27.7.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 195/36

(1)

Genom en skrivelse av den 9 december 2005, som registrerades som mottagen den 14 december 2005, anmälde Slovakien till kommissionen stödet till varvet Slovenské lodenice Komárno. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom skrivelser av den 23 december 2005 och den 27 februari 2006. Genom skrivelse av den 26 januari 2006, registrerad som mottagen den 31 januari 2006, och av den 23 mars 2006, registrerad som mottagen den 4 april 2006, lämnade Slovakien ytterligare upplysningar till kommissionen.

(2)

Genom en skrivelse av den 7 juni 2006 underrättade kommissionen Slovakien om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(3)

Kommissionens beslut om att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning  (2). Kommissionen har uppmanat berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(4)

Genom en skrivelse av den 6 juli 2006, registrerad som mottagen den 12 juli 2006, inkom Slovakien med upplysningar från stödmottagaren, varvet Slovenské lodenice Komárno. Eftersom det var Slovakien som översände dessa upplysningar till kommissionen anser kommissionen att medlemsstaten hade givits tillfälle att bemöta dem. Slovakien inkom inte med några ytterligare upplysningar. Genom en skrivelse av den 30 oktober 2006 uppmanade kommissionen Slovakien att bekräfta kommissionens synpunkter på stödmottagarens upplysningar. Stödmottagaren lämnade ytterligare klargöranden vid ett möte som hölls den 14 december 2006. Slovakien besvarade kommissionens begäran av den 30 oktober 2006 genom en skrivelse av den 10 januari 2007, som registrerades som mottagen samma dag, där de klargöranden som lämnats av stödmottagaren vid ovannämnda möte bekräftades.

(5)

Stödmottagare är det slovakiska varvet Slovenské lodenice Komárno (nedan kallat SLK) i Bratislava, ett aktiebolag beläget vid floden Donau i en region som är berättigad till regionalstöd enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget. SLK etablerades 2000. Dess aktieägare är Euram Bank AG Wien (70 %) och den slovakiska staten (30 %). Euram Bank AG Wien blev den största aktieägaren genom två kapitaltillskott 2003. SLK är ett stort företag med en omsättning på 1,424 miljarder slovakiska kronor (3) (2004) och 910 anställda (2005). Efter att delvis ha privatiserats 2003 tredubblade företaget sin produktion (uttryckt i årligt kompenserat bruttotonnage (kbt)) och 2004 rapporterade det en vinst på 26 miljoner slovakiska kronor. Företaget befinner sig inte i finansiella svårigheter.

(6)

SLK producerar små havsgående containerfartyg och bulkfartyg med en maximal lastkapacitet på 6 000 dödviktstonnage (dwt). Enligt de upplysningar som lämnats av Slovakien är Damen-varvet i Nederländerna och Flensburg-varvet i Tyskland, som bygger fartyg på mellan 4 000 och 20 000 dwt, marknadsledande. Varvet Stocznia Północna i Polen specialiserar sig också på att konstruera containerfartyg av liknande storlek. SLK utför inte reparationer eller ombyggnader av havsgående fartyg. Hela företagets produktion går till EU:s medlemsstater.

(7)

SLK planerar att mellan 2006 och 2008 genomföra ett investeringsprojekt som benämns ”Modernisering av SLK:s tekniska bas”. Syftet med projektet är modernisera tillverkningen. Projektet består av nio delprojekt (DP 01–DP 09), som beskrivs nedan. I beskrivningarna beaktas de upplysningar som inlämnats av stödmottagaren efter det att det formella undersökningsförfarandet inleddes, eftersom dessa upplysningar var av central vikt för att klargöra vilka slags investeringar det rörde sig om.

(8)

De sammanlagda kostnaderna för investeringen uppgår till 80 325 658 slovakiska kronor, vilket motsvarar det belopp som berättigar till regionalstöd. Kostnaderna inbegriper utgifter för inköp av maskiner och utrustning. Nuvärdet för de stödberättigande investeringskostnaderna är 76 100 000 slovakiska kronor (rabattnivå 7,55 %). Kostnaderna fördelas över de olika åren enligt följande:

Tabell 1

Nuvärdet för de stödberättigande kostnaderna

(9)

Enligt Slovakien är delprojekten DP 02–DP 09 fristående projekt som SLK kommer att genomföra även om delprojekt DP 01 inte genomförs.

