Kommissionens förordning (EG) nr 1092/2000

av den 24 maj 2000

om införande av en provisorisk utjämningstull på import av termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ med ursprung i Taiwan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2026/97 av den 6 oktober 1997 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artikel 12 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) I augusti 1999 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivande om inledande) i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2) att ett antisubventionsförfarande skulle inledas avseende import till gemenskapen av termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ (nedan kallat SBS-gummi) med ursprung i Taiwan och påbörjade en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingivits av Europeiska kemiindustrirådet (CEFIC) för gemenskapstillverkare som stod för en betydande del av tillverkningen av SBS-gummi i gemenskapen. Klagomålet innehöll bevisning om subventionering av denna produkt och om väsentlig skada till följd därav, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att det skulle vara motiverat att inleda ett förfarande.

(3) Kommissionen inledde samtidigt ett parallellt antidumpningsförfarande avseende samma produkt från Taiwan(3).

(4) Innan förfarandet inleddes underrättade kommissionen, i enlighet med artikel 10.9 i rådets förordning (EG) nr 2026/97 (nedan kallad grundförordningen), de taiwanesiska myndigheterna om att den mottagit ett vederbörligen dokumenterat klagomål enligt vilket den subventionerade importen av SBS-gummi med ursprung i Taiwan vållade gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(5) Kommissionen underrättade officiellt de gemenskapstillverkare, exporterande tillverkare och importörer som man visste berördes, företrädarna för exportlandet samt den klagande om att förfarandet inletts. Berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(6) De taiwanesiska myndigheterna, ett antal exporterande tillverkare och några tillverkare, importörer och leverantörer i gemenskapen lämnade synpunkter skriftligen. Samtliga parter som begärde att bli hörda inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande beviljades detta.

(7) Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som man visste berördes och mottag svar från de taiwanesiska myndigheterna och ett antal företag i gemenskapen och Taiwan.

(8) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett preliminärt fastställande av subventionering och skada och gjorde undersökningar på plats hos följande behöriga myndigheter, exporterande tillverkare, gemenskapstillverkare samt icke närstående importörer och användare i gemenskapen:

(9) Taiwans myndigheter

- Ekonomiministeriet - utrikeshandelsnämnden, Taipei

- Ekonomiministeriet - byrån för industriell utveckling, Taipei

- Finansministeriet - skatteavdelningen, Taipei

- Finansministeriet - tullgeneraldirektoratet, Taipei

- Executive Yuans utvecklingsfond, Taipei

- Chiao Tung Bank, Taipei

- Business Bank of Taiwan, Taipei.

(10) Exporterande tillverkare i Taiwan

- Chi Mei Corporation, Tainan

- Lee Chang Yung Chemical Industry Corporation, Taipei.

(11) Gemenskapstillverkare

- Dynasol SA, Madrid, Spanien (nytt namn på Repsol Química SA)

- Enichem SpA, Milano, Italien

- Fina Chemicals, Bryssel, Belgien

- Shell Chemicals Ltd, London, Förenade kungariket.

(12) Icke närstående importörer i gemenskapen

- Biesterfeld France SARL, Rueil, Frankrike

- Tecnopolimeri, Milano, Italien.

(13) Användare i gemenskapen

- Thermoplastiques Cousin-Teissier, Tiffauges, Frankrike.

(14) Undersökningen av subventionering omfattade perioden från och med den 1 juli 1998 till och med den 30 juni 1999 (nedan kallad undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av tendenser i samband med skadeanalysen omfattade perioden från och med den 1 januari 1995 till och med utgången av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Produkt som är föremål för undersökning

(15) Den produkt som är föremål för undersökning är termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex40021900 och ex 4002 99. En ändring av Kombinerade nomenklaturen kan komma att antas under de provisoriska åtgärdernas giltighetstid. I så fall är de Taric-nummer som motsvarar dessa KN-nummer 4002190010 respektive 4002 99 10 10 och 4002 99 90 91.

(16) Denna produkt har en rad olika användningsområden, t.ex. värmebehandling av bitumen för vägasfalt och takbeläggning, sammansättning av material för tekniska ändamål och skodon (blandning av olika typer av polymerer, fyllnadsmaterial och mjukningsmedel), modifiering av plaster och tillverkning av lim.

(17) SBS-gummi är en polymer som tillverkas av styren och butadien. SBS-gummi kan vara antingen torrt eller, genom tillsats av olja vid tillverkningen, oljeutdrygat. Vidare förekommer SBS-gummi i olika typer, som kan identifieras med hjälp av olika specifikationer (t.ex. styreninnehållet i förhållande till butadieninnehållet och oljehalten). Även om det finns ett stort antal olika möjliga typer av SBS-gummi, finns det inga betydande olikheter vad deras grundläggande fysiska egenskaper beträffar. De betraktas därför som en enda produkt i samband med denna undersökning.

2. Likadan produkt

(18) Kommissionen kunde inte konstatera några skillnader beträffande de grundläggande fysiska egenskaperna och användningsområdena mellan SBS-gummi med ursprung i Taiwan som importeras till gemenskapen, SBS-gummi som säljs på den inhemska marknaden i Taiwan och SBS-gummi som tillverkas av gemenskapsindustrin och säljs på gemenskapsmarknaden. Därför dras slutsatsen att samtliga dessa produkter är likadana enligt artikel 1.5 i grundförordningen.

C. SUBVENTIONER

1. Inledning

(19) På grundval av uppgifterna i klagomålet och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande fyra system, som hävdades innefatta beviljande av subventioner:

i) Skattelättnader och skattebefrielse.

ii) Lån till förmånliga räntor.

iii) Överavskrivning.

iv) Importtullbefrielse.

