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter avseende ömsesidigt bistånd i straffrättsliga frågor enligt internationella avtal eller de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar. Det ska inte heller omfatta information som erhållits med stöd av befogenheter som utövats på begäran av en rättslig myndighet.

3.   Detta avtal ska inte omfatta bistånd avseende uppbörd av tullar, skatter eller böter.

Artikel 6

Förhållande till andra internationella avtal

1.   Bestämmelserna i detta avtal ska inte påverka någon av de avtalsslutande parternas rättigheter och skyldigheter enligt andra internationella avtal.

2.   Utan hinder av punkt 1 ska bestämmelserna i detta avtal ha företräde framför bestämmelserna i bilaterala avtal om tullsamarbete och ömsesidigt administrativt bistånd som har ingåtts eller kan komma att ingås mellan enskilda medlemsstater i gemenskapen och Japan, om bestämmelserna i de senare är oförenliga med bestämmelserna i detta avtal.

3.   Bestämmelserna i detta avtal ska inte inverka på gemenskapsbestämmelser avseende utbytet mellan kommissionens behöriga enheter och tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater av information som erhållits inom ramen för detta avtal och som kan vara av intresse för gemenskapen.

AVDELNING II

TULLSAMARBETE

Artikel 7

Samarbete om tullförfaranden

För att underlätta laglig befordran av varor ska tullmyndigheterna utbyta information och sakkunskap om åtgärder för att förbättra tullteknik, tullförfaranden och datoriserade system i överensstämmelse med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 8

Tekniskt samarbete

Tullmyndigheterna får erbjuda varandra tekniskt samarbete och utbyta personal och experter i samband med åtgärder för att förbättra tullteknik, tullförfaranden och datoriserade system i syfte att uppnå dessa mål i överensstämmelse med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 9

Diskussioner i internationella organisationer

Tullmyndigheterna ska sträva efter att utveckla och stärka samarbetet i frågor av gemensamt intresse i syfte att underlätta diskussioner om tullfrågor inom ramen för internationella organisationer som WCO och WTO.

AVDELNING III

ÖMSESIDIGT ADMINISTRATIVT BISTÅND

Artikel 10

Bistånd efter framställan

1.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten tillhandahålla all relevant information som kan behövas för att säkerställa att tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig tillämpas på ett korrekt sätt, inbegripet information om konstaterade eller planerade aktiviteter som är eller skulle kunna utgöra verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Efter framställan ska den anmodade myndigheten särskilt informera den begärande myndigheten om aktiviteter som kan leda till verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig, t.ex. oriktiga tulldeklarationer och ursprungscertifikat, fakturor eller andra handlingar som man vet eller misstänker är oriktiga eller förfalskade.

2.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten informera denna om huruvida

a)	varor som har exporterats från en avtalsslutande parts territorium har importerats i vederbörlig ordning till den andra avtalsslutande parten och, vid behov, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna,

b)	varor som har importerats till en avtalsslutande parts territorium har exporterats i vederbörlig ordning från den andra avtalsslutande parten och, vid behov, med angivande av vilket tullförfarande som har tillämpats på varorna.

3.   Efter framställan av den begärande myndigheten ska den anmodade myndigheten, inom ramen för lagar och andra författningar i den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig, lämna information om och särskilt övervaka

a)	personer som det finns rimliga skäl att anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

b)	platser där lager av varor har lagts upp eller kan komma att läggas upp på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att dessa varor är avsedda att användas för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

c)	varor som transporteras eller kan komma att transporteras på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda att användas för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig,

d)	transportmedel som används eller kan komma att användas på ett sådant sätt att det finns rimliga skäl att anta att de är avsedda för verksamhet som strider mot tullagstiftningen i den avtalsslutande part där den begärande myndigheten är behörig.