(10)

Investeringsprojektet kommer att öka varvets tekniska kapacitet från 24 000 kompenserat bruttotonnage (kbt) till 28 500 kbt 2009, vilket motsvarar en produktionsökning på upp till två fartyg per år. Andra effekter av genomförandet av projektet kommer att bli förkortade produktionscykler, kostnadsbesparingar och kvalitetsförbättringar. Varvets produktivitet kommer att öka från det nuvarande arbetsbehovet på 67 mantimmar/kbt till 58 mantimmar/kbt 2009, med hänsyn till det arbete som läggs ut på underleverantörer.

(11)

Till följd av investeringen kommer 140 direkta arbetstillfällen att skapas på varvet (däribland 112 direkta arbetstillfällen inom produktionen, 20 sidotjänster och 8 tjänstemannabefattningar) och 50 indirekta arbetstillfällen kommer att skapas i regionen, som har en arbetslöshet på 14 %. Efter genomförandet av delprojekt DP 09 kommer en stor andel av de arbetstillfällen som är direkt kopplade till produktionen att skapas genom att tidigare externa tjänster omvandlas till interna tjänster. Den årliga arbetsinsatsen räknat i tillgängliga mantimmar kommer att öka från 1 590 300 till 1 653 200 efter investeringen.

(12)

Stödmottagaren har förklarat att företaget kommer att upprätthålla resultaten av investeringen under en period på minst fem år. SLK ansökte om stöd genom en skrivelse av den 10 oktober 2005. Investeringen inleddes 2006.

(13)

Den anmälda stödåtgärden utgörs av avskrivning av vite från socialförsäkringsmyndighetens sida. SLK ålades detta vite för att inte ha betalat socialförsäkringsavgifter i tid mellan den 31 oktober 2003 och den 31 mars 2004. Den skuld som skall avskrivas uppgår till 17 117 957 slovakiska kronor. Socialförsäkringsmyndigheten vill inte skriva av vitet förrän den får kommissionens godkännande. Stödets nuvärde uppgår till 17 117 957 slovakiska kronor, vilket motsvarar en stödnivå på 22,49 procent av de stödberättigande kostnaderna.

(14)

De återstående finansieringskällorna utgörs av SLK:s egna medel (19 025 000 slovakiska kronor) och ett lån från en privat bank (39 957 043 slovakiska kronor).

(15)

Kommissionen inledde det formella undersökningsförfarandet på följande grunder. För det första tvivlade kommissionen på att delprojekten DP 01, DP 05 och DP 09 utgjorde investeringar för att modernisera det befintliga varvet som syftade till att öka produktiviteten i de befintliga anläggningarna och om dessa delprojekt berättigade till regionalstöd.

(16)

Kommissionen tvivlade särskilt på att delprojekt DP 01, som uppenbarligen var avsett att skapa ny produktionskapacitet, även syftade till att förbättra produktiviteten i befintliga anläggningar.

(17)

Kommissionen misstänkte även att det enda syftet med delprojekt DP 05 var att ersätta den inhyrda utrustningen med företagets egen, eftersom investeringen inte skulle medföra några påtagliga effektivitetsvinster. Kommissionen hyste samma tvivel angående delprojekt DP 09.

(18)

För det andra tvivlade kommissionen på att delprojekten DP 01, DP 02 och DP 03 berättigade till regionalstöd eftersom de föreföll leda till en ökning av stödmottagarens tekniska kapacitet. Kommissionen drog slutsatsen att den behövde analysera investeringens inverkan på varvets kapacitet ytterligare.

(19)

För det tredje, och när det gällde frågan om huruvida de enskilda delarna av investeringsprojektet berättigade till regionalstöd, tvivlade kommissionen även på att den högsta tillåtna stödnivån respekterades.

