Rådets förordning (EG) nr 398/2004

av den 2 mars 2004

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1) (nedan kallad "grundförordningen"), särskilt artikel 11.2 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

FÖRFARANDE

Gällande åtgärder

(1) Genom förordning (EG) nr 2496/97(2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull i form av en värdetull på import av kisel med ursprung i Kina. Den slutgiltiga tullsats som infördes på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, var 49 %. Det bör noteras att de ursprungliga åtgärderna infördes genom förordning (EG) nr 2200/90(3), och att en översyn vid giltighetstidens utgång avslutades genom förordning (EG) nr 2496/97.

Begäran om översyn

(2) Efter offentliggörandet i mars 2002 av ett tillkännagivande(4) om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som tillämpades på import av kisel med ursprung i Kina mottog kommissionen en begäran om översyn av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran ingavs den 9 september 2002 av Euroalliages (Liaison Committee of the Ferro-Alloy Industry) (nedan kallad "sökanden") såsom företrädare för tillverkare som svarar för 100 % av gemenskapens produktion av kisel. I begäran gjordes gällande att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphävdes.

(3) Kommissionen fastställde efter samråd med rådgivande kommittén att det fanns tillräckliga bevis för att motivera en översyn och inledde genom ett tillkännagivande om en översyn vid giltighetstidens utgång(5) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

Undersökning

Förfarande

(4) Kommissionen underrättade officiellt de klagande gemenskapstillverkarna, de exporterande tillverkarna i Kina, importörer, handlare, användarindustrier och sammanslutningar av användare som man visste berördes samt företrädare för den kinesiska staten om inledandet av översynen. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet lämna synpunkter skriftligen och begära att bli hörda.

(5) Frågeformulär sändes till alla parter som officiellt hade underrättats om inledandet av översynen och till de som inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet begärde ett frågeformulär.

(6) Tre sökande gemenskapstillverkare, en exporterande tillverkare, en importör och två tillverkare i det jämförbara landet besvarade frågeformulären.

Berörda parter och kontrollbesök

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för analysen av gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

a) Exporterande tillverkare

Dalian DC Silicon Co., Ltd - Dalian, Kina

b) Närstående importör

Dow Corning Ltd, Barry, Wales, Förenade kungariket

c) Tillverkare i det jämförbara landet

Fesil ASA, Trondheim, Norge

Elkem ASA, Oslo, Norge

d) Tillverkare i gemenskapen

Invensil, Pechiney Group, Paris, Frankrike

Ferroatlantica, Madrid, Spanien

R W Silicium, Pocking, Tyskland

Undersökningsperiod

(8) Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2001 till och med den 30 september 2002 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av utvecklingstendenser av relevans för bedömningen av sannolikheten för att skadan skulle fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 1998 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad "skadeundersökningsperioden").

Förfarande rörande andra länder

(9) I oktober 2002 inleddes ett antidumpningsförfarande beträffande import till gemenskapen av kisel med ursprung i Ryssland. Genom rådets förordning (EG) nr 2229/2003(6) infördes den 22 december 2003 en slutgiltig antidumpningstull på mellan 22,7 % och 23,6 %.

Berörd produkt och likadan produkt

(10) Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. kiselmetall med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00 (innehållande mindre än 99,99 viktprocent kisel). Enbart på grund av den nuvarande klassificeringen i Kombinerade nomenklaturen bör den betecknas "kisel". Kisel med högre renhetsgrad, dvs. minst 99,99 viktprocent kisel, som i huvudsak används i den elektroniska halvledarindustrin, klassificeras enligt ett annat KN-nummer och omfattas inte av detta förfarande.

(11) Kisel tillverkas i elektriska ljusbågsugnar genom karbotermisk reduktion av kvarts i närvaro av olika typer av kolhaltiga reduktionsmedel. Det saluförs i form av stycken, korn eller pulver i enlighet med internationellt godkända tekniska specifikationer avseende renhetsgrad. Kisel används främst i två industrier, nämligen i den kemiska industrin för framställning av metylklorsilaner eller triklorsilaner och tetraklorkisel och i aluminiumindustrin för framställning av aluminiumlegeringar vid primära och sekundära smältverk avsedda för framställning av gjutlegeringar för olika industrier, särskilt bilindustrin.

(12) Det framgår av denna undersökning, liksom av den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, att kisel som tillverkas i Kina och säljs på den inhemska marknaden och exporteras till gemenskapen, kisel som tillverkas och säljs på den inhemska marknaden i det jämförbara landet (Norge) och kisel som tillverkas och säljs i gemenskapen av de sökande gemenskapstillverkarna har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(13) Den kinesiska regeringen och den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metall, mineraler och kemikalier lämnade synpunkter beträffande den berörda produktens och den likadana produktens olika kvaliteter. De inlämnades dock först mycket sent under förfarandet och åtföljdes inte av någon bevisning till stöd för uppgifterna. De synpunkter som mottogs beträffande den berörda produkten avvisades därför.

SANNOLIKHET FÖR ATT DUMPNINGEN FORTSÄTTER

(14) I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes om det förekom dumpning för närvarande och, om så var fallet, huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta.

