3.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 260/20

(1)

För att i enlighet med artikel 154 i fördraget medverka till att målen i artiklarna 14 och 158 i fördraget uppnås och för att göra det möjligt för unionsmedborgare, ekonomiska aktörer samt regionala och lokala samhällen att i full utsträckning utnyttja fördelarna med att skapa ett område utan inre gränser, bör gemenskapen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät, genom åtgärder som bidrar till dessa näts interkonnektivitet, interoperabilitet och tillgänglighet.

(2)

I sina slutsatser från den 1 december 2005 betonade rådet angående kommissionens meddelande ”i2010 – Ett europeiskt informationssamhälle för tillväxt och sysselsättning” att en mer fokuserad, effektiv och integrerad politik avseende informations- och kommunikationsteknik (IKT) på både europeisk och nationell nivå är nödvändig för att Lissabonmålen för ekonomisk tillväxt och produktivitet ska kunna uppnås. Kommissionen uppmanades att uppmuntra en effektiv användning av IKT i offentliga tjänster genom utbyte av erfarenheter och utveckling av gemensamma tillvägagångssätt i nyckelfrågor som interoperabilitet och effektiv användning av öppna standarder.

(3)

I sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning (4) framhöll Europaparlamentet att stor vikt måste läggas vid interoperabilitet och bästa praxis i samband med elektroniska tjänster som den offentliga sektorn erbjuder privatpersoner och företag, i syfte att underlätta för medborgarna att fritt och obehindrat röra sig, etablera sig och arbeta i alla medlemsstater. Vidare uppmanade Europaparlamentet medlemsstaterna att genomföra i2010-initiativen och i2010-programmen vid reformen av sina offentliga förvaltningar i syfte att ge sina små och medelstora företag samt sina medborgare bättre, effektivare och mer lättillgängliga tjänster.

(4)

I den ministerdeklaration som antogs i Manchester den 24 november 2005, enades de IKT-ansvariga ministrarna bland annat om att samarbeta med varandra och med kommissionen för att på ett effektivare sätt dela med sig av befintliga verktyg, gemensamma specifikationer, standarder och lösningar, och att främja samarbete för utveckling av lösningar där så behövs.

(5)

I ministerdeklarationen från Lissabon av den 19 september 2007 uppmanade ministrarna kommissionen att bland annat underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen för att definiera, utveckla, genomföra och övervaka den gräns- och sektorsöverskridande interoperabiliteten. Det fastslogs också att framtida gemenskapslagstiftning särskilt bör föregripa och utvärdera sina effekter på IKT-infrastrukturer och förändrade tjänster.

(6)

Med tanke på den snabba IKT-utvecklingen finns det risk att medlemsstaterna väljer olika eller inkompatibla lösningar och att nya e-hinder uppstår som innebär att den inre marknaden och den fria rörligheten inte fungerar som den ska. Det kan få negativa effekter på öppenheten och konkurrensen på marknaderna, samt även på tillhandahållandet av vissa tjänster av allmänt intresse, såväl ekonomiska som icke-ekonomiska sådana. Medlemsstaterna och kommissionen bör öka sina ansträngningar för att undvika fragmentering av marknaden, uppnå interoperabilitet och främja gemensamma IKT-lösningar och samtidigt säkra en ändamålsenlig styrning.

(7)

Medborgare och företag skulle även gynnas av gemensamma, återanvändningsbara lösningar liksom interoperabla internadministrativa processer, eftersom sådana lösningar och processer skulle främja möjligheterna att på ett effektivt och konkret sätt erbjuda medborgare och företag gräns- och sektorsöverskridande offentliga tjänster.

(8)

Fortsatta ansträngningar krävs för att uppnå gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet, utbyta erfarenheter, fastställa och upprätthålla gemensamma tillvägagångssätt, specifikationer, standarder och lösningar, liksom för att bedöma gemenskapslagstiftningens IKT-konsekvenser för att stödja en effektiv samverkan över gränserna, bl.a. i samband med genomförandet av denna lagstiftning, samtidigt som man uppnår en minskning av den administrativa bördan och kostnaderna.