(20)

På grundval av den information som fanns tillgänglig i det skedet var kommissionens preliminära analys slutligen att de återstående delprojekten uppfyllde de kriterier för stödberättigande som fastställs i rambestämmelserna för statligt stöd till varvsindustrin (nedan kallade rambestämmelserna) (4).

(21)

Genom skrivelser efter det att det formella undersökningsförfarandet hade inletts lämnade stödmottagaren ytterligare upplysningar om motiveringen till och inverkan av investeringsprojektet.

(22)

Stödmottagaren förklarade att den främsta motiveringen till investeringsprojektet var den nuvarande olämpliga planeringen av varvet, som gjorde det beroende av väderförhållandena, dvs. vattennivån i Donau. För närvarande monteras skrovsektionerna både inomhus i produktionshallar och utomhus på spåren 4 och 5. Problemet med den nuvarande planeringen är att storleken på sektionerna å ena sidan begränsas av produktionshallarna och å andra sidan av lyftkapaciteten för kranen på spåren 4 och 5 (27 ton). Detta får två konsekvenser. För det första måste monteringen av de större sektionerna delvis göras ute på vattnet. För det andra når sektionerna ofta inte den kritiska storleken för att möjliggöra utrustning, vilket särskilt gäller rörledningarna. Rörledningsarbetet görs därför ute på vattnet först efter det att skrovet är klart, vilket är ineffektivt.

(23)

Det faktum att monteringen och utrustningen åtminstone delvis måste utföras på vattnet leder till att varvet blir mycket känsligt för Donaus vattennivåer och väderförhållanden. När vattennivån är låg måste produktionen stoppas eftersom det är tekniskt omöjligt att fortsätta monteringen i hallen (höjden och utrymmet är begränsade) eller på de befintliga anläggningarna utomhus (begränsad krankapacitet).

(24)

Detta problem vill man lösa genom delprojekten DP 01 och DP 03. Investeringen skulle skapa ny monteringskapacitet, vilket skulle ge varvet möjlighet att producera större skrovsektioner. Monteringskapaciteten utomhus kommer att utökas genom en ny anläggning på spår 8, som skall utrustas med en 50-tonskran, vilket motsvarar krankapaciteten för utrustningskajplatsen. På så sätt rationaliseras processen. Dessutom kommer den befintliga monteringskapaciteten på spåren 4 och 5 att moderniseras.

(25)

En del av sektionsbyggandet kommer följaktligen att flyttas utomhus, från produktionshallarna. Tidigare har produktionshallarna blivit överbelastade när Donaus vattennivå varit för låg för att möjliggöra arbete på vattnet, med resultatet att produktionen måste stoppas. Det frigjorda utrymmet kommer att användas för att rationalisera produktionsflödet inne i monteringshallarna, vilket ger varvet möjlighet att utföra annat arbete än montering, såsom målning, produktion av ett antal mindre fartygsdelar osv.

(26)

Genomförandet av delprojekt DP 03 kommer att förkorta distributionsnätverket, vilket kommer att minska energispillet.

(27)

När det gäller delprojekt DP 02 betonade stödmottagaren effektivitetsvinsterna till följd av att den befintliga brännkammaren ersätts med en ny.

(28)

I fråga om delprojekt DP 05 lämnade stödmottagaren en jämförelse mellan det gamla borrverktygets tekniska egenskaper och ett nytt borrverktyg, enligt beskrivningen i punkt 7 ovan.

(29)

Avslutningsvis, och när det gäller delprojekt DP 09, förklarade stödmottagaren att det var problematiskt att lägga ut svetsningen av aluminium och rostfritt stål eftersom de tekniska specifikationerna för de tillverkade delarna kan ändras under produktionsprocessen. Sådana ändringar tycks vara vanliga och stödmottagaren var därför ofta helt beroende av underleverantörernas arbetsschema. Att själv äga den nödvändiga utrustningen skulle ge stödmottagaren den nödvändiga flexibiliteten för att reagera snabbt på sådana ändringar och leda till en avsevärd förbättring av arbetsflödet (20 procents kostnadsminskning för produktionen av delar som inte är i stål). Detta var desto viktigare med tanke på att det blir allt vanligare att använda material av aluminium och rostfritt stål i stället för stål.