Inledande anmärkning

(15) Av de sex kinesiska exporterande tillverkare som nämns i klagomålet, var bara en samarbetsvillig. Enligt uppgifter från Eurostat utgjorde dess export mer än 80 % av den sammanlagda exporten till gemenskapen från Kina. Ingen annan kinesisk exporterande tillverkare inlämnade några uppgifter och därför var det nödvändigt att, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, på grundval av tillgängliga uppgifter fastställa avgörandena rörande deras situation.

(16) Under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång uppgick kiselimporten från Kina till gemenskapen till 10199 ton. Efter det att antidumpningsåtgärderna hade införts minskade den berörda importen till 4168 ton 1998, men i slutet av undersökningsperioden hade den återigen ökat till 14454 ton.

(17) I den ursprungliga undersökningen hade den kinesiska importen en marknadsandel av 9,3 % under undersökningsperioden. Den berörda importens marknadsandel uppgick till 3,8 % av den sammanlagda förbrukningen i gemenskapen under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Under den period som följde på införandet av antidumpningsåtgärderna minskade denna marknadsandel till 1,4 % 1998, men under undersökningsperioden ökade den åter och uppgick till 3,9 % av gemenskapens sammanlagda förbrukning av den berörda produkten.

Dumpning under undersökningsperioden

(18) I enlighet med artikel 11.9 i grundförordningen använde kommissionen samma metod som vid den ursprungliga undersökningen.

Jämförbart land

(19) Eftersom Kina är en övergångsekonomi måste normalvärdet fastställas på grundval av uppgifter som erhållits i ett lämpligt tredje land med marknadsekonomi i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(20) Liksom i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång föreslogs i tillkännagivandet av denna översyn vid giltighetens utgång Norge som jämförbart land i syfte att fastställa ett normalvärde.

(21) Den kinesiska exporterande tillverkaren motsatte sig detta förslag och gjorde gällande att Brasilien eller Sydafrika skulle vara ett lämpligare val, huvudsakligen därför att konkurrens- och marknadsvillkoren i de länderna skulle vara mer jämförbara med situationen i Kina. Gemenskapsindustrin invände mot valet av Brasilien och Sydafrika som jämförbara länder på grundval av den kraftiga devalveringen av den lokala valutan i Brasilien och bristen på konkurrens i Sydafrika, eftersom enbart ett företag tillverkade den berörda produkten. Dessutom samtyckte ingen av de kända tillverkarna i dessa två länder till att samarbeta i förfarandet fastän kommissionen hade inbjudit dem att samarbeta. Följaktligen kunde Brasilien och Sydafrika inte bibehållas som jämförbara länder.

(22) Det konstaterades att Norge var en av världens största tillverkare av kisel med två konkurrerande tillverkare i landet. Det fastställdes också att Norge var en öppen marknad utan importtullar på kisel och att landet importerade betydande mängder kisel från Brasilien och Kina. Det bör också noteras att Norge har en naturlig fördel vad beträffar tillgång till billig energi då däremot inga uppgifter har lagts fram om att Kina åtnjöt en sådan fördel.

(23) Därför drogs slutsatsen att Norge utgjorde ett lämpligt jämförbart land. Kommissionen kontaktade de två kända kiseltillverkarna i Norge och båda samtyckte till att samarbeta.

Normalvärde

(24) Vad normalvärdet beträffar fastställdes först att de norska tillverkarnas inhemska försäljningsvolym var representativ i förhållande till den volym som exporterades från Kina. Normalvärdet fastställdes antingen på grundval av det vägda genomsnittliga priset för oberoende kunder vid normal handel eller, då försäljningen på den inhemska marknaden inte var lönsam, på grundval av det konstruerade normalvärdet. Härvid bör det noteras att ett konstruerat normalvärde endast behövde användas för en mindre andel av exporten. När normalvärdet konstruerades gjordes detta genom att ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginal lades till tillverkningskostnaderna i Norge. I samtliga fall fastställdes försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst enligt den metod som anges i artikel 2.6 i grundförordningen.

Exportpris

(25) Vad beträffar exporten till gemenskapen utgjorde den största andelen av försäljningen från den samarbetsvilliga tillverkaren i Kina försäljning till ett närstående företag i gemenskapen som förädlade den importerade kiseln till silikoner. I normala fall skulle dessa exportpriser inte användas för fastställande av exportpriset, eftersom de kan påverkas av förhållandet mellan parterna. Eftersom det konstaterades att de priser som togs ut var i linje med de marknadspriser som angivits i facktidskrifter och med de priser som togs ut av en annan kinesisk exporterande tillverkare, som inte samarbetade men exporterade till samma företag i EU under undersökningsperioden, beslutades dock att använda dessa priser för beräkningen av exportpriset. Exportpriset fastställdes följaktligen på grundval av uppgifterna från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, den icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och återstående uppgifter från Eurostat. Det bör noteras att exportvolymen från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren utgjorde 80 % av den import som registrerats av Eurostat och att den var högre än den sammanlagda volym av den berörda produkten som importerats från Kina under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

Jämförelse

(26) För att en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik skulle kunna göras togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. Det gjordes justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings- och kreditkostnader.