Artikel 11

Spontant bistånd

De avtalsslutande parterna ska bistå varandra, på eget initiativ och i enlighet med de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar, om de anser att detta är nödvändigt för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen, framför allt i situationer som kan medföra väsentlig skada för ekonomin, folkhälsan, den allmänna säkerheten eller liknande vitala intressen för den andra avtalsslutande parten, särskilt genom att tillhandahålla information som de får om

a)	aktiviteter som strider mot eller förefaller att strida mot tulllagstiftningen och som kan vara av intresse för den andra avtalsslutande parten,

b)	nya medel eller metoder som används för att utföra en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

c)	varor som man vet är föremål för en verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

d)	personer som det finns rimliga skäl att anta är eller har varit delaktiga i verksamhet som strider mot tullagstiftningen,

e)	transportmedel som det finns rimliga skäl att anta har använts, används eller kan komma att användas i verksamhet som strider mot tullagstiftningen.

Artikel 12

Biståndsframställningarnas form och innehåll

1.   Framställningar i enlighet med detta avtal ska göras skriftligen. De ska åtföljas av de handlingar som behövs för att framställan ska kunna tillmötesgås. I brådskande fall kan muntliga framställningar godtas, men de måste omedelbart bekräftas skriftligen.

2.   En framställan enligt punkt 1 ska innehålla uppgifter om följande:

a)	Begärande myndighet.

b)	Den åtgärd som begärs.

c)	Syftet med och orsaken till framställan.

d)	Så exakta och fullständiga uppgifter som möjligt om de personer som är föremål för undersökningarna.

e)	En sammanfattning av relevanta fakta och av redan gjorda undersökningar.

f)	Berörda rättsliga aspekter.

3.   Framställan ska göras på ett språk som är godtagbart för både den anmodade och den begärande myndigheten. Detta krav får, i den utsträckning det är nödvändigt, också tillämpas på sådana handlingar som åtföljer framställan enligt punkt 1.

4.   Om en framställan inte uppfyller de formella krav som anges ovan får rättelse eller komplettering begäras; den anmodade myndigheten får under tiden vidta försiktighetsåtgärder.

Artikel 13

Handläggning av framställningar

1.   För att tillmötesgå en framställan om bistånd ska den anmodade myndigheten, inom ramen för sin behörighet och tillgängliga resurser, vidta alla rimliga åtgärder genom att tillhandahålla information som den redan innehar eller utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar.

2.   Framställningar om bistånd ska handläggas i enlighet med lagar och andra författningar i den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig.

3.   Bemyndigade tjänstemän från den begärande myndigheten får, med den anmodade myndighetens samtycke och på de villkor som denna ställer, närvara på den anmodade myndighetens kontor för att erhålla information rörande aktiviteter som strider mot eller skulle kunna strida mot tullagstiftningen och som den begärande myndigheten behöver för tillämpningen av detta avtal.

4.   Bemyndigade tjänstemän från den begärande myndigheten får, med den anmodade myndighetens samtycke och på de villkor som denna ställer, närvara vid undersökningar som i ett särskilt ärende genomförs i ett område där den anmodade myndigheten är behörig.

5.   Om det inte är möjligt att tillmötesgå framställan ska den begärande myndigheten genast underrättas om detta och få en motivering. Motiveringen får åtföljas av relevant information som den anmodade myndigheten anser vara till hjälp för den begärande myndigheten.

6.   Den anmodade myndigheten ska, efter framställan från den begärande myndigheten och om den anser det vara lämpligt, underrätta den begärande myndigheten om tidpunkt och plats för de åtgärder den kommer att vidta till följd av framställan om bistånd; detta för att åtgärderna ska kunna samordnas.

Artikel 14

Former för informationsutbyte

1.   Den anmodade myndigheten ska skriftligen meddela den begärande myndigheten resultatet av gjorda undersökningar tillsammans med relevanta handlingar och andra föremål.