(20) Systemen i-iii grundar sig på lagen om modernisering av industrin (Statute for Upgrading Industries), som trädde i kraft den 1 januari 1991 och senast ändrades den 27 januari 1995. Dessa program är utformade för att främja en allmän modernisering av industrin genom att det skapas ett förmånligt skatteklimat samtidigt som lämpliga finansiella åtgärder vidtas. Genomförandet av dessa program regleras genom tillämpningsföreskrifterna för lagen om modernisering av industrin, senast ändrade den 21 juli 1999. Det praktiska genomförandet av dessa program, slutligen, regleras genom föreskrifter som utfärdas av de taiwanesiska myndigheterna.

(21) System iv grundar sig på den kompletterande anmärkningen 6 till kapitel 29 i Taiwans importtulltaxa och klassificering av import- och exportvaror (Customs Import Tariff and Classification of Import and Export Commodities of the Republic of China).

2. Skattelättnader och skattebefrielse

(22) Den klagande lade fram ett antal påståenden beträffande skatteincitament som beviljades tillverkare av SBS-gummi i Taiwan. Kommissionen fann emellertid att det endast var skattelättnader vid köp av automatiseringsutrustning och utrustning för begränsning av föroreningar som tillämpades.

(23) Skattelättnader kan beviljas privata taiwanesiska företag som sysslar med tillverkning och tillhandahållande av tekniska tjänster. Det finns inget specifikt exportkrav eller något krav avseende vissa produkttyper eller en minsta tillverkningskvantitet eller omsättning. Skattebefrielse beviljas dock endast för investeringar på över 600000 nya taiwanesiska dollar inom följande begränsade områden:

- Utrustning för automatisering av tillverkning.

- Utrustning för begränsning av föroreningar.

- Teknik för automatisering av tillverkning eller begränsning av föroreningar.

a) Praktiskt genomförande

(24) Varje bidragsberättigat företag som investerar i de ovannämnda utrustningstyperna får dra 10-20 % av inköpssumman från den bolagsinkomstskatt som skall betalas för det aktuella året. Om den inkomstskatt som skall betalas är mindre än det belopp som får dras av, får förmånen överföras till de närmaste fyra åren.

(25) Skattelättnadens storlek bestäms enligt följande:

- Vid inköp av inhemskt tillverkad automatiseringsutrustning eller utrustning för begränsning av föroreningar är reduktionen 20 %.

- Vid inköp av utländskt tillverkad automatiseringsutrustning eller utrustning för begränsning av föroreningar är reduktionen 10 %.

- Vid inköp av teknik för automatiserad tillverkning kan en reduktion på 10 % beviljas.

- Vid inköp av teknik för begränsning av föroreningar kan en reduktion på 5 % beviljas.

(26) För att få skattelättnaden ansöker ett företag om utfärdande av ett intyg om skatteavdrag hos byrån för industriell utveckling vid ekonomiministeriet, inom sex månader från den dag då utrustningen levererades eller den dag då projektet slutfördes. Innan intyget om skatteavdrag utfärdas kontrollerar de lokala skattemyndigheterna om utrustningen uppfyller de fastställda kriterierna och har installerats. När intyget utfärdats kan skatteavdraget göras i skattedeklarationen för det aktuella året.

b) Frågan om huruvida subventionen är utjämningsbar

(27) Skattelättnaden för inköp av automatiseringsutrustning och skattelättnaden för inköp av utrustning för begränsning av föroreningar innefattar ett finansiellt bidrag från de taiwanesiska myndigheterna i form av skatter som inte drivs in, och mottagaren (d.v.s. den berörda tillverkaren) får en förmån i och med att han slipper betala ett visst skattebelopp.

(28) Skattelättnaderna för inhemskt tillverkad automatiseringsutrustning eller utrustning för begränsning av föroreningar utgör utjämningsbara subventioner som är beroende av att inhemska produkter används framför importerade.

(29) Eftersom skattelättnaderna endast kan beviljas för inhemskt tillverkad utrustning och inte för importerad utrustning är den beroende av att inhemska produkter används framför importerade. Denna skattelättnad är därför en selektiv och därmed utjämningsbar subvention enligt artikel 3.4 b i grundförordningen som syftar till importsubstitution.

c) Beräkning av subventionens storlek

(30) Subventionens storlek beräknades på grundval av det skattebelopp som inte betalades under undersökningsperioden. För fastställandet av hela förmånen för mottagaren justerades detta belopp genom tillägg av den genomsnittliga marknadsräntan under undersökningsperioden (9 %). Det sammanlagda subventionsbelopp som på så sätt fastställts för undersökningsperioden bör fördelas i proportion till den sammanlagda försäljningen, eftersom denna subvention gynnar både inhemsk försäljning och exportförsäljning.

(31) Båda de samarbetsvilliga företagen, Chi Mei Corporation och Lee Chang Yung Chemical Industry Corporation, utnyttjade dessa system och fick en förmån motsvarande 0,42 % respektive 0,32 %.