Dumpningsmarginal

(27) I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och de vägda genomsnittliga exportpriserna, som fastställts enligt ovan. Av jämförelsen framgick det att dumpning förekom. Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns före tull, var betydande, nämligen 12,5 %, även om den låg betydligt lägre än den nivå som konstaterats i samband med tidigare undersökningar.

Slutsats

(28) Av undersökningen har det framkommit att importvolymen för den undersökta produkten från Kina var högre än under undersökningsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och att den fortfarande klart låg kvar på dumpade nivåer. Under undersökningen framkom inte något skäl till att dumpningen skulle upphöra eller minska om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta.

Utvecklingen av importen om åtgärderna skulle upphöra att gälla

(29) Det ansågs också lämpligt att undersöka huruvida den kinesiska importen volymmässigt skulle öka om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. I detta syfte bedömdes följande faktorer: utvecklingen av export- eller tillverkningskapaciteten och de exporterande tillverkarnas exportbeteendet på marknader i tredje land

Den samarbetsvilliga exportörens exportförsäljning och outnyttjade kapacitet

(30) Av undersökningen framkom det att det samarbetsvilliga företaget exporterade 100 % av sin produktion av den berörda produkten, i huvudsak till EU. Det stod också klart att detta företag hade en betydande överskottskapacitet och att kapaciteten nyligen hade fördubblats. Det bör också noteras att den stora merparten av exporten till EU skedde inom ramen för farandet för aktiv förädling till ett närstående företag som förädlade den berörda produkten. Med andra ord övergick denna export aldrig till fri omsättning på gemenskapens marknad utan konkurrerade med kisel som såldes av andra aktörer på gemenskapens marknad. Upphävandet av åtgärderna skulle följaktligen bli en extra sporre för denna exportör att sända ytterligare kvantiteter av den berörda produkten till gemenskapens marknad antingen för övergång till fri omsättning eller för aktiv förädling.

Kinesisk tillverkning och kapacitetsutnyttjande

(31) Enligt ansökan om översyn efter giltighetstidens utgång, som i detta avseende grundade sig på uppgifter i Metal Bulletins augustinummer 2001, uppgår den sammanlagda kinesiska produktionskapaciteten för den berörda produkten till 1203000 ton per år. I ansökan om översyn vid giltighetstidens utgång hänvisades det också till uppgifter från en ledande oberoende forskningsgrupp som uppskattade produktionskapaciteten 2002 till omkring 600000 ton. Den kinesiska produktionsvolymen uppskattades det året till omkring 400000 ton. På grundval av dessa uppgifter uppgår det kinesiska kapacitetsutnyttjandet till mellan 33 % och 66 %, och den outnyttjade kapaciteten är i bästa fall åtminstone hälften av gemenskapens sammanlagda förbrukning. Det föreföll också som om den kinesiska produktionskapaciteten snabbt skulle kunna öka ytterligare om marknadsvillkoren skulle motivera detta.

(32) Följaktligen visar den stora produktionskapaciteten i Kina att tillverkare snabbt kan öka produktionen och styra den till vilken exportmarknad som helst, inbegripet gemenskapens marknad om åtgärderna upphör att gälla.

(33) Eftersom det inte tillhandahölls några uppgifter från kinesiska källor och tillgången till offentliga uppgifter om den kinesiska kiselindustrin är begränsad, bör det noteras att ovanstående slutsatser i enlighet med grundförordningen, särskilt artikel 18 i denna, huvudsakligen grundar sig på tillgängliga uppgifter, dvs. de uppgifter som lämnades i klagomålet.

Export till tredje länder

(34) På grundval av kinesiska uppgifter om exporthandel fastställdes att den sammanlagda kinesiska exporten av kisel i hela världen ökade med 43 %, från 271626 ton 1998 till 387444 ton 2002(7). Priserna för export till världsmarknaden ligger 30 % lägre än priserna för export till gemenskapen. Exportörer skulle således ha ett motiv att öka exporten till gemenskapen snarare än till andra tredje länder om åtgärderna upphörde att gälla.

(35) Det noterades dessutom att de kinesiska exportpriserna för den berörda produkten föll nästan 4 %, dvs. från 829 US-dollar per ton 1998 till 799 US-dollar per ton 2002(8).

(36) Detta visar tydligt att om åtgärderna upphörde att gälla skulle de kinesiska exportörerna få ett motiv att rikta in sig på gemenskapens marknad med tanke på de antidumpningsåtgärder som just införts på Förenta staternas marknad och den nyligen genomförda höjningen från 5 % till 20 % när det gäller den tull som Ryssland infört på import av den berörda produkten från Kina.