(9)

För att möta utmaningarna bör sådana ansträngningar göras i nära samarbete, samordning och dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna, i nära samverkan med de sektorer som ansvarar för genomförandet av Europeiska unionens politik och, där så är lämpligt, med andra intressenter, med tillbörligt beaktande av Europeiska unionens prioriteringar och språkliga mångfald och av att det utvecklas gemensamma grepp på viktiga frågeställningar såsom interoperabilitet och effektiv användning av öppna standarder.

(10)

Infrastrukturtjänsterna bör upprätthållas och användas på ett hållbart sätt i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC) (5), som kräver att kommissionen definierar mekanismer för att säkerställa att infrastrukturtjänsterna är ekonomiskt och operativt hållbara. Sådana infrastrukturtjänster har medlemsstaterna enats om i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1719/1999/EG av den 12 juli 1999 om en rad riktlinjer, innefattande fastställande av projekt av gemensamt intresse, för transeuropeiska nät för elektroniskt datautbyte mellan förvaltningar (IDA) (6) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1720/1999/EG av den 12 juli 1999 om att anta en rad insatser och åtgärder för att säkerställa driftskompatibilitet och tillträde till transeuropeiska nät för elektroniskt informationsutbyte mellan förvaltningar (IDA) (7) liksom i samband med genomförandet av IDABC och andra relevanta program.

(11)

IDABC-programmet löper ut den 31 december 2009 och bör följas av ett gemenskapsprogram för lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA-programmet) som möter ovannämnda utmaningar.

(12)

ISA-programmet bör baseras på erfarenheterna från IDA- och IDABC-programmen. Det bör också tas hänsyn till slutsatserna från utvärderingarna av IDABC-programmet, som behandlade frågan om hur relevant, effektivt, nyttigt och samstämmigt programmet var. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt vad användarna har sagt att de behöver. Det har påvisats att ett samordnat tillvägagångssätt kan bidra till snabbare resultat som håller högre kvalitet och uppfyller de administrativa kraven, genom att gemensamma lösningar inrättas och tas i drift i samarbete med medlemsstaterna. Dessa verksamheter under IDA- och IDABC-programmen har redan bidragit avsevärt till att säkra interoperabiliteten till stöd för det elektroniska utbytet av information mellan europeiska offentliga förvaltningar och fortsätter att göra det, med positiva spridningseffekter på den inre marknaden.

(13)

För att undvika fragmentering och tillämpa en helhetssyn bör tillbörlig hänsyn tas till den europeiska strategin för interoperabilitet och det europeiska ramverket för interoperabilitet när prioriteringarna fastställs för ISA-programmet.

(14)

Lösningar som inrättas eller tas i drift under ISA-programmet bör vara efterfrågestyrda och, i den mån det är möjligt, ingå som en del i ett sammanhängande ekosystem av tjänster som underlättar samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar och säkrar, underlättar eller möjliggör gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet.

(15)

ISA-programmet bör säkra tillgången till gemensamma ramar, gemensamma tjänster och allmänna verktyg till stöd för gräns- och sektorsöverskridande samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar. Programmet bör även stödja sektorer i bedömningen av IKT-konsekvenser av gemenskapslagstiftning och i planeringen av införandet av lämpliga lösningar.

(16)

Gemensamma ramar bör omfatta, bland annat, gemensamma specifikationer, riktlinjer och metoder och gemensamma strategier. Ramarna bör uppfylla kraven i den befintliga gemenskapslagstiftningen.

(17)

ISA-programmet bör säkra drift och förbättringar av befintliga gemensamma tjänster som inrättats under IDA- och IDABC-programmen och liknande initiativ, men också stödja inrättande, industrialisering, drift och förbättringar av nya gemensamma tjänster som svarar mot nya behov och krav.