3. Lån till förmånliga räntor

(32) Det gjordes gällande att ett flertal program innefattande förmånliga lån var tillgängliga för de företag som är föremål för undersökning. Kommissionen slog fast att endast lån för automatisering och lån för begränsning av föroreningar utnyttjades av tillverkarna av den berörda produkten.

a) Rätt att komma i fråga

(33) Dessa system omfattas av artikel 21 paragraf 1 punkt 3 i lagen om modernisering av industrin. De taiwanesiska myndigheterna har inrättat en utvecklingsfond som används för beviljande av lån i enlighet med den statliga industripolitiken för en sund utveckling av industrin.

b) Praktiskt genomförande

(34) Ett företag ansöker hos Chiao Tung Bank (som är delvis statligt ägd) eller hos en av vissa andra banker som utsetts för detta ändamål. Banken kontrollerar om ansökan uppfyller de fastställda kriterierna. Chiao Tung Bank bestämmer lånebeloppet med utgångspunkt i sökandens finansiella situation. Fonden finansieras till 25 % av utvecklingsfonden och till 75 % av affärsbankerna. Chiao Tung Bank ansvarar för att befordra lånen till de mottagande företagen.

c) Frågan om huruvida subventionen är utjämningsbar

(35) Kommissionen slog fast att de förekommer ett finansiellt bidrag från de taiwanesiska myndigheterna, eftersom utvecklingsfondens Executive Yuan, som ansvarar för att utforma och ändra reglerna för dessa lån, kontrolleras av staten. Vidare är det Chiao Tung Bank, som också kontrolleras av staten, som befordrar lånen till företagen.

(36) Dessutom medför lånet en förmån för mottagaren, eftersom räntan för dessa lån vanligen är lägre än för jämförbara marknadslån.

(37) Lån till låga räntor kan endast beviljas företag som köper specifik utrustning under specifika förhållanden som fastställs av utvecklingsfondens Executive Yuan. Dessa kriterier anses inte objektiva, eftersom det vid beviljande av lån slås fast att endast företag som investerar i viss utrustning kommer att kunna utnyttja programmet. Eftersom rätten att komma i fråga är uttryckligen begränsad till vissa företag och inte grundas på neutrala kriterier enligt artikel 3.2 b i grundförordningen, anses systemet vara selektivt enligt artikel 3.2 a i grundförordningen.

d) Beräkning av subventionens storlek

(38) Subventionen utgörs av skillnaden mellan den ränta som betalades på lånet under undersökningsperioden och den normala räntan för ett jämförbart marknadslån under undersökningsperioden.

(39) Det jämförbara lånet bör vara ett lån på samma belopp och med samma återbetalningstid som mottagaren faktiskt erhållit från en representativ privat bank på den inhemska marknaden. De företag som omfattas av denna undersökning beviljades inga sådana jämförbara marknadslån. Kommissionen ansåg därför att ett lämpligt riktmärke var den genomsnittliga marknadsräntan under undersökningsperioden (9 %).

(40) För fastställandet av hela förmånen för mottagaren lades till de belopp som beräknats enligt ovan en ränta motsvarande den ovannämnda genomsnittliga marknadsräntan. Det sammanlagda subventionsbelopp som på så sätt fastställts fördelades i proportion till företagets sammanlagda omsättning under undersökningsperioden.

(41) Båda de samarbetsvilliga företagen, Chi Mei Corporation och Lee Chang Yung Chemical Industry Corporation, utnyttjade dessa system och fick vardera en förmån motsvarande 0,07 %.

4. Överavskrivning

(42) Det hävdades att de taiwanesiska myndigheterna tillät överavskrivning inom ramen för ett antal program. Kommissionen slog fast att det visserligen fanns sådana program och att de utnyttjats av ett företag, men förmånens storlek konstaterades vara negligerbar.

5. Importtullbefrielse

(43) Det hävdades också att de taiwanesiska myndigheterna beviljade importtullbefrielse för utrustning och råmaterial.

KÖP AV NY UTRUSTNING OCH UTRUSTNING FÖR BEGRÄNSNING AV FÖRORENINGAR

(44) Vissa nya tillverkningsmaskiner och utrustning som inte tillverkas lokalt och som används av företag för utveckling av nya produkter, förbättring av produkternas kvalitet, produktivitetsförbättring, energibesparing, avfallsåtervinning och förbättring av tillverkningsprocesser är, efter godkännande från de taiwanesiska myndigheterna, befriade från importtullar.

(45) Denna importtullbefrielse gäller även tillverkare som köper utrustning som utformats särskilt för förebyggande och begränsning av luft- eller vattenföroreningar, buller eller vibrationer, eller för miljöövervakning eller avfallsbehandling.

a) Rätt att komma i fråga

(46) Detta system regleras genom de kompletterande anmärkningarna 3 och 9 till kapitel 84, de kompletterande anmärkningarna 4 och 5 till kapitel 85 och de kompletterande anmärkningarna 1 och 2 till kapitel 90 i Taiwans importtulltaxa och klassificering av import- och exportvaror (nedan kallad tullkodexen).

(47) Ett tillverkningsföretag som importerar utrustning och maskiner som uteslutande är avsedda för de ändamål som anges i skäl 44, och som inte tillverkats lokalt, är befriat från betalning av importtullar på denna import.

(48) Ett företag som importerar sådan utrustning som anges i skäl 45 är också befriat från betalning av importtullar.

b) Praktiskt genomförande

(49) Ett företag som avser importera maskiner eller utrustning enligt ovan lämnar före importen in en ansökan till byrån för industriell utveckling. Om byrån för industriell utveckling slår fast att den maskin som skall köpas uppfyller kriterierna i skälen 44 och 45, utfärdar den ett intyg. Intyget ger företaget rätt att importera maskinen i fråga utan att betala importtullarna. Tullmyndigheterna gör stickprov för att försäkra sig om att den importerade maskinen verkligen är den som avses i intyget från byrån för industriell utveckling.

c) Frågan om huruvida subventionen är utjämningsbar

(50) Det förekommer ett finansiellt bidrag från de taiwanesiska myndigheterna i form av importtullar som inte drivs in. Detta system medför således en direkt förmån för mottagaren i form av importtullar som inte betalas.