(30)

Till svar på kommissionens farhågor om att syftet med delprojekten DP 01, DP 02 och DP 03 var att öka varvets tekniska kapacitet, hävdade stödmottagaren att den ökade tekniska kapaciteten endast var en konsekvens av de produktivitetsförbättringar som åstadkoms genom investeringarna. Stödmottagaren bekräftade att den sammanlagda kapaciteten skulle öka från 24 000 kbt till 28 500 kbt 2009, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning med två fartyg per år, beroende på storlek och typ. Den teoretiska stålbearbetningskapaciteten skulle öka från 12 450 ton till 15 700 ton. Den nuvarande bearbetningskapaciteten skulle emellertid fortsätta att vara 12 450 ton på grund av flaskhalsar i de föregående produktionsfaserna som endast kunde undanröjas genom en mycket storskalig investering, vilket inte ingick i varvets planering på medellång sikt.

(31)

Till svar på kommissionens farhågor om att delprojekten DP 01, SP 05 och SP 09 inte var avsedda att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna lämnade stödmottagaren siffror till kommissionen för att styrka den faktiska produktivitetsökningen. Stödmottagaren angav att den sammanlagda produktiviteten skulle öka när det gällde följande faktorer: förkortning av produktionscykeln med 20, 12 eller 8 dagar beroende på fartygstyp, minskad arbetsvolym med cirka 12 000 mantimmar per fartyg, ökad produktivitet för stålprefabriceringsanläggningen mätt i bearbetat stål (ton) per anställd inom produktionen med 14 % (från 13,65 till 15,60) och när det gäller mantimmar per ton bearbetat stål med 31 % (från 127 till 97).

(32)

Slovakien vidarebefordrade stödmottagarens kommentarer till kommissionen utan att inkomma med några egna synpunkter, vilket innebär att Slovakien stödde stödmottagarens uppgifter.

(33)

I artikel 87.1 i EG-fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens rättspraxis uppfylls kriteriet för påverkan av handeln om det stödmottagande företaget utövar en ekonomisk verksamhet som omfattar handel mellan medlemsstaterna.

(34)

I detta fall görs avskrivningen av vite av den slovakiska socialförsäkringsmyndigheten, som är den centrala myndighet som förvaltar socialförsäkringssystemet. Detta innebär att den finansiella åtgärden omfattar statliga medel och kan tillskrivas staten. Socialförsäkringsmyndigheten har diskretionär myndighet att upphäva vitesbetalningar helt eller delvis ”i motiverade fall”: Urvalskriteriet uppfylls följaktligen. Åtgärden innebär en finansiell fördel för SLK som företaget inte skulle ha fått på marknaden, eftersom det normalt sett skulle ha varit tvunget att betala vitet. SLK tillverkar havsgående fartyg. Eftersom handel sker med dessa produkter hotar åtgärden att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Trots att företaget är verksamt på en nischmarknad för små fartyg upp till 6 000 dwt, kan SLK vara en potentiell konkurrent till åtminstone ett litet polskt varv, det nederländska Damen-varvet och det tyska Flensburg-varvet. Följaktligen utgör den finansiella åtgärden statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget, och måste bedömas i enlighet med detta.

(35)

Det sammanlagda stödet uppgår till 17 117 957 slovakiska kronor.

(36)

Som kommissionen redan har angett i sitt beslut om inledande av det formella undersökningsförfarandet beslutade den att bedöma huruvida de obetalda socialförsäkringsavgifterna för perioden mellan den 31 oktober 2003 och den 31 mars 2004 utgjorde statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget. Denna händelse inträffade efter Slovakiens anslutning till EU och tillämpades inte därefter. Kommissionen har därför inte befogenhet att bedöma om åtgärden är förenlig med den inre marknaden. Uppgifterna visar att SLK betalade alla upplupna socialförsäkringsavgifter mellan den 31 oktober 2003 och den 31 mars 2004, vilket i själva verket är ett nödvändigt villkor för avskrivning av vitet.