Priserna på export till gemenskapen

(37) Det bör också noteras att den allmänt rådande prisnivån för den berörda produkten i gemenskapen gör gemenskapens marknad väldigt attraktiv. Detta är ytterligare ett motiv för ökad export till gemenskapen, antingen genom att produktionen ökar eller genom att sådan försäljning som för närvarande exporteras till tredje land läggs om till gemenskapen. Det konstaterades dessutom att exportpriserna till tredje länder var lägre än exportpriserna till gemenskapen. Det är emellertid inte troligt att de attraktiva, relativt höga priserna på gemenskapens marknad kommer att upprätthållas på lång sikt, eftersom de många kinesiska exportörerna, om åtgärderna upphävdes, skulle komma att konkurrera med varandra för att öka sin andel av gemenskapens marknad. Därför är det mycket sannolikt att alla aktörer på gemenskapsmarknaden skulle vara tvungna att sänka sina priser.

Handelspolitiska skyddsåtgärder som tillämpas av tredje länder

(38) De kinesiska exportörernas exportbeteende på andra för den berörda produkten viktiga marknader undersöktes också. Förenta staterna inledde i detta avseende under 1999 en översyn av antidumpningstullen på kisel från Kina. Vid undersökningen fastställdes mycket höga dumpningsmarginaler (upp till 139 %). Slutsatsen drogs att om åtgärderna togs bort skulle den skadevållande dumpningen fortsätta(9), och i februari 2003 förlängdes därför antidumpningsåtgärderna avseende import av den berörda produkten.

(39) Under 2002 avslutade dessutom de ryska myndigheterna en antidumpningsundersökning avseende import av kisel från Kina och rekommenderade att en antidumpningstull på 25 % skulle införas. Efter samråd med de kinesiska myndigheterna har importtullen på 5 % dock höjts till 20 %. Detta är en klar indikation på att de kinesiska exportörerna måste finna andra marknader för försäljning av den berörda produkten.

(40) Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att de kinesiska exporterande tillverkarna har press på sig att finna alternativa exportmarknader.

Slutsats

(41) Av undersökningen har det framgått att Kina har fortsatt dumpningen under undersökningsperioden. Eftersom Kina har en betydande outnyttjad kapacitet och kinesisk export till tredje länder sker till priser som till och med är lägre än priserna för export till gemenskapen finns det en stor sannolikhet för att de kinesiska exporterande tillverkarna i betydande utsträckning skulle öka sin dumpade export av den berörda produkten till gemenskapen om de gällande åtgärderna upphörde att gälla. Dessutom begränsas de kinesiska exportörernas export av den berörda produkten av de nya antidumpningsåtgärder som är i kraft i både Förenta staterna och Ryssland. Sammanfattningsvis är det mycket troligt att importen till gemenskapen från Kina kommer att återupptas i betydande kvantiteter och till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

DEFINITION AV GEMENSKAPSINDUSTRIN

(42) De tre klagande gemenskapstillverkarna besvarade frågeformulären och samarbetade till fullo i undersökningen. De svarade under undersökningsperioden för 100 % av tillverkningen i gemenskapen. Under undersökningsperioden importerade en av de tre gemenskapstillverkarna den berörda produkten från andra tredje länder, framför allt från Sydafrika. Det konstaterades dock att denna import i huvudsak skedde för att komplettera produkter som tillverkaren försåg sina kunder i gemenskapen med. Importen minskade under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 1998 och 1999 då den minskade med hälften efter det att den berörda tillverkaren installerat nya produktionsanläggningar i gemenskapen och gjort ett strategiskt åtagande att tillverka och sälja mer kisel till gemenskapens marknad. Under undersökningsperioden motsvarade den volym av den berörda produkten som importerats av den berörda tillverkaren endast 2,1 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym av kisel i gemenskapen (3,5 % av den berörda tillverkarens försäljning) och 1,9 % av gemenskapsindustrins tillverkning av den berörda produkten (3,2 % av den berörda tillverkarens tillverkning). Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att denna tillverkares import inte påverkade dennes ställning som gemenskapstillverkare.

(43) De tre klagande gemenskapstillverkarna utgör därför gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN

Förbrukning i gemenskapen

(44) Förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins samlade leveransvolym i gemenskapen och importen från Kina och andra tredje länder (baserade på uppgifter från Eurostat).

Tabell 1 Förbrukning i gemenskapen (baserad på försäljningsvolym)

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i svaren på frågeformuläret och uppgifter från Eurostat

(45) Förbrukningen av kisel i EU nådde sin höjdpunkt 2000 med nästan 390000 ton innan den åter föll såväl 2001 som under undersökningsperioden och slutligen stannade på 371540 ton. Totalt ökade förbrukningen med 28 % under hela skadeundersökningsperioden, men den minskade med 4 % mellan 2000 och undersökningsperioden.

Import från Kina

Volymer, marknadsandelar och priser

(46) Enligt uppgifter från Eurostat ökade mängden import från Kina under skadeundersökningsperioden från 4168 ton till 14454 ton. Marknadsandelen för importen från Kina, som i samband med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång låg runt 4 %, ökade under skadeundersökningsperioden från 1,4 % till 3,9 % under undersökningsperioden. Priserna minskade först med 8 % från 1998 till 2000 och ökade därefter på nytt för att i slutet av undersökningsperioden vara högre än 1998 års nivå.