(51) Importtullbefrielsen utgör en selektiv subvention eftersom den de facto endast kan utnyttjas av företag inom begränsade sektorer av den taiwanesiska industrin som investerar i viss utrustning. Endast företag som importerar maskiner som inte finns att tillgå på den lokala marknaden kan beviljas importtullbefrielse vid köp av ny utrustning. När det gäller utrustning för begränsning av föroreningar kan denna specifika utrustning endast användas inom vissa sektorer, och rätten att komma i fråga för detta system är därmed de facto begränsad till företag inom dessa sektorer.

(52) Kommissionen anser att tillgången till detta program är begränsad till vissa företag och att systemet därför är selektivt enligt artikel 3.2 a i grundförordningen. Subventionen är därför utjämningsbar.

d) Beräkning av subventionens storlek

(53) Förmånen för företagen utgörs av beloppet av de importtullar som de normalt sett skulle ha betalat, om de inte hade omfattats av befrielsen. Den normala importtullsatsen för maskiner är mellan 2 % och 20 %. Vid köp av importerade maskiner bör detta belopp fördelas över den normala livslängden för maskiner i denna industri, d.v.s. åtta år. För fastställandet av hela förmånen för mottagaren justerades detta belopp genom tillägg av den genomsnittliga marknadsräntan under undersökningsperioden (9 %). Det sammanlagda subventionsbelopp som på så sätt fastställts för undersökningsperioden fördelades i proportion till den sammanlagda försäljningen, eftersom denna subvention gynnar både inhemsk försäljning och exportförsäljning.

(54) Båda de samarbetsvilliga företagen, Chi Mei Corporation och Lee Chang Yung Chemical Industry Corporation, utnyttjade detta system och fick en förmån motsvarande 0,05 % respektive 0,04 %.

IMPORT AV RÅMATERIAL

(55) Importtulltaxan innefattar skattebefrielser för import av de viktigaste råmaterialen för kemiska ämnen och beståndsdelar, och möjligheten att beviljas skattebefrielsen är uttryckligen begränsad till vissa företag, bl.a. tillverkare av SBS-gummi.

a) Rätt att komma i fråga

(56) Tillverkningsföretag som importerar vissa råmaterial, som beskrivs ingående i tullkodexen och som ännu inte produceras eller som inte finns i tillräcklig mängd på den lokala marknaden, är befriade från betalning av importtullar vid köp av dessa råmaterial.

b) Praktiskt genomförande

(57) Ett företag som avser importera råmaterialet i fråga lämnar före importen in en ansökan till byrån för industriell utveckling. Om byrån för industriell utveckling slår fast att det råmaterial som skall köpas inte produceras i Taiwan eller inte finns i tillräcklig mängd i Taiwan utfärdar den ett intyg som ger företaget rätt att importera råmaterialet utan att betala importtullarna. Tullmyndigheterna kontrollerar genom stickprov att det importerade råmaterialet verkligen är det som avses i intyget.

c) Frågan om huruvida subventionen är utjämningsbar

(58) Det förekommer ett finansiellt bidrag från de taiwanesiska myndigheterna i form av importtullar som inte drivs in. Detta system medför således en direkt förmån för mottagaren i form av importtullar som inte betalas.

(59) Importtullbefrielsen enligt tullkodexen utgör en subvention. Programmets karaktär innebär att det är uppenbart att det endast kan utnyttjas av företag inom begränsade sektorer av den taiwanesiska industrin som importerar vissa råmaterial, eftersom de industrisektorer vars råmaterial produceras i Taiwan inte kan utnyttja programmet.

(60) Systemet är inte ett system för allmän tullbefrielse. Utnyttjande av systemet förutsätter individuella ansökningar från varje företag, för varje produkt som tillverkas och för varje råmaterial som skall importeras tullfritt. De taiwanesiska myndigheterna har skönsmässiga befogenheter när det gäller att bevilja intyg. Dessutom anses tillgången till detta system vara begränsad till vissa företag. Detta system är därför selektivt enligt artikel 3.2 a i grundförordningen, och subventionen är utjämningsbar.

d) Beräkning av subventionens storlek

(61) Förmånen för företagen beräknades som beloppet av de importtullar som de normalt sett skulle ha betalat, om de inte hade omfattats av befrielsen för tillverkningen av den berörda produkten. Den normala importtullsatsen för råmaterial som krävs för tillverkning av SBS-gummi är mellan 1,25 % och 5,0 %.

(62) För fastställandet av hela förmånen för mottagaren justerades detta belopp genom tillägg av ränta. Företagen erhöll i detta fall subventioner motsvarande ett antal bidrag under undersökningsperioden, och det ansågs därför lämpligt att anta att ett genomsnittligt bidrag mottagits efter halva undersökningsperioden, varför räntan bör omfatta en sexmånadersperiod. Därför lades halva den genomsnittliga marknadsräntan (4,5 %) till. Det sammanlagda subventionsbelopp som på så sätt fastställts för undersökningsperioden fördelades i proportion till den sammanlagda försäljningen av den berörda produkten, eftersom denna subvention gynnar bode inhemsk försäljning och exportförsäljning.

(63) Båda de samarbetsvilliga företagen, Chi Mei Corporation och Lee Chang Yung Chemical Industry Corporation, utnyttjade detta system och fick en förmån motsvarande 0,97 % respektive 0,61 %.

6. Övriga subventioner

(64) Kommissionen slog fast att inga andra subventionsprogram utnyttjades av de exporterande tillverkarna.

7. De utjämningsbara subventionernas storlek

(65) De utjämningsbara subventionernas storlek enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckta i procent av värdet, för de exporterande tillverkare som är föremål för undersökning är följande:

>Plats för tabell>

D. SKADA

1. Definition av gemenskapsindustrin

(66) Fyra företag tillverkade SBS-gummi i gemenskapen, och de är alla klagande i detta ärende.