2.   Denna information får överlämnas i datoriserad form.

Artikel 15

Undantag från skyldigheten att lämna bistånd

1.   Bistånd får nekas eller underkastas vissa villkor eller krav om den avtalsslutande part där den anmodade myndigheten är behörig anser att bistånd enligt detta avtal skulle inkräkta på någon av gemenskapens medlemsstaters eller Japans suveränitet, säkerhet, allmänna ordning eller annat väsentligt intresse, exempelvis det som avses i artikel 16.2.

I synnerhet får en avtalsslutande part begränsa den information den meddelar till den andra avtalsslutande parten om den sistnämnda avtalsslutande parten inte kan ge den försäkran som den förstnämnda avtalsslutande parten begär när det gäller sekretess eller begränsningar av de syften för vilka informationen får användas.

2.   Den anmodade myndigheten får neka bistånd om det skulle störa pågående undersökningar, inbegripet undersökningar som görs av behöriga brottsbekämpande organ, åtal eller rättsliga och administrativa förfaranden. I så fall ska den anmodade myndigheten samråda med den begärande myndigheten för att avgöra om bistånd kan lämnas på de villkor som den anmodade myndigheten ställer.

3.   Om den begärande myndigheten söker bistånd som den själv inte skulle kunna tillhandahålla om den hade fått en sådan framställan, ska den ange detta i sin framställan. Den anmodade myndigheten får då avgöra hur den ska förhålla sig till en sådan framställan.

4.   I de fall som avses i punkterna 1 och 2 ska den begärande myndigheten utan onödigt dröjsmål underrättas om den anmodade myndighetens beslut och om skälen för detta.

Artikel 16

Informationsutbyte och sekretess

1.   All information som lämnas i enlighet med detta avtal, oavsett i vilken form det sker, ska behandlas som konfidentiell, i enlighet med de avtalsslutande parternas lagar och andra författningar, och ska omfattas av samma skydd som gäller för liknande information enligt lagar och andra författningar i den avtalsslutande part vars tullmyndighet mottog informationen och enligt motsvarande bestämmelser för gemenskapens myndigheter, om inte den avtalsslutande part som lämnade informationen på förhand godkänner att denna information yppas.

2.   Personuppgifter får utbytas endast om den mottagande avtalsslutande parten åtar sig att skydda uppgifterna på ett sätt som åtminstone är likvärdigt med det sätt som i det aktuella fallet gäller hos den avtalsslutande part som lämnar uppgifterna. Den avtalsslutande part som tillhandahåller uppgifterna får inte ställa strängare krav än de som gäller inom den egna jurisdiktionen.

De avtalsslutande parterna ska underrätta varandra om sina respektive lagar och andra författningar, om så är lämpligt även sådana i gemenskapens medlemsstater.

3.   Erhållen information får uteslutande användas för detta avtals syften. Om en av de avtalsslutande parterna önskar använda sådan information för andra syften, ska den inhämta ett skriftligt förhandsgodkännande från den tullmyndighet som tillhandahållit informationen. Sådan användning ska därefter omfattas av de restriktioner som den myndigheten har fastställt.

4.   Punkt 3 får inte hindra att information som erhållits i enlighet med detta avtal används som bevis i senare inledda administrativa förfaranden i fråga om verksamhet som strider mot tullagstiftningen. De avtalsslutande parterna får således i uppteckningar av bevismaterial, rapporter och vittnesmål samt i administrativa förfaranden som bevis använda den information de har erhållit i enlighet med bestämmelserna i detta avtal. Den tullmyndighet som har tillhandahållit uppgifterna ska underrättas om en sådan användning.

5.   Utan hinder av punkt 3 får den tullmyndighet som mottar informationen, såvida inte den tullmyndighet som lämnar informationen har meddelat något annat, vidarebefordra information som erhållits i enlighet med detta avtal till den avtalsslutande partens behöriga brottsbekämpande organ. Dessa organ får använda informationen endast för att sörja för en korrekt tillämpning av tullagstiftningen och på de villkor som anges i artiklarna 16 och 17.