Tabell 2 Import från Kina (baserad på uppgifter från Eurostat)

>Plats för tabell>

Importprisutveckling

(47) Efter införandet av en antidumpningstull 1997 var priserna på kisel med ursprung i Kina fortfarande lägre än gemenskapsindustrins priser. Skillnaden jämfört med gemenskapsindustrins priser var 2 % under undersökningsperioden. Denna skillnad fastställdes på grundval av gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser (fritt fabrik) medan de kinesiska importpriserna hämtades från Eurostat och justerades för kostnader efter importen, tull och antidumpningstullar. Det bör noteras att de försäljningspriser som anges ovan beräknades på grundval av både försäljningen till gemenskapsanvändare på gemenskapens marknad och försäljningen av kinesiskt kisel avsett för aktiv förädling. Det tillämpades inte någon antidumpningstull på den senare försäljningen. Det bör emellertid noteras att genomsnittspriset för kinesisk kisel som övergått till fri omsättning på gemenskapens marknad konstaterades vara mycket lågt, dvs. ungefär 870 euro per ton.

Gemenskapsindustrins ekonomiska situation

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

Tabell 3 Produktion

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(48) Gemenskapsindustrins produktion ökade under skadeundersökningsperioden med 34 %, men sjönk med 3 % mellan 2001 och undersökningsperioden. Under undersökningsperioden motsvarade gemenskapsindustrins produktion av kisel 38,7 % av förbrukningen i gemenskapen.

Tabell 4 Produktionskapacitet

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(49) Produktionskapaciteten ökade varje år, utom under undersökningsperioden då den minskade något. Över lag ökade kapaciteten med sammanlagt 30 % under skadeundersökningsperioden, till följd av investeringsbeslut som fattades 1998.

Tabell 5 Kapacitetsutnyttjande

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(50) Tabellen ovan visar att kapacitetsutnyttjandet ökade med 3 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen skedde mellan 1998 och 1999. Mellan 2000 och undersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet med omkring 2 procentenheter.

Försäljningsvolym och försäljningspriser

Tabell 6 Försäljningsvolym

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(51) Gemenskapsindustrins försäljning till icke-närstående kunder i gemenskapen ökade med 57 % mellan 1998 och undersökningsperioden.

(52) Försäljningen till närstående företag förblev stabil och utgjorde mindre än 6 % av den sammanlagda försäljningen av kisel under skadeundersökningsperioden.

Tabell 7 Gemenskapsindustrins försäljningspriser för kisel

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(53) Från och med 1998 till och med undersökningsperioden minskade det genomsnittliga försäljningspris för kisel som gemenskapsindustrin tog ut på gemenskapsmarknaden betydligt (16 %). Genomsnittspriserna föll kraftigt 1999 och nådde en lägsta nivå på 1184 euro per ton innan de 2001 åter steg till 1271 euro per ton. Priserna minskade därefter med 7 % under undersökningsperioden och stannade på samma nivå som under 1999. Den kraftiga sänkningen av försäljningspriserna och ökningen av produktionskostnaderna spelade en betydande roll när det gäller gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation.

Marknadsandel

Tabell 8 Marknadsandel

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(54) Gemenskapsindustrins marknadsandel ökade från 29,8 % 1998 till 36,7 % under undersökningsperioden, i linje med dess ökade produktion och ökade försäljningsvolym till följd av att en ny anläggning tagits i bruk i gemenskapen. En stor ökning ägde rum mellan 1998 och 1999 (+5,4 % av marknaden) till följd av inrättandet av nya produktionsanläggningar i gemenskapen. En mindre ökning (+2,4 procentenheter) ägde rum mellan 2001 och undersökningsperioden.

Lager

Tabell 9 Lager

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(55) Tabellen ovan visar att lagren minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden. Förutom under 2000 låg lagren på omkring 33000 ton fram till undersökningsperioden då de minskade till strax över 23000 ton.

(56) Lagren, som under 1998 motsvarade ungefär 38 % av gemenskapsindustrins försäljningsvolym i EU, minskade under undersökningsperioden till mindre än 17 % av försäljningen i EU. Denna minskning kan främst förklaras av det faktum att lager vanligtvis byggs upp i slutet av varje kalenderår, så att produktionsvolymerna kan minskas under vintermånaderna när energikostnaderna är som högst. Undersökningsperioden slutade i september, dvs. innan den fullständiga effekten av lageruppbyggnaden blev kännbar.

Lönsamhet och kassaflöde

(57) Under skadeundersökningsperioden utvecklades lönsamheten, uttryckt i procent av nettoförsäljningsvärdet, på följande sätt:

Tabell 10 Lönsamhet

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(58) Med undantag för 2000 försämrades lönsamheten under hela perioden från en vinst på 12,6 % under 1998 till en förlust på 2,1 % under undersökningsperioden. Under 2000 resulterade de 4 % högre försäljningspriserna, i jämförelse med 1999, och lägre produktionskostnader på grund av ökade investeringar i en bättre avkastning på försäljning. 2001 minskade vinsten på grund av att ökade produktionskostnader, särskilt energikostnader och kostnader för förbrukningsvaror, inte åtföljdes av en liknande ökning av försäljningspriserna. Faktum är att genomsnittskostnaderna ökade med 80 euro per ton under det året, varav endast 40 euro per ton kunde överföras till kunderna. Under undersökningsperioden minskade priserna, vilket gjorde att gemenskapsindustrin gick med förlust trots att de genomsnittliga produktionskostnaderna minskade.