(67) Samtliga fyra företag samarbetade till fullo vid undersökningen, och det fastställdes på denna grundval att de stod för 100 % av tillverkningen av SBS-gummi i gemenskapen. De utgör därför gemenskapsindustrin enligt artikel 4.1 i grundförordningen och går nedan under denna benämning.

2. Förbrukning i gemenskapen

(68) Förbrukningen av SBS-gummi i gemenskapen beräknades som den sammanlagda volymen av gemenskapsindustrins försäljning, importen från Taiwan och importen från andra tredje länder. Eftersom det inte finns någon produktspecifik statistik från Eurostat och eftersom samarbetsviljan låg på en mycket låg nivå (30 %) kunde de faktiska exportsiffrorna inte användas vid beräkningen, och kommissionen använde sig därför av de mest tillförlitliga uppgifter som fanns tillgängliga beträffande de kvantiteter av den berörda produkten som importerades från Taiwan.

>Plats för tabell>

Förbrukningen av SBS-gummi i gemenskapen ökade volymmässigt med 19 % mellan 1995 och undersökningsperioden.

3. Import av SBS-gummi från Taiwan till gemenskapen(4)

a) Importvolym

(69) Mellan 1995 och undersökningsperioden utvecklades importen från Taiwan volymmässigt på följande sätt:

>Plats för tabell>

Volymen av importen från Taiwan ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Mellan 1995 och 1998 ökade den 4,5 gånger, och mellan 1995 och utgången av undersökningsperioden 3,5 gånger.

b) Importens marknadsandel

(70) Utvecklingen av marknadsandelen, uttryckt i volym, för importen från Taiwan överensstämmer med den kraftiga ökningen av denna import på gemenskapsmarknaden. Marknadsandelen nästan fyrdubblades mellan 1995 och 1998 och ökade trefalt mellan 1995 och undersökningsperioden.

(71) Marknadsandelen utvecklades på samma sätt som importvolymen. Volymen av importen från Taiwan ökade betydligt mellan 1995 och 1998 och minskade i viss mån under undersökningsperioden:

>Plats för tabell>

c) Genomsnittligt importpris

(72) Det genomsnittliga priset för import från Taiwan sjönk med 17 % mellan 1997 och undersökningsperioden:

>Plats för tabell>

Dessa siffror erhölls från de samarbetsvilliga exportörerna och fanns inte att tillgå för 1995 och 1996, eftersom företagen bildades vid den tiden.

d) Prisunderskridande

(73) För fastställandet av prisunderskridandet jämförde kommissionen priserna för exporten från Taiwan med de priser som gemenskapsindustrin tog ut av oberoende kunder i samma handelsled, utan hänsyn till rabatter och avdrag.

(74) Priserna för liknande typer av SBS-gummi jämfördes. Jämförelsen visade att prisunderskridandemarginalerna, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspris, låg på 12,3 %.

4. Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

a) Tillverkning, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(75) Gemenskapsindustrins årliga tillverkning, från 242710 ton 1995 till 235926 ton under undersökningsperioden. Mellan 1997 och undersökningsperioden minskade tillverkningen dock med 8 %.

(76) Kapaciteten ökade från 271999 ton 1995 till 328000 ton 1997, d.v.s. med 22 %. Från och med 1997 och framåt var den i princip oförändrad:

>Plats för tabell>

b) Försäljningsvolym

(77) Volymen av gemenskapsindustrins försäljning av SBS-gummi på gemenskapsmarknaden ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Den var som högst 1997, 183301 ton, minskade under 1998, till 167877 ton, och ökade sedan igen under undersökningsperioden, till 180920 ton:

>Plats för tabell>

c) Genomsnittligt försäljningspris och prisutveckling

(78) Priserna sjönk för varje år under hela perioden, från 1995 till och med undersökningsperioden. Sammanlagt sjönk priserna med i genomsnitt 47 % under perioden:

>Plats för tabell>

d) Marknadsandel

(79) Utvecklingen av försäljningsvolymen i förhållande till förbrukningen i gemenskapen visar att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden.

(80) Den negativa utvecklingen vände under undersökningsperioden, dock utan att 1995 och 1996 års nivåer kunde uppnås igen:

>Plats för tabell>

e) Lager

(81) Jämfört med 1996 ökade lagren med 17 % 1997 och minskade sedan 1998 och under undersökningsperioden till en nivå på 11 % under 1996 års siffra:

>Plats för tabell>

Inga exakta siffror kunde erhållas för 1995 på grund av förändringar av redovisningssystemet i ett företag och förändringar av strukturen i ett annat.

f) Lönsamhet

(82) Gemenskapsindustrin uppvisade 1996 en lönsamhet på 14,9 % av nettoförsäljningen. Under 1997 sjönk vinsten till 0,5 % för att sedan övergå till en förlust på 1,5 % 1998 och en förlust på 9,8 % under undersökningsperioden:

>Plats för tabell>

Inga exakta siffror kunde erhållas för 1995 på grund av förändringar av redovisningssystemet i ett företag och förändringar av strukturen i ett annat. Den minskade lönsamheten återspeglar det faktum att gemenskapsindustrin, i ett försök att bibehålla sin marknadsandel, sänkte sina försäljningspriser med nästan 50 % mellan 1995 och undersökningsperioden, såsom nämns ovan.

g) Investeringar

(83) Gemenskapsindustrins årliga investeringar är mycket stora, vilket hänger samman med att industrin för SBS-gummi är kapitalintensiv. Investeringarna minskade med 35 % mellan 1995 och undersökningsperioden, vilket visar att investeringar i maskiner och utrustning gjordes före 1995 och att inga större investeringar har gjorts sedan dess. Det var endast 1998 som den minskande tendensen bröts, och investeringarna var då betydligt större än under både 1997 och undersökningsperioden:

>Plats för tabell>

h) Sysselsättning

(84) Sysselsättningen i sektorn för den berörda produkten minskade konstant med sammanlagt 5 % mellan 1995 och undersökningsperioden:

>Plats för tabell>

5. Slutsats beträffande skada

(85) Mellan 1995 och undersökningsperioden var utvecklingen negativ vad beträffar investeringar (- 35 %), sysselsättninga (- 5 %), kapacitetsutnyttjande (- 16 %), försäljningspriser (- 47 %), marknadsandel (- 5 procentenheter) och lönsamhet (nettoförlust på 9,8 %).