(18)

Mot bakgrund av att de lokala och regionala myndigheterna har till uppgift att se till att de europeiska offentliga förvaltningarna fungerar effektivt och att det finns interoperabilitet mellan dem, är det viktigt att lösningarna tar hänsyn till de lokala och regionala myndigheternas behov.

(19)

ISA-programmet bör säkra förbättringar av befintliga återanvändningsbara allmänna verktyg som inrättats under IDA- och IDABC-programmen och andra liknande initiativ, men också stödja inrättande, tillhandahållande och förbättringar av nya återanvändningsbara allmänna verktyg som svarar mot nya behov och krav, inbegripet verktyg som fastställs genom bedömning av gemenskapslagstiftningens IKT-konsekvenser.

(20)

Vid inrättande, förbättringar och drift av gemensamma lösningar bör ISA-programmet, där så är lämpligt, bygga på eller kompletteras av utbyte av erfarenheter och lösningar liksom utbyte och främjande av god praxis. I detta sammanhang bör överensstämmelse med det europeiska ramverket för interoperabilitet samt öppna standarder och specifikationer främjas.

(21)

Lösningar som inrättas eller drivs under ISA-programmet bör baseras på principen om teknisk neutralitet och anpassbarhet med målet att också se till att medborgare, företag och förvaltningar fritt kan välja den teknik de vill använda.

(22)

Principerna om säkerhet, integritet och skydd av personuppgifter bör tillämpas inom alla verksamheter som ingår i ISA-programmet.

(23)

Deltagande av samtliga medlemsstater i åtgärder under ISA-programmet bör uppmuntras, men även åtgärder som initieras av endast ett antal medlemsstater bör vara möjliga. Medlemsstater som inte deltar i sådana åtgärder bör uppmuntras att ansluta sig i ett senare skede.

(24)

ISA-programmet bör bidra till genomförandet av alla uppföljningsinitiativ till i2010 och bör, för att undvika dubblering av insatserna, beakta andra gemenskapsprogram på IKT-området, särskilt IKT-stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 (8).

(25)

Samverkan med den privata sektorn och andra organ har redan visat sig vara effektiv och ge mervärde. Därför bör synergier med dessa intressenter eftersträvas i syfte att, där så är lämpligt, prioritera lösningar som är tillgängliga på eller stöds av marknaden. I detta sammanhang bör man fortsätta att på samma sätt ordna konferenser, seminarier och andra sammankomster för att sörja för växelverkan mellan dessa intressenter. Fortsatt användning av elektroniska plattformar bör främjas ytterligare. Även alla andra sätt som är lämpliga för att hålla kontakt med dessa intressenter bör användas.

(26)

ISA-programmet bör genomföras i enlighet med gemenskapens regler för offentlig upphandling.

(27)

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (9).

(28)

ISA-programmet bör övervakas och utvärderas regelbundet för att ge utrymme för justeringar.

(29)

Internationellt samarbete bör uppmuntras och i detta avseende bör ISA-programmet också vara öppet för deltagande av EES-länderna och kandidatländerna. Samarbete med andra tredjeländer och internationella organisationer bör också uppmuntras, särskilt inom ramen för Europa-Medelhavspartnerskapet och det östliga partnerskapet och med grannländer, särskilt länderna på västra Balkan och i Svartahavsregionen.

(30)

Möjligheten att använda föranslutningsmedel för att underlätta kandidatländernas deltagande i ISA-programmet, liksom möjligheten att ur strukturfonderna och från användarnas sida samfinansiera gemensamma ramar och allmänna verktyg som inrättats eller förbättrats av ISA-programmet, bör ytterligare undersökas.

(31)

För att säkerställa att gemenskapens finansiella medel förvaltas väl och för att undvika onödig spridning av utrustning, upprepade utredningar och skilda tillvägagångssätt, bör det vara möjligt att använda lösningar som inrättas eller drivs genom ISA-programmet även inom ramen för andra icke-gemenskapsinitiativ, så länge detta inte innebär någon extra belastning för Europeiska unionens allmänna budget och så länge huvudsyftet med lösningen på gemenskapsnivå inte undermineras.