(37)

I artikel 87.2 och 87.3 i EG-fördraget fastställs undantag för de allmänna bestämmelserna om statliga stöds oförenlighet, vilket anges i punkt 1 i samma artikel.

(38)

Kommissionen utfärdade rambestämmelserna för att bedöma stöd till varvsindustrin. Enligt rambestämmelserna betyder nybyggnad av fartyg byggandet inom gemenskapen av havsgående handelsfartyg med automatisk framdrivning. SLK:s verksamhet omfattas av denna definition och stödet till SLK måste därför bedömas mot bakgrund av rambestämmelserna.

(39)

I punkt 26 i rambestämmelserna anges att regionalstöd för nybyggnad, reparation eller ombyggnad av fartyg kan betraktas som förenligt med den gemensamma marknaden bara om stödet beviljas för investeringar för att förbättra eller modernisera befintliga varv i syfte att öka produktiviteten i befintliga anläggningar och är inte kopplat till en finansiell omstrukturering av varvet/varven i fråga.

(40)

Stödnivån får inte överstiga 22,5 % i de regioner som avses i artikel 87.3 a i fördraget eller det tillämpliga taket för regionalstöd, beroende på vilket som är lägst. I föreliggande fall är taket på 22,5 % tillämpligt. Dessutom måste stödet vara begränsat till stödberättigande kostnader enligt vad som fastställs i gemenskapens riktlinjer om statligt regionalstöd (”riktlinjerna om regionalstöd”), som är tillämpliga i detta fall (5).

(41)

Kommissionens tvivel på att dessa delprojekt verkligen utgör en investering för att modernisera det befintliga varvet i syfte att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna har minskat.

(42)

Kommissionen anser att delprojekt SP 01 utgör ett moderniseringsprojekt, eftersom det bidrar till att rationalisera produktionsprocessen och åtgärda grundläggande problem med den nuvarande utformningen av varvet. För det första kommer delprojektet att göra det möjligt för varvet att producera större sektioner på land, vilket innebär att det inte längre kommer att vara beroende av väderförhållandena vid Donau. För det andra kommer effektiviteten i monteringsprocessen att förbättras, eftersom varvet kommer att kunna bygga större sektioner. För det tredje kommer sektionsutrustningen att kunna göras i ett tidigare skede i produktionsprocessen, vilket kommer att medföra effektivitetsvinster jämfört med den nuvarande arbetsmetoden där utrustningen genomförs på färdiga skrov, särskilt när det gäller rörläggningen. Avslutningsvis kommer den nya anläggningen att möjliggöra ett bättre utnyttjande av produktionshallarna, som för närvarande överbelastas med sektionsbyggande, och i framtiden kommer att användas för andra verksamheter i ett tidigare skede i produktionsprocessen.

(43)

På grundval av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen att delprojekt DP 01, trots att det rör sig om en ny anläggning, utgör en modernisering av varvet som helhet (särskilt av sektionsmonteringsprocessen) och bidrar till att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna, särskilt produktionshallarna.

(44)

När det gäller delprojekt SP 05 kan det modernare och snabbare borrverktyget användas för flera olika delar på grund av de tekniska egenskaperna, vilket ökar flexibiliteten i ”produktions- och systeminstallationsfasen”. Investeringen utgör en verklig modernisering och är inte bara en ersättning av de inhyrda maskiner som varvet hittills använt. Detta delprojekt bidrar till att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna och, även om de inhyrda verktygen inte anses vara befintliga anläggningar, bidrar delprojektet till att förbättra produktiviteten i ”produktions- och systeminstallationsfasen”.