(86) Uppgifterna avseende undersökningsperioden visar att gemenskapsindustrin nu befinner sig i ett mycket kritiskt läge med en lönsamhet på - 9,8 %.

(87) Ökningen av tillverkningen med 3 % mellan 1995 och undersökningsperioden bör ses mot bakgrund av det faktum att tillverkningen under 1996 och 1998 minskade med 6 % respektive 2 % och att förbrukningen av den berörda produkten i gemenskapen ökade med 19 % under samma period.

(88) Mellan 1998 och undersökningsperioden uppvisade ett antal indikatorer en svag ökning. Kapaciteten, försäljningsvolymen, marknadsandelen och tillverkningen ökade samtliga jämfört med året innan. Sysselsättningen fortsatte att minska. Av större betydelse var den kraftiga minskningen vad beträffar försäljningspriserna, som sjönk med 12 % jämfört med 1998 års nivå, och vinstmarginalen, som utvecklades från en förlust på 1,5 % 1998 till en förlust på 9,8 % under undersökningsperioden.

(89) Undersökningen har visat att gemenskapsindustrin har varit utsatt för ett kontinuerligt och betydande pristryck, med ett genomsnittligt prisunderskridande på 12,3 % för importen från Taiwan. Samtidigt ökade marknadsandelen för denna import från 2,1 % till 6,1 % mellan 1995 och undersökningsperioden.

(90) Mot bakgrund av denna analys, särskilt beträffande prisunderskridandet, de kraftigt sjunkande priserna och de stora förlusterna, drar kommissionen slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(91) Det måste för det första noteras att verkan av dumpning respektive subventionering inte kan betraktas var för sig, eftersom antidumpnings- och antisubventionsundersökningar pågår parallellt och provisoriska antidumpningsåtgärder införs för samma import genom kommissionens förordning (EG) nr 1091/2000(5). När det i denna text talas om "subventionerad" import bör följaktligen den omständighet beaktas att denna import är både subventionerad och dumpad.

(92) För att komma fram till en slutsats om huruvida den subventionerade importen vållade väsentlig skada, undersökte kommissionen hur alla kända faktorer inverkade på gemenskapsindustrins situation.

2. Verkan av den subventionerade importen

(93) Kommissionen konstaterade att import av SBS-gummi från Taiwan till gemenskapen ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, från 3541 ton 1995 till 12380 ton under undersökningsperioden. Samtidigt minskade värdet av denna import från 14122000 ecu till 9430000 ecu, vilket betyder att de genomsnittliga försäljningspriserna sjönk med 17 %.

(94) Taiwans marknadsandel ökade från 2,1 % 1995 till 6,1 % under undersökningsperioden, och gemenskapsindustrins marknadsandel minskade under samma period med 5 procentenheter.

(95) Under undersökningsperioden var målprisunderskridandet i fråga om importen från Taiwan mellan 27 % och 37 %, och prisunderskridandet var i genomsnitt 12 %.

(96) Kommissionen anser att dessa siffror visar att det pristryck som rådde på marknaden, och därmed den kraftiga minskningen av gemenskapsindustrins försäljningspriser, orsakades av priset för import av SBS-gummi från Taiwan. Andra faktorer (se skälen 101-109) kan visserligen ha bidragit till gemenskapsindustrins förluster, men de är av mindre betydelse än priset för importen från Taiwan.

(97) Samarbetsviljan hos exportörerna av den berörda produkten låg på en extremt låg nivå (omkring 30 % sett till volym), vilket gör att en viss osäkerhet råder beträffande utvecklingen av de priser som togs ut av de icke samarbetsvilliga exportörerna.

(98) Det starka orsakssambandet mellan den ökande volymen subventionerad import från Taiwan och gemenskapsindustrins försämrade situation åskådliggjordes av det faktum att gemenskapsindustrins största förluster hänförde sig till de typer av SBS-gummi som huvudsakligen importeras från Taiwan.

(99) Kommissionen anser att detta är särskilt relevant, eftersom importerat SBS-gummi och SBS-gummi som tillverkas i gemenskapen är likadana produkter som säljs via liknande kanaler på gemenskapsmarknaden. De allt större volymerna SBS-gummi som importerades från Taiwan hade en väsentlig inverkan på gemenskapsmarknaden generellt sett. På den öppna marknaden för SBS-gummi påverkade det billiga subventionerade SBS-gummit från Taiwan i hög grad prisnivån i gemenskapen.

(100) Av dessa orsaker drar kommissionen slutsatsen att billig dumpad och subventionerad import i avsevärd utsträckning påverkade gemenskapsindustrins situation negativt.

3. Verkan av andra faktorer

a) Förbrukningens utveckling

(101) Mellan 1995 och undersökningsperioden ökade förbrukningen på gemenskapsmarknaden med 19 % sett till volym, vilket tyder på en växande marknad för SBS-gummi. Den skada som gemenskapsindustrin led kan därför inte förklaras med förbrukningens utveckling.

b) Import av SBS-gummi från andra tredje länder

(102) Den sammanlagda importen av SBS-gummi till gemenskapsmarknaden från andra länder än Taiwan utvecklades på följande sätt:

>Plats för tabell>

(103) Importen från andra tredje länder ökade med 36 % sett till volym. Den högsta nivån nåddes dock 1997, och sedan dess har importvolymerna minskat.