Kassaflöde

Tabell 11 Kassaflöde

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(59) Kassaflödet försämrades med 64 % under skadeundersökningsperioden och utvecklades på ungefär samma sätt som lönsamheten.

Investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital

Tabell 12 Investeringar

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(60) De betydande investeringar som gjordes mellan 1998 och 2000 syftade huvudsakligen till att öka produktionskapaciteten i EU mot bakgrund av de gynnsamma förhållanden som rådde 1998 och av den positiva utveckling av gemenskapsmarknaden för kisel som gemenskapsindustrin förväntade sig vid den tidpunkten. Denna ökade kapacitet användes också till att minska gemenskapsindustrins behov av importerat kisel. Dessa förväntade förbättringar återspeglas faktiskt i utvecklingstendensen för förbrukningen i gemenskapen, vilken ökade med 34 % under denna period (1998-2000).

(61) Av undersökningen framgår det att avkastningen på investeringar, inbegripet ackumulerade avskrivningar, under skadeundersökningsperioden försämrades i samma takt som lönsamheten.

Tabell 13 Avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(62) Alla de företag som utgör gemenskapsindustrin ingår i större koncerner. Deras förmåga att anskaffa kapital bestäms således av koncernernas ekonomiska situation. Koncernerna rapporterade inte om några problem med att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden. Det rapporterades däremot om att det i synnerhet i kiselsektorn fanns problem med finansiering av nya projekt. Detta verkar få stöd av den negativa utvecklingen av gemenskapsindustrins ekonomiska situation och de uppgifter som kontrollerats i samband med undersökningen. Dessa uppgifter framgår sammanfattningsvis av tabell 12 och visar att investeringarna under undersökningsperioden endast uppgick till 22 % av nivån 1998.

Sysselsättning, produktivitet och löner

Tabell 14 Sysselsättning

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(63) Av tabellen ovan framgår det att sysselsättningen ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen skedde under perioden 1998-2000 till följd av den ökade produktionskapaciteten, men det skedde ingen betydande ytterligare ökning under undersökningsperioden.

(64) Eftersom produktionen ökade snabbare än sysselsättningen ökade produktiviteten med 15 % under samma period, vilket framgår av tabellen nedan.

Tabell 15 Produktivitet

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(65) Under skadeundersökningsperioden ökade genomsnittslönen för de anställda i gemenskapsindustrin med mindre än 1 % per år, dvs. ökningen var lägre än inflationen.

Tabell 16 Löner

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

Dumpningsmarginalernas storlek

(66) När det gäller verkningarna på gemenskapsindustrins situation av storleken på den faktiska dumpningsmarginal som konstaterades under undersökningsperioden, bör det noteras att den marginal som konstaterades för Kina är betydande. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle därför konsekvenserna av den dumpningsmarginal som konstaterats i samband med den pågående undersökningen vara betydande, eftersom tullen motsvarar 49 % av priset cif för import från Kina.

Gemenskapsindustrins exportverksamhet

(67) Undersökningen visade att gemenskapsindustrins exportverksamhet utvecklades på följande sätt:

Tabell 17 Gemenskapsindustrins export

>Plats för tabell>

Källa:

Kontrollerade uppgifter i gemenskapsindustrins svar på frågeformuläret.

(68) Gemenskapsindustrins export av kisel minskade med hälften under skadeundersökningsperioden, huvudsakligen under undersökningsperioden. Även om denna nedgång vid en jämförelse kan förefalla markant innebär den i absoluta tal en nedgång från ett begränsat antal försäljningar, nämligen mindre än 4,8 % av all försäljning under 2001, till ännu färre försäljningar, mindre än 2,4 % under undersökningsperioden. Även om den minskade exporten kan ha haft ett visst genomslag på gemenskapsindustrins ekonomiska situation har all inverkan av det slaget troligen varit begränsad. Försäljningspriserna och lönsamheten på gemenskapsmarknaden hade mycket större betydelse för försämringen av gemenskapsindustrins situation. Minskningen av exportvolymen, som redan var obetydlig före undersökningsperioden, har troligen haft liten inverkan, eller ingen alls, på gemenskapsindustrins situation.

Volym och priser för import från andra tredje länder

(69) Importvolymerna av kisel från andra länder än Kina till gemenskapen och de genomsnittliga priserna för dessa importvolymer utvecklades på följande sätt:

Tabell 18 Import till gemenskapen från andra tredje länder (volym)

>Plats för tabell>

Källa:

Eurostat.

Tabell 19 Import till gemenskapen från andra tredje länder (genomsnittliga priser)

>Plats för tabell>

Källa:

Eurostat.