(45)

Delprojekt DP 09 bidrar till produktivitetsförbättringar i svetsningsverkstaden för aluminium och rostfritt stål genom tydliga kostnadsbesparingar. På så vis kan varvet dessutom reagera operativt på de ofta förekommande ändringarna i kundspecifikationerna, och således avhjälpa de nuvarande avbrotten i arbetsflödet. Investeringen leder till att tidigare extern verksamhet omvandlas till intern verksamhet, vilket utgör en verklig modernisering av produktionsprocessen. Projektet bidrar till att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna, och även om de inhyrda maskinerna inte anses utgöra en befintlig anläggning, bidrar projektet till att förbättra produktionsprocessen som helhet.

(46)

På grundval av dessa överväganden drar kommissionen slutsatsen att delprojekten DP 05 och DP 09 utgör en modernisering av det befintliga varvet och bidrar till produktionsförbättringar jämfört med de befintliga anläggningarna.

(47)

I sitt beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet uttryckte kommissionen oro för att delprojekten DP 01, DP 02 och DP 03 skulle leda till en ökning av varvets kapacitet och tvivlade på huruvida en sådan ökning skulle vara förenlig med rambestämmelserna.

(48)

Kommissionen drog slutsatsen att alla dessa delprojekt uppfyller kravet att investeringen måste vara en modernisering av det befintliga varvet för att förbättra produktiviteten i de befintliga anläggningarna. När det gäller delprojekt DP 01 visas detta i punkt 42 ovan. I fråga om delprojekt DP 02 konstaterade kommissionen att den nya förbränningskammaren utgör en kvalitativ förbättring eftersom den leder till ökad hastighet, minskad material- och energiförbrukning och positiva miljöeffekter. Delprojekt DP 03 har två fördelar. För det första leder den minskade längden av distributionsnätet till besparingar av energikostnaderna. För det andra medför förbättringen av sektionsmonteringsanläggningen på spåren 4 och 5 samma produktionsförbättringar som delprojekt DP 01 (möjligheter att bygga större sektioner, frigörande av utrymme i produktionshallarna, man slipper vara beroende av väderförhållandena).

(49)

När det gäller kapacitetsfrågan börjar kommissionen med att undersöka effekterna av dessa delprojekt på varvets tekniska kapacitet (punkterna 50 och 51 nedan) för att därefter avgöra om en eventuell kapacitetsökning kan anses vara motiverad (punkterna 52 och 53).

(50)

På grundval av de upplysningar som har lämnats av stödmottagaren konstaterar kommissionen att delprojekt DP 02 visserligen leder till en kapacitetsökning för en befintlig anläggning (det automatiserade stålprefabriceringssystemet), men att denna ökning är rent teoretisk. Den nya kapaciteten på 15 700 ton bearbetat stål är den nya maxkapaciteten för denna särskilda anläggning. På grund av andra flaskhalsar i föregående produktionsfaser kommer den faktiska mängden bearbetat stål emellertid att förbli oförändrad och uppgå till 12 450 ton. Stödmottagaren bekräftade att avsevärda investeringar skulle vara nödvändiga för att lösa upp flaskhalsen i stålprefabriceringen, och att företaget för närvarande inte har några planer på sådana investeringar. Kommissionen drar därför slutsatsen att delprojekt DP 02 inte leder till någon kapacitetsökning för varvet som helhet och att möjligheten till en kapacitetsökning upp till 15 700 ton är rent teoretisk.

(51)

När det gäller delprojekten DP 01 och DP 03 bekräftades det att de tillsammans skulle leda till en ökning av varvets kapacitet från 24 000 kbt till 28 500 kbt, vilket motsvarar en ökning på upp till två fartyg per år, beroende på storlek och typ. Eftersom stålbearbetningskapaciteten inte ökar (se punkt 50 ovan), konstaterar kommissionen att varvets ökade tekniska kapacitet endast beror på produktivitetsförbättringar av de processer som följer efter stålprefabriceringen. Delprojekten DP 01 och DP 03 leder visserligen till att sektionsmonteringsprocessens produktivitet ökas, med betydande vinster när det gäller konstruktionstid (produktionscykeln förkortas med 30 % i genomsnitt, monteringen av ett fartyg tar i genomsnitt cirka 36 dagar och den genomsnittliga minskningen blir 13 dagar per fartyg, se punkt 31). Kapacitetsökningen beror på att större sektioner kommer att monteras, vilket kommer att minska monteringstiden för skroven. Antalet färdiga fartyg ökar följaktligen mätt i kbt per kalenderår.