(104) Följande tabell visar marknadsandelarnas utveckling:

>Plats för tabell>

(105) Det går inte att bortse ifrån att import till gemenskapsmarknaden från andra tredje länder påverkade gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Taiwans marknadsandel under undersökningsperioden (6,1 %) är dock betydligt större än den sammanlagda marknadsandelen för alla övriga länder. Eftersom importen från andra tredje länder har minskat sedan 1997 kan inte denna import bryta orsakssambandet mellan importen från Taiwan och den skada som gemenskapsindustrin lidit.

c) Gemenskapsindustrins export och annan verksamhet

(106) Exporten till tredje land utgjorde mellan 1995 och undersökningsperioden mellan 26 % och 40 % av den sammanlagda försäljningen:

>Plats för tabell>

(107) Avseende exportens proportion av den totala försäljningen kan denna relativt lilla reduktion av exportvolym inte anses vara en väsentlig orsak till skada.

d) Råmaterialpriser

(108) Den berörda produkten består i genomsnitt av 70 % butadien och 30 % styren. Gemenskapsindustrins genomsnittliga inköpspris för dessa två beståndsdelar var följande:

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

(109) Även om priserna för råmaterial sjönk under undersökningsperioden visar prisutvecklingen ingen stadig trend mellan 1996 och undersökningsperioden, och råmaterialpriset sjönk i mycket mindre utsträckning än försäljningspriset för slutprodukten i gemenskapen. Råmaterialpriserna kan därför inte förklara de minskade försäljningspriserna eller den försämrade lönsamheten när det gäller SBS-dummi.

4. Slutsats beträffande orsakssamband

(110) Det kan inte uteslutas att andra faktorer än den subventionerade importen från Taiwan, särskilt importen från andra tredje länder, bidrog till gemenskapsindustrins svåra situation. Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av volymen av importen från Taiwan och de betydande prisminskningarna och det stora prisunderskridandet för denna import, drog kommissionen emellertid slutsatsen att den hade en väsentligt negativ inverkan på gemenskapsindustrins situation. Därför dras slutsatsen att den subventionerade importen från Taiwan, beaktad separat, har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

(111) En importör hävdade att det i själva verket bara var en enda exportör från Taiwan som låg bakom det stora prisfallet och att det därmed bara var denna exportör som borde omfattas av åtgärder. Kommissionen kunde emellertid konstatera att båda de samarbetsvilliga exportörerna från Taiwan i betydande, om än varierande, utsträckning bedrev målprisunderskridande och prisunderskridande i förhållande till gemenskapsindustrins priser.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledning

(112) För att komma fram till sina slutgiltiga slutsatser undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om subventionering och därav vållad skada, fanns tvingande skäl som skulle tala för att det inte låg i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta fall. Kommissionen undersökte i detta syfte och i enlighet med artikel 31 i grundförordningen åtgärdernas konsekvenser för samtliga parter som berördes av förfarandet.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(113) Gemenskapsindustrin har vållats skada av lågprisimporten av SBS-gummi. Syftet med provisoriska utjämningsåtgärder är att återupprätta den rättvisa konkurrensen på gemenskapsmarknaden mellan gemenskapstillverkarna och deras exporterande motsvarigheter i tredje land.

(114) Gemenskapsindustrin har under de senaste åren gjort avsevärda ansträngningar för att förbättra sin produktivitet i syfte att försöka sänka sin tillverkningskostnad och förbättra sin konkurrenskraft på denna priskänsliga marknad. Under skadeundersökningsperioden gjorde gemenskapsindustrin i synnerhet rationaliseringsinsatser.

(115) Mot bakgrund av karaktären hos den skada som gemenskapsindustrin lidit anser kommissionen att det är mycket sannolikt att dess situation kommer att förvärras ytterligare om inga utjämningsåtgärder införs.

(116) Undersökningarna visar att en kapacitetsminskning kan komma att leda till att vissa tillverkningsanläggningar, som inte kan drivas lönsamt på grund av lågprisimporten, måste läggas ned.

(117) Gemenskapsindustrins pågående omstruktureringsinsatser visar vidare att den inte är beredd att lämna detta tillverkningssegment, särskilt som marknaden växer snabbt. Ett införande av utjämningsåtgärder skulle därför ligga i gemenskapsindustrins intresse.

3. Verkan för importörer och användare

(118) Kommissionen sände frågeformulär till femton kända importörer som inte var de exporterande tillverkarna i Taiwan närstående, liksom till femton användare av SBS-gummi i gemenskapen. Fem importörer och tre användare besvarade frågeformuläret.

(119) Vissa importörer hävdade att ett införande av utjämningstullar skulle minska konkurrensen på gemenskapsmarknaden och påverka priset och tillgången på SBS-gummi negativt.

(120) Ett införande av provisoriska utjämningsåtgärder innebär emellertid inte ett hinder för import till gemenskapen, utan endast att rättvisa handelsvillkor upprättas. Vad tillgången på SBS-gummi beträffar finns det ett antal tillverkare i gemenskapen som har outnyttjad produktionskapacitet, och dessutom finns det andra källor till import som, under rättvisa handelsförhållanden, kommer att finna gemenskapsmarknaden mer attraktiv igen.

(121) Användarna lämnade ingen ytterligare bevisning beträffande eventuella nackdelar som utjämningsåtgärder skulle kunna innebära för deras verksamhet.