6.   Denna artikel får inte hindra att information används eller yppas om detta är en skyldighet enligt lagar och andra författningar i den avtalsslutande part vars tullmyndighet mottog informationen. Denna tullmyndighet ska om möjligt lämna förhandsmeddelande om yppandet till den tullmyndighet som tillhandahöll informationen.

Den mottagande avtalsslutande parten ska, såvida inte den avtalsslutande part som lämnade informationen samtycker till annat, där så är lämpligt vidta alla åtgärder som är möjliga enligt tillämpliga lagar och andra författningar i den förstnämnda avtalsslutande parten för att bevara informationens sekretess och skydda personuppgifter i fråga om ansökningar från en tredje part eller andra myndigheter om att få tillgång till den aktuella informationen.

Artikel 17

Straffrättsliga förfaranden

Information som i enlighet med detta avtal lämnas av en avtalsslutande parts tullmyndighet till den andra avtalsslutande partens tullmyndighet får inte användas av den sistnämnda avtalsslutande parten i straffrättsliga förfaranden som genomförs av en domstol eller en domare.

Artikel 18

Kostnader för bistånd

1.   Kostnader för genomförandet av detta avtal ska betalas av respektive avtalsslutande parter.

2.   Om det under handläggningen av en framställan visar sig att slutförandet av handläggningen kommer att innebära ovanligt stora kostnader, ska tullmyndigheterna samråda i syfte att fastställa villkoren för den fortsatta handläggningen.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Rubriker

Rubrikerna till avdelningar och artiklar i detta avtal är endast avsedda att underlätta hänvisningar och ska inte påverka avtalets tolkning.

Artikel 20

Samråd

Alla frågor och tvister om tolkningen eller genomförandet av detta avtal ska lösas i samråd mellan de avtalsslutande parterna.

Artikel 21

Gemensam tullsamarbetskommitté

1.   Härmed inrättas en gemensam tullsamarbetskommitté bestående av tjänstemän från Japans finansministerium och utrikesministerium samt av tjänstemän från Europeiska gemenskapen med ansvar för tullfrågor. Andra tjänstemän från de avtalsslutande parterna med nödvändig sakkunskap för de frågor som ska diskuteras får kallas in vid behov. Plats, datum och dagordning för dess möten ska fastställas i samförstånd.

2.   Gemensamma tullsamarbetskommittén ska bland annat

a)	se till att detta avtal fungerar väl,

b)	vidta nödvändiga åtgärder när det gäller tullsamarbetet för att uppnå målen för detta avtal,

c)	utbyta synpunkter om alla frågor av gemensamt intresse när det gäller tullsamarbete, inbegripet framtida åtgärder och resurser för dessa,

d)	rekommendera lösningar i syfte att uppnå målen för detta avtal,

e)	anta sin arbetsordning.

Artikel 22

Ikraftträdande och giltighetstid

1.   Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter den dag då de avtalsslutande parterna genom utväxling av diplomatiska noter anmält till varandra att de för ikraftträdandet nödvändiga förfarandena har avslutats.

2.   Detta avtal kan ändras i samförstånd mellan de avtalsslutande parterna genom utväxling av diplomatiska noter. Ändringar ska träda i kraft på samma villkor som de som anges i punkt 1, om inte de avtalsslutande parterna kommer överens om något annat.

3.   Var och en av de avtalsslutande parterna kan säga upp detta avtal genom skriftlig anmälan till den andra avtalsslutande parten. Uppsägningen ska träda i kraft tre månader efter den dag då uppsägningen anmälts till den andra avtalsslutande parten. Framställningar om bistånd som har mottagits innan avtalet sagts upp ska handläggas i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

Artikel 23

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och japanska, vilka alla texter är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska de engelska och japanska texterna ha företräde framför de andra språkens texter.