(52)

Kommissionen måste nu avgöra huruvida denna kapacitetsökning står i proportion till produktivitetsökningen. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att investeringsprojektet medför avsevärda produktionsvinster. Produktionscykeln förkortas med 30 % i genomsnitt. Alla produktivitetsindikatorer uppvisar förbättringar: en ökning av varvets sammanlagda produktion räknat i mantimmar per kbt med 15 % (från 67 till 58) samt en ökning av stålprefabriceringsanläggningens produktion räknat i mantimmar per ton bearbetat stål med 31 % (från 127 till 97). Kommissionen konstaterar även att 140 nya direkta arbetstillfällen kommer att skapas på varvet, vilket motsvarar en ökning på 15 %, men att den årliga arbetsinsatsen räknat i tillgängliga mantimmar endast kommer att öka med 3,9 % (från 1 590 300 till 1 653 200). Detta innebär att de nya direkta arbetstillfällena i stor utsträckning är följden av att svetsningsverksamheten (SP 09) omvandlats till en intern verksamhet. Den ökade kapaciteten beror därför inte på att ytterligare arbetstillfällen skapas, utan på att anläggningarna har moderniserats och produktionsflödet har rationaliserats.

(53)

Eftersom (1) investeringarna uppfyller kravet på modernisering av ett befintligt varv, och avsikten med och effekten av dessa investeringar är en förbättring av de befintliga anläggningarna, (2) kapacitetsökningen endast är resultatet av moderniseringen av varvet och de anpassningar av produktionsprocesserna som detta medför och (3) denna produktivitetsförbättring är betydande, är kapacitetsökningen inte oproportionerlig i förhållande till produktivitetsökningen.

(54)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att delprojekten DP 01, DP 02 och DP 03 berättigar till regionalstöd.

(55)

Kommissionen bekräftar sin preliminära slutsats från beslutet om inledande av det formella undersökningsförfarandet att de återstående delprojekten (DP 04, DP 06, DP 07 och DP 08) berättigar till regionalstöd.

(56)

Kommissionen konstaterar likaså att alla anmälda delprojekt uppfyller de kriterier för stödberättigande som föreskrivs i riktlinjerna om regionalstöd (investeringar i anläggningstillgångar, dvs. utrustning och maskiner som skall köpas in enligt marknadsmässiga villkor och inte bara utgöra ersättning av avskrivna tillgångar). Investeringen är inte kopplad till en finansiell omstrukturering.

(57)

Eftersom kommissionens tvivel om en del av investeringsprojektet är berättigat till regionalstöd har minskat, drar den slutsatsen att den maximala stödnivån på 22,5 % av de stödberättigade kostnaderna enligt rambestämmelserna uppfylls.

(58)

Eftersom föreliggande ärende rör beviljande av ett statligt stöd för särskilda ändamål för ett engångsprojekt bedömer kommissionen även stödets effekter på den regionala utvecklingen enligt riktlinjerna om regionalstöd. Kommissionen drar slutsatsen att projektet bidrar till den regionala utvecklingen eftersom en central modernisering av varvet genomförs, som leder till att varvets konkurrensposition på marknaden förbättras och arbetstillfällen i en region med en arbetslöshet på 14 % bevaras. Investeringen kommer att upprätthållas i minst 5 år.

(59)

SLK ansökte om statligt stöd innan arbetet med projektet inleddes och bidrar med över 25 % av finansieringen av projektet, enligt riktlinjerna om regionalstöd.

(60)

Kommissionen drar slutsatsen att det planerade regionalstödet till SLK, som uppgår till 22,5 % av 76 100 000 slovakiska kronor, dvs. 17 117 957 slovakiska kronor, är i linje med de villkor om regionalstöd som fastställs i rambestämmelserna. Det planerade stödet uppfyller följaktligen villkoren för att anses vara förenligt med den gemensamma marknaden.