(32)

Genom detta beslut fastställs för det fleråriga programmet en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10). Denna finansieringsram bör också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för förvaltningen av programmet och uppfyllandet av dess mål. Det kan röra sig om undersökningar, expertmöten, informations- och publikationsinsatser, utgifter relaterade till IKT-system och nätverk för utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för teknisk och administrativ assistans som kommissionen kan komma att behöva för förvaltningen av programmet.

(33)

Eftersom målet för detta beslut, nämligen att underlätta en effektiv gräns- och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar för att kunna tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av gemenskapens politik och verksamheter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

a)

inrättande och förbättringar av gemensamma ramar som stöder gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet,

b)

bedömning av IKT-konsekvenserna av föreslagen eller antagen gemenskapslagstiftning liksom planering för att införa IKT-system till stöd för genomförandet av gemenskapslagstiftningen,

c)

drift och förbättringar av befintliga gemensamma tjänster liksom inrättande, industrialisering, drift och förbättringar av nya gemensamma tjänster, inklusive interoperabiliteten mellan infrastrukturer för kryptering med öppen nyckel (PKI),

d)

förbättringar av befintliga återanvändningsbara allmänna verktyg liksom inrättande, tillhandahållande och förbättringar av nya återanvändningsbara allmänna verktyg.

a)

teknisk neutralitet och anpassbarhet,

b)

öppenhet,

c)

återanvändning,

d)

integritet och skydd av personuppgifter,

e)

säkerhet.

a)

En inledningsfas, som ska leda fram till upprättandet av projektplanen.

b)

En verkställandefas, som ska avslutas med en verkställanderapport.

c)

En driftsfas, som inleds när en lösning gjorts tillgänglig för användning.

a)

syfte, mål och problem eller möjlighet, inbegripet förväntade förmånstagare och fördelar med en lösning, liksom kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att mäta sådana fördelar,

b)

tillvägagångssättet, inbegripet organisatoriska aspekter av projektet såsom faser, resultat och delmål samt åtgärder för att underlätta flerspråkig kommunikation,

c)

intressenter och användare samt tillhörande ledningsstruktur,

d)

en detaljerad beskrivning av lösningen, inbegripet dess samstämmighet med och förhållande till andra lösningar, en specifikation över förväntade kostnader, tidsåtgång och krav liksom en uppskattning av de totala ägandekostnaderna, inklusive eventuella driftskostnader per år,

e)

lösningens egenskaper, och

f)

begränsningar, inbegripet krav avseende säkerhet och uppgiftsskydd.

a)

syfte, mål och problem eller möjlighet, efter mätning mot projektplanen,

b)

projektets effektivitet, inbegripet en mätning av uppnådda resultat, faktiska kostnader, tidsåtgång och krav jämfört med vad som angetts i projektplanen, förväntad investeringsavkastning liksom de totala ägandekostnaderna inklusive årliga driftskostnader,

c)

organisatoriska aspekter, inbegripet lämpligheten i den rådande ledningsstrukturen och, där så är lämpligt, rekommendationer avseende ledningsstruktur efter verkställandet,

d)

där så är lämpligt, ett förslag till plan för överförandet av lösningen till driftsfasen liksom indikatorer avseende servicenivå, och

e)

slutanvändare och tillgängligt material för teknisk support.

a)

En beskrivning av syfte, mål och problem eller möjlighet, förväntade förmånstagare och fördelar samt organisatoriskt och tekniskt tillvägagångssätt.

b)

En specifikation över de förväntade kostnaderna och, där så är lämpligt, de delmål som ska uppnås.

a)

För initieringen av en undersökning, en kompletterande åtgärd eller inledningsfasen av ett projekt, införandet av åtgärden i det rullande arbetsprogrammet.

b)

För initieringen av verkställandefasen av ett projekt, projektplanen.

c)

För initieringen av den efterföljande driftsfasen av ett projekt, verkställanderapporten.