(70) Medan den sammanlagda importen av kisel från andra tredje länder än Kina ökade under skadeundersökningsperioden från ungefär 200000 ton 1998 till 221000 ton under undersökningsperioden föll denna imports marknadsandel från ungefär 69 % till 59 % under samma tid. De största exportörerna till gemenskapen har varit Norge, Brasilien, Sydafrika och Ryssland. Endast importen från Ryssland skedde till priser som i genomsnitt var betydligt lägre än gemenskapsindustrins under undersökningsperioden. Såsom anges i skäl 47 var priset på den kinesiska kisel som övergick till fri omsättning på gemenskapsmarknaden avsevärt lägre än priserna för import från andra tredje länder, vilka framgår av tabell 19.

Slutsats

(71) Såsom förklarats och framgår ovan kunde gemenskapsindustrin mellan 1998 och 2000 dra fördel av en växande marknad (34 %) och i betydande utsträckning öka sin försäljningsvolym och marknadsandel. Därefter avstannade emellertid tillväxten av försäljningsvolymen och marknadsandelen och gemenskapsindustrins ekonomiska situation (priser, lönsamhet och kassaflöde) försämrades.

(72) Vid en närmare undersökning kan det konstateras att den positiva utvecklingen för gemenskapsindustrin i huvudsak ägde rum mellan 1998 och 2000. Från och med 2000 noterades inga märkbara förbättringar.

(73) De förbättringar som konstaterats mellan 1998 och 2000 kan direkt tillskrivas de beslut som gemenskapsindustrin fattade 1998 om att investera i ytterligare produktionsanläggningar i gemenskapen. Mellan 1998 och 2000 ökade EU:s produktionskapacitet med 26 % (från 125000 ton till 158000). Dessa beslut fattades som en reaktion på att antidumpningsåtgärderna på import av kisel från Kina, såsom beskrivs i skäl 1, hade förlängts under 1997. Gemenskapsindustrin gjorde också god vinst på sin försäljning av kisel på gemenskapsmarknaden under 1998 (se skäl 58). Det kan därför konstateras att gemenskapsindustrin kunde dra fördel av antidumpningsåtgärderna beträffande kisel från Kina. Från 2000 till undersökningsperioden försämrades gemenskapsindustrins situation, i synnerhet genom att priserna minskade med 46 euro per ton, lönsamheten med 7,1 procentenheter, kassaflödet med 59 % och investeringarna med 55 %. Under undersökningsperioden befann sig gemenskapsindustrin i en situation där den gick med förlust. Av dessa skäl kan det konstateras att gemenskapsindustrin befann sig i en mycket utsatt och sårbar position under undersökningsperioden.

SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(74) Mängden dumpad import från Kina ökade betydligt under skadeundersökningsperioden och om antidumpningsåtgärderna inte hade varit i kraft är det troligt att betydande mängder av den berörda produkten skulle ha sänts till gemenskapsmarknaden till väldigt låga priser som avsevärt skulle ha underskridit gemenskapsindustrins priser. Mot bakgrund av nivån på de gällande antidumpningstullarna skulle prisskillnaden mellan den importerade produkten och den som tillverkas av gemenskapsindustrin (se skäl 47) kunna uppgå till mer än 35 % om åtgärden tilläts upphöra att gälla.

(75) Såsom beskrivits i skäl 31 beräknas den outnyttjade kapaciteten i Kina vara tillräcklig för att tillgodose 50 % av gemenskapens efterfrågan på kisel. Om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla finns det risk för att en betydande del av den outnyttjade produktionskapaciteten skulle användas för att göra gemenskapens marknad översvämmad av kisel från Kina. Uppgifterna från Eurostat tyder på att när importen skedde utan tillämpning av tull fördes kinesiskt kisel in i gemenskapen till ett genomsnittspris på 870 euro per ton. Det finns ingen anledning att tro att priserna i framtiden skulle bli högre än så om åtgärden upphörde att gälla. När man undersöker vilken inverkan en sådan ytterligare lågprisimport skulle få för gemenskapsindustrins situation måste man komma ihåg följande: Industrin befinner sig redan i ett utsatt läge på grund av att det förekommer dumpad import från såväl Ryssland som Kina. En sådan mängd dumpad import från Kina skulle omedelbart orsaka en ytterligare kraftig prisnedgång på EU:s marknad, eftersom gemenskapsindustrin i första hand snarare skulle försöka att behålla sin marknadsandel än att minska sin produktion. Detta skulle i sin tur ytterligare tära på gemenskapsindustrins lönsamhet och skulle leda till ännu större förluster än de 2,1 % som konstaterades under undersökningsperioden. Redan på kort sikt skulle gemenskapsindustrin kunna tvingas bort från marknaden mot bakgrund av dess ohållbara ekonomiska situation, vilken avspeglas bl.a. genom sänkt lönsamhet (-14,7 procentenheter) under skadeundersökningsperioden.