(122) Mot bakgrund av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att ett införande av provisoriska utjämningsåtgärder avseende import av SBS-gummi från Taiwan inte skulle medföra någon betydande försämring av användarnas situation.

4. Slutsats beträffande gemenskapens intresse

(123) På grundval av framför allt ovanstående omständigheter och överväganden, och efter att ha granskat de argument som lämnats av gemenskapsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten i gemenskapen, drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl att inte införa åtgärder beträffande importen från Taiwan. I stället dras slutsatsen att åtgärder borde införas för att konkurrens och rättvis prissättning skulle kunna säkras och för att det skulle kunna förhindras att gemenskapsindustrin vållades ytterligare skada.

G. PROVISORISK TULL

(124) Mot bakgrund av slutsatserna beträffande subventionering, skada, orsakssamband och gemenskapens intresse bör provisoriska utjämningsåtgärder införas för att gemenskapsindustrin inte skall vållas ytterligare skada av den subventionerade importen från Taiwan.

(125) Vid fastställandet av dessa åtgärders nivå tog kommissionen hänsyn till de subventionsmarginaler som konstaterats och till den tullsats som var nödvändig för att den skada som gemenskapsindustrin led skulle kunna undanröjas.

(126) Enligt artikel 24.1 i grundförordningen får ingen produkt beläggas med både antidumpings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation som uppstått till följd av dumpning eller exportsubvention. De subventionssystem som berörs av detta förfarande innefattade inte exportsubventioner enligt artikel 3.4 a i grundförordningen. Subventionerna påverkar som sådana både de exporterande tillverkarnas exportpriser och deras inhemska priser och har därmed ingen inverkan på dumpningsmarginalen.

(127) Kommissionen ansåg därför att priserna för den subventionerade importen borde höjas till en icke-skadlig nivå. Den nödvändiga prishöjningen fastställdes med utgångspunkt i en jämförelse mellan importpriset, såsom det bestämts i samband med beräkningarna av prisunderskridandet, och det icke-skadliga priset för de olika modeller som såldes av gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden. Det icke-skadliga priset erhölls genom att man till gemenskapsindustrins försäljningspris lade dess genomsnittliga faktiska förlust och en ytterligare vinstmarginal på 8 %. Detta är en skälig vinst för denna produkt som skulle kunna uppnås om ingen illojal handel förekom; den har använts i tidigare ärenden avseende denna typ av industri och ligger betydligt under den vinstmarginal som gemenskapsindustrin uppnådde i mitten av 1990-talet.

(128) Utjämningstullen bör enligt artikel 12.1 i grundförordningen motsvara subventionsbeloppet, om inte skademarginalen är lägre. Detta skulle då leda till följande provisoriska utjämningstullsatser för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Taiwan:

>Plats för tabell>

(129) De två exporterande tillverkare som samarbetade vid denna undersökning stod för mindre än 30 % av det SBS-gummi som importerades till Europeiska gemenskapen från Taiwan under undersökningsperioden.

(130) Med tanke på att samarbetsviljan låg på en så låg nivå ansågs det olämpligt att fastställa tullsatsen för icke samarbetsvilliga företag till samma nivå som den högsta tullsats som fastställs för de samarbetsvilliga företagen, d.v.s. 1,5 %. För att varken premiera bristande samarbete eller missgynna de företag som faktiskt samarbetade med kommissionen vid detta förfarande föreslås det i stället att en landsomfattande övrig tull fastställs på en nivå mitt emellan den högsta tullsats som konstaterats (1,5 %) och den subventioneringsnivå som angivits i klagomålet (15 %). Denna metod föreslås därför att kommissionen, mot bakgrund av denna och andra undersökningar avseende utjämningstull i Taiwan, anser att klagomålets siffra på 15 % är orealistiskt hög. Den provisoriska övriga tullsatsen är därmed 8,2 %. Detta är lägre än den övriga marginalen för målprisunderskridandet, 44,0 %, vilken fastställts på grundval av den högsta marginal som konstaterats för en enskild underkategori av produkten.

H. SLUTBESTÄMMELSE

(131) Enligt god förvaltningspraxis bör en period fastställas inom vilken berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen kan lämna sina synpunkter och begära att bli hörda. Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan behöva övervägas på nytt om en slutgiltig tull skulle föreslås.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En provisorisk utjämningstull skall införas på import av termoplastiskt gummi av styrenbutadienstyren-typ enligt KN-nummer ex40021900 och ex 4002 99 med ursprung i Taiwan. Dessa nummer kan komma att ändras under tullens giltighetstid, såsom anges i skäl 15.

2. Följande provisoriska utjämningstullar skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

4. Den produkt som avses i punkt 1 får övergå till fri omsättning i gemenskapen endast om det ställs en säkerhet motsvarande beloppet för den provisoriska tullen.

Artikel 2

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 i förordning (EG) nr 2026/97 får berörda parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda av kommissionen inom 15 dagar efter den dag då denna förordning träder i kraft.

2. Enligt artikel 31.4 i förordning (EG) nr 2026/97 får berörda parter lämna synpunkter på tillämpningen av denna förordning inom en månad efter den dag då den träder i kraft.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 skall tillämpas i fyra månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 24 maj 2000.

På kommissionens vägnar

Pascal Lamy

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 288, 21.10.1997, s. 1.

(2) EGT C 241, 26.8.1999, s. 4.

(3) EGT C 241, 26.8.1999, s. 5.

(4) Uppgifterna om importvolym kom ursprungligen från gemenskapstillverkarna av den berörda produkten och kontrollerades i samband med kontrollbesöken mot siffrorna från importörerna i gemenskapen.

(5) Se sidan 12 i detta nummer av EGT.