(76) Det erinras om att det i skäl 28 konstaterades att kinesisk kisel fortsatte att dumpas på EU:s marknad, i skäl 41 att denna import sannolikt skulle öka avsevärt om åtgärderna upphörde att gälla och i skäl 1 att gemenskapsindustrin befann sig i en utsatt situation. Eftersom de nuvarande åtgärderna är tillräckliga för att all skada för gemenskapsindustrin av importen från Kina skall kunna undanröjas, skulle ett upphävande av åtgärderna leda till att den skada som följer av den dumpade importen därifrån återkom.

GEMENSKAPENS INTRESSE

Inledande anmärkning

(77) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Fastställandet av gemenskapens intresse grundades på en bedömning av alla olika berörda intressen, t.ex. gemenskapsindustrins, importörernas/leverantörernas och handlarnas intresse och intresset hos användarna av produkten i fråga.

(78) Det bör erinras om att det i den föregående översynen inte ansågs att införandet av åtgärder skulle strida mot gemenskapens intresse. Eftersom den här undersökningen dessutom är en översyn vid giltighetstidens utgång, kan man undersöka en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts och bedöma de eventuellt otillbörliga negativa verkningar som de gällande antidumpningsåtgärderna kan ha haft för de berörda parterna.

(79) Mot den bakgrunden undersöktes det huruvida det, trots slutsatsen vad gällde sannolikheten för att skadevållande dumpning skulle återkomma, fanns tvingande skäl för att dra slutsatsen att det i detta fall inte skulle ligga i gemenskapens intresse att bibehålla åtgärderna.

Gemenskapsindustrins intresse

(80) Gemenskapsindustrin har visat sig vara en strukturellt livskraftig industri med förmåga att anpassa sig till de föränderliga villkoren på marknaden. Detta bekräftades särskilt av den positiva utvecklingen av dess situation när faktisk konkurrens hade återupprättats efter införandet av antidumpningsåtgärder avseende import med ursprung i Kina, liksom av industrins investeringar i ytterligare produktionskapacitet under 1998. Slutsatsen kan dock dras att situationen högst sannolikt kommer att försämras kraftigt om antidumpningsåtgärderna inte bibehålls.

Icke närstående importörers eller handlares intresse

(81) Kommissionen sände frågeformulär till nio icke närstående importörer, handlare och sammanslutningar. Det inkom inga svar på dessa frågeformulär och inte heller gav sig några andra importörer eller handlare till känna.

(82) Mot bakgrund av detta drogs slutsatsen att de gällande åtgärderna inte påtagligt påverkade importörer eller handlare och därför skulle det inte påverka dem om åtgärderna bibehölls.

Användarnas intresse

(83) Kommissionen sände frågeformulär till 15 användare och sammanslutningar av användare. Endast två ofullständiga svar mottogs från användare, och en sammanslutning av användare framförde en allmän synpunkt. Av dessa svar framkom det att kisel stod för ungefär 10 % av användarnas produktionskostnader. Svaren visade också att båda användarföretagen var lönsamma även med de gällande antidumpningstullarna på kisel från Kina. De innehöll inga kommentarer beträffande de eventuella följderna av om åtgärderna undanröjdes och inte heller några uppgifter beträffande vilken inverkan förekomsten av åtgärder hade på dessa två användare. Inte heller mottogs några uppgifter om huruvida en tull kunde överföras på deras egna kunder.

(84) I svaret från sammanslutningen av användare angavs att det skulle ligga i gemenskapens intresse att ha så många olika källor för kisel som möjligt. Den angav också att den antog att det faktum att åtgärderna skulle upphöra att gälla inte skulle leda till att den skadevållande dumpningen från Kina återkom. Sammanslutningen bifogade emellertid ingen bevisning till stöd för detta antagande.

(85) Mot bakgrund av de få svaren på det frågeformulär som sändes ut, de ofullständiga svar som inkom samt bristen på verifierbara uppgifter till stöd för de gällande åtgärdernas upphörande, dras slutsatsen att användarna inte i någon högre grad skulle påverkas av att tullarna bibehölls.

Slutsats

(86) Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det vad gemenskapens intresse beträffar inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla antidumpningsåtgärderna.

ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(87) Av ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder för import av kisel med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 2496/97 bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av kisel med ursprung i Kina som klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00.

2. Den slutgiltiga antidumpningstullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, är 49 %.

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 mars 2004.

På rådets vägnar

M. Cullen

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1972/2002 (EGT L 305, 7.11.2002, s. 1).

(2) EGT L 345, 16.12.1997, s. 1.

(3) EGT L 198, 28.7.1990, s. 57. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1607/92 (EGT L 170, 25.6.1992, s. 1).

(4) EGT C 67, 16.3.2002, s. 34.

(5) EGT C 246, 12.10.2002, s. 9.

(6) EUT L 339, 24.12.2003, s. 3.

(7) Eftersom det inte gjorts någon månatlig uppdelning för undersökningsperioden har årliga uppgifter använts.

(8) Eftersom det inte gjorts någon månatlig uppdelning för undersökningsperioden har årliga uppgifter använts.

(9) US Federal Register/Vol. 68, nr 25, 11.2